Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools
| 
Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools
| Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/uv/info 1998.htm
Information och dokument 1998
om organisering av
forskning och forskarutbildning
inom lärarutbildningsområdet,
Uppsala universitet
Dett är inte universitets officiella sidor utan en samling skannade
dokument etc som fungerar som arbetsmaterial för vissa medarbetare. Felaktigheter kan ha uppstått vid skanningen.
/D.B.
LUF-nämnden, ledamöter, beslut
1998-03-01
LUF-nämndens
forskningsutskott, ledamöter fr.o.m. våren 1998
ILUs medverkan i forskarutbildningen i pedagogik, beslut
1998-02-17
Arbetsgång vid beredning av kursplaneförslag,
beslut 1998-09-10
Lärares arbetstid vid ILU
1999, beslut 1998-11-16
Konsistoriets uppdrag till
LUF-nämnden för år 1999
Avsnittet
"Forskning/forskarutbildning" i LUF-nämndens verksamhetsplan 1999
Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd, ledamöter, Rektors
beslut 1998-03-01:
(Skannat av D. Broady. Kan innehålla korrekturfel)
Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd, ledamöter
För perioden 1998-03-01--1999-06-30 har rektor beslut 1998-02-20 utsett följande ledamöter:
Mats Thelander (Nordiska språk), ordf.
För Institutionen för lärarutbildning: prof Donald Broady (ILU); universitetslektor Valdy Lindhe (ILU); lektor Arne Lindqvist (ILU).
För fakultets- och sektionsnämnderna: universitetslektor Barbro Almqvist Norbelie (språkvetenskapliga sektionen); universitetslektor Margaretha Fahlgren (Historisk-filosofiska sektionen); tf professor Christina Gustafsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten); universitetslektor Johan Tysk (teknisk-naturvetenskapliga fakulteten).
Gruppsuppleanter: professor Eberhard Herrman (teologiska fakulteten); universitetsadjunkt Barbro Hagberg-Persson (ILU).
För ReGU (Regionalt utvecklingscentrum): rektor John Larsson, (Västerås kommun); skolchef Lars Waldenstrand (Sigtuna kommun).
Administrativ personal på kansliet för lärarutbildning är: Siv Karlsson (tf kanslichef); Eva Holmquist Jarebi (nämndens sekreterare); Inga Gilstring; Kay Svensson; Jesper Wadensjö.
Donald Broady <donald.broady@ilu.uu.se>,
Christina Gustafsson <christina.gustafsson@ped.uu.se>,
Eberhard Herrmann <eberhard.herrmann@teol.uu.se>,
Lena Molin <lena.molin@ilu.uu.se>,
Mats Thelander <mats.thelander@nordiska.uu.se>,
Johan Tysk <johan.tysk@math.uu.se>,
Från kansliet för lärarutbildning: Siv Karlsson <siv.karlsson@uadm.uu.se>
Institutionen för lärarutbildning har ingen egen examinationsrätt inom forskarutbildningen men medverkar på skilda sätt i utbildningen av studerande som är inskrivna vid forskarutbildningen vid andra institutioner.
Följande riktlinjer för ILUs medverkan i forskarutbildningen i ämnet pedagogik är utformade i samverkan med Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet och beslutades vid Pedagogiska institutionens handledarkollegiums sammanträde den 17 februari 1998:
"F.n. har ILU inte examinationsrätt för doktorsexamen, men vid ILU finns doktorander som är inskrivna i forskarutbildningen i skilda ämnen. De doktorander som har tjänst vid ILU bör ha en handledare eller biträdande handledare vid ILU.
ILU anordnar följande fyra inriktningar inom forskarutbildningen i ämnet pedagogik:
1. Pedagogik med inriktning mot didaktik
2. Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi
3. Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi
4. Pedagogik med inriktning mot lärares arbete och lärarutbildning
Att ILU anordnar dessa inriktningar inom forskarutbildningen i ämnet pedagogik innebär att det vid ILU arrangeras vissa forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet, att handledare eller biträdande handledare finns vid ILU, etc. Genomförandet av forskarutbildningen måste ske i samverkan med den institution vid vilken doktoranden är antagen, i de flesta fall Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. Detta skall ske genom att en individuell studieplan upprättas för varje doktorand. Denna studieplan utarbetas i samverkan mellan den institution där doktoranden är antagen och ILU.
Följande riktlinjer beslutades av LUF-nämnden 1998-09-10:
ARBETSGÅNG VID BEREDNING AV KURSPLANEFöRSLAG
LUF-nämndens forskningsutskott gav 1/9 oss, Donald Broady och Christina Gustafsson, i uppdrag att utforma ett förslag arbetsgång vid beredning av kursplaneförslag att presenteras för LUF-nämnden. Det vi främst beaktat är hur ämnesföreträdarnas granskning ska gå till. Därför är förslaget nedan inte komplett. Dessutom gäller förslaget enbart de kurser och kursinslag som skall ge eller motsvara poäng i ämnet pedagogik. Vi räknar med att LUF-nämndens kursplaneutskott korrigerar och kompletterar.
Det råder oklarheter beträffande hanteringen av förslagen till kursplaner i ämnet pedagogik liksom granskningen av de inslag i lärarutbildningen som skall ge eller motsvara poäng i ämnet pedagogik (f.n. 40 poäng för de långa lärarutbildningarna, mindre i de kortare). Ämnesföreträdarna för ofta se kursplaneförslagen i ett alltför sent skede och i värsta fall när kurserna redan startat, vilket innebär att kurser pågår för vilka inga kursplaner beslutats.
Ett kursplaneförslag måste gå genom fyra steg: 1.) Någon eller några föreslår en kurs (innehöll och uppläggning) och uppmanas då att utarbeta ett förslag till kursplan som föjer de formella reglerna för hur en kursplan skall utformas. 2) Kursplanen granskas i första omgången av den som har ett operativt ansvar för den aktuella kursen, alternativt studierektorer I och med detta steg bör kursplanen uppfylla de fastlagda formella kraven. 3) Kursplanen går vidare till ämnesföreträdarna som granskar och godkänner den akademiska nivån. 4) Kursplanen gör vidare för fastställande (Pedagogiska institutionens styrelse eller LUF-nämnden).
Förslag till kursplaner för forskarutbildningskurser i ämnet pedagogik skickas till Handledarkollegiet, Pedagogiska institutionen.
För kvalitetssäkring av kursplaner på grundutbildningsnivå (A-B-, C-, D-nivå i ämnet pedagogik samt de inslag i lärarutbildningen som skall ge eller motsvara poäng i ämnet pedagogik) ansvarar de ämnesföreträdare i pedagogik som har huvuddelen av sin tjänstgöring vid Uppsala universitet (dvs f.n. Donald Broady, Tomas Englund, Sverker Lindblad och Ulla Riis). Kvalitetssäkring innebär att kursinnehållet och det planerade genomförandet uppfyller rimliga krav på akademisk standard så att kurserna kan tillgodoräknas i en grundutbildning som ger behörighet för forskarutbildningsstudier i ämnet pedagogik. Andra aspekter bedömer ämnesföreträdarna inte. Ämnesföreträdarna kan delegera det löpande granskningsansvaret till medarbetare som konsulterar ämneföreträdarna om problem uppstår. Dessa medarbetare och och deras primära granskningsuppgifter är f.n.:
- Christina Gustafsson (D-nivån, Pedagogiska institutionen),
- Hector Perez-Prieto (C-nivån, Pedagogiska institutionen),
- Leif Östman (området "Didaktik" vid ILU),
- Jonas Gustafsson (området "Utbildning och kultur" vid ILU),
- Bo Johansson(området "Pedagogisk psykologi" vid ILU, vari ingår Specialpedagogik och Barn och ungdomsvetenskap),
- Christer Stensmo (området "lärares arbete och lärarutbildning" vid ILU), samt
- Monica Axelsson (området "Mångetnicitet och utbildning" vid ILU).
Gången vid beredningen av kursplaneförslag är följande: kursplaneförslagen från Pedagogiska institutionen skickas till ämnesföreträdarna (eller direkt till av dessa utsedda medarbetare) för godkännande, varefter de skickas till Pedagogiska institutionens institutionsstyrelse för fastställande.
Kursplaneförslagen från ILU skickas till ämnesföreträdarna (eller direkt till av dessa utsedda medarbetare) för godkännande, varefter de skickas till Pedagogiska institutionens institutionsstyrelse för godkännande och därefter till LUF-nämnden för fastställande.
Många andra är förstås också inblandade, förslaget ovan berör som sagt främst ämnesföreträdarnas medverkan och måste kompletteras. Observera att förslaget innebär att kursplaneförslag för kurser som skall ges vid ILU inte längre skall skickas till och godkännas av Pedagogiska institutionens institutionsstyrelse.
Enligt uppdrag
1998-09-09
Donald Broady och Christina Gustafsson
lärares arbetstid vid Institutionen för lärarutbildning 1999, beslut 1998-11-16:
(Skannat av D. Broady. Kan innehålla korrekturfel. Nedan något förkortat.)
Beslut rörande lärares arbetstid vid Institutionen för lärarutbildning 1999.
Den 24 september 1998 slöt Uppsala universitet och de lokala fackliga organisationerna ett lokalt kollektivavtal om l�rarnas arbetstid och arbetstidsberoende ers�ttningar. Avtalet tr�der i kraft den 1 januari 1999.
Den största för�ndringen i förhållande till idag �r att det inte l�ngre �r undervisningsskyldigheten som reglerar lärares arbetstid. I st�llet �r det �rsarbetstiden som utgör planeringsm�ttet.
Det inneb�r att samtliga förekommande arbetsuppgifter för lärare ska rymmas inom �rsarbetstiden. Arbetsfördelningen mellan lärare ska grundas p� förhållandena vid institutionen. Vid fördelning av arbetstid och arbetsuppgifter ska avv�gningar göras i förhållande till institutionens utbildnings- och forskningsuppdrag och verksamhetens m�l.
Enligt det lokala arbetstidsavtalet varierar lärares �rsarbetstid mellan 1700 och 1756 klocktimmar. Variationen beror p� semestems l�ngd. För dem som �r 40 år och äldre �r semestern 35 dagar, för de mellan 30 och 39 �r den 31 dagar, medan de som �r 29 år och yngre har 28 dagar.
Detta inneb�r följande �rsarbetstider:
40 år och äldre = 1700 klocktimmar
30 och 39 �r = 1732 klocktimmar
29 år och yngre = 1756 klocktimmar
År 1999 föreslås att semestern för lärare förl�ggs normalt till följande tider:
40 år och äldre = v26 t o m v32
30 och 39 �r = v 26 t o m m�ndag i vecka 32
29 år och yngre = v 26 t o m onsdag i vecka 31
Beslut om semester förlagd till annan tid fattas av prefekt efter ansökan. De lärare som av skilda sk�l (KU-uppdrag, internationellt samarbete, etc) �l�ggs att arbeta under fastställd semesterperiod kan efter ansökan ta ut semester vid annan l�mplig tidpunkt.
Arbetstid under vilken lärare kan schemal�ggas, kallas till fortbildning och konferenser föreslås utgöras av torsdag och fredag i vecka I samt veckorna v 2 -12 och 14 - 24 (=v�r) och 34-51 (=höst). Under v l- 12 och v 14 - 34 finns enligt almanackan utrymme för c: a 880 klocktimmars arbete - av dessa utgör 828 klocktimmar lärares arbetstid. Under v 34 - v 51 finns utrymme för 720 klocktimmar - varav 720 klocktimmar utgör lärares schemalagda arbetstid. Str�van vid tjänstefördelningen ska vara att lärares tjänstgöringsbörda ska fördelas j�mnt över universitets�rets höst- resp vårterminer (= v 3 - 22 resp v 35 - 2).
Icke schemabunden arbetstid (ISA) �r tid d� lärare sj�lv planerar sitt arbete Om särskilda skäl finns och verksamheten s� kr�ver kan dock lärare kallas till tjänstgöring under denna tid. Beroende pa semestern olika l�ngd varierar ISA med �lder. För lärare som �r 40 år och äldre blir den 152 klocktimmar, f�r dem som �r 30 till 39 �r blir den 184 klocktimmar och f�r dem som �r yngre �n 30 blir den 208 klocktimmar.
ISA infaller 1999 under följande veckor:
40 år och äldre = vecka 1, 13, 25, 33 och 52
30 och 39 �r = vecka 1, 13, 25, 32, 33 och 52
29 år och yngre = vecka 1, 13, 25, 31, 32, 33 och 52
�rsarbetstiden f�rdelas enligt det lokala arbetstidsavtalet i normalfallet p� följande s�tt:
A. Professor
Undervisning, inkl f�rberedelse och efterarbete utg�rs l�gst av = 25 %
Forskning = 65 %
Administrativa uppgifter = 10 %
B. Universitetslektor
Undervisning, inkl f�rberedelse och efterarbete utg�rs h�gst av = 70 %
Forskning = 20 %
Administrativa uppgifter = 10 %
C. Universitetsadjunkt
Undervisning, inkl f�rberedelse och efterarbete utg�rs h�gst av = 80 %
Kompetensutveckling och forskarutbildning = 10 %
Administrativa uppgifter = 10 %
/---/
I lärares administrativa uppgifter ing�r de uppgifter som framg�r av det lokala arbetstidsavtalet.
Av den resurs som lärare tilldelas för forskning, forskarutbildning och/eller kompetensutveckling avs�tts fyrtio klocktimmar till av institutionen beslutad kompetensutveckling.
Universitetsadjunkt som tilldelats tid för forskarutbildning/kompetensutveckling l�mnar �rligen en skriftlig �versikt �ver arbetet. Planen utarbetas i samr�d med ber�rd studierektor och inl�mnas senast den 31 mars till prefekt. Planen ska inneh�lla m�l, beskrivning av planerat arbete och former f�r redovisning av resultat.
Universitetslektorforskare som tilldelats tid för forskning/kompetensutveckling l�mnar �rligen en skriftlig �versikt �ver arbetet. Planen utarbetas i f�rekommande fall tillsammans med ber�rd forskningsledare/handledare och inl�mnas senast den 31 mars till studierektor f�r Fou-avdelningen. Planen ska inneh�lla m�l, beskrivning av planerat arbete och former f�r redovisning av resultat.
De generella ramar som gäller f�r lärares undervisning redovisas i denna PM. Det exakta antalet klocktimmar som en enskild lärare erh�ller f�r undervisning inom kurser och kursdelar framg�r av den individuella tjänstef�rdelning i
Vilket delningstal som ska användas p� resp. kurs f�r att omvandla klocktimmar till undervisningstimmar beslutas av ansvarig studierektor efter samr�d med resp. lärare/l�rarlag. (Se bilagt arbetstidsavtal och punkt 6 i bilagan: "Samr�d med den enskilde läraren").
Studierektor ansvarar f�r att undervisningen organiseras sa att studenter erh�ller en rimlig m�ngd l�rarledd undervisning. En m�ls�ttning �r att studenterna i genomsnitt ska erh�lla tio eller fler l�rarledda undervisningstillf�llen per poäng.
Uppsala dag som ovan
Arne Lindquist
Prefekt
Konsistoriets uppdrag till Lärarutbildningsområdets utbildnings-
och forskningsnämnd år 1999:
(Skannat av D. Broady. Kan innehålla korrekturfel)
4.1.6 LÄRARUTBILDNINGSOMRÅDET
Konsistoriet uppdrar �t lärarutbildningens utbildnings- och forskningsnämnd att f�r �r 1999 l�ta anordna grundl�ggande utbildning och fortbildning f�r personal inom skola och barnomsorg samt svara f�r lärarutbildningens forskning och forskarutbildning i den omfattning och till den ers�ttning som anges i det följande.
Konsistoriet har 1996-12-09 fattat beslut om ett pedagogiskt program f�r Uppsala universitet. nämnden skall i sina uppdrag till institutionerna f�sta deras uppm�rksamhet p� att i personalplaneringen särskilt beakta kravet p� pedagogisk grundutbildning och fortbildning f�r lärare. nämnden skall d�rut�ver intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens f�rnyelse inom sav�l grundutbildning som forskarutbildning. nämnden skall ocks� kontinuerligt f�lja upp arbetet med kursv�rderingar.
Konsistoriet har 1992-12-07 fastställt ett personalpolitiskt program. nämnden skall beakta vad som d�r s�gs, och i sitt uppdrag till institutionerna särskilt tillse att medel f�r kompetensutveckling avs�tts. I �vrigt h�nvisas till vad som anf�rts under avsnitt 2 och 3.
Grundutbildningsuppdrag
Lärarutbildningens utbildnings- och forskningsnämnd skall planera och genomf�ra utbildning inom följande yrkesutbildningsprogram:
Förskollärarprogram, 120 poäng
Grundskollärarprogram 1-7, 140 poäng
Grundskollärarprogram 4-9,180 poäng
Grundskollärarprograrn 4-9, 60 poäng
Gymnasielärarprograrn, 180/200 poäng
Gymnasielärarprogram, 40 poäng
Textillärarprogram, 120/140 poäng
nämnden skall redovisa följande examination under tre�sperioden 1997-1999
Grundskollärarexamen 4-9 530 examina
Gymnasielärarexamen 470 examina
nämnden skall under �r 1999, inom ovanst�ende program samt inom
frist�ende kurser, redovisa minst 1805 hel�rsprestationer och 2 209 registrerade hel�rsstudenter.
I uppdraget �r inr�knat 15 hel�rsstudenter inom en kurs i naturvetenskapens didaktik och en distansl�rarkurs. Dessa utbildningar skall ges inom ramen f�r konsortiet f�r nationell distansutbildning och i samarbete med universiteten i Link�ping och Lund, högskolan i V�xj� samt KTH.
F�r �r 1999 erh�ller nämnden ett ers�ttningsbelopp om 86 073 000 kronor. I beloppet �r inr�knade medel f�r hyra och elektricitet f�r grundutbildningen. Om rikttalen i uppdraget ej uppnas kommer avdrag att g�ras med 21600 kronor per utebliven hel�rsprestation och med 13 600 kronor per utebliven hel�rsstudent.
I ovan angivet belopp �r medel ber�knade f�r kursen Multicultural Classroom som ges inom rafflen f�r Socratesprojektet.
I ovan angivet belopp har 60 000 kronor ber�knats som bidrag till basorganisationen vid centrum f�r milj�- och utvecklingsstudier.
Slutligen uppdras �t nämnden att under �r 1999
- redovisa 110 registrerade studenter inom f�rdjupningskurser (Coch D-kurser)
- redovisa 315 hel �rsstudenter inom de naturvetenskapligmffi tekniska utbildningsomr� dena
- redovisa 80 registrerade hel�rsstudenter per l�s�r p� distans
- redovisa minst 30 registrerade hel�rsstudenter inom ramen f�r regeringens särskilda satsning p� s k NT-platser (NT-SVUX). F�r detta uppdrag erh�ller nämnden en ers�ttning inklusive hyra och el om 1 500 000 kronor.
nämnden skall ut�ver ovan angivet utbildningsuppdrag ansvara f�r
- att viss internationell l�rarfortbildning samt spr�kassistentverksamhet m m, Sveriges deltagande i Europar�dets fortbildningsprogram f�r lärare, "CDCC Teacher Bursaries Scheme" och hemspr�kslärares deltagande i fortbildningskurser i samarbete med invandrarnas ursprungsl�nder genomf�rs enligt riksdagens beslut.
F�r ovanst�ende uppdrag erh�ller nämnden 6 459 000 kronor.
F�r �r 2000 finns det anledning att r�kna med en reduktion av ers�ttningsbeloppet f�r grundutbildningen genom en besparing om minst 2%. Genom det aviserade tillskottet av �rsstudieplatser kan antalet �rsstudieplatser inom nämndens ansvarsområde komma att ut�kas n�got.
Forskning och forskarutbildning
nämnden skall svara f�r planering och initiering av forskning och forskarutbildning i allm�n didaktik och �mnesdidaktik, utbildnings- och kultursociologi, barn- och ungdomsvetenskap samt forskning om anv�ndning av informationsteknik i undervisning. Vidare skall nämnden svara f�r f�rdelning av de resurser som nämnden disponerar f�r dessa ändamål.
Inom samhällsvetenskapliga fakulteten finns en inr�ttad tjänst som professor i pedagogik, särskilt lärarutbildningarnas pedagogik enligt bilaga 3. tjänstens konstruktion inneb�r att 80% av tjänstg�ringen fullg�rs vid Institutionen för lärarutbildningen och 20% vid pedagogiska institutionen.
för forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet
anvisas
1 500 000 kronor. I beloppet �r inr�knat medel f�r hyra och elektricitet. Av de anvisade medlen skall minst 700 000 kronor användas f�r studiest�d i forskarutbildningen.
Medlen f�r studiest�d i forskarutbildningen kan användas f�r s�v�l doktorandtjänster som utbildningsbidrag. nämnden b�r i sin planering särskilt beakta de krav p� handledning, finansiering och examination som finns angivna i högskoleförordningen kap 5, 8 och 9.
De doktorandtjänster som inr�ttas skall anknytas till �mnesinstitutioner. �t nämnden uppdras att senast 1999-03-15 till rektor redovisa ett förslag till hur l�rarstudenternas forskarutbildning skall anpassas till relevanta forskarutbildnings�mnen vid �mnesinstitutionerna.
Externa medel
Den externt finansierade verksamheten ber�knas under �r 1999 komma att uppg� till minst 25 mkr.
Inredning och utrustning
Konsistoriet erinrar om att nämnden, inom ramen f�r tilldelade medel, skall avs�tta resurser f�r att kunna ers�tta f�rsliten inredning och utrustning. Vid investeringar skall hänsyn tas till att dessa skall finansieras med lan och att framtida avskrivnings- och r�ntekostnader skall finansieras av kommande �rs anslag. Det gamla arbetss�ttet att spara ihop till hela anskaffningsbeloppet innan anskaffningen sker �r inte till�mpligt.
F�r kostnader f�r r�ntor och avskrivningar av investeringar anvisades under budgetaret 1995/96 medel motsvarande 300 000 kronor. Medlen disponeras �rligen t o m �r 2000. Under budget�ren 1997 och 1998 avsattes inga ytterligare medel.
F�r nämnden anvisat investeringsutrymme, exklusive projektplanen, f�r �r 1999 utg�rs av 2 400 000 kronor.
Gemensamma ändamål
nämnden skall bidra till gemensamma ändamål, inklusive lokaltjänstkostnader f�r dessa, enligt följande:
- till universitetsbiblioteket med 5 095 000 kronor
- till �vriga gemensamma ändamål med ett belopp som motsvarar 10,1 % av nämndens totala l�nesumma.
Kostnaderna f�r de gemensamma �ndami�len skall bestridas fran grundutbildningens ers�ttningsbelopp samt ur anslagen f�r fakulteterna och fr�n medel f�r externt finansierad verksamhet. Av beloppet f�r biblioteket skall 4 916 000 kronor belasta grundutbildningen och 179 000 kronor forskning och forskarutbildning. Ut�ver nämnda kostnader f�r gemensamma ändamål skall nämnden avs�tta 1 489 333 kronor f�r finansiering av lärarutbildningens kansli.
nämnden �r ocks� skyldig att avs�tta medel f�r of�rutsedda utgifter samt f�r utveckling av verksamheten inom sav�l grundutbildning som forskning och forskarutbildning. D�rvid skall beaktas behovet av samfinansiering av bl a EU-projekt. D�rut�ver skall nämnden ber�kna medel f�r de anställdas avtalsenliga r�tt till ers�ttning f�r sjukv�rdskostnader, anställningstrygghets- och arbetsv�rdande atg�rder samt �tg�rder föranledda av aldersstrukturella f�r�ndringar inom nämndens ansvarsområde.
Konsistoriet uppdrar �t nämnden att fastställa ett f�r nämnden enhetligt procentp�slag f�r finansiering av de nämndgemensamma ändamålen.
Avsnittet "Forskning/forskarutbildning", s. 18-20 i Verksamhetsplan 1999.
Uppsala Universitet, Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd,
1998-12-17:
(Skannat av D. Broady. Kan innehålla korrekturfel)
FORSKNING/FORSKARUTBILDNING
3.1 Allm�nt
I konsistoriets verksamhetsplan har särskilda forskningsmedel f�r lärarutbildningsområdet, 1500 000 kr, inkl medel f�r hyra och el avsatts. nämnden har att svara f�r f�rdelningen av dessa medel och f�r planering och initiering av forskning och forskarutbildning. Av de anvisade medlen skall minst 700 000 kr användas till studiest�d.
I regeringens budgetproposition f�r 1997 f�reslogs en satsning p� forskning inom lärarutbildningsområdet med 8 miljoner kronor f�r 1997. F�r 1998 f�reslogs en satsning med ytterligare 8 miljoner kr och f�r 1999 f�reslas en satsning om 9 miljoner kr. Rektor f�r Uppsala universitet �verl�mnade 1997-06-27 den projektansökan om forskningsmedel som nämnden l�tit utarbeta, "Klassrumsinteraktion och l�rande i ett maongkulturellt samhälle". Efter komplettering tilldelades Uppsala universitet 1 019 850 kr under tre �r. Detta f�ruts�tter dock att l�ros�tet sj�lv bidrar med 437 000 kr f�r projektets genomf�rande (ca 30 %).
3.2 Medelsf�rdelning för forskning och forskarutbildning
Ut�ver de av konsistoriet beviljade medlen, 1,5 milj kr avs�tter nämnden av grundutbildningsmedel och av reserverade medel 2 269 000 kr, dvs sammanlagt 3 769 000 kr. I summan ing�r ers�ttning f�r universitets- och nämndgemensamma ändamål (190 000 kr) samt f�r universitetsbiblioteket (179 000 kr). nämnden uppdrar �t ILU att fullg�ra det forsknings- och forskarutbildningsuppdrag som framg�r under punkt 3.3. F�r uppdragets fullg�rande tilldelas ILU totalt 2 010 000 kr. Ers�ttningen f�r de universitets- och nämndgemensamma ändamålen, universitetsbiblioteket och lokalkostnader har f�r b� 1999 tilldelats ILU i ett samlat anslag f�r b�de grundutbildning och forskning, bilaga 5, s 4.
nämnden avs�tter f�r senare f�rdelning 1390 000 kr vilka kommer att f�rdelas som
- en r�rlig resurs f�r s k lektorsforskning (250 000 kr)
- studiest�d i form av tv� utbildningsbidrag (165 000 kr) och
- strategiska satsningar (975 000 kr).
Den r�rliga resursen kommer att utlysas under februari m�nad som tv� lediga forskningsutrymmen om 50 % inom tjänst som universitetslektor under tv� �r och med tilltr�de 1999-07-01. lärare som �r verksamma inom lärarutbildningen skall, oberoende av institutionstillh�righet, kunna ans�ka om resursen. Vid sin bedömning av ansökningarna kommer nämnden att ta hänsyn till bl a den inl�mnade forskningsplanens relevans f�r lärarutbildningsområdet.
Tv� studiest�d kommer att utlysas under mars m�nad. Formerna f�r hur dessa skall delas ut ing�r i det uppdrag nämnden f�tt att redovisa till rektor senast 1999-03-15. Studiest�den skall kunna s�kas av studerande som har den grundl�ggande och särskilda behörighet som kr�vs f�r att bli antagen till forskarutbildningen vid n�gon av universitetets institutioner. ansökningarna prioriteras av nämnden efter dels den f�rmaga som en sökande bedöms ha att klara utbildningen, dels den relevans f�r lärarutbildningsområdet som den sökandes forskningsinriktning har. Studiest�den skall sedan tilldelas de fran nämndens sida h�gst rangordnade studerande som av ansvarig fakultetsnämnd antas till forskarutbildning.
Särskild utlysning kommer att g�ras av sav�l den r�rliga resursen som studiest�den.
F�r olika strategiska satsningar inom lärarutbildningsområdets forskning och forskarutbildning utlyser nämnden medel om totalt 975 000 kr f�r ansökan under vt 1999. Bidrag kan s�kas av alla i lärarutbildningen medverkande institutioner och skall i f�rsta hand bekosta
- projektplanering inf�r ansökan om externa forskningsanslag (ansökan till nämnden senast 15 februari och 30 april 1999),
- tillf�lligt anlitad seniorforskarkompetens fran andra delar av universitetet för forskningsuppbyggnad, specialistundervisning och handledning samt inbju~ dan av g�stforskare (ansökan senast 30 april 1999),
- kursutveckling m m som har n�ra anknytning till forskning och forskarutbildning av betydelse f�r lärarutbildningsområdet (ansökan senast 30 april 1999).
N�gon särskild utlysning ut�ver vad som framg�r ovan kommer inte att ske.
nämnden kommer vid bedömningen av de inkomna ansökningarna att se positivt p� initiativ till samverkan och samfinansiering mellan flera fakulteter/institutioner. Vid det f�rsta tillf�llet f�r ansökan om medel till projektplanering avser nämnden att f�rdela ca 150 000 kr.
Konsekvenser p� sikt: nämnden avs�tter liksom tidigare �r av reservationer och grundutbildningsanslag medel f�r uppbyggnad av lärarutbildningsområdets forskning och forskarutbildning med drygt tv� miljoner kronor. Genom avs�ttningen till en r�rlig resurs f�r lektorsforskning och ytterligare studiest�d (som bada inneb�r fler�riga engagemang) har nämnden av reservationer/grundutbildningsmedel redan intecknat 830 000 kr f�r b� 2000 och 715 000 kr f�r b� 2001 (de b�da utbildningsbidragen b�r n�mligen den 1 juli detta �r �verga i doktorandtjänster). b� 2001 blir tv� tidigare studiest�d i form av doktorandtjänst lediga och fortsatt avs�ttning till r�rlig resurs och utlysande av nya utbildningsbidrag kan da prövas p� nytt. N�r det gäller anslagen till strategiska satsningar inom lärarutbildningsområdets forskning och forskarutbildning �r det troligen �nskv�rt att denna typ av medel kan avs�ttas f�r att stimulera forskningsuppbyggnaden �ven under de n�rmaste �ren. Satsningen under b� 1999 inneb�r dock inte ett �tagande f�r de kommande aren och storleken p� beloppen kan därför �verv�gas inf�r varje budgetar.
3.3 Uppdrag till Institutionen för lärarutbildning
Institutionen för lärarutbildning skall
- dels initiera och bedriva forskning som anknyter till lärarutbildningsområdet,
- dels bedriva forskningssamverkan med andra institutioner,
- dels medverka i utbildningen av forskarstuderande med anknytning till lärarutbildningsområdet, dvs lärare, l�rarutbildare, skolledare m fl,
- dels medverka till att lärare, l�rarstuderande och l�rarutbildare f�r kontakt med forskningsmilj�er.
för forskning och forskarutbildning erh�ller institutionen 2 010 000 kr. Till detta kommer nämndens tilldelning till ILU f�r universitets- och nämndgemensamma ändamål om ca 190 000 kr och f�r universitetsbiblioteket 179 000 kr. I de tilldelade forskningsmedlen ingar
- professuren: 6500 000 kr
- de tidigare tillsatta doktorandtjänsterna (fotnot 2): 600 000 kr
- 25 % sekreterartjänst 73 000 kr
- r�rliga mede1 (fotnot 2): 687 000 kr
1). nämnden har sedan 1997-07-01 finansierat tv� doktorandtjänster. Dessa b�da doktorander har hittills uppburit studiest�d under 1,5 �r vardera.
2) Ing�r medel f�r projektet "Klassrumsinteraktion och l�rande i ett m�ngkulturellt samhälle", dvs ca 30 % av de totala projektkostnaderna.
Nedladdad fr�n http://www.info.uu.se/uadm/anstallningsordning/index.html[Detta är en arbetskopia. Originalet finns på http://www.info.uu.se/uadm/anstallningsordning/index.html]
UPPSALA UNIVERSITET
1999-01-14, Dnr 6877/98
Efter förslag i regeringens proposition 1996/97:141 om högskolans ledning, lärare och organisation samt f�rordningen (1998:1003) om �ndring i högskoleförordningen (1993:100) inf�rs �ndringar vad gäller s�v�l högskolans lärare som dess organisation fr o m 1999-01-01.
Begreppet tjänst avskaffas bland annat �ven f�r lärare. tjänstebegreppet avskaffades
1994-07-01 f�r de flesta andra offentliganställda genom en �ndring i lagen (1994:260) om offentlig anställning. F�rfarandet att besluta dels om inr�ttande dels om tills�ttande av en tjänst som lärare ers�tts av ett beslut om att anställa en lärare.
F�r att s�kerst�lla kraven p� r�ttss�kerhet och offentlig insyn skall varje högskola enligt högskoleförordningen (4 kap 14 �) reglera f�rfarandet f�r anställning av lärare i en anställningsordning. Denna skall utg� fr�n regeringens f�reskrifter och fastställas av högskolans styrelse (HF 2 kap 2 �).
Med anställningsordning avses de regler och riktlinjer f�r anställning av lärare som Uppsala universitet skall till�mpa. F�religgande anställningsordning, som fastställdes av konsistoriet 1999-01-14, omfattar bl a f�reskrifter om anställningsprofil och rekryterings- och anställningsbeslut, om hur information om lediga anställningar skall spridas samt beredning av anställnings�renden.
Den framtida kompetensf�rs�rjningen �r en nyckelfr�ga f�r universitetet. Det �r ett samh�llsintresse att Uppsala universitet kan rekrytera, utveckla och beh�lla personal s� att de krav som st�lls p� universitetets verksamhet kan uppfyllas. Kvaliteten i universitetets verksamhet �r n�ra knuten till personalens kompetens och engagemang. Universitetets m�l s�som de fastställts i verksamhetsplanen och i andra styrdokument samt f�ruts�gbara f�r�ndringar av verksamheten �r utg�ngspunkter f�r institutionernas och fakulteternas personalplanering och rekryteringsbehov.
N�r universitetet skall anställa nya lärare skall de v�ljas som efter en helhetsbedömning av kompetens och skicklighet ur ett verksamhetsperspektiv bedöms ha de b�sta f�ruts�ttningarna att genomf�ra och utveckla aktuella arbetsuppgifter och bidra till en positiv utveckling av verksamheten (universitetets personalpolitiska program, 1993). M�let �r att alla lärare skall ha b�de forskarutbildning och pedagogisk utbildning (universitetets pedagogiska program, 1997). Vad som s�gs i det pedagogiska programmet skall beaktas vid fastställande av s�v�l behörighetskrav som bedömningsgrunder.
Universitetet skall bedriva ett aktivt och m�linriktat jämställdhetsarbete. Detta gäller inte minst i fr�ga om att �ka andelen kvinnor bland lärare och forskare. jämställdhet �r sj�lvklart en r�ttvise- och demokratifr�ga, men det handlar ocks� i h�g grad om kvalitet. nämnder och styrelser skall vid rekrytering av personal särskilt beakta att verksamheten utvecklas genom att s�v�l kvinnor som m�n anställs i olika l�rarbefattningar (universitetets jämställdhetsplan 1997-1999).
I regeringens proposition 1997/98:16 "Sverige, framtiden och m�ngfalden - fr�n invandrarpolitik till integrationspolitik" framh�lls att samhällets m�ngfald b�r genomsyra arbetslivet och att de statliga myndigheterna har ett särskilt ansvar som f�reg�ngare i denna str�van. Vid rekrytering av lärare b�r fakultetsnämnderna och institutionsstyrelserna beakta att kvaliteten i universitetets verksamhet kan utvecklas genom �kad etnisk och kulturell m�ngfald bland lärare och forskare.
Efter förslag i regeringens proposition 1996/97:141 "Högskolans ledning, lärare och organisation" har f�r samtliga universitet och vissa statliga och enskilda h�gskolor fastställts m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade professorer. M�len skall g�lla tre�rsperioder med b�rjan under perioden 1997-99. M�len ber�knas dels efter andelen kvinnor bland docentkompetenta lektorer vid fakulteterna i landet, dels efter den nuvarande f�rdelningen av l�ros�tets professurer �ver fakulteterna. Av propositionen framg�r ocks� att varje universitet och högskola b�r fastställa egna m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade lärare inom andra kategorier under tre�rsperioder med b�rjan 1997-99. F�r Uppsala universitet har detta skett med rektors beslut 1998-12-22.
Enligt universitetets jämställdhetsplan verkar Uppsala universitet f�r en j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n p� alla niv�er och inom alla utbildningar, arbetsmilj�er, beslutande organ, befattningar och yrken.
Rekryteringsm�let, d v s andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna, �r f�r perioden 1997-99 22 procent.
Högskolan f�r enligt 4 kap 1 � högskoleförordningen anställa lärare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och g�stlärare. N�gra andra kategorier av lärare f�r inte anställas.
En befattning som lektor eller adjunkt ben�mns universitetslektor respektive
universitetsadjunkt.
Rekrytering av nya medarbetare �r en viktig uppgift. Det �r angel�get att det inom universitetet utvecklas en god f�rm�ga att hantera de olika stegen i rekryteringsarbetet. Genom att l�gga ner tid och m�da p� f�rarbetet, vinner man inte bara goda lärare och medarbetare utan kan ocks� använda rekrytering som ett styrinstrument f�r att utveckla verksamheten. Idag �r rekryteringsprocessen mer komplicerad �n f�rr men samtidigt mer framtidsinriktad. Varje nyanställning b�r betraktas som ett led i universitetets utvecklingsstrategi.
förslag till konsistoriet om att inleda rekrytering av en professor samt förslag om finansiering av anställningen inges av fakultetsnämnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Konsistoriet fattar d�refter med st�d av 4 kap 18 � beslut om att kung�ra anställningen till ansökan ledig.
Beslut om att inleda rekrytering av en lektor, forskarassistent eller adjunkt samt beslut om finansiering av anställningen och att kung�ra den till ansökan ledig fattas av fakultetsnämnd efter förslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
Fakultetsnämnd f�r betr�ffande rekrytering av annan lärare �n professor delegera sina uppgifter enligt punkterna 6 och7 till institutionsstyrelse/motsv.
Innan ett anställningsf�rfarande inleds skall fakultetsnämnd besluta om (betr. lektor, forskarassistent, adjunkt) alternativt l�mna förslag till (betr. professor) en anställningsprofil f�r den lediga anställningen. Av beslut om respektive förslag till anställningsprofil skall framg� �mnesområdet, behörighetskrav, bedömningsgrunder och de f�ruts�ttningar i �vrigt som skall g�lla f�r anställningen. Av anställningsprofilen skall i f�rekommande fall ocks� framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats.
Med utg�ngspunkt i fakultetens/institutionens strategiska och ekonomiska planering och de arbetsuppgifter som skall ing� i anställningen skall fakultetsnämnd �ven besluta hur de bedömningsgrunder som anges i anställningsprofilen skall v�gas mot varandra. F�r att m�jligg�ra utveckling, f�rnyelse och omprövning av verksamheten b�r arbetsuppgifterna f�r den lediga anställningen inte beskrivas alltf�r sn�vt.
Fr�gor som r�r fastställande av �mnesområdet regleras i högskoleförordningen
4 kap 11-12 �� och 17 �.
Grundl�ggande vid rekryteringen av en lärare �r hur det �mnesområde inom vilket läraren skall arbeta definieras. Definitionen av �mnesområdet har stor betydelse f�r meritvärderingen, eftersom fakultetsnämnden prövar de sökandes meriter mot det fastställda �mnesområdet. �mnesområdet f�r en anställning skall vara tydligt angivet och definierat med utg�ngspunkt i de uppst�llda m�len f�r universitetets utbildnings- och forskningsstrategier samt i universitetets rekryteringsm�l och jämställdhetsplan.
�mnesområdet f�r en anställning som professor beslutas av fakultetsnämnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesområdet f�r en anställning som lektor, forskarassistent och adjunkt beslutas av fakultetsnämnd efter förslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesområdet skall fastställas innan den lediga anställningen annonseras.
Innan ett anställningsf�rfarande p�b�rjas skall fakultetsnämnden fatta beslut om vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som skall till�mpas f�r den enskilda anställningen.
Behörighetskraven anger vad som kr�vs f�r respektive l�rarkategori och utg�r en f�rsta urvalsgrund i rekryteringsprocessen.
Behörighetskrav och bedömningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anställning som professor fastställs av fakultetsnämnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. behörighetskrav och bedömningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anställning som lektor, forskarassistent och adjunkt fastställs av fakultetsnämnd efter förslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
F�r behörighet att anställas som professor, lektor och adjunkt skall g�lla att den sökande dels har visat den undervisningsf�rm�ga som kr�vs f�r anställningen i fr�ga och dels, om särskilda skäl ej f�religger, har genomg�tt f�r verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning. Vid prövningen av pedagogisk skicklighet skall hänsyn tas till erfarenhet av planering, genomf�rande och utv�rdering av undervisning samt av handledning och examination.
Beh�rig att anställas som professor �r den som visat s�v�l vetenskaplig som
pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas prövningen av den pedagogiska
skickligheten som den vetenskapliga.
4 kap 5 � högskoleförordningen
Den vetenskapliga skickligheten skall ha visats genom sj�lvst�ndiga forskningsinsatser som i betydande grad �verstiger vad som kr�vs f�r docentkompetens.
Beh�rig att anställas som lektor inom annat �n konstn�rlig verksamhet �r den
som dels har avlagt doktorsexamen eller bedöms ha motsvarande vetenskaplig kompetens
eller har n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse med hänsyn till
anställningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anställningen,
dels har visat pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas prövningen av den
pedagogiska skickligheten som prövningen av �vriga behörighetsgrunder.
4 kap 7 �
högskoleförordningen.
Som mot doktorsexamen svarande kompetens kan efter prövning r�knas utl�ndsk forskarutbildning, licentiatexamen enligt �ldre best�mmelser och annan vetenskaplig meritering, t ex inom industriforskning.
Med annan yrkesskicklighet f�rst�s skicklighet f�rv�rvad genom yrkesverksamhet utanf�r universitetet. Yrkesskickligheten skall vara av betydelse f�r det �mnesområde inom vilket läraren skall vara verksam vid universitetet.
V�gledning vid tolkning av "annan skicklighet" ges i UbU3 97/98: "Utskottet f�ruts�tter att "annan yrkesskicklighet" kommer att g�lla som behörighetsgrund bara n�r det gäller en lektor som skall undervisa i en utbildning d�r beprövad erfarenhet �r v�sentlig. Det �r allts� inte fr�ga om att denna behörighetsgrund skall utnyttjas f�r att komma f�rbi brist p� vetenskapligt kompetenta sökande."
Beh�rig att anställas som forskarassistent �r den som avlagt doktorsexamen eller bedöms ha motsvarande utl�ndsk examen. 4 kap 10 � högskoleförordningen.
Beh�rig att anställas som adjunkt �r den som har avlagt grundl�ggande h�gskoleexamen eller bedöms ha motsvarande kompetens och har visat pedagogisk skicklighet. 4 kap 9 � högskoleförordningen.
Fr�gor som r�r behörighetskrav och bedömningsgrunder regleras i högskoleförordningen 4 kap 5-13 ��, 15 � och 17 �.
bedömningsgrunderna anv�nds f�r att slutligen f�lla avg�randet mellan beh�riga sökande. Vid varje rekrytering skall fakultetsnämnden besluta i vilken grad olika bedömningsgrunder skall tillm�tas vikt och vilken avv�gning som skall g�ras mellan dem. Ut�ver pedagogisk och vetenskaplig skicklighet skall g�lla graden av administrativ och annan skicklighet som �r av betydelse f�r �mnets inneh�ll och anställningens arbetsuppgifter. Med tanke p� l�ngsiktigheten i de flesta rekryteringsbeslut och krav p� flexibilitet och anpassning till nya f�ruts�ttningar och f�r�ndringar av verksamheten b�r bedömningsgrunderna inte utformas alltf�r sn�vt. Enligt universitetets personalpolitiska program skall vid rekrytering till anställningar som inneb�r ledningsansvar vikt l�ggas vid l�mplighet och intresse f�r ledarskap.
4 kap 18 � högskoleförordningen ang�ende ledigkung�rande av anställning samt enligt nedan.
Av universitetets personalpolitiska program framg�r att all annonsering b�r ske p� ett s�dant s�tt att universitetet kan rekrytera medarbetare med kompetens och erfarenhet som fr�mjar kvalitet och produktivitet vid universitetet.
Enligt universitetets jämställdhetsplan b�r annonsering av lediga anställningar ske s� att personer av underrepresenterat k�n uppmuntras att s�ka dem. Lediga anställningar skall beskrivas k�nsneutralt.
Annonsering av lediga anställningar som lärare b�r ske genom annonsering i minst en svensk dagstidning med god t�ckning av m�lgruppen. F�r att bredda urvalet av sökande b�r annonsering i svensk dagspress kompletteras med annonsering i svensk och utl�ndsk fackpress. Information om lediga anställningar skall �ven l�mnas p� universitetets hemsida och till �vriga universitet i Sverige och Norden.
En lektor som är anställd tills vidare vid en högskola skall efter ansökan
befordras till en anställning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn
har behörighet f�r en s�dan anställning. �mnesområdet f�r anställningen som
professor skall vara detsamma som f�r anställningen som lektor.
4 kap 11 �
högskoleförordningen.
Den som erbjuds en anställning tills vidare som lektor vid en högskola skall i st�llet anställas tills vidare som professor d�r, om han eller hon beg�r det och har behörighet f�r en s�dan anställning. Detta gäller dock inte vid en s�dan befordran till lektor som avses i 13 �. 4 kap 12 � högskoleförordningen.
Vid befordran till anställning som professor skall �mnesområdet vara detsamma som f�r anställningen som lektor och behörighetskraven �verensst�mma med de krav som gäller vid utannonserad anställning som professor, d v s vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.
Varje ansökan om befordran till professor skall behandlas individuellt och beredas av fakultetsnämnden p� samma s�tt som vid utannonserad professur. Fakultetsnämnden skall inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r särskilt f�rtrogna med anställningens �mnesområde (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som gäller vid utannonserad professur.
Den som är anställd tills vidare som lektor vid universitetet och �nskar bli befordrad till professor skall l�mna in ansökan d�rom till fakultetsnämnden.
Den som erbjuds anställning tills vidare som lektor kan i särskild ansökan beg�ra att behörighet för anställning som professor prövas av fakultetsnämnden. begäran skall ha inkommit till fakultetsnämnden senast tre veckor fr�n den dag rektors beslut om innehavare av den lediga anställningen som lektor anslagits p� universitetets anslagstavla.
I ansökan till anställning som lektor kan sökanden beg�ra att fakultetsnämnden inte enbart bedömer behörigheten för anställning som lektor utan �ven behörigheten för anställning som professor (HF 4 kap 23 �).
Fakultetsnämnden fastställer antalet ansökningstillf�llen under verksamhets�ret och utarbetar anvisningar f�r hur en ansökan om befordran skall vara utformad.
Om den sökande bedöms ha behörighet för anställning som professor skall han/hon anställas tills vidare som professor.
En adjunkt som är anställd till vidare skall efter ansökan befordras till en anställning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har behörighet f�r en s�dan anställning. �mnesområdet f�r anställningen som lektor skall vara detsamma som f�r anställningen som adjunkt.
En adjunkt som är anställd tills vidare f�r befordras till lektor �ven om behörighetskraven inte �r uppfyllda. Det gäller dock bara om adjunkten har visat särskild pedagogisk skicklighet eller särskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat särskild f�rm�ga att samverka med det omgivande samhället.
(4 kap 13 � högskoleförordningen.)
Den som är anställd tills vidare som adjunkt vid universitetet och som �nskar bli befordrad till lektor skall l�mna in ansökan till ber�rd fakultetsnämnd. Varje ansökan skall behandlas individuellt. Fakultetsnämnden utarbetar anvisningar f�r hur ansökan skall vara utformad samt fastställer ansökningstillf�lle under verksamhets�ret.
Vid fakultetsnämndens prövning om en adjunkt som är anställd tills vidare �r beh�rig att befordras till lektor skall behörighetskraven �verensst�mma med de krav som gäller vid anställning som lektor, d v s dels avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkeskicklighet som �r av betydelse f�r anställningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anställningen, dels dokumenterad pedagogisk skicklighet.
F�r att en tills vidare anställd adjunkt som inte uppfyller gällande behörighetskrav skall kunna befordras till lektor kr�vs särskilt goda pedagogiska eller andra insatser gällande t ex ledning och utveckling av verksamhet inom universitetet under en f�ljd av �r. Enbart ett visst antal anställnings�r kan s�ledes inte utg�ra grund för befordran.
En ansökan om befordran till lektor skall beredas av fakultetsnämnden p� samma s�tt som vid utannonserat lektorat. P� samma s�tt som gäller vid utannonserat lektorat skall
fakultetsnämnden inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r särskilt f�rtrogna med anställningens �mnesområde (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som gäller vid utannonserat lektorat.
Fr�gor som r�r beredning av anställnings�renden regleras i högskoleförordningen 4 kap 19-27 ��.
Ansvaret f�r att bereda och avge förslag i �renden om anställning av professor, lektor, forskarassistent och adjunkt �vilar fakultetsnämnd.
En fakultetsnämnd f�r �ven bjuda in en person att s�ka en anställning som professor som kungjorts till ansökan ledig.
En högskola f�r, enligt 4 kap 19 � högskoleförordningen, bjuda in en person att s�ka en utannonserad anställning som professor. Inbjudan m�ste ske inom tre m�nader efter det att fakultetsnämnden har utsett de personer som �r särskilt f�rtrogna med anställningens �mnesområde (sakkunniga).
Det framg�r av universitetets personalpolitiska program att det �r av vikt att utbildning anordnas f�r alla som ansvarar f�r och deltar i rekrytering. Enligt universitetets personalpolitiska program skall all rekrytering ske omsorgsfullt och med utnyttjande av b�sta urvalsmetoder f�r det enskilda anställningsärendet. Syftet med att använda olika urvalsinstrument f� belysta s�dana sidor av de sökandes kompetens som sv�rligen l�ter sig bedömas enbart utifr�n vetenskaplig och pedagogisk dokumentation, anställningbetyg/intyg och liknande handlingar. Det �r ocks� viktigt att personer med särskild kompetens och erfarenhet vad gäller rekrytering, t ex i form av personaljuridiska och administrativa kunskaper samt erfarenhet avseende personbedömning och urval, vid behov bist�r fakultetsnämnden och institutionsstyrelsen vid handl�ggning av anställningsärendet.
Fakultetsnämnden skall f�r handl�ggning av �renden r�rande anställning som professor, lektor, och forskarassistent inr�tta en eller flera särskilda rekryteringsgrupper. Antalet rekryteringsgrupper och om separata rekryteringsgrupper skall inr�ttas f�r anställningar som professor respektive lektor och forskarassistent beslutas av fakultetsnämnden. �ven �renden som r�r ansökan om befordran till anställning som professor och lektor skall handl�ggas av en rekryteringsgrupp.
Rekryteringsgruppen skall best� av ordförande och vice ordförande samt ytterligare fyra ledam�ter. Av de senare �ger studenterna r�tt att utse tv� ledam�ter. B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
ordförande och vice ordförande utses f�r tre �r och studeranderepresentanterna f�r minst ett, dock h�gst tre �r. F�r de senare skall utses personliga ers�ttare f�r samma tidsperiod. �vriga ledam�ter utses f�r varje enskilt anställnings�rende.
Ledam�terna skall utses p� ett s�dant s�tt att de s�v�l vetenskapligt, pedagogiskt som i �vriga avseenden s� allsidigt som m�jligt representerar ber�rda �mnesområden och typ av anställning. Studeranderepresentanterna utses av studentk�ren.
Prefekten vid den institution till vilken den lediga anställningen organisatoriskt h�r skall ha n�rvaro- och yttrander�tt vid rekryteringsgruppens sammanträden, s�vida inte ärendet gäller �terbes�ttning av prefektens anställning.
F�r varje enskilt �rende avseende anställning som professor och lektor skall fakultetsnämnden inh�mta yttrande fr�n minst tv� personer som �r särskilt f�rtrogna med anställningens �mnesområde (sakkunniga). B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Fakultetsnämnden kan vid behov d�rut�ver tillkalla specialsakkunniga f�r särskild bedömning av pedagogisk skicklighet och �vriga bedömningsgrunder. De specialsakkunniga skall, i likhet med vad som gäller f�r de sakkunniga som �r särskilt f�rtrogna med �mnesområdet, redovisa skickligheten hos de sökande som främst b�r komma i fråga f�r anställningen, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val.
Samtliga sakkunniga skall alltid noga informeras om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som gäller generellt vid universitetet och f�r den enskilda anställningen.
För anställning som forskarassistent behöver yttrande inte inh�mtas fr�n mer �n en sakkunnig.
följande arbetsordning skall till�mpas vid beredning av anställnings�renden.
Fakultetsnämnd kan fatta beslut om ytterligare anvisningar avseende s�v�l beredning av anställningsärendet som utformning av de sakkunnigas yttranden.
Fakultetsnämnd kan �ven med st�d av 3 kap 13 � delegera sin uppgift enl 4 kap 26 � att föreslå den sökande som främst b�r komma ifr�ga f�r anställning.
Det ankommer på de sakkunniga att pröva om de sökande uppfyller gällande behörighetskrav samt bedöma de sökandes skicklighet utifr�n de bedömningsgrunder och deras viktning mot varandra som angivits i anställningsprofilen. Vad gäller anställning som professor och lektor skall de sakkunniga inte enbart bedöma de sökandes vetenskapliga skicklighet, utan lika stor omsorg skall ägnas åt prövningen av deras pedagogiska skicklighet. För anställning som lektor skall �ven �vriga behörighetsgrundande förhållanden underkastas en kvalitativ bedömning.
För anställning som forskarassistent skall de sakkunniga bedöma de sökandes vetenskapliga skicklighet. Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen redog�ra f�r skickligheten hos de sökande som främst b�r komma i fråga f�r anställning, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val.
Om omständigheterna i ärendet föranleder det f�r fakultetsnämnden besluta att de sakkunnigas yttranden f�r avse endast förslag om den sökande som b�r komma i fråga i f�rsta hand. De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammanträden.
I urvalsprocessen skall rekryterings-gruppen använda sig av urvalsinstrument som t ex anställningsintervju, anställningstest och referenstagning. �ven andra metoder, t ex pedagogiska prov och s k avsiktsförklaring kan komma till anv�ndning. R�tt utnyttjade ger dessa urvalsmetoder v�rdefull information ut�ver den rena meritvärderingen. Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsnämnden redovisa sin bedömning av de sökandes skicklighet i förhållande till de bedömningsgrunder som angivits i anställningsprofilen, b�de vad gäller bedömningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem samt med angivande av sk�len därför föreslå den sökande som främst b�r komma i fråga f�r anställning. Om det finns särskilda skäl för rekryteringsgruppens förslag avse ytterligare sökande som kan komma i fråga och ordningen mellan dem. I förslaget skall anges hur universitetets rekryterings- och jämställdhetsm�l beaktats i beredningen av ärendet.
Rekryteringsgruppen kan föreslå fakultetsnämnden besluta att avbryta anställningsf�rfarandet om den anser att rekryteringsunderlaget �r otillr�ckligt eller att det uppkommit omständigheter som föranleder att inte n�gon b�r anställas. förslaget skall framst�llas skriftligen och motiveras. Fakultetsnämnden skall föreslå den sökande som främst b�r komma i fråga. Om det finns särskilda skäl, f�r förslaget till rektor avse ytterligare sökande som b�r komma i fråga varvid ordningen mellan dem skall anges. I förslaget skall fakultetsnämnden redovisa sin bedömning av varje f�reslagen sökandes skicklighet i förhållande till de bedömningsgrunder som angivits i anställningsprofilen, b�de vad gäller bedömningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en sökande finns behöver s�dan redovisning inte l�mnas.
Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anställningen skall det �ven framg� av förslaget hur jämställdhetsaspekten har beaktats. förslaget skall avges skriftligen till rektor.
Det ankommer på de sakkunniga att pröva om de sökande uppfyller gällande behörighetskrav. Vad gäller anställning som professor och lektor skall de sakkunniga inte enbart bedöma de sökandes vetenskapliga skicklighet, utan lika stor omsorg skall ägnas åt prövningen av deras pedagogiska skicklighet.För anställning som lektor skall �ven �vriga behörighetsgrundande förhållanden underkastas en kvalitativ bedömning. Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen ange om den sökande uppfyller de olika behörighetskraven eller inte samt motivera sitt förslag. De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammanträden.
Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsnämnden ange om den sökande uppfyller de olika behörighetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bedömning.
Vid ansökan om befordran skall fakultetsnämnden skriftligen till rektor ange om den sökande uppfyller de olika behörighetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bedömning.
Fakultetsnämnden skall föreslå den sökande som främst b�r komma i fråga för anställning som adjunkt. Om det finns särskilda skäl, f�r förslaget avse ytterligare sökande som b�r komma i fråga och ordningen mellan dem. I förslaget skall fakultetsnämnden redovisa sin bedömning av varje f�reslagen sökandes skicklighet med hänsyn tagen till de bedömningsgrunder som angivits i anställningsprofilen, b�de vad gäller bedömningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en sökande finns behöver s�dan redovisning inte l�mnas. Av förslaget skall framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anställningen skall det �ven framg� av förslaget hur jämställdhetsaspekten har beaktats. förslaget skall avges skriftligt till rektor.
Fr�gor som r�r beslut om anställning och avslag p� ansökan om befordran regleras i högskoleförordningen 4 kap 28 �.
Beslut om anställning fattas av rektor.
Om en person som erbjuds anställning tills vidare som lektor och har begärt att bli befordrad till professor inte uppfyller kraven f�r att kunna anställas som professor skall rektor avsl� begäran i särskilt beslut. anställningen skall d� ske som lektor.
Om en tills vidare anställd lektor eller adjunkt inte uppfyller kraven för befordran till professor respektive lektor skall rektor avsl� ansökan d�rom i särskilt beslut.
Rektor �ger enligt högskoleförordningen r�tt att till prefekten delegera beslut om anställning som lektor, forskarassistent och adjunkt samt avslag p� ansökan om befordran till lektor.
Fr�gor som r�r överklagande regleras i högskoleförordningen kap 12 � 2.
Enligt högskoleförordningen f�r följande beslut som r�r anställning och befordran överklagas: beslut om anställning, beslut om att avsl� en ansökan om befordran till professor respektive lektor och beslut om att avsl� en begäran om anställning som professor.
N�rmare f�reskrifter om handl�ggning av överklagande�renden redovisas i Handbok i personaladministration (PA-handboken).
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/info 1998.htm
Created by Donald Broady. Last updated 1998
Back to Forskning och forskarutbildning med
utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
Back to SEC home page