This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.



URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/broady/uv/fs971005.htm

EN FORSKARSKOLA VID ILU
Idéskiss, version 2, 1997-10-05

Idéskiss, version 2, 1997-10-05

Det följande förslaget till en forskarskola vid Institutionen för lärarutbildning (ILU) bygger på diskussioner med medarbetare vid denna instititution och vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Det är en ganska anspråkslös organisation som föreslås. Tanken är att forskarskolan skall fungera redan fr.o.m. höstterminen 1998. Efter hand kan ILUs ansvar för forskarutbildning komma att öka men det är nog klokt att börja med med måttliga och realiserbara ambitioner. Även om starten är blygsam är det väsentligt att den sker i former som medger en fortsatt utveckling och utbyggnad.

 

1. NÅGRA FÖRUTSÄTTNINGAR

Det finns både inom ILU och från omvärlden intressen av att forskarutbildning på ett eller annat sätt ges vid ILU. Bl.a. måste andelen disputerade lärare vid ILU öka (senast i årets budgetproposition framhölls att lärarutbildningarna är ett område där kompetenshöjning behövs). Vidare finns behov av att lärare i skolväsendet och vid högskolorna i regionen bereds tillfälle till forskarutbildning. Och allra viktigast för ILUs vidkommande är livaktiga forskningsmiljöer i huset som kan ge näring åt både grundutbildning och FOU-verksamhet och tjäna som plattform för samverkan med andra forskningsmiljöer vid Uppsala universitet och på annat håll.

Avsevärda ansträngningar ägnas f.n. åt att skapa en forskningsöverbyggnad vid ILU vad gäller nyrekrytering av doktorander, utveckling av av IT-infrastruktur, utveckling av FoU-program etc. Dock har ILU ingen egen forskarutbildning, och än så länge saknas förutsättningar för att ILU skulle kunna ha egen examinationsrätt.

Det enda tänkbara examensämnet i sammanhanget är f.n. pedagogik. I dag finns vid ILU en professor i pedagogik, några docenter i pedagogik och andra ämnen samt ett antal antal lektorer. Vidare har sammanlagt 14 doktorander sin tjänstgöring vid ILU, flertalet i ämnet pedagogik. Men ämnet pedagogik finns redan vid Uppsala universitet och det är inte realistiskt att tänka sig att det skulle klyvas i två separata ämnen.

Möjligen skulle i en framtid ansvaret för ämnet pedagogik kunna delas mellan Pedagogiska institutionen och ILU. Vidare kan det tänkas att nya examensämnen växer fram, t.ex. Didaktik, Pedagogiskt arbete eller Barn- och ungdomsvetenskap, men den utvecklingen kan inte avgöras vid en enda institution.

Däremot har ILU unika förutsättningar att samverka med många av universitetets institutioner med examinationsrätt.

Sammanfattningsvis: ILU kan i dag inte anordna egen forskarutbildning i bemärkelsen ha egen examinationsrätt. Men även om examinationsansvaret tills vidare måste vila på någon annan institution, finns inget hinder för att ILU ordnar forskarutbildning i en annan mening, nämligen genom att i samverkan med andra institutioner ansvara för inslag i eller varianter av forskarutbildningsprogrammen.

 

2. EN FORSKARSKOLA

De ovan nämnda förutsättningarna talar för en forskarskola som fungerar ungefärligen som de kompetenscentra som stöds av Nutek eller de forskarskolor som på sistone skapats med medel från bl.a. Stiftelsen för strategisk forskning. Med andra ord skall doktoranderna vara antagna till forskarutbildningen vid andra institutioner, där de har sin huvudhandledare och där de examineras och vanligen genomför flertalet kurser, medan forskarskolan arrangerar vissa forskarutbildningskurser (som självfallet för att tillgodoräknas måste godkännas av kursdeltagarnas respektive "moderinstitution") och erbjuder doktorandtjänster, arbetsplats, IT-stöd, biträdande handledning, delaktighet i en flerdisciplinär forskningsmiljö etc.

I dag finns vid ILU en doktorand i kulturgeografi, en i engelska samt ett tiotal i pedagogik. Dessutom finns sannolikt några doktorander bland de studerande. Det är önskvärt att fler doktorander från fler ämnen ges möjlighet att på goda villkor förlägga sitt dagliga arbete till ILU.

Vid fakulterna borde det finnas intresse för ett sådant arrangemang förutsatt att de samlade resurserna ökas. Frågan om finansiering är här central. Utvecklingen i högskolan — och inte minst den nyss framlagda budgetpropositionen — pekar på en framtida situation där knappast någon forskarstuderande kommer att antagas utan garantier för uthållig finansiering. Förutsatt att finansiering kan åstadkommas för doktorander vid ILUs forskarskola bör denna kunna fungera som ett resurstillskott och inte som en konkurrent till fakulternas forskarutbildning.

 

3. FORSKARUTBILDNING I PEDAGOGIK

Det är naturligt att merparten av ILUs insatser för forskarutbildningen sker i ämnet pedagogik, eftersom ILU är en lärarutbildningsinstitution och eftersom det vid ILU i ämnet pedagogik finns en ämnesföreträdare, ett antal forskarutbildade lärare och åtskilliga doktorander samt utbildning i pedagogik på grundnivå. Dock är det i samband med forskarskolans uppbyggnad väsentligt att pedagogik behandlas som ett ämne bland andra och inte ges monopol som forskningsöverbyggnad till lärarutbildningen. Det är inte ovanligt att skollärare genomför en forskarutbildning även i andra ämnen, och dessutom är det av flera skäl väsentligt att det till ILU knyts doktorander (liksom lärare och forskare) med annan bakgrund än lärarutbildning. Vidare bör inte forskningen vid ILU per definition begränsas till skolans och förskolans domäner, andra viktiga områden är högre utbildning och utbildning i arbetslivet, jämte många "extra-murala" områden. En forskarskola vid ILU bör inte förbehållas en viss yrkeskår utan skall rekrytera lärarkrafter, handledare och studerande med bakgrund i skiftande forskningstraditioner och yrkesområden, låt vara att flertalet förenas i ett intresse för forskning om utbildning och att den övervägande andelen doktorander sannolikt kommer att vara skollärare. Även dessa sistnämnda har mycket att vinna på att vistas i en forskningsmiljö som erbjuder något utöver renodlad yrkesfortbildning.

Som nämnts kan ILU tills vidare inte ansvara för doktorsexamination, varför doktorander i ämnet pedagogik måste vara inskrivna i forskarutbildningen vid någon institution med examinationsrätt, vanligen Uppsala universitets pedagogiska institution.

Ett väl fungerande samverkan mellan ILU och Pedagogiska institutionen förutsätter en ändamålsenlig arbetsfördelning som undanröjer risken för destruktiv konkurrens om knappa tillgångar. Vid Pedagogiska institutionen planeras f.n. en forskarskola, dock i annan mening än den här skisserade eftersom forskarskolan vid Pedagogiska institutionen avser ett enda ämne, pedagogik. Doktorander inskrivna vid Pedagogiska institutionen med tjänstgöring vid ILU kommer därmed att vara dubbelanslutna till två forskarskolor. För somliga av dessa doktorander kommer Pedagogiska institutionen att bära hela ansvaret för kurser och handledning. För andra bland dem bör ILU kunna arrangera varianter inom ramen för Pedagogiska institutionens forskarutbildningsprogram. För närvarande finns vid ILU förutsättningar — existerande forskningsmiljöer, lärar- och handledarkrafter etc — för två eller tre sådana varianter (fler kan tillkomma):

 

4. GENOMFÖRANDE, TIDSPLAN

Frånsett att samverkan med Pedagogiska institutionen måste utredas och formaliseras, föreligger redan nu i stort sett alla förutsättningar för en forskarskola med den ovan skisserade måttliga ambitionsgraden. Det mest akuta som måste åstadkommas under våren 1998 är modifiering av individuella studieplaner för somliga vid ILU verksamma doktorander (i samverkan med deras respektive "moderinstitution"), samt planering av forskarutbildningskurser (i tid så att dessa kurser hinner inkluderas i katalogerna över fakulteternas kurser för läsåret 1998/99). Det torde bara bli fråga om några få kurser, men av god kvalitet så att de blir attraktiva för deltagare från andra institutioner.

Vidare krävs förhandlingar med fakultetsrepresentanter och framför allt med Pedagogiska institutionen i avsikt att nå fram till principöverenskommelser som kan vägleda den fortsatta planeringen.

Ansvariga för planering av de tre ovan nämnda varianterna inom forskarutbildning i pedagogik bör utses. Planering sker under innevarande läsår 1997/98, och förutsätter överläggningar med företrädare för Pedagogiska institutionen rörande dessa varianters relation till programmet för forskarutbildning vid Pedagogiska institutionen. Vissa moment och kurser kan vara gemensamma, medan andra kan vara anpassade till ILUs varianter.

En studierektor för forskarutbildning bör utses. (Utöver de självklara uppgifterna kan nämnas att enligt årets budgetproposition det vid varje fakultetsnämnd el motsv. — dvs i Uppsala lärarutbildningarna — skall finnas en studierektor för forskarutbildning som bl.a. övervakar att ingångna avtal om finansiering av doktorander fullföljes.)

Sedan kan ILUs forskarskola börja fungera fr.o.m. höstterminen 1998, i blygsam skala men i former som tillåter att verksamheten efter hand byggs ut. 


URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/broady/uv/fs971005.htm
Created by Donald Broady. Last updated 5 Oct 1997
Back to Forskning och forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet  <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
Back to SEC home page



This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive