This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal99.htm

Forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin"

Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen och ILU, febr-maj 1999

Diskussionsgrupp om fält
Kursplan
Litteratur
Anvisningar och praktiska upplysningar
Deltagarförteckning
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehållsförteckning, antologin Kulturens fält

 

D. Broady 1999-03-04

Diskussionsgrupp

Kursdeltagarna kan använda diskussionsytan på adressen http://www.skeptron.uu.se/dscchamp/. Använd webbläsaren för att gå in in diskussionsgruppen. Tills vidare används inget lösenordsskydd så skriv inga hemligheter. Sedan kan du skriva diskussionsbidrag i ett nytt ämne eller kommentera ett ämne som redan diskuteras (det går bra att kopiera text från ordbehandlingsprogram, men formatering och fotnoter försvinner). Detta är en lämligt plats för att placera kortare texter av den sort ni kommer att skriva under kursens gång, Det är en intern diskussionsgrupp såtillvida att den är lösenordsskyddad, men tillgänglig för studenter och lärare i flera av våra kurser om samhällsvetenskapliga forskningstraditoner.

Deltagarna uppmanas att senast torsd 18/3 skriva en kort text om Les règles de l'art och skicka den  till diskussionsgruppen.

Fastställd 1998-05-15

Kursplan för forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin", 5 poäng

Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin
(The concept "field" in the sociology of education and culture, 7,5 ECTS)

Kursen ges inom ramen för forskarutbildningen och är öppen även för D-studerande.

Planen är fastställd av institutionsstyrelsen 1998-05-15

Kursansvarig: Donald Broady

MÅL

Kursen syfte är att ge kännedom om hur begreppet fält används som forskningsverktyg i Pierre Bourdieus författarskap och i aktuella undersökningar av dels kulturella fält (dvs. konst. litteratur, vetenskap, religion), dels utbildningsväsendet.

INNEHÅLL

- Bourdieus nyckelbegrepp kapital, habitus och fält.

- Fältbegreppets användbarhet i relation till skilda forskningsobjekt.

- Metoder och forskningstekniker vid studier av dels kulturella fält, dels utbildningsväsendet.

Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att intresset riktas mot fältbegreppets användning som redskap i forskningsarbetet.

GENOMFÖRANDE

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång.

LITTERATUR

Enligt särskild förteckning

EXAMINATION

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges.

D. Broady, 1998-05-04

Litteratur för forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin

Den obligatoriska kurslitteraturen består av två böcker:

Pierre Bourdieu, Les règles de l’art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor. ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers. Konstens regler, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000, 523 s. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature (Ed. Randal Johnson), Polity Press, Cambridge 1993.

Kulturens fält, Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s. En antologi som ger prov på hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält.

 

Dessutom väljes i samråd med kursledningen minst 300 sidor valfri litteratur. Förslag på lämplig litteratur:

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, ISBN 2-7073-0298-8 (475 sidor). Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med hans nyckelbegrepp. Dock har boken några år på nacken, vilket innebär att fältbegreppet ännu inte är särskilt utvecklat.
Eng. övers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, ISBN 0-7456-1015-3 (333 sidor). Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une théorie de la pratique, Droz, Genève/Paris 1972 (282 sidor), Entwurf einer Theorie der Praxis, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976 (494 sidor) samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977 (248 sidor). Den grundligare framställningen i Le sens pratique är att föredra framför dessa tidigare versioner.

P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989 (569 sidor). Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng över. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, ISBN 91-7139-035-9 (208 sidor). En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.

P. Bourdieu och Y. Delsaut: "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1. (innehållsligt oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. Ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, 1991.

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde sin revolution.
Tysk övers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, ISBN 3-8108-0004-X (121 sidor), 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, ISBN 2-7073-1166-9 (123 sidor).

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, ISBN 2-7073-0696-7 (295 sidor). Bourdieus studie av det fält där han själv vistas, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455 sidor).

P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor). En bred och jämförelsevis lättillänglig framställning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än den franska, är An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992.

P. Bourdieu, In other words. Essays Towards a Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1990, ISBN 0-7456-0659-8 (223 sidor). Matnyttig samling av kortare uppsatser varav flertalet av metodiskt intresse.

P. Bourdieu, Die Intellektuellen und die Macht, VSA-Verlag, Hamburg 1991, ISBN 3-87975-563-9 (124 sidor). På tyska finns ett antal samlingar föredrag och kortare uppsatser. Denna är den som säger mest om Bourdieus nuvarande sätt att analysera intellektuella fält.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte särskilt aktuella uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber Éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

Ingrid Heyman, Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974—1991, Daidalos, Göteborg 1995 (339 sidor).

D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Version 3, rev. 1999-04-20

Anvisningar till deltagarna i forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin",
5 p, febr-maj 1999

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>

Kursassistent: Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>

Aktuell information finns på webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal99.htm

Adminstratör vid Pedagogiska institutionen är Ingeger Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>, tel 018-4712475.

Adminstratör vid ILU är Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, tel 018-4712455.

Undervisningstillfällen: vissa tisdagar kl 10.15-12.00, näml 16/2, 23/2, 23/3, 20/4, 27/4, 18/5, 25/5 1999.

Lokal: Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, Uppsala, 1 tr., rummet Seminarium A.

Deltagarna behöver tillgång till internetuppkoppling, webbläsare och e-postkonto

 

PREL SCHEMA

1999-02-16 kl 10.15-12.00. Seminarium 1. Introduktion

1999-02-23 kl 10.15-12.00. Seminarium 2. Läs i förväg Les règles de l’art.

1999-03-23 kl 10.15-12.00. Seminarium 3. Fortsatt diskussion om Les règles de l’art.

1999-04-20 kl 10.15-12.00. Seminarium 4. Läs i förväg valfria texter av Bourdieu.

1999-04-27 kl 10.15-12.00. Seminarium 5. Läs i förväg Kulturens fält, s. 1-215 samt s. 429-451.

1999-05-18 kl 10.15-12.00. Seminarium 6. Läs i förväg Kulturens fält, återstoden (dvs fr s. 217).

1999-05-25 kl 10.15-12.00. Seminarium 7. Final. Ventilering av deltagarnas examinationsuppgifter.

Dessutom fred 1999-05-25 kl 13.15-16.00 ett extra seminarium (ej obligatoriskt) "Arbetarrörelsens rötter och retorik", lokal: LU, Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1108. (en kvarts timmes promenad från Ped. inst.)

För att seminarierna skall bli givande, vore det fint om ett par dagar innan varje seminarium (förslagsvis senast söndag kväll) till kursens diskussionslista (använd webbläsare, skriv in adressen http://www.skeptron.uu.se/dscchamp/) skickar in noteringar från er läsning och frågor ni önskar ta upp till diskussion. Detta är dock frivilligt, inga obligatoriska skrivuppgifter.

Obligatorisk är däremot den avslutande examinationsuppgiften. Om ni skickar en preliminär kortversion till diskussionslistan senast ca 4/5 så finns det tid för er att i skrivandet ta hänsyn till reaktioner från kursledning och övriga deltagare. Och slutversionen måste nå oss på papper senast fredag 21/5 (ett exemplar vardera till till hemadresserna Donald Broady, Sturev 1, 181 33 Lidingö, samt Mikael Börjesson, Skånegatan 86 II, 116 37 Stockholm) alternativt per epost senast sent lördag kväll 22/5 till Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.

 

LITTERATUREN

Den obligatoriska litteraturen består som framgår av kurslitteraturlistan av två böcker: Bourdieus Les règles de l’art (Seuil, Paris 1992, 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2) samt antologin Kulturens fält (red. D. Broady), Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, 476 sidor, ISBN 91-7173-091-5.

Tyvärr dröjer publiceringen av den svenska översättningen av Les règles de l’art till hösten 1999, enligt förlagets senaste besked. För den som inte läser franska finns den engelska översättningen The Rules of Art. Men läs om möjligt på franska, pocketutgåvan (Seuil, Points, 1998) kostar bara ca 130 kr.

Antologin Kulturens fält är under tryckning och skall enligt förlaget utkomma i februari 1999. Kan till förmånligt pris beställas genom kursledningen. (PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och innehållsförteckning tillgänglig på URL
http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf.)

Bourdieu bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. I Stockholm finns nämnvärt utbud av fransk litteratur hos:

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Till deltagarna kommer att utdelas den korta introduktionstexten D. Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 1998 (PDF version, 129 kb, tillgänglig på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf).   Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, ISBN 91-7656-269-7 (645 sidor), samt Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, ISBN 87-500-32026-4 (201 sidor). En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, ISBN 2-226-10678-2 (264 sidor). En utmärkt introduktion är även P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor), vars amerikanska version An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, i vissa avseenden är bättre än den franska.

 

EXAMINATIONSUPPGIFT

Preliminära skriftliga redovisningar lämnas in under kursens gång, och sammanställes i slutet av kursen till en skriftlig examinationsuppgift.

Denna examinationsuppgift skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

D. Broady 1999-02-16

Deltagare, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin", febr-maj 1999

Anna-Maria Ahlen <anna-maria.ahlen@ebox.tninet.se>
Hemadress: Gustaf Bergs väg 17 11 tr, 183 70 Täby. Tel hem 08-7681723, tel mobil 070-5422488

Mats B Andersson <mats.b.andersson@ilu.uu.se>
Hemadress: Valhallav 118, 114 41 Stockholm. Tel hem 08-4535715

David Assarson <David.Assarson.8965@student.uu.se>

Mikael Borjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>
Hemadress: Skånegatan 86, II, 116 37 Stockholm. Tel hem 08-6444957, tel arb 018-4712490

Pär Engholm <Par.Engholm@soc.uu.se>, URL http://www.soc.uu.se/staff/par_e.html
Hemadress: Botvidsgatan 14 B, 753 27 Uppsala. Tel hem 018-696348, tel soc inst 018 4711510, fax 018 4711170

Markus Enochson <makk@royal.net>
Hemadress: Erik Dahlbergs allé 5 B, 115 20 Stockholm. Tel hem 08-661 38 08

Ingegerd Gunvik Gronbladh <ingegerd.gunvik-gronbladh@ped.uu.se>
Hemadress: Tiundagatan 57, 752 30 Uppsala. Tel hem 018-540914, tel arb 018-4717373

Hakan Gunneriusson <hakan.gunneriusson@hist.uu.se>
Arbetsadress: Historicum Uppsala University, S:t Larsgatan 2, 75310 Uppsala. Tel hem 018-241703, tel arb 018 4711554, fax 018 4711528.

Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>
Hemadress: Selmedalsringen 26, 129 36 Hägersten. Tel hem 08-197146, Tel hem 08-197146, tel arb 018-4712485, mobil 070 6561395

Ingemo Henningson <namndemansgarden@swipnet.se>
Hemadress: Dunker, Nämnemansgården, 640 32 Malmköping.Tel hem 0157-22342

Elisabeth Hultqvist <Elisabeth.Hultqvist@lhs.se>
Hemadress: Lövmovägen 16, 194 65 Upplands Väsby. Tel hem 08-59082094

Marianne Jansson <marianne.jansson@mbox302.swipnet.se>
Hemadress: Götgatan 12 A, 753 15 Uppsala. Tel hem 018-508110, mobil 070-6742201

Eila Jylkäs <eila.jylkas@ibf.uu.se>
Hemadress: Sicsackv 39C nb, 806 32 Gävle. Tel hem 026-142335, tel arb 026-4206519

Lars Lundgren <lars.lundgren@telia.com>
Hemadress: Holmbodavägen 77, 192 77 Sollentuna. Tel hem 08-7543821, 0709-423 073

Bengt Lybeck <???>
Hemadress: Hjalmar Brantingsgatan 3 A, 3 tr, 753 27 Uppsala. Tel hem 018-10 32 03

Kristina Malmberg <kristina.malmberg@ilu.uu.se>
Hemadress: Vilanv 12, 757 32 Uppsala. Tel hem 018-421062, tel arb 018-4712468, mobil 070-5754857.

Gerolf Nauwerck <Gerolf.Nauwerck@uadm.uu.se>
Hemadress: Blodstensv. 38:210, 752 58 Uppsala. Tel hem 018-501511, tel arb 018-4711832

Stefan Nilsson <stefan.nilsson@rattvik.mail.telia.com>
Hemadress: Mörsåkersvägen 36, 795 36 Rättvik, Tel hem 0248-13949, tel arb 0247-80425

Bertil Nystrom <bertil.ny@telia.com>
Hemadress: Borensvägen 41, 120 52 Årsta. Tel hem 08-815752

Peter Petrov <ppetrov@nada.kth.se>
Hemadress: Vita Liljans väg 59 III, 127 34 Skärholmen. Tel hem 08-882049, tel arb 08-7909272

Eva Rhose <Eva.Rhose@kau.se>
Hemadress: Korperal Storms väg 20, 656 38 Karlstad. Tel hem 054-899878, tel arb 054-7001411

Jan Sjunnesson <jan.sjunnesson@ilu.uu.se>
Svartb�cksg 83 A, 753 33 Uppsala. Tel hem 070-6037770, tel arb 018-4712463

Karin Allgulin Sjolin <karin.allgulin@ilu.uu.se >
Hemadress: Nya Valsätravägen 18, 756 46 Uppsala. Tel hem 018-309656, tel arb 018-4712432

Charlotte Skawonius <charlotte.skawonius@stadshuset.stockholm.se>, Charlotte Skawonius <charlott@ped.su.se>
Hemadress: Mariatorget 7, 118 48 STOCKHOLM. Tel hem 08-7021155, arb: 08 /508 29 424

Ulla Vainikainen <???>
Hemadress: Imatrag 298, 164 78 Kista. Tel hem 08-7516454, tel arb 08-616 22 01

Annica Aberg <annica.aberg@swipnet.se>
Hemadress: Järsta, 743 93 Vattholma. Tel hem 018-379010

Annie Akerstedt Berg <annie.akerstedt-berg@ilu.uu.se>
Hemadress: Bergagatan 12, 752 38 Uppsala. Tel hem 018-547270, tel arb 018-4712496.

D. Broady, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin", seminarium 1999-02-16

Verktygslådan

Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom ”utbildningskapital” (examina), ”vetenskapligt kapital” (anseende i den lärda världen) eller ”litterärt kapital”. En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.

Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen ”strategi” -- liksom ”intresse”, ”investering”, ”vinst” -- på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.

Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en ”dominerande” ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en ”dominerad” kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet ”härska” alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med ”den härskande klassen” (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).

Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt ”kampfält” eller ”konkurrensfält”) avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar -- men även ”producenter”, dvs. författarna eller konstnärerna -- frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.

För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt. 

(Ur D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält",Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, pp. 11-26. Citatet hämtat från s. 13-15.
D. Broady, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin" (från tidigare seminarium 1999-02-16)

Tumregler
till ledning för bedömning av graden av autonomi

"
Här nio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av autonomi. Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det bland annat besitter
• sin egen specifika art av kapital (det litterära kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens verkningsmedel och kännedom om tidigare och pågående strider inom litteraturens fält)
• en grundstruktur definierad av de ovan nämnda polariteterna (dvs. en dimension som uttrycker grad av erkännande och en annan korsande dimension som uttrycker det specifikt litterära kapitalets tyngd)
• ett eget ”rum av möjligheter” (jfr ovan) vars struktur liknar den hos systemet av relationer mellan positionerna i fältet (annorlunda uttryckt: ett eget rum av ställningstaganden som är homologt med rummet av ställningar)
• en ”omvänd ekonomi”, varmed avses att deltagarna värderar fältets eget specifika kapital högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar kommersiell succé och andra ”världsliga” mått på framgång; denna omvända ekonomi är mest framträdande i den del av fältet där det specifika kapitalet väger tyngst (vänsterut i figur 1)
• egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet, vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som författare eller kritiker)
• egna trosföreställningar (vilka Bourdieu benämner doxa)
• ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet, intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina insatser i spelet
• egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna (Bourdieus term är ”konsekrationsinstanser”, exempel är litteraturkritiken, de mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna)
• samt en förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor transformeras till frågor om litterär stil)
"

(Efter s. 19-20 i D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält",Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, s.  11-26)

Innehållsförteckning, antologin Kulturens fält

Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, 476 sidor., ISBN 91-7173-091-5


Inledning: en verktygslåda för studier av fält
Donald Broady

1. Pengarna eller odödligheten. Fosforisterna och romantikens litterära fält
Petra Söderlund

2. Kalfstek och rosor. En studie i August Strindbergs strategier under 1870-talet
och självanalysen i Röda rummet
David Gedin

3. ”Galet nog att vara modernt”: om Strindbergs Inferno och fältens lagar
Staffan Ericson

4. Agent och struktur i det litterära fältet. Två fallstudier: Jan Fridegård och Jan Wictor
Erik Peurell

5. Skaldinnans rörelser på fältet
Eva Lilja

6. Inträdet. Om litteraturkritik som intellektuellt fält
Donald Broady och Mikael Palme

7. Postmodernism som avantgardestrategi
Barbro Andersson

8. Konstmuseifältet
Johan Ericstam

9. Balettdansare och paradoxen med det kulturella kapitalet
Helena Wulff

10. Hilma Borelius - pionjär på fältet
Anna Nordenstam

11. De intellektuellas fält: fallet Finland
Keijo Rahkonen och J. P. Roos

12. Omvårdnadsforskning - ett vetenskapligt fält i vardande?
Donald Broady och Ingrid Heyman

13. Bokmarknad och litterära fält
Bo Peterson

14. Rektorn och det kulturella kapitalet
Annika Ullman

15. Det musikpedagogiska fältets framväxt
Jonas Gustafsson

16. Arkitekturens fält
Niels Albertsen

17. Sund handel och osunda gårdfarihandlare.
Lars Kaijser

18. Befrielseteologin i det transnationella katolska fältet. Exemplet Peru
Ulf Borelius

19. Författaren och fältets tid
Bo G. Ekelund

20. Fält i skuggan av fält: sensocialismens dubbelliv
J. P. Roos & Anna Rotkirch

21. Intellektuell multipositionalitet: exemplet Tel Quel (1963-1971)
Niilo Kauppi 

 

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal99.htm
Created by Donald Broady. Last updated 25 May 1999
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive