URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-19.htm

UPPSALA UNIVERSITY: Department of Education, Culture and Media: SEC : Research projects

Graveled expectations or successful reorientations? Switchers and dropouts in higher education 1977-2007

(Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar? Högskolestudenters ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977-2007)

Funded by the The Swedish Research Council, Educational sciences. Period: 2010-2013.

Directed by PhD Carina Carlhed.

Phone: +46 18-471 2458, carina.carlhed@edu.uu.se
+46 708 7012 56

Summary

Graveled expectations or successful reorientations? Switchers and dropouts in higher education 1977-2007

The aim of the project is to study patterns in higher education in Sweden with special attention to students who dropout or switch to another program/discipline. Different types and frequencies of dropouts and switches during 1977-2007 are studied using data from retrievals from national register data (microdata). Special attention is towards the programs in Architecture, Engineering, Nursing, Physical therapist, Teaching, Social service, Medicine and Clinical Psychology and the dropouts students´ occupation/working life are also studied. A follow-up questionnaire complements the register data, whereas dropout-students reasons to dropout/switching educational program or discipline are scrutinized. The theoretical framework is mainly Pierre Bourdieu´s work on social reproduction and geometric data analysis is used as a main method. Factors as socioeconomic, residential, gender and ethnicity, living conditions, grades, family educational traditions will be related to the types of dropouts/switches and different programs. The study is highly relevant for education policy agents and the research field in sociology of education, due to its focus on the types of functions and (non-)benefits of higher education for students. It is a systematic study of dropout patterns in higher education that has not been researched systematically earlier, especially not with a quite unique focus; self-reported data from dropout students connected to register data, thus fulfilling an important need.

Sammanfattning

Följande studie syftar till att undersöka mönstren i högskolestuderandes studievägar. I fokus står de som ändrar inriktning eller avbryter sina högskolestudier i förtid. Ett viktigt område att undersöka är kursändringarnas och avhoppens karaktär och frekvens, dvs. hur vanligt det är med olika typer av kursändringar och avhopp. Med andra ord är det intressant att studera om kursändringen sker direkt eller senare i utbildningen och om kursändringarna är marginella och håller sig inom samma utbildningsområden och liknande kurser eller om kursändringarna är radikala och rör sig från ett utbildningsområde till ett annat. Avhoppen kan också differentieras på olika sätt, dels avseende tidsaspekten, när avhoppet sker och om det är definitivt eller inte. Studieuppehåll kan innebära att studenten tar "paus" i studierna och återupptar sina studier efter en tid men kan därmed också räknas som en kursändring om studenten byter inriktning. Avhopp kan ske i början av studierna likväl som i slutet av sin utbildning, dvs. man slutar utan att ta ut sin examen. Förutom att utveckla kunskap om själva avhoppen och kursändringarna syftar projektet också till att relatera dessa till studenters studievägar och vart de tar vägen senare. De som avbryter, byter de studieinriktning i högskolan eller hoppar de av sina studier helt? De som fortsätter studera, vilka utbildningar gör de över till? Finns det tydliga mönster i hur studenterna byter utbildningar? De som ger sig ut i arbetslivet, vilka yrken söker man sig till? Är det yrken som ligger i linje med ens avbrutna utbildning eller är det något helt annat? En vanlig utgångspunkt är ofta att se avhopp och kursändringar som att "något blir fel", det kan t.ex. icke-infriade förväntningar, mötet med den akademiska kulturen, det konkreta innehållet i högskoleutbildningen, misslyckanden avseende studieprestation, förändrade ekonomiska förutsättningar eller rent av ohälsa på det personliga planet. En annan utgångspunkt innebär att man ser avhopp och kursändringar som något positivt, studenten kanske blir övertygad om att det finns en bättre tillvaro utanför högskolan, eller med en annan inriktning på sin utbildning. Ett oväntat och smickrande jobberbjudande kan troligtvis utgöra en anledning till att man avbryter sina studier eller att man äntligen kommer in på den utbildning man länge sökt in på. Det finns förmodligen många skäl till varför studenter hoppar av eller förändrar inriktning på sina studier. I detta projekt kan den goda tillgången på registerdata utnyttjas (avidentifierad individbaserad statistik från SCB), som kan sammanställas och kombineras på ett sätt som kan svara upp mot studiens forskningsfrågor om vägen till högskolan, avhoppens och kursändringarnas karaktär, frekvens hos olika grupper av studenter samt studenternas position i yrkeslivet efter utbildningen. Studenternas individuella skäl till avhopp eller kursändringar inom högre utbildning, vilka nämndes ovan, fångas in med en uppföljande enkät till ett stort antal tidigare programstudenter. Studien fyller ett behov, då svenska studenters avhopp och kursändringar inte undersökts systematiskt på ett strukturellt plan inom utbildningsforskningen tidigare. Studien förväntas ge resultat som kan bidra till förståelse av högskoleutbildningens funktion för dem som nyttjar den på ett annorlunda sätt. Den anknyter också till aktuella frågor om begränsningar i studiemedlen, något som diskuteras i utbildningspolitiken för närvarande. En av ståndpunkterna i den pågående debatten är att normalfallet ger rättighet till fyra års studiemedel, vilket gör att de målmedvetna och trofasta studenterna premieras. Det får också konsekvenser för de studenter vars studievägar inte går på räls. Opponenterna menar att man på så sätt utmanar möjligheterna till livslångt lärande och att framgång i högre utbildning också i fortsättningen beror på vilka resurser studenterna har och kan mobilisera (ekonomiskt, socialt och kulturellt). Den här studien bidrar till att undersöka hur högskoleutbildningen används av dem som inte följer en utstakad väg från början och hur de "lyckas". Det finns därmed öppningar för många olika "lyckade" slut.

Genomförande

Genomförandet planeras att ske i två delstudier där delstudierna beräk-nas 1 ½ år vardera. Den avslutande analysen och rapportering/publicering beräknas ta 1 år, totalt 4 år på heltid. Projekttid jan 2010―dec 2013. Projektet ansluter sig till en utbildnings-sociologisk och kultursociologisk ansats, med Pierre Bourdieus teori om social reproduktion, kulturellt kapital och habitus som centrala begrepp (Bourdieu, 1996). Geometrisk dataanalys, och särskilt olika varianter av korrespondensanalys, kommer att användas som statistiska metoder. De metoder som framför allt kommer att användas är multipel korrespondensanalys samt euklidisk klassificering, som ordnar individerna i grupper med utgångspunkt i korre-spondensanalysens resultat, (Le Roux & Rouanet 2004). Som utgångspunkt används också kartläggningar av gymnasie- och högskolefältet som forskningsgruppen genomfört i tidigare projekt (t.ex. Broady et al 2000, Broady, Börjesson & Palme 2002; Börjesson 2005 samt Lundin & Petersen 2005).

Datamaterial

Sedan 2006 disponerar SEC över från SCB:s beställda individbaserade och avidentifierade datamaterial, bl.a. över samtliga studenter i svensk högskola 1977-2007, stu-denter med studiemedel för studier utomlands 1991-2005, avgångselever från grund- och gymnasieskolan 1988-2005 samt över all personal i skola och högskola 1984-2005. I materialet ingår även uppgifter om hela den svenska befolkningen i Folk- och bostadsräkningarna (FoB) 1960-1990 och från Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) 1990-2005. Uppdatering och inköp av ytterligare variabler planeras inom den närmaste tiden. Föreliggande projekt avser att komplettera databasen med vari-abler som är nödvändiga för projektets genomförande. Ur dessa register kan populationer sammanställas och uppgifter kan kombineras på ett sätt som kan svara upp mot studiens forskningsfrågor om vägen till högskolan, avhoppens och kursändringarnas karaktär, frekvens hos olika grupper av studenter samt studenternas position i yrkeslivet efter utbildningen. I samtliga delstudier ställs avhoppens och kursändringarnas karaktär i relation till deras studerandes sociala bakgrund, kön och nationella härkomst.

Delstudie 1

Avhoppens och kursändringarnas karaktär och frekvens samt de fortsatta vägarna i studier eller arbetsliv. Följande utbildningar kommer att följas särskilt: arkitekt-, högskoleingenjörs-, civilingenjörs-, sjuksköterske-, sjukgymnast-, lärar- social omsorgs-, läkar-, och psykologprogrammen. I denna studie ska följande frågor besvaras: 1) Vilka typer av avhopp och kursändringar kan iakttas under perioden 1977-2007? 2) Hur kan olika typer av avhopp/kursändringar relateras till olika studentgrupper? 3) Hur är studenternas studieval under studietiden relaterad till position i yrkeslivet efter högskolan 1997-2007? Här utvecklas kunskap om själva avhoppen och kursändringarna och om det finns tydliga mönster i hur studenterna byter utbildningar, eller om de hoppar av sina studier helt. Om studenterna istället söker sig till yrkeslivet, ligger yrkesvalet i linje med den avbrutna utbildningen eller söker man sig till ett nytt område? Högskoleregistret är den huvudsakliga källan till analyser för att utröna olika typer av avhopp och kursändringar och hur vanliga/ovanliga de är i relation till olika slags utbildningar och studentgrupper. Högskoleregistret innehåller uppgifter om kön, ålder, universitet/högskola, år och termin. studieinriktning, ämne, program som leder till yrkesexamen, nivå, kurstakt, ev. distansutbildning, kursort, avklarade poäng per ämne och nivå, typ av examen, huvudämne/inriktning och poängomfattning. För de populationer som skapas utifrån Högskoleregistret läggs information om studenterna till från andra register. Av särskild vikt blir uppgifter om studenternas tidigare utbildningsgång såsom medelbetyg från gymnasiet och genomgången gymnasieutbildning samt studenternas sociala ursprung i form av uppgifter om föräldrarnas yrke, utbildning och inkomst. För att kunna följa studenterna ut i yrkeslivet ska kombinationer ske med andra register, som RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 1997-2007), innehållande uppgifter om sysselsättning, Hushållens inkomster och utgifter, Utbildningsregistret och Skolregistret (bl.a. betyg och gymnasieinriktning). Utifrån de tillgängliga registren görs olika slags kombinationer. Det finns nyligen skapade register där man ges möjligheten att i specifika kohorter också relatera avhopparnas och kursändrarnas studieväg till deras levnadsvillkor under studietiden (kohorten 2007, SCB UF0535), dvs. det ger möjlighet till en fördjupad analys om levnadsvillkorens betydelse. Geometrisk dataanalys är väl avpassad att analysera stora datamängder och ett stort antal variabler som samvarierar. Det ger på så sätt goda möjligheter att analysera multidimensionalitet och den sammanlagda styrkan i samvariationerna.

Delstudie 2

Enkätstudie – uppföljning av studenters motiv för avhopp/kursändring Denna studie kopplar ihop de ovan nämnda registeruppgifterna med en uppföljande enkät till studenter som hoppat av sina studier. En grupp studenter på de aktuella programmen och som avbrutit sina studier eller bytt inriktning, kommer att arbetas fram i delstudie 1 och användas som urvalsram för enkätundersökningen. Beroende av hur stor denna ursprungliga grupp är görs ett lämpligt stratifierat slumpmässigt urval. Löpnumren lämnas över till SCB, som sedan genomför själva sammankopplingen mellan de löpnummer som finns i registerdata och namn och postadresser till studenter som ingår i urvalet, SCB gör således endast utskicket till personer som ingår i urvalet, enligt SCBs sekretessregler. Däremot konstrueras enkäten av huvud-sökanden och tar emot de ifyllda anonymiserade enkäterna och genomför analyserna. Uppskattningsvis rör det sig om ca 2 000 tidigare studenter som nås av enkäten. Det huvudsakliga syftet med delstudien är att undersöka vilka de huvudsakliga motiven var för att avbryta studierna/byte av inriktning. Frågor som ska besvaras i delstudien: 1). På vilka grundvalar fattades det ursprungliga studievalet?2) Var beslutet att sluta/byta inriktning fråga om: studiernas innehåll, form, lärosäte, kravnivåer, studietakt, pedagogiskt studiestöd, högskole-/ universitetskultur, ej adekvata förkunskaper, studieteknik, intresse, inkomstrelaterade faktorer, studiesociala faktorer, studiestress, familjesituation, studieuppehåll, yttre motivationsfaktorer som t.ex. erbjudande om arbete eller annan studieplats på annat program/lärosäte 3) Hur lång tid det tog att fatta beslutet, vilka har man rådgjort med? Och till sist 4) aktuell sysselsättning, framtidsplaner. Samma metoder som i delstudie 1 kommer att användas. Även här handlar det om att hantera stora datamängder och många samverkande faktorer som ska studeras

©-2010. SEC/UPPSALA UNIVERSITET, Box 2136, 750 02 Uppsala. Uppdaterad | Updated: 2010-05-21 | Informationsansvarig | Responsible for content: carina.carlhed@edu.uu.se

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/proj/grusade/
Last updated 21 May 2010
Back to SEC home page