Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools
| 
Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools
| Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/uv/info 1999.htm
Information och dokument 1999
om organisering av
forskning och forskarutbildning
inom lärarutbildningsområdet,
Uppsala universitet
Dett är inte universitets officiella sidor utan en samling skannade
dokument etc som fungerar som arbetsmaterial för vissa medarbetare. Felaktigheter kan ha uppstått vid skanningen.
/D.B.
Lärarutbildningskommittén: Principiella
utgångspunkter för förslag (januari 1999)
Anställningsordning vid rekrytering av
lärare, Uppsala universitet 1999-01-14
Lärarutbildningskommittén: Principiella utgångspunkter för förslag (januari 1999).
Inskannat, detta är offentlig handling
(Skannat av D. Broady. Kan innehålla korrekturfel)
Lärarutbildningskommittén januari 1999
Principiella utg�ngspunkter f�r f�rslag
I utredningsarbetet har lärarutbildningskommitt�n, med hj�lp av inh�mtat material, erh�llna synpunkter och f�rslag samt beskrivna problem och f�r�ndringsbehov formulerat ett antal principiella utg�ngspunkter.
Utg�ngspunkterna kommer att ligga till grund f�r f�rslag till nya examensbeskrivningar, f�rslag r�rande dimensionering och rekrytering till lärarutbildning, m�l och principer f�r styrning av lärarutbildningen, f�rslag ang�ende l�rares kompetensutveckling, f�rslag till organisation av forskarutbildning och forskning f�r lärarutbildningens och skolv�sendets behov, f�rslag till ny skolledarutbildning, f�rslag till kompetensutveckling av l�rare i lärarutbildningen, och f�rslag r�rande samverkan mellan l�rautbildning och dess omv�rld. I det f�ljande redovisar kommitt�n, utan rangordning, sina principiella utg�ngspunkter:
1 F�r att s�kra kvalitet och garantera f�ruts�ttningar f�r en nationellt likv�rdig skola skall lärarutbildning �ven forts�ttningsvis vara statligt reglerad. Staten skall styra lärarutbildningen med tydliga, utv�rderingsbara m�l samt med uppdrag medan universitet och h�gskolor fritt utformar sj�lva utbildningen.
2 Lärarutbildningen omfattar tre aspekter vilka tillsammans utg�r en helhet. Att vara en h�gskoleutbildning, en yrkesutbildning och ett medel f�r statens styrning av skolan.
3 En b�ttre samverkan mellan h�gsko lan/lärarutbildningen och kommunen/skolan kr�vs f�r att s�v�l lärarutbildningen som skolan skall utveckklas. Detta f�ruts�tter en b�ttre bal�ns mellan de olika styrintressen som representeras av uppdragsgivaren (staten), utbildningsanordnaren (universitet/h�gskolor), studenterna (deltagare), avn�maren (kommunen) och professionen (l�rarna).
4 Med begreppet lärarutbildning avses f�rutom grundutbildning �ven introduktionsutbildning (i yrket), kompetensutveckling av l�rare samt forskarutbildning En ny grundutbildning skall ses och organiseras som en sammanh�llen utbildning d�r vissa delar ocks� kan anv�ndas f�r kompetensutveckling av verksamma l�rare.
5 F�rskola, skola och fritidshem beh�ver l�rare som kan komplettera varandra och samverka i syfte att utveckla verksamheten och uppn� m�len. F�r detta kr�vs en lärarutbildning som utbildar en m�ngfald av olika l�rare med en gemensam grundsyn., en delvis gemensam yrkeskompetens men med m�nga olika kunskapsprofiler, ist�lletf�r ett f�tal specificerade l�rarkategorier.
6 Lärarutbildningen skall bli mer flexibel f�r att b�ttre kunna svara mot behov genererade av en m�lstyrd skola i ett samhälle statt i allt snabbare f�r�ndring. Utbildningen skall f�r�ndras mot att kunna ge s�v�len bredare grundkompetens som m�jligheter till en �kad f�rdjupning/specialisering.
7 Samh�llsf�r�ndringen leder fram till att kunskaper om l�rande och l�roprocesser f�r en �kad betydelse inom andra yrkesområden an skolans. Lärarutbildningen ar d�rmed anv�ndbar i ett vidare sammanhanng.
8 Oavsett i vilket sammanhang inom vilka kunskapsområden/�mnen den blivande l�raren kommer att verka st�ller l�raruppdraget krav p� kompetenser som �r gemensamma f�r alla l�rare Det �r dessa kompetenser som skall utg�ra en f�r samtliga l�rarstudenter gemensam utbildningsdel.
9 Samspelet mellan teori och praktik i lärarutbildning en skall vidareutvecklas f�r att st�rka utbildningens yrkesinriktning. Det kr�ver b�de en ut�kning och en f�rdjupning a v den skolf�rlagda delen s� att �ven de �mnesteoretiska studierna kopplas till verksamheten i skolv�sendet, att l�rarna (handledarna) i skolan tydligare identifieras ocks� som l�rare i lärarutbildningen samt att samarbetet mellan dessa och �vriga l�rare i lärarutbildningen ut�kas.
10 F�r att kunna svara upp mot framtida krav p� t ex egen yrkesutveckling och ett reflekterat arbetss�tt skall studenterna redan i en sammanh�llen grundutbildning f�rberedas f�r ett l�raruppdrag som s�tter inflytande, delaktighet och ansvarstagande i fokus.
11 Med hj�lp av modern kommunikationsteknik skall vissa delar av lärarutbildningen, genom samverkan mellan olika lärarutbildningsanordnare, kunna distribueras regionalt eller nationellt. F�r verksamma l�rare skall delar av grundutbildningen kunna erbjudas i form av kompetensutveckling.
12 F�r att garantera kvalitet och h�ja statusen p� lärarutbildningen (i högskolan) och l�raryrket (i samhället) skall lärarutbildningen tillf�rs�kras en egen forskarutbildning och egen forskning, inriktad mot professionen och f�rskolans, skolans och fritidshemmets behov En grundl�ggande lärarutbildning skall ge beh�righet till forskarutbildning i en s�dan professionsinriktad forskarutbildning i likhet med vad som g�ller f�r andra yrkesutbildningar inom högskolan.
13 En utbildning f�r skolledare skall fokusera p� skolledarens uppdrag som pedagogisk ledare och ansvaret f�r att verksamheten i f�rskola, skola och fritidshem genomf�rs i enlghet med de m�l och riktlinjer som staten fastst�ller. Utbildningen skall organiseras s� att s�v�l blivande som redan tilltr�dda skolledare kan f�lja hela eller delar a v utbildningen.
14 Lärarutbildningens kvalitet �r till stor del en funktion av de i lärarutbildningen verksamma l�rarnas individuella och samlade kompetens. F�r att s�kra en h�g kompetens kr�vs s�v�l en initial "lärarutbildning" av l�rare i lärarutbildningen som en kontinuerlig satsning p� kompetensutveckling.
[Detta är en arbetskopia. Originalet finns på http://www.info.uu.se/uadm/anstallningsordning/index.html]
UPPSALA UNIVERSITET
1999-01-14, Dnr 6877/98
Efter f�rslag i regeringens proposition 1996/97:141 om högskolans ledning, l�rare och organisation samt f�rordningen (1998:1003) om �ndring i h�gskolef�rordningen (1993:100) inf�rs �ndringar vad g�ller s�v�l högskolans l�rare som dess organisation fr o m 1999-01-01.
Begreppet tj�nst avskaffas bland annat �ven f�r l�rare. Tj�nstebegreppet avskaffades
1994-07-01 f�r de flesta andra offentliganställda genom en �ndring i lagen (1994:260) om offentlig anst�llning. F�rfarandet att besluta dels om inr�ttande dels om tills�ttande av en tj�nst som l�rare ers�tts av ett beslut om att anst�lla en l�rare.
F�r att s�kerst�lla kraven p� r�ttss�kerhet och offentlig insyn skall varje högskola enligt h�gskolef�rordningen (4 kap 14 �) reglera f�rfarandet f�r anst�llning av l�rare i en anst�llningsordning. Denna skall utg� fr�n regeringens f�reskrifter och fastst�llas av högskolans styrelse (HF 2 kap 2 �).
Med anst�llningsordning avses de regler och riktlinjer f�r anst�llning av l�rare som Uppsala universitet skall till�mpa. F�religgande anst�llningsordning, som fastst�lldes av konsistoriet 1999-01-14, omfattar bl a f�reskrifter om anst�llningsprofil och rekryterings- och anst�llningsbeslut, om hur information om lediga anst�llningar skall spridas samt beredning av anst�llnings�renden.
Den framtida kompetensf�rs�rjningen �r en nyckelfr�ga f�r universitetet. Det �r ett samh�llsintresse att Uppsala universitet kan rekrytera, utveckla och beh�lla personal s� att de krav som st�lls p� universitetets verksamhet kan uppfyllas. Kvaliteten i universitetets verksamhet �r n�ra knuten till personalens kompetens och engagemang. Universitetets m�l s�som de fastst�llts i verksamhetsplanen och i andra styrdokument samt f�ruts�gbara f�r�ndringar av verksamheten �r utg�ngspunkter f�r institutionernas och fakulteternas personalplanering och rekryteringsbehov.
N�r universitetet skall anst�lla nya l�rare skall de v�ljas som efter en helhetsbed�mning av kompetens och skicklighet ur ett verksamhetsperspektiv bed�ms ha de b�sta f�ruts�ttningarna att genomf�ra och utveckla aktuella arbetsuppgifter och bidra till en positiv utveckling av verksamheten (universitetets personalpolitiska program, 1993). M�let �r att alla l�rare skall ha b�de forskarutbildning och pedagogisk utbildning (universitetets pedagogiska program, 1997). Vad som s�gs i det pedagogiska programmet skall beaktas vid fastst�llande av s�v�l beh�righetskrav som bed�mningsgrunder.
Universitetet skall bedriva ett aktivt och m�linriktat j�mst�lldhetsarbete. Detta g�ller inte minst i fr�ga om att �ka andelen kvinnor bland l�rare och forskare. J�mst�lldhet �r sj�lvklart en r�ttvise- och demokratifr�ga, men det handlar ocks� i h�g grad om kvalitet. N�mnder och styrelser skall vid rekrytering av personal s�rskilt beakta att verksamheten utvecklas genom att s�v�l kvinnor som m�n anst�lls i olika l�rarbefattningar (universitetets j�mst�lldhetsplan 1997-1999).
I regeringens proposition 1997/98:16 "Sverige, framtiden och m�ngfalden - fr�n invandrarpolitik till integrationspolitik" framh�lls att samhällets m�ngfald b�r genomsyra arbetslivet och att de statliga myndigheterna har ett s�rskilt ansvar som f�reg�ngare i denna str�van. Vid rekrytering av l�rare b�r fakultetsn�mnderna och institutionsstyrelserna beakta att kvaliteten i universitetets verksamhet kan utvecklas genom �kad etnisk och kulturell m�ngfald bland l�rare och forskare.
Efter f�rslag i regeringens proposition 1996/97:141 "Högskolans ledning, l�rare och organisation" har f�r samtliga universitet och vissa statliga och enskilda h�gskolor fastst�llts m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade professorer. M�len skall g�lla tre�rsperioder med b�rjan under perioden 1997-99. M�len ber�knas dels efter andelen kvinnor bland docentkompetenta lektorer vid fakulteterna i landet, dels efter den nuvarande f�rdelningen av l�ros�tets professurer �ver fakulteterna. Av propositionen framg�r ocks� att varje universitet och högskola b�r fastst�lla egna m�l avseende k�nsf�rdelningen bland nyrekryterade l�rare inom andra kategorier under tre�rsperioder med b�rjan 1997-99. F�r Uppsala universitet har detta skett med rektors beslut 1998-12-22.
Enligt universitetets j�mst�lldhetsplan verkar Uppsala universitet f�r en j�mn f�rdelning mellan kvinnor och m�n p� alla niv�er och inom alla utbildningar, arbetsmilj�er, beslutande organ, befattningar och yrken.
Rekryteringsm�let, d v s andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna, �r f�r perioden 1997-99 22 procent.
Högskolan f�r enligt 4 kap 1 � h�gskolef�rordningen anst�lla l�rare som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timl�rare och g�stl�rare. N�gra andra kategorier av l�rare f�r inte anst�llas.
En befattning som lektor eller adjunkt ben�mns universitetslektor respektive universitetsadjunkt.
Rekrytering av nya medarbetare �r en viktig uppgift. Det �r angel�get att det inom universitetet utvecklas en god f�rm�ga att hantera de olika stegen i rekryteringsarbetet. Genom att l�gga ner tid och m�da p� f�rarbetet, vinner man inte bara goda l�rare och medarbetare utan kan ocks� anv�nda rekrytering som ett styrinstrument f�r att utveckla verksamheten. Idag �r rekryteringsprocessen mer komplicerad �n f�rr men samtidigt mer framtidsinriktad. Varje nyanst�llning b�r betraktas som ett led i universitetets utvecklingsstrategi.
F�rslag till konsistoriet om att inleda rekrytering av en professor samt f�rslag om finansiering av anst�llningen inges av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Konsistoriet fattar d�refter med st�d av 4 kap 18 � beslut om att kung�ra anst�llningen till ans�kan ledig.
Beslut om att inleda rekrytering av en lektor, forskarassistent eller adjunkt samt beslut om finansiering av anst�llningen och att kung�ra den till ans�kan ledig fattas av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
Fakultetsn�mnd f�r betr�ffande rekrytering av annan l�rare �n professor delegera sina uppgifter enligt punkterna 6 och7 till institutionsstyrelse/motsv.
Innan ett anst�llningsf�rfarande inleds skall fakultetsn�mnd besluta om (betr. lektor, forskarassistent, adjunkt) alternativt l�mna f�rslag till (betr. professor) en anst�llningsprofil f�r den lediga anst�llningen. Av beslut om respektive f�rslag till anst�llningsprofil skall framg� �mnesområdet, beh�righetskrav, bed�mningsgrunder och de f�ruts�ttningar i �vrigt som skall g�lla f�r anst�llningen. Av anst�llningsprofilen skall i f�rekommande fall ocks� framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats.
Med utg�ngspunkt i fakultetens/institutionens strategiska och ekonomiska planering och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen skall fakultetsn�mnd �ven besluta hur de bed�mningsgrunder som anges i anst�llningsprofilen skall v�gas mot varandra. F�r att m�jligg�ra utveckling, f�rnyelse och ompr�vning av verksamheten b�r arbetsuppgifterna f�r den lediga anst�llningen inte beskrivas alltf�r sn�vt.
Fr�gor som r�r fastst�llande av �mnesområdet regleras i h�gskolef�rordningen
4 kap 11-12 �� och 17 �.
Grundl�ggande vid rekryteringen av en l�rare �r hur det �mnesområde inom vilket l�raren skall arbeta definieras. Definitionen av �mnesområdet har stor betydelse f�r meritv�rderingen, eftersom fakultetsn�mnden pr�var de s�kandes meriter mot det fastst�llda �mnesområdet. �mnesområdet f�r en anst�llning skall vara tydligt angivet och definierat med utg�ngspunkt i de uppst�llda m�len f�r universitetets utbildnings- och forskningsstrategier samt i universitetets rekryteringsm�l och j�mst�lldhetsplan.
�mnesområdet f�r en anst�llning som professor beslutas av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesområdet f�r en anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt beslutas av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
�mnesområdet skall fastst�llas innan den lediga anst�llningen annonseras.
Innan ett anst�llningsf�rfarande p�b�rjas skall fakultetsn�mnden fatta beslut om vilka beh�righetskrav och bed�mningsgrunder som skall till�mpas f�r den enskilda anst�llningen.
Beh�righetskraven anger vad som kr�vs f�r respektive l�rarkategori och utg�r en f�rsta urvalsgrund i rekryteringsprocessen.
Beh�righetskrav och bed�mningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anst�llning som professor fastst�lls av fakultetsn�mnd efter samr�d med ber�rd institutionsstyrelse. Beh�righetskrav och bed�mningsgrunder och hur de skall v�gas mot varandra vid anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt fastst�lls av fakultetsn�mnd efter f�rslag fr�n ber�rd institutionsstyrelse.
F�r beh�righet att anst�llas som professor, lektor och adjunkt skall g�lla att den s�kande dels har visat den undervisningsf�rm�ga som kr�vs f�r anst�llningen i fr�ga och dels, om s�rskilda sk�l ej f�religger, har genomg�tt f�r verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning. Vid pr�vningen av pedagogisk skicklighet skall h�nsyn tas till erfarenhet av planering, genomf�rande och utv�rdering av undervisning samt av handledning och examination.
Beh�rig att anst�llas som professor �r den som visat s�v�l vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas pr�vningen av den pedagogiska skickligheten som den vetenskapliga. 4 kap 5 � h�gskolef�rordningen
Den vetenskapliga skickligheten skall ha visats genom sj�lvst�ndiga forskningsinsatser som i betydande grad �verstiger vad som kr�vs f�r docentkompetens.
Beh�rig att anst�llas som lektor inom annat �n konstn�rlig verksamhet �r den som dels har avlagt doktorsexamen eller bed�ms ha motsvarande vetenskaplig kompetens eller har n�gon annan yrkesskicklighet som �r av betydelse med h�nsyn till anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen, dels har visat pedagogisk skicklighet. Lika stor omsorg skall �gnas pr�vningen av den pedagogiska skickligheten som pr�vningen av �vriga beh�righetsgrunder. 4 kap 7 � h�gskolef�rordningen.
Som mot doktorsexamen svarande kompetens kan efter pr�vning r�knas utl�ndsk forskarutbildning, licentiatexamen enligt �ldre best�mmelser och annan vetenskaplig meritering, t ex inom industriforskning.
Med annan yrkesskicklighet f�rst�s skicklighet f�rv�rvad genom yrkesverksamhet utanf�r universitetet. Yrkesskickligheten skall vara av betydelse f�r det �mnesområde inom vilket l�raren skall vara verksam vid universitetet.
V�gledning vid tolkning av "annan skicklighet" ges i UbU3 97/98: "Utskottet f�ruts�tter att "annan yrkesskicklighet" kommer att g�lla som beh�righetsgrund bara n�r det g�ller en lektor som skall undervisa i en utbildning d�r bepr�vad erfarenhet �r v�sentlig. Det �r allts� inte fr�ga om att denna beh�righetsgrund skall utnyttjas f�r att komma f�rbi brist p� vetenskapligt kompetenta s�kande."
Beh�rig att anst�llas som forskarassistent �r den som avlagt doktorsexamen eller bed�ms ha motsvarande utl�ndsk examen. 4 kap 10 � h�gskolef�rordningen.
Beh�rig att anst�llas som adjunkt �r den som har avlagt grundl�ggande h�gskoleexamen eller bed�ms ha motsvarande kompetens och har visat pedagogisk skicklighet. 4 kap 9 � h�gskolef�rordningen.
Fr�gor som r�r beh�righetskrav och bed�mningsgrunder regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 5-13 ��, 15 � och 17 �.
Bed�mningsgrunderna anv�nds f�r att slutligen f�lla avg�randet mellan beh�riga s�kande. Vid varje rekrytering skall fakultetsn�mnden besluta i vilken grad olika bed�mningsgrunder skall tillm�tas vikt och vilken avv�gning som skall g�ras mellan dem. Ut�ver pedagogisk och vetenskaplig skicklighet skall g�lla graden av administrativ och annan skicklighet som �r av betydelse f�r �mnets inneh�ll och anst�llningens arbetsuppgifter. Med tanke p� l�ngsiktigheten i de flesta rekryteringsbeslut och krav p� flexibilitet och anpassning till nya f�ruts�ttningar och f�r�ndringar av verksamheten b�r bed�mningsgrunderna inte utformas alltf�r sn�vt. Enligt universitetets personalpolitiska program skall vid rekrytering till anst�llningar som inneb�r ledningsansvar vikt l�ggas vid l�mplighet och intresse f�r ledarskap.
4 kap 18 � h�gskolef�rordningen ang�ende ledigkung�rande av anst�llning samt enligt nedan.
Av universitetets personalpolitiska program framg�r att all annonsering b�r ske p� ett s�dant s�tt att universitetet kan rekrytera medarbetare med kompetens och erfarenhet som fr�mjar kvalitet och produktivitet vid universitetet.
Enligt universitetets j�mst�lldhetsplan b�r annonsering av lediga anst�llningar ske s� att personer av underrepresenterat k�n uppmuntras att s�ka dem. Lediga anst�llningar skall beskrivas k�nsneutralt.
Annonsering av lediga anst�llningar som l�rare b�r ske genom annonsering i minst en svensk dagstidning med god t�ckning av m�lgruppen. F�r att bredda urvalet av s�kande b�r annonsering i svensk dagspress kompletteras med annonsering i svensk och utl�ndsk fackpress. Information om lediga anst�llningar skall �ven l�mnas p� universitetets hemsida och till �vriga universitet i Sverige och Norden.
En lektor som �r anställd tills vidare vid en högskola skall efter ans�kan befordras till en anst�llning tills vidare som professor vid den högskolan, om lektorn har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. �mnesområdet f�r anst�llningen som professor skall vara detsamma som f�r anst�llningen som lektor. 4 kap 11 � h�gskolef�rordningen.
Den som erbjuds en anst�llning tills vidare som lektor vid en högskola skall i st�llet anst�llas tills vidare som professor d�r, om han eller hon beg�r det och har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. Detta g�ller dock inte vid en s�dan befordran till lektor som avses i 13 �. 4 kap 12 � h�gskolef�rordningen.
Vid befordran till anst�llning som professor skall �mnesområdet vara detsamma som f�r anst�llningen som lektor och beh�righetskraven �verensst�mma med de krav som g�ller vid utannonserad anst�llning som professor, d v s vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.
Varje ans�kan om befordran till professor skall behandlas individuellt och beredas av fakultetsn�mnden p� samma s�tt som vid utannonserad professur. Fakultetsn�mnden skall inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesområde (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som g�ller vid utannonserad professur.
Den som �r anställd tills vidare som lektor vid universitetet och �nskar bli befordrad till professor skall l�mna in ans�kan d�rom till fakultetsn�mnden.
Den som erbjuds anst�llning tills vidare som lektor kan i s�rskild ans�kan beg�ra att beh�righet f�r anst�llning som professor pr�vas av fakultetsn�mnden. Beg�ran skall ha inkommit till fakultetsn�mnden senast tre veckor fr�n den dag rektors beslut om innehavare av den lediga anst�llningen som lektor anslagits p� universitetets anslagstavla.
I ans�kan till anst�llning som lektor kan s�kanden beg�ra att fakultetsn�mnden inte enbart bed�mer beh�righeten f�r anst�llning som lektor utan �ven beh�righeten f�r anst�llning som professor (HF 4 kap 23 �).
Fakultetsn�mnden fastst�ller antalet ans�kningstillf�llen under verksamhets�ret och utarbetar anvisningar f�r hur en ans�kan om befordran skall vara utformad.
Om den s�kande bed�ms ha beh�righet f�r anst�llning som professor skall han/hon anst�llas tills vidare som professor.
En adjunkt som �r anställd till vidare skall efter ans�kan befordras till en anst�llning tills vidare som lektor vid den högskolan, om adjunkten har beh�righet f�r en s�dan anst�llning. �mnesområdet f�r anst�llningen som lektor skall vara detsamma som f�r anst�llningen som adjunkt.
En adjunkt som �r anställd tills vidare f�r befordras till lektor �ven om beh�righetskraven inte �r uppfyllda. Det g�ller dock bara om adjunkten har visat s�rskild pedagogisk skicklighet eller s�rskild skicklighet att utveckla och leda verksamhet och personal vid högskolan eller visat s�rskild f�rm�ga att samverka med det omgivande samhället.
4 kap 13 � h�gskolef�rordningen.
Den som �r anställd tills vidare som adjunkt vid universitetet och som �nskar bli befordrad till lektor skall l�mna in ans�kan till ber�rd fakultetsn�mnd. Varje ans�kan skall behandlas individuellt. Fakultetsn�mnden utarbetar anvisningar f�r hur ans�kan skall vara utformad samt fastst�ller ans�kningstillf�lle under verksamhets�ret.
Vid fakultetsn�mndens pr�vning om en adjunkt som �r anställd tills vidare �r beh�rig att befordras till lektor skall beh�righetskraven �verensst�mma med de krav som g�ller vid anst�llning som lektor, d v s dels avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkeskicklighet som �r av betydelse f�r anst�llningens �mnesinneh�ll och de arbetsuppgifter som skall ing� i anst�llningen, dels dokumenterad pedagogisk skicklighet.
F�r att en tills vidare anställd adjunkt som inte uppfyller g�llande beh�righetskrav skall kunna befordras till lektor kr�vs s�rskilt goda pedagogiska eller andra insatser g�llande t ex ledning och utveckling av verksamhet inom universitetet under en f�ljd av �r. Enbart ett visst antal anst�llnings�r kan s�ledes inte utg�ra grund f�r befordran.
En ans�kan om befordran till lektor skall beredas av fakultetsn�mnden p� samma s�tt som vid utannonserat lektorat. P� samma s�tt som g�ller vid utannonserat lektorat skall
fakultetsn�mnden inh�mta yttranden fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesområde (sakkunniga). Dessa skall utses enligt den ordning som g�ller vid utannonserat lektorat.
Fr�gor som r�r beredning av anst�llnings�renden regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 19-27 ��.
Ansvaret f�r att bereda och avge f�rslag i �renden om anst�llning av professor, lektor, forskarassistent och adjunkt �vilar fakultetsn�mnd.
En fakultetsn�mnd f�r �ven bjuda in en person att s�ka en anst�llning som professor som kungjorts till ans�kan ledig.
En högskola f�r, enligt 4 kap 19 � h�gskolef�rordningen, bjuda in en person att s�ka en utannonserad anst�llning som professor. Inbjudan m�ste ske inom tre m�nader efter det att fakultetsn�mnden har utsett de personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesområde (sakkunniga).
Det framg�r av universitetets personalpolitiska program att det �r av vikt att utbildning anordnas f�r alla som ansvarar f�r och deltar i rekrytering. Enligt universitetets personalpolitiska program skall all rekrytering ske omsorgsfullt och med utnyttjande av b�sta urvalsmetoder f�r det enskilda anst�llnings�rendet. Syftet med att anv�nda olika urvalsinstrument f� belysta s�dana sidor av de s�kandes kompetens som sv�rligen l�ter sig bed�mas enbart utifr�n vetenskaplig och pedagogisk dokumentation, anst�llningbetyg/intyg och liknande handlingar. Det �r ocks� viktigt att personer med s�rskild kompetens och erfarenhet vad g�ller rekrytering, t ex i form av personaljuridiska och administrativa kunskaper samt erfarenhet avseende personbed�mning och urval, vid behov bist�r fakultetsn�mnden och institutionsstyrelsen vid handl�ggning av anst�llnings�rendet.
Fakultetsn�mnden skall f�r handl�ggning av �renden r�rande anst�llning som professor, lektor, och forskarassistent inr�tta en eller flera s�rskilda rekryteringsgrupper. Antalet rekryteringsgrupper och om separata rekryteringsgrupper skall inr�ttas f�r anst�llningar som professor respektive lektor och forskarassistent beslutas av fakultetsn�mnden. �ven �renden som r�r ans�kan om befordran till anst�llning som professor och lektor skall handl�ggas av en rekryteringsgrupp.
Rekryteringsgruppen skall best� av ordf�rande och vice ordf�rande samt ytterligare fyra ledam�ter. Av de senare �ger studenterna r�tt att utse tv� ledam�ter. B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Ordf�rande och vice ordf�rande utses f�r tre �r och studeranderepresentanterna f�r minst ett, dock h�gst tre �r. F�r de senare skall utses personliga ers�ttare f�r samma tidsperiod. �vriga ledam�ter utses f�r varje enskilt anst�llnings�rende.
Ledam�terna skall utses p� ett s�dant s�tt att de s�v�l vetenskapligt, pedagogiskt som i �vriga avseenden s� allsidigt som m�jligt representerar ber�rda �mnesområden och typ av anst�llning. Studeranderepresentanterna utses av studentk�ren.
Prefekten vid den institution till vilken den lediga anst�llningen organisatoriskt h�r skall ha n�rvaro- och yttrander�tt vid rekryteringsgruppens sammantr�den, s�vida inte �rendet g�ller �terbes�ttning av prefektens anst�llning.
F�r varje enskilt �rende avseende anst�llning som professor och lektor skall fakultetsn�mnden inh�mta yttrande fr�n minst tv� personer som �r s�rskilt f�rtrogna med anst�llningens �mnesområde (sakkunniga). B�de kvinnor och m�n skall utses, om inte synnerliga sk�l talar emot detta.
Fakultetsn�mnden kan vid behov d�rut�ver tillkalla specialsakkunniga f�r s�rskild bed�mning av pedagogisk skicklighet och �vriga bed�mningsgrunder. De specialsakkunniga skall, i likhet med vad som g�ller f�r de sakkunniga som �r s�rskilt f�rtrogna med �mnesområdet, redovisa skickligheten hos de s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llningen, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val.
Samtliga sakkunniga skall alltid noga informeras om de beh�righetskrav och bed�mningsgrunder som g�ller generellt vid universitetet och f�r den enskilda anst�llningen.
F�r anst�llning som forskarassistent beh�ver yttrande inte inh�mtas fr�n mer �n en sakkunnig.
F�ljande arbetsordning skall till�mpas vid beredning av anst�llnings�renden.
Fakultetsn�mnd kan fatta beslut om ytterligare anvisningar avseende s�v�l beredning av anst�llnings�rendet som utformning av de sakkunnigas yttranden.
Fakultetsn�mnd kan �ven med st�d av 3 kap 13 � delegera sin uppgift enl 4 kap 26 � att f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma ifr�ga f�r anst�llning.
| Utannonserad anst�llning som professor, lektor och forskarassistent | Ans�kan om befordran till anst�llning som professor och lektor |
| Det ankommer p� de sakkunniga att pr�va om de s�kande
uppfyller g�llande beh�righetskrav samt bed�ma de s�kandes skicklighet utifr�n de
bed�mningsgrunder och deras viktning mot varandra som angivits i anst�llningsprofilen.
Vad g�ller anst�llning som professor och lektor skall de sakkunniga inte enbart bed�ma
de s�kandes vetenskapliga skicklighet, utan lika stor omsorg skall �gnas �t pr�vningen
av deras pedagogiska skicklighet.
F�r anst�llning som lektor skall �ven �vriga beh�righetsgrundande f�rh�llanden underkastas en kvalitativ bed�mning. F�r anst�llning som forskarassistent skall de sakkunniga bed�ma de s�kandes vetenskapliga skicklighet. Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen redog�ra f�r skickligheten hos de s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning, ange ordningen dem emellan och motivera sitt val. Om omst�ndigheterna i �rendet f�ranleder det f�r fakultetsn�mnden besluta att de sakkunnigas yttranden f�r avse endast f�rslag om den s�kande som b�r komma i fr�ga i f�rsta hand. De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammantr�den. I urvalsprocessen skall rekryterings-gruppen anv�nda sig av urvalsinstrument som t ex anst�llningsintervju, anst�llningstest och referenstagning. �ven andra metoder, t ex pedagogiska prov och s k avsiktsf�rklaring kan komma till anv�ndning. R�tt utnyttjade ger dessa urvalsmetoder v�rdefull information ut�ver den rena meritv�rderingen. Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av de s�kandes skicklighet i f�rh�llande till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem samt med angivande av sk�len d�rf�r f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning. Om det finns s�rskilda sk�l f�r rekryteringsgruppens f�rslag avse ytterligare s�kande som kan komma i fr�ga och ordningen mellan dem. I f�rslaget skall anges hur universitetets rekryterings- och j�mst�lldhetsm�l beaktats i beredningen av �rendet. Rekryteringsgruppen kan f�resl� fakultetsn�mnden besluta att avbryta anst�llningsf�rfarandet om den anser att rekryteringsunderlaget �r otillr�ckligt eller att det uppkommit omst�ndigheter som f�ranleder att inte n�gon b�r anst�llas. F�rslaget skall framst�llas skriftligen och motiveras. Fakultetsn�mnden skall f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rslaget till rektor avse ytterligare s�kande som b�r komma i fr�ga varvid ordningen mellan dem skall anges. I f�rslaget skall fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av varje f�reslagen s�kandes skicklighet i f�rh�llande till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en s�kande finns beh�ver s�dan redovisning inte l�mnas. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anst�llningen skall det �ven framg� av f�rslaget hur j�mst�lldhetsaspekten har beaktats. F�rslaget skall avges skriftligen till rektor. |
Det ankommer p� de sakkunniga att pr�va om de s�kande
uppfyller g�llande beh�righetskrav. Vad g�ller anst�llning som professor och lektor
skall de sakkunniga inte enbart bed�ma de s�kandes vetenskapliga skicklighet, utan lika
stor omsorg skall �gnas �t pr�vningen av deras pedagogiska skicklighet.
F�r anst�llning som lektor skall �ven �vriga beh�righetsgrundande f�rh�llanden underkastas en kvalitativ bed�mning.
Var och en av de sakkunniga skall i skriftligt yttrande till rekryteringsgruppen ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller inte samt motivera sitt f�rslag.
De sakkunniga skall deltaga i rekryteringsgruppens sammantr�den.
Rekryteringsgruppen skall skriftligen till fakultetsn�mnden ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bed�mning.
Vid ans�kan om befordran skall fakultetsn�mnden skriftligen till rektor ange om den s�kande uppfyller de olika beh�righetskraven eller ej och redovisa sk�len f�r sin bed�mning.
|
Fakultetsn�mnden skall f�resl� den s�kande som fr�mst b�r komma i fr�ga f�r anst�llning som adjunkt. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rslaget avse ytterligare s�kande som b�r komma i fr�ga och ordningen mellan dem. I f�rslaget skall fakultetsn�mnden redovisa sin bed�mning av varje f�reslagen s�kandes skicklighet med h�nsyn tagen till de bed�mningsgrunder som angivits i anst�llningsprofilen, b�de vad g�ller bed�mningsgrunderna var f�r sig och en sammanv�gning av dem. Om bara en s�kande finns beh�ver s�dan redovisning inte l�mnas. Av f�rslaget skall framg� hur universitetets rekryteringsm�l har beaktats. Om b�de kvinnor och m�n har s�kt anst�llningen skall det �ven framg� av f�rslaget hur j�mst�lldhetsaspekten har beaktats. F�rslaget skall avges skriftligt till rektor.
Fr�gor som r�r beslut om anst�llning och avslag p� ans�kan om befordran regleras i h�gskolef�rordningen 4 kap 28 �.
Beslut om anst�llning fattas av rektor.
Om en person som erbjuds anst�llning tills vidare som lektor och har beg�rt att bli befordrad till professor inte uppfyller kraven f�r att kunna anst�llas som professor skall rektor avsl� beg�ran i s�rskilt beslut. Anst�llningen skall d� ske som lektor.
Om en tills vidare anställd lektor eller adjunkt inte uppfyller kraven f�r befordran till professor respektive lektor skall rektor avsl� ans�kan d�rom i s�rskilt beslut.
Rektor �ger enligt h�gskolef�rordningen r�tt att till prefekten delegera beslut om anst�llning som lektor, forskarassistent och adjunkt samt avslag p� ans�kan om befordran till lektor.
Fr�gor som r�r �verklagande regleras i h�gskolef�rordningen kap 12 � 2.
Enligt h�gskolef�rordningen f�r f�ljande beslut som r�r anst�llning och befordran �verklagas: beslut om anst�llning, beslut om att avsl� en ans�kan om befordran till professor respektive lektor och beslut om att avsl� en beg�ran om anst�llning som professor.
N�rmare f�reskrifter om handl�ggning av �verklagande�renden redovisas i Handbok i personaladministration (PA-handboken).
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/info 1999
Created by Donald Broady. Last updated Jan 1999
Back to Forskning och forskarutbildning med
utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet <http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/>
Back to SEC home page