Forskarutbildning lärarutbildningsområdet, febr 1999

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/uv/foutblar-990225.htm

prel version 1999-02-25

Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd
Forskningsutskottet
Donald Broady

Forskarutbildning med anknytning till
lärarutbildningsområdet vid Uppsala Universitet

D. Broady, prel version 1999-02-25

Arbetsmaterial, underlag för forskningsutskottets pågående arbete med LUF-nämndens
mål och riktlinjer för forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet

prel version 1999-02-25

SAMMANFATTNING

Lärarutbildningskommittén kommer med all sannolikhet att föreslå satsningar på lärarutbildningarnas forskningsöverbyggnad och bättre möjligheter för studenter med lärarexamen att genomgå forskarutbildning. Vid somliga lärarutbildningar i landet inrättas nya yrkesinriktade forskarutbildningsämnen. Nedan skisseras en annan strategi som innebär

att Uppsala universitet erbjuder studenter med lärarexamen ett brett spektrum av vägar till forskarutbildning i åtskilliga ämnen. Inget enskilt ämne skall monopolisera lärarutbildningsområdets forskarutbildning i Uppsala,
att en forskarskola för lärarutbildningsområdet utvecklas,
att ämnet pedagogik vid Uppsala universitet även fortsättningsvis skall hållas samman som ett ämne,
att en yrkesanknuten variant av pedagogikämnet utvecklas
att förutsättningarna utreds för att låta de längre lärarutbildningarna innehålla 60 poäng i "pedagogik med inriktning mot lärares arbete", vilket skulle ge studenter med lärarexamen omedelbar behörighet till forskarutbildning i pedagogik med den nämnda inriktningen, men inte till forskarutbildning i pedagogik med annan inriktning. .

UPPSALAS PROFIL: MÅNGA VÄGAR TILL FORSKARUTBILDNING

Vid många av Uppsala universitets institutioner bedrivs forskning och forskarutbildning av relevans för lärarutbildningsområdet. Det gäller allt från fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livsåskådningsstudier vid Teologiska institutionen. En särskilt nära relation till lärarutbildningarna har ämnet pedagogik, inom vilket forskning och undervisning bedrivs vid två institutioner, Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Vid båda institutionerna finns ambitionen att utveckla samarbetet och att undvika att pedagogikämnet splittras.

Inget ämne bör monopolisera forskarutbildningen inom lärarutbildningsområdet. Lärarutbildningarna i Uppsala är knutna till många bland universitets institutioner. För studenter med håg och fallenhet bör lärarutbildningen fungera som en förstuga till forskarutbildning i åtskilliga ämnen. Det är angeläget att man vid de medverkande institutionerna sörjer för att lärarprogrammens studenter erbjuds kontakter med levande forskningsmiljöer och goda möjligheter att förbereda sig för att eventuellt söka till forskarutbildning.

Det har, nu senast från den sittande Lärarutbildningskommittén (LUK), uttryckts önskemål om att lärarutbildningen skall "tillförsäkras en egen forskarutbildning och en egen forskning, inriktad på professionen och skolans behov" (cit. ur ett aktuellt policydokument från LUK rubricerat Förslag till principiella utgångspunkter). Utifrån sina olikartade förutsättningar prövar universitet och högskolor i landet skilda vägar för att tillfredsställa detta behov. På somliga håll har man inrättat ett särskilt professionsanknutet forskarutbildningsämne med rubriker som Lärande eller Pedagogisk arbete. Men i det citerade dokumentet sägs inte att lärarutbildningen måste tilldelas ett nyskapat "eget" ämne. Vid ett forskningsintensivt universitet som Uppsala finns ingen anledning att hänvisa samtliga lärarstuderande eller yrkesverksamma skollärare till enbart ett nytt forskarutbildningsämne definierat av anknytningen till yrkeskåren och skolväsendet i regionen. Åtskilliga bland dem bör ges förutsättningar att i samband med eller efter lärarutbildningen förbereda sig för att söka till forskarutbildning genom studier på grundutbildningsnivå i något existerande ämne. Närmast till hands ligger något av de i lärarexamen ingående undervisningsämnena eller pedagogik. En direkt professionsinriktad forskarutbildning blir därmed ett alternativ bland flera, och kan tills vidare genomföras inom pedagogikämnets ram.

Uppsalamodellen skulle således kunna innebära att studenter med lärarexamen erbjuds en mångfald vägar till forskarutbildning. Härvid kan de i lärarexamen ingående ämnena utnyttjas på åtminstone tre skilda sätt. Tag en lärare med, låt säga, religionskunskap i sin examen. För det första kan hon eller han inom ramen för en ämnesdidaktisk forskarutbildning fördjupa sig i undervisningsproblem knutna till skolämnet religionskunskap eller universitetsämnet religionsvetenskap. En annan möjlighet är att fortsatta studier leder fram till ett avhandlingsarbete om religionsvetenskapliga problem vilka inte är knutna till något enskilt undervisningsämne men av relevans för lärares yrkesverksamhet, exempelvis problem kring skolans hållning till etik och moral. En tredje möjlighet är en forskarutbildning och ett avhandlingsämne utan direkt beröring med läraryrket eller skolan.

Den sist nämnda möjligheten får inte glömmas bort. För ögonblicket domineras den offentliga debatten om lärarutbildningarnas forskningsöverbyggnad av intressenter (Kommunförbundet, skollärarnas fackliga organisationer m.fl.) som förespråkar en starkt yrkesanknuten forskning om skolans vardag, vilket kanske är den enda realiserbara inriktningen vid somliga högskolor i landet. Men Uppsala universitet har förutsättningar för att skapa en egen profil genom ett rikare utbud av alternativ. På så vis skulle lärarutbildningsområdet i Uppsala erhålla en forskningsöverbyggnad liknande civilingenjörs- eller medicinarutbildningarnas. Vid en teknisk högskola är forskning om ingenjörers yrkesutövning en specialitet bland andra; merparten av forskningen ägnas områden inom teknik, matematik, fysik, kemi, etc. Ingen förväntar sig att samtliga medicinare skall ägna sin forskning åt vården som arbetsplats. Lika litet bör lärarutbildarna vid Uppsala universitet uppfatta det som ett nederlag om somliga av deras studenter söker sig till en forskarutbildning utan omedelbar knytning till skolläraryrket.

Samtidigt måste behoven tillgodoses hos dem som önskar en forskarutbildning som är nära relaterad till läraryrket och skolan som arbetsplats. Ett annat behov är att förkorta vägen från lärarexamen till forskarutbildning för dem som läst t.ex. Förskollärarprogrammet (120 poäng) eller Grundskollärarprogrammet 1-7 (140 poäg) vilka innehåller ganska få ämnesteoretiska kurspoäng. För att hantera båda dessa problem diskuteras vid Institutionen för lärarutbildning och med pedagogikföreträdarna möjligheten att utveckla en professionsanknuten inriktning inom ämnet pedagogik, förslagsvis benämnd "pedagogik med inriktning mot lärares arbete", som skulle utgöra en variant av både grundutbildningsämnet och forskarutbildningsämnet pedagogik. Företrädarna för pedagogikämnet i Uppsala är överens om att förutsättningarna för en sådan variant bör utredas.

BEHÖRIGHETSFRÅAN

Lärarutbildningskommittén kommer sannolikt att föreslå att de längre lärarutbildningarna skall ge omedelbar behörighet till studier på forskarutbildningsnivå. En svårighet som i så fall måste hanteras är att den praktisk-pedagogiska lärarutbildningen är och skall vara en yrkesutbildning som knappast kan inrymma reellt forskningsförberedande inslag att jämföras med en 60 poängs grundutbildning i ett traditionellt universitetsämne. Ett nytt yrkesanknutet forskarutbildningsämne, till vilket lärarexamen skulle ge omedelbar behörighet, skulle få svårt att etablera en vetenskaplig nivå som är jämförbar med flertalet andra universitetsämnen. Risken är uppenbar att det nya ämnet och de nya doktorerna hamnar i strykklass. Och omvänt: om 60 reellt forskningsförberedande kurspoäng av ordinärt slag tvingas in i yrkesutbildningen torde denna passa dåligt för den stora majoritet studenter som inte har några planer på att doktorera.

Problemet är av den sort som saknar en riktigt bra lösning. Ett sätt att hantera det kan vara att skapa en professionsanknuten inriktning inom det existerande ämnet pedagogik. F.n. pågår vid Institutionen för lärarutbildning en genomgripande omläggning av den praktiskt-pedagogiska lärarutbildningens samtliga kursplaner, bland annat i syfte att göra kurserna mer kumulativa och att göra det lättare att bedöma hur många forskningsförberedande kurspoäng de olika momenten inrymmer. Arbetet är inte avslutat men pekar mot möjligheten att låta en längre lärarutbildning inrymma 60 poäng i "pedagogik med inriktning mot lärares arbete", vilket skulle ge omedelbar behörighet för forskarutbildningsstudier med denna inriktning. Ett lägre antal poäng skulle den få tillgodoräkna sig som efter sin lärarexamen önskar studera ämnet pedagogik med andra inriktningar (dvs. för att studera pedagogik med annan inriktning än lärares arbete krävs kompletterande pedagogikstudier på C- och ev. B-nivå). Och för ytterligare andra ämnen, t.ex. psykologi, borde en lärarutbildning kunna tillgodoräknas som ett ännu lägre antal poäng. Dessa behöörighetsfrågor måste självfallet redas ut med berörda fakulteter, institutioner och ämnesföreträdare.

EN FORSKARSKOLA FÖR LÄRARUTBILDNINGSOMRÅDET

Sedan hösten 1997 pågår vid Institutionen för lärarutbildning arbetet med att i blygsam skala bygga upp en "forskarskola". Benämningen är vald eftersom verksamheten närmast liknar de forskarskolor som på senare år skapats med medel från Stiftelsen för strategisk forskning och inom ramen för av Nutek initierade kompetenscentra. Med andra ord skall doktoranderna vara antagna till forskarutbildningen vid andra institutioner, där de har sin huvudhandledare, genomför flertalet kurser och examineras, medan forskarskolan arrangerar vissa forskarutbildningskurser (vilka självfallet för att tillgodoräknas måste godkännas av kursdeltagarnas respektive "moderinstitution") och erbjuder doktorandtjänster, arbetsplats, IT-stöd, biträdande handledning, delaktighet i en flerdisciplinär forskningsmiljö etc.

Med denna inriktning torde en forskarskola för lärarutbildningsområdet kunna fungera som ett resurstillskott och inte som en konkurrent till forskarutbildningen vid andra institutioner.

I dag har femton doktorander sin anställning förlagd till ILU ( (flertalet i ämnet pedagogik, en i kulturgeografi, en i nordiska språk, en i engelska). Ytterligare tolv doktorander med anställning vid andra institutioner handleds av ILUs professor och bidrar till miljön vid institutionen. Vidare sker f.n. en stark expansion av ILUs grundutbildning i ämnet pedagogik, som är en viktig rekryteringsbas för forskarutbildningen. Innevarande terminen har ett sjuttiotal studenter, de allra flesta med lärarexamen, antagits till C-nivån av kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen".

Inom forskarutbildningen har ILU ingen egen examinationsrätt men medverkar på skilda sätt i utbildningen av studerande som är inskrivna i forskarutbildningen vid andra institutioner. Enligt en överenskommelse i februari 1998 med Pedagogiska institutionen anordnar ILU följande fyra inriktningar inom forskarutbildningen i ämnet pedagogik: Pedagogik med inriktning mot didaktik; Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi; Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi; Pedagogik med inriktning mot lärares arbete och lärarutbildning. Att ILU anordnar dessa inriktningar inom forskarutbildningen i ämnet pedagogik innebär att det vid ILU arrangeras vissa forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet, att huvudhandledare eller biträdande handledare finns vid ILU, att doktoranderna deltar i forskargrupper eller projekt förlagda till ILU, etc.

Ambitionen är att ILU på liknande sätt skall samverka med forskarutbildningen även i andra ämnen än pedagogik. På så vis skall en forskarskola för lärarutbildningsområdet växa fram.

FÖRUTSÄTTNINGAR VID ILU

Uppsala universitet har sedan några år satsat på en forskningsöverbyggnad vid Institutionen för lärarutbildning. Hösten 1997 tillsattes institutionens första professur. Genom Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd kanaliseras medel för forskning och forskarutbildning till institutionen. Läsåret 1998/1999 pågår forskning inom följande fem områden: Didaktik (med delområden, bl.a. ämnesdidaktik för de olika undervisningsämnena); Lärares arbete och lärarutbildning; Mångetnicitet och utbildning; Pedagogisk psykologi (med delområden som Specialpedagogik, Matematisk begreppsbildning m.fl.); Utbildning och kultur (delområden är Utbildnings- och kultursociologi samt Digital litteratur och flexibelt lärande). I anslutning till forskningsområdena finns externfinasierade forskningsprojekt, utbytesprogram, forskarnätverk, seminarieserier etc. För aktuell information om ILUs forskning, se http://www.skeptron.uu.se/broady/edu-research/.

Flaskhalsen för forskningsuppbyggnaden vid ILU är f.n. det otillräckliga antalet seniorforskare. Vid institutionen tjänstgör ett drygt hundratal lärare, bland vilka endast ett dussin är disputerade: en professor (i pedagogik med inriktning mot lärarutbildningars pedagogik), tre docenter (en i pedagogik, en i psykologi, en i fysik) och åtta doktorer (sju i pedagogik, en i tvåspråkighet). Dessutom finns fyra lärare med gammal licentiatexamen (tre i pedagogik, en i litteraturhistoria).

Flertalet av de disputerade lärarna arbetar huvudsakligen med undervisning. Hittills har vid ILU inte funnits någon särskild resurs för forskarassistenttjänster, lektorsforskning el.dyl. Nya möjligheter har skapats genom det nya arbetstidsavtalet för Uppsala universitets anställda, som ger ökat utrymme för forskning eller kompetensutveckling i tjänsten. Ambitionen vid ILU är att samtliga lektorer skall bidra till forskningsuppbyggnaden medan flertalet adjunkter som en del av tjänsten skall bedriva studier på C-, D- eller forskarutbildningsnivå.

Trots de blygsamma resurserna har en forskningsmiljö byggts upp vid ILU. Genom externfinansiering (från Skolverket, HFSR, KK-stiftelsen, Högskoleverket, Sida m.fl.) och genom omdisponering av ILUs resurser har utrymme skapats för forskning och för att engagera forskare från annat håll, inrätta ett antal doktorandtjänster, samt ge vissa av de disputerade medarbetarna möjlighet att utveckla verksamheten och skapa en miljö för doktoranderna. Med tanke på den smala basen är självfallet samverkan med andra institutioner och universitet i och utanför Sverige av stor vikt, och forskningen bedrivs i hög grad inom ramen för nationella eller internationella nätverk eller forskningsprogram.

För år 1999 har Uppsala universitets konsistorium beviljat 1,5 milj kr till forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet. Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd har av grundutbildningsmedel och reserverade medel tillskjutit ytterligare 2 699 000 kr. Enligt LUF-nämndens verksamhetsplan skall dessa medel, sammanlagt 3 769 000 kr, bekosta ILUs professur, studiestöd motsv. tre doktorandtjänster, lektorsforskning, tillfälligt anlitad seniorforskarkompetens, motfinansiering i samband med externfinansierat projekt, strategiska insatser (projektplanering, kursutveckling m.m.) samt täcka delar av de universitetsgemensamma ändamålen och liknande. Huvuddelen av medlen kommer att tilldelas ILU eftersom professuren och doktorandtjänster är förlagda dit.

Dessa ökade satsningar vittnar om universitetets engagemang i utvecklingen av forskning och forskarutbildning för lärarutbildningsområdet. Ändå är resurserna vid ILU alltjämt otillräckliga med tanke på att institutionen svarar för en tiondel av Uppsala universitets grundutbildning. Den uppseendeväckande låga andelen disputerade lärare är ett bekymmer. Institutionen behöver både mer fasta forskningsresurer och fortsatt och utökad samverkan med andra institutioner.

[To be continued. Här skall tillfogas avsnitt om forskning och forskarutbildning vid Pedagogiska institutionen och andra institutioner]

1999-02-25 enligt uppdrag
D. Broady

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/foutblar-990225.htm
Created by Donald Broady. Last updated 25 Feb 1999
Back to SEC home page