---

---

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-ericstam-0712.htm

 

 

Johan Ericstam
<johan.ericstam@swipnet.se>
Konsvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm

Det svenska konstmuseets ideologier och praktiker
Avhandlingssynopsis, dec 1997

  English please!

Avhandlingsprojektet Det svenska konstmuseets ideologier och praktiker (arbetstitel) bygger bl a på hypotesen att man skulle kunna betrakta konstmuseiinstitutionen som ett relativt autonomt subfält i det svenska konstfältet. Projektet behandlar konstmuseet som platsen för konsthistorien i dess fysiska, arkitektoniska form. Och som platsen för strider som gäller legitimationen av konstnärer, verk, skolor som skall inrangeras i en del av ett konst- och kulturarv. Följaktligen betraktar jag konstmuseet som den främsta konsekrationsinstansen på konstfältet - bestämmelsen av en konstnärs eller ett verks symboliska, sociala och ekonomiska värden. Syftet med avhandlingsprojektet är att beskriva och analysera den svenska konstmuseiinstitutionens funktioner i kulturproduktionsstrukturen, och de samhälleliga och sociala systemen.

I det inledande kapitlet ges en forskningslägesrapport samt myndigheters sätt att bestämma betydelsen av, och förklara kulturens och museernas plats i det svenska samhället. Vidare ges en kort översikt över hur sociologin försöker hantera frågan om att beskriva samhället och den sociala verkligheten. Avsnittet följs av de för avhandlingen betydelsebärande definitionerna, hypoteserna, frågeställningarna, metodologin och den preliminära applikationen av Bourdieus fältteori, med vilken projektet ser på konstmuseet som ett delfält i konstfältet. D v s som ett relationellt system av positioner om vilka deltagarna kämpar genom olika former av insatser, ställningstaganden. Och med mer eller mindre medvetna strategier för att erövra positioner som ger rätten att med auktoritet få uttala sig om konst.

Kapitel 2 består av tre avdelningar där den första ger en summarisk bild av konstsamlandets och konstmuseets västerländska historia. Den andra presenterar olika föreställningar om konstmuseet som en samhällelig och social institution, och platsen för ‘konst som konst’. Denna avdelning är ett utvecklande av forskningslaget då det i detalj undersöker de metaforer som styr föreställningarna om konstmuseet (m a o analyseras här vidare begreppet ‘konstmuseum’). Den tredje avdelningen beskriver det svenska konstmuseets historia och är en analys av konstituerandet av konstmuseet som en institution med en relativ autonomi eller självständighet - konstmuseifältets relation till konstfältet, och de politiska och ekonomiska makterna. Och hur det format sina praktiker - som t ex regler för produktionen av konstutställningar (ideologier), och reproduktionen av tron på institutionens berättigande.

I det tredje kapitlet utvecklas resonemanget om konstmuseiinstitutionens interna struktur som ett system av positioner och relationer. Vilka intressen, investeringar o s v som kännetecknar fältet. Vidare ges en bild av museifältets agenter, d v s vilka egenskaper och kunskaper som karakteriserar de som besätter positioner på fältet, och vilka banor som är tänkbara. I detta kapitel ingår (förmodligen) också bl a en fallstudie om överintendenter vid Nationalmuseum sedan 1792. Detta kapitel har till grund det material som presenterats i tidigare avdelningar men skall kompletterats med allehanda arbetsunderlag: författningsordningar, arbetsordningar, levnadsteckningar, statistik m m. Ett viktigt material kommer bli formulärintervjuer med konstmuseichefer, och informella intervjuer med museipersonal, samt enskilda museers historieskrivningar (i den mån sådana finnes). I denna materialinsamling ingår även enkät för en social nätverksanalys (Social Network Analysis).

Det fjärde och avslutande kapitlet skall sammanfatta materialet och diskutera vilka tänkbara slutledningar man kan dra.

Den övergripande frågeställningen är huruvida avhandlingsprojektet kan ge en relevant bild av den svenska konstmuseiinstitutionen med hjälp av de teorier och metoder som utvecklas till min forskningspraktik, och styr insamlingen avhandlingens empiriska underlag - i synnerhet Pierre Bourdieus fältteori. Följaktligen blir de väsentliga frågeställningarna: Vad karaktäriserar konstmuseifältet och hur skiljer det ut sig i förhållande till konstfältet? Vilka är de gränser med vilka det bestämmer sin egenart i förhållande till samhället, till den ekonomiska och politiska makten - d v s vilken grad av autonomi har konstmuseifältet? Hur har fältet institutionaliserats över tiden? Hur ser relationerna ut mellan olika positioner på fältet, vilka besitter dem? Hur konstruera processen, kanoniseringen, att bli ‘konstmuseiman’? Vilka kapitalformer premieras, vilka insatser, vilka ställningstaganden? Det gäller således att bestämma fundamentet för den kollektiva tron, eller det kollektiva misskännandet, kollektivt producerat och vidmakthållet, som är källan till makt på fältet.

Vidare exempel på frågor som avhandlingen skall försöka belysa och besvara: Hur ser konstmuseets produktionscykler ut - de långsiktig, som vänder sig mot en framtida marknad - skapas samlingarna för en framtida publik? Hur bedöms riskabla, långsiktiga investeringar versus kortsiktiga? Vilka är museets föreställning om efterfrågan hos ett klientel? Hur ser relationen ut mellan konstmuseet och utbildningssystemet - direkt som givande en publik och indirekt som en kunskapsgivare som propagerar för kulturella värden (men kanske på samma gång kanske förnekar eller förringar betydelsen av desamma). Vilka är konstmuseets sociala användningar? Med ett ord, vilka funktioner har konstmuseet, vilka praktiker? Vilka är dess ‘ideologier?

Johan Ericstam <johan.ericstam@swipnet.se>
Konsvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm

---

English version:

The Ideologies and Practises of the Swedish Art museum
PhD thesis i progress, presentation Dec  1997

Johan Ericstam <johan.ericstam@swipnet.se>

The project for the Ph.d. dissertation The Ideologies and Practises of the Swedish Art museum assumes the art museum as the site for art history in its physical, architectural form. A fundamental hypothesis is that the art museum, as an institution, could be conceived as a relatively autonomous subfield in the Swedish art world, and as the site for struggles concerning the legitimisation of artists, art works and schools as being part of a cultural heritage. The project also presupposes that the art museum is the foremost instance in the art field which determines the symbolic, social and economic value of an artist or an art work (in relation of course, to other institutions like art critics and auction houses). The aim of the project is to describe and analyse the functions of the Swedish art museum in the structure of cultural production - and as a social institution.

The introductory chapter presents, besides a report on current research, the ways in which the Swedish authorities decide the meanings of ‘culture’, and ‘museum’ (comp-rehended as ‘a collective memory’) - i.e. Swedish cultural politics. This section is followed by a brief presentation of the sociology of culture; the fundamental concepts of the investigation and questions; and the preliminary application of Pierre Bourdieu�s theory of social fields on the project. In other words, the institution of art museum as a system of positions and relations in which the participants struggle over the authority to make judgements on questions on art - more specifically, what art is to be presented, and represented in the art museum. Competitors armed with specific kinds of symbolic and cultural capital, investments and assertions, and more or less conscious strategies on desired careers.

Chapter two is divided into three sections. The first summarises the Western history of art collecting and the birth of the public art museum. The second analyses the different conceptions and metaphors that direct the ways we understand the art museum - for example the museum as a site for ‘art as art’, a temple, a mausoleum, a ruin or a democratic institution that create docile bodies. The third section is a description of the history of the Swedish public art museum, an investigation of the art museum as a relatively autonomous institution - i.e. its relation to the political and economic fields over time.

In the third chapter the discussion of the art museum as a constructed structure of positions is developed . What interests, investments are necessary and profitable in the field? What dispositions, kinds of knowledge characterise the agents who occupy different positions in the field? How do you enter, what trajectories is possible? The material for this analysis is information given in the preceding chapters supplemented by historical documents from art museums, codes of statues, programme for museums, biographies, statistics and so on. One form of data collecting is formal questionnaires for museum directors (and a schedule for a Social Network Analysis) - as well as informal interviews with museum staff. This chapter might also include a case study of the directors of The National Museum of Art (Nationalmuseum) in Stockholm since 1792.

The fourth chapter will sum up the investigation and discuss what conclusions might be drawn.

The overall question is whether the project, as briefly sketched above, could result in a relevant description of the Swedish art museum as a social institution. This implies a number of questions: What distinguishes the art museum as subfield in the restricted field of cultural production? How could we define the artmuseum in relation to economic and political powers - how has it been institutionalised over time, to what degree is the art museum an independent institution? How could we understand the relations between positions in the field, and beyond, to positions, institutions in the artworld(s)? How does one become a museum professional? What is the source of power in the field - the collective belief, or the collective misrecognition, collectively produced and maintained?

How does the museum calculate the risks of long-term investments, collections created for a future audience, versus short-term? What are the products of the museum - like the permanent heritage for a future audience or the contemporary way artists deal with the state of affairs. The relation to the art market? How do the art museum apprehend the demands of the general public? What is its the relation to the educational system - directly as supplying the museum with an audience, and indirectly as a constructing sets of cultural values? 

---

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-ericstam-0712.htm
This HTML version created by Donald Broady.
Last updated 18 Dec 1997
Back to SEC home page