This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-12-vetteo.htm

Momentet "Vetenskapsteori" inom kursen Utbildningsvetenskaplig teori och metod, vt 2012

Lärare i momentet "Vetenskapsteori" är Donald Broady <donald.broady@edu.uu.se>.
Ansvarig för hela kursen Utbildningsvetenskaplig teori och metod under vårterminen 2012 är Mikael Palme <mikael.palme@edu.uu.se>

För information se Studentportalen vid Uppsala universitet, http://studentportalen.uu.se

Nedan finns enbart kursplan, litteraturlista samt information som berör momentet Vetenskapsteori.

Läsanvisning till kursboken Bengt Molander, Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan
<www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-120203-ad-molander-vetenskapsfilo.pdf>

Kursplan, kursen Utbildningsvetenskaplig teori och metod, kurskod 4UK003

Nedladdad 2012-02-03 från http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/ ]

Utbildningsvetenskaplig teori och metod
Theories and Methods in Educational Sciences

7.5 högskolepoäng
Kurskod: 4UK003
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Utbildningsvetenskap A1N
[A1N innebär att kursen ges på avancerad nivå men som förkunskapskrav inte har kurser på avancerad nivå utan enbart kurser på grundnivå]
Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG).
Inrättad: 2007-04-17
Inrättad av: Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Reviderad: 2009-11-03
Reviderad av: Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Kursplan gäller från: vecka 03, 2010
Behörighet: Minst 150 hp godkända på avslutade kurser inom Lärarprogrammet varav 60 hp från Allmänt utbildningsområde I och II. Godkänt på genomgångna inriktningskurser. Alternativt behörig för studier på avancerad nivå.

BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen ges inom Masterprogrammet i utbildningsvetenskap och Lärarprogrammet samt som fristående kurs. Kursplanen gäller från och med vårterminen 2010.

MÅL
Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:
- formulera utbildningsvetenskapligt relevanta forskningsfrågor
- förhålla sig till olika vetenskapsteoretiska ståndpunkter
- tillämpa forskningsetiska principer i vetenskapligt arbete
- motivera val av undersökningsupplägg och analysmetod
- använda några olika forskningsredskap
- analysera ett mindre empiriskt material
- uttrycka sig i skrift med tydlig struktur och god språklig form enligt ett vetenskapligt framställningssätt

INNEHÅLL
- Introduktion till vetenskapsteori och vetenskapliga metoder
- Översikt över ett antal utbildningsvetenskapligt relevanta metoder för datainsamling, databearbetning, analys och rapportering
- Fördjupning i en eller en grupp av utbildningsvetenskapligt relevanta metoder, nämligen
Metoder för historiska/textbaserade studier (källkritik, arkivkunskap, texttolkning) eller
Metoder för makroorienterade studier (beskrivande statistik, enkäter) eller
Metoder för mikroorienterade studier (intervjuer, observationer)
IKT-användning

UNDERVISNING
Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier inklusive gruppuppgifter.
Fördjupningsalternativ väljs som stöd för genomförande av examensarbete.

EXAMINATION
Kursen examineras genom dels en skriftlig tentamen som avser vetenskapsteori, dels en skriftlig uppgift som visar att studenten kan formulera ett forskningsproblem och lägga upp en forskningsundersökning samt använda och kritiskt värdera någon av de metoder som kursmomentet omfattar. Den skriftliga uppgiften bygger på ett antal skriftliga deluppgifter som lämnas in löpande under kursens gång. All examination genomförs individuellt.

Litteratur, kursen Utbildningsvetenskaplig teori och metod, kurskod 4UK003

[ Nedladdad 2012-02-03 från http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kpid=19611&type=1 ]

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
Stockholm: Vetenskapsrådet, 2002 - 17 s.
ISBN: 91-7307-008-4.
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

God sed i forskningen. Slutbetänkande
Stockholm: Fakta info direkt, 1999 - 356 s. a ([8], 356, [2] s.)
ISBN: 91-7610-906-2
LIBRIS-ID: 8375481
Inledning pp 5-16 (12 s)

Esaiasson, Peter: Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad
2 [rev.] uppl. : Stockholm: Norstedts juridik, 2003 - 470 s.
ISBN: 91-39-10611-X

Molander, Bengt: Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan
2 uppl., 6 tr. : Stockholm : Thales, 2003 - 285 s.
ISBN: 91-7235-041-5

Läsanvisning till Bengt Molander, Vetenskapsfilosofi

Den följande läsanvisningen finns även som pdf-fil för nedladdning.
<www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-120203-ad-molander-vetenskapsfilo.pdf> 

Donald Broady, 2012-02-03
Momentet "Vetenskapsteori" i kursen Utbildningsvetenskaplig teori och metod

Viktiga saker i Molanders bok

Vår kursbok är Bengt Molander, Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan, Thales, Stockholm. Det är en läsvärd bok men ni behöver inte plugga in formuleringar eller exempel som förekommer enbart i den boken men ingen annan stans. Däremot skall ni efter avslutad kurs känna till sådant som är allmängods i vetenskapsteoretisk litteratur. Det betyder att det är helt i sin ordning om ni skaffat er kunskaperna från annat håll än i Molanders bok.

Till det viktigaste hör följande. Alltsammans tillhör allmänbildningen när det gäller vetenskapligt tänkande.
Värt att lägga på minnet, med andra ord. Sidhänvisningarna avser 2 uppl. 1988, tredje tryckningen.

 

Sid. 40: Skillnaden mellan studieobjektet och konkret material som forskaren arbetar med.
Sid. 41: Det är vetenskaperna själv som skapar sina studieobjekt.
Sid. 48ff: Stora män i vetenskapshistorien:
     • Sid. 48: Thales
     • Sid. 50: Pythagoras
     • Sid. 51: Hippokrates
     • Sid. 53: Platon
     • Sid. 54 Aristoteles (se äv. sid. 216f) och hans teleologiska förklaringar (sid. 57, se äv. sid. 222)
     • Sid. 58 Euklides och hans Elementa
Sid. 61: De sju konsterna:
     • Trivium: grammatik, retorik, didalektik
     • Qvadrivium: aritmetik, geometri, musik, astronomi
Sid. 62: De första universiteten i slutet av 1100-talet och under 1200-talet.
Fler stora män:
     • Sid. 64: Kopernikus
     • Sid. 65: Kepler
     • Sid. 66: Galilei
     • Sid. 72: Descartes
     • Sid. 74: Newton och Principia, 1687
Sid. 90: Fenomenologi
Sid. 90: Behaviorism (se äv. sid. 136, 211f)
Sid. 91: Rationalism
Sid. 91: Empirism
Sid. 91: Berkeley
Sid. 92f: Hume och analysen av orsaksbegreppet
Sid. 93: Naiv realism
Sid. 109: Wittgenstein och begreppet språkspel
Sid. 111: Språksystem med syntaktiska, semantiska och pragmatiska regler
Sid. 117: Sapir-Whorf-hypotesen
Sid. 119: Definitioner:
     • språkbruksdefinitioner:
     • stipulativa definitioner
     • väsensdefinitioner
     • ostensiva definitioner
     • operationella definitioner.
Sid. 123: Semantiskt fält
Sid. 126: Pavlov
Sid. 127: Prövbarhet
Sid. 130: Deduktion (se äv sid. 162 om hypotetiskt-deduktiv metod och sid. 163 om deduktivt giltig slutledning)
Sid. 132: Induktion (se äv. sid 150ff)
Sid. 141: Den historisk-kritiska skolan med sin källkritik, Lauritz Weibull (se äv. sidf. 200f)
Sid. 145: Ontologi kontra kunskapsteori
Sid. 147f: Comtes positivism och stadieteorin
Sid. 151: Nödvändiga och tillräckliga villkor
Sid. 153: Lagar och laghypoteser
Sid. 155: Kontrafaktiska villkorssatser
Sid. 157: Förutsägelser (se äv. sid. 205)
Sid. 162: Skilj mellan att upptäcka och att bekräfta
Sid. 164: Duhem/Quine-tesen
Sid. 166ff: Förklaringar (se äv. sid. 221ff)
     • Sid. 57: Teleologiska förklaringar (se äv. sid. 222)
     • Sid. 166: Deduktivt-nomologisk förklaring, kallas i eng. litteratur the covering law model.
     • Sid. 169: Probalistisk-statistik förklaring
     • Sid. 171: Förklaring genom kontrasterande nödvändiga betingelser
     • Sid. 172f: Funktionell förklaring
     • Sid. 222: intentional förklaring
     • Sid. 170: oberoende och beroende faktorer, bakomliggande faktorer
Sid. 174f: Sanningsteorier:
     • Sid. 174f: Korrespondensteorin
     • Sid. 174: Koherensteorin
     • Sid. 174: Pragmatiska sanningsteorier
Sid. 178: Wienkretsen = den logiska positivismen = den logiska empirismen. Manifestet ”Den vetenskapliga världsuppfattningen”, 1929
Sid. 179: Enhetsvetenskap
Sid. 181 ff: Popper och hans kritiska rationalism. Falsifierbarhet. Förbudet mot ad hoc-hypoteser.
Sid 189: Kuhn. Normalvetenskap, paradigm, anomalier, vetenskapliga revolutioner.
Sid. 197: Törnebohms begrepp territorium.
Sid. 202: Historicismen i Tyskland.
Sid. 214: Förklaring (ty. Erklärung) kontra förståelse (ty. Verstehen) (se äv. sid. 220f)
Sid. 215: Det upprepbara och det unika
Sid. 217: Renässansen, upplysningen, romantiken
Sid. 220: Naturvetenskap kontra kulturvetenskap (ty. Geisteswissenschaft)
Sid. 220: Nomotetiska kontra idiografiska vetenskaper
Sid. 232: Hermeneutik, förförståelse, den hermeneutiska cirkeln
Sid. 240f: Marxism
Sid. 241: Materialism i ontologisk och i kunskapsteoretisk mening
Sid. 244. Habermas och hans tre kunskapsintressen:
     • Sid. 245: Det tekniska
     • Sid. 245: Det praktiska
     • Sid. 245: Det emancipatoriska
Sid. 245: Frankfurtskolan = kritisk teori
Sid. 248: Objektivitet
Sid. 249: Intersubjektiv giltighet (se äv. sid. 160)
Sid. 257: Faktapåståenden kontra värderingar och känslouttryck
Sid. 258ff: Värdeteorier:
     • Sid. 258: Värdeobjektivism
     • Sid. 258: Värdesubjektivism
     • Sid. 259: Värdeemotivistisk teori, kallas ofta värdenihilism. Axel Hägerström.
Sid. 262: Inomvetenskapliga och utomvetenskapliga normer och värderingar

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-12-vetteo.htm
Created by Donald Broady. Last updated 2012
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive