URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/uv/fo000114.htm

Uppsala universitet
Institutionen för lärarutbildning
D. Broady, 2000-01-14

Forskarutbildning och forskning vid ILU

Underlag till självvärdering samt uppföljning av planerat och genomfört kvalitetsarbete

Version 4, 14 januari 2000 utdelad till ILUs personal i samband med konferens 2000-01-14

1.4 Forskarutbildning

I Uppsala är lärarutbildningarna universitetets gemensamma angelägenhet. Det innebär att lärarprogrammens studenter och färdigutbildade lärare ges möjligheter att förbereda sig för forskarutbildning i en lång rad ämnen vid Sveriges mest kompletta universitet. Mångfalden av livaktiga forskningsmiljöer är en förnämlig tillgång för den fortsatta utvecklingen av forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningsområdet.

Dessutom fortlever vid Uppsala universitets lärarutbildningar det bästa från ”seminarietraditionen”: pedagogiskt engagemang, ett gediget kunnande om läraryrkets och undervisningens problem, erfarenheter av skolans vardag och elevernas behov, väl utbyggda kontakter med skolväsendet i regionen.

Därför finns i Uppsala i anslutning till lärarutbildningsområdet förutsättningar för ett brett spektrum av forskarutbildningar, både traditionella doktorandstudier av högsta klass och professionsinriktade doktorandstudier som fokuserar läraryrkets villkor.

Uppsalamodellen innebär således att studenter med lärarexamen erbjuds en mångfald vägar till forskarutbildning. Härvid kan de i lärarexamen ingående ämnena utnyttjas på åtminstone tre skilda sätt. Tag en lärare med, låt säga, religionskunskap i sin examen. För det första kan hon eller han inom ramen för en ämnesdidaktisk forskarutbildning fördjupa sig i undervisningsproblem knutna till skolämnet religionskunskap eller universitetsämnet religionsvetenskap. En annan möjlighet är att fortsatta studier leder fram till ett avhandlingsarbete om religionsvetenskapliga problem vilka inte är knutna till något enskilt undervisningsämne men av relevans för lärares yrkesverksamhet, exempelvis problem kring skolans hållning till etik och moral. En tredje möjlighet är en forskarutbildning och ett avhandlingsämne utan direkt beröring med läraryrket eller skolan.

En särskilt nära relation råder mellan lärarutbildningarna och forskarutbildningsämnet pedagogik. Flertalet doktorander i pedagogik har lärarbakgrund. För närvarande prövas möjligheten till en professionsinriktad inriktning inom forskarutbildningen i pedagogik. En alternativ framtida möjlighet är ett nytt professionsinriktat forskarutbildningsämne för lärare.

Mål

Ambitionen vid Institutionen för lärarutbildning är att lärarstudenter och utbildade lärare skall erbjudas rika möjligheter till att förbereda sig för och genomgå forskarutbildning av högsta kvalitet. Det skall finnas många vägar till och genom forskarutbildningen, både traditionella vägar till en ordinär doktorsexamen och vägar som tar vara på yrkeserfarenheter och som inriktas mot läraryrkets problem.

Att traditionella vägar till doktorsexamen erbjudes innebär att lärarstudenter och lärare skall tillförsäkras möjligheter till kontakt med levande forskningsmiljöer och erhålla en vetenskaplig skolning som lever upp till kraven inom de traditionella universitetsämnena. Härvidlag får inte förekomma att lärarprogrammens studenter särbehandlas genom att stängas ute från det mer forskningförberedande utbudet av kurser, seminarier och andra diskussionsgemenskaper vid universitetet. Många utexaminerade lärare har intresse av att genomföra en traditionell forskarutbildning. Lärarutbildningarna vid Uppsala universitet skall fungera som en plats där horisonterna vidgas och där undervisningen tjänar som en gedigen förberedelse för olika slags levnadsbanor. Uppfattningen att lärarkandidater utbildas för ett enda yrke gör utbildningen mindre attraktiv och vilar dessutom på en illusion. Faktum är att åtskilliga med lärarutbildning i bagaget ägnar sig åt annat än traditionella undervisningsuppgifter i ungdomsskolan.

Många lärarstudenter och redan aktiva lärare har intresse av professionsanknutna studiealternativ. Sådana kan utformas på skilda sätt. Fokus kan inriktas mot särskilda aspekter av yrkeslivet, såsom lärares arbetsuppgifter i förskolan och ungdomsskolan, klassrumssituationen och skolelevernas förutsättningar och behov, skolledning och skolutveckling, undervisningsproblem i högskolan och arbetslivet, pedagogiska yrkesroller inom områden som medier, förlag, läromedelsbranschen, IT-sektorn. En viktig ambition är att ge lärare och andra yrkesgrupper verktyg för att utforska sin egen arbetssituation. Till en del kan sådana intressen tillfredsställas inom ramen för magisterutbildningar, men det är synnerligen angeläget att även forskarutbildningen inrymmer professionsinriktade alternativ: Vare sig dessa alternativ utvecklas inom pedagogikämnets ram eller i form av ett särskilt forskarutbildningsämne måste delvis andra måttstockar på vetenskaplighet tillämpas än de som gäller inom de etablerade universitetsämnena. Metoder som aktionsforskning kan bli aktuella, dvs. forskning som inte bara beskriver och förklarar utan även bidrar till förändring. Ett avhandlingsarbete kan tänkas syfta till både vetenskaplig kunskap och skolutveckling. Professionsanknuten forskarutbildning för lärarutbildningsområdet förutsätter utvecklingen av nya genrer av vetenskapliga arbeten som vinner legitimitet både inom universitetsvärlden och bland lärare och skolledare, politiker, adminstratörer och medborgare i allmänhet. Ett mål för lärarutbildningarna vid Uppsala universitet är bidra till att skapa sådana nya former för att bedriva och presentera professionsanknuten forskning som kan åstadkomma intressanta resultat och vinna legitimitet inom och utanför universitetet.

”Skolmästarkonsten” bör beredas bättre utrymme vid universitetet. Vid de estetiska högskolorna och medieutbildningarna anställs professorer i ämnen som måleri, scenframställning filmredigering, journalistik. Vid sådana utnämningar beaktas inte främst akademiska meriter. Det avgörande är förmågan att med en gedigen yrkeserfarenhet som grund bedriva undervisning, forskning och utvecklingsarbete med inriktning på studenternas framtida verksamhet. Förordnandena är ofta tidsbegränsade för att garantera att innehavaren behåller sin förankring i praktisk konstnärlig verksamhet eller yrkesutövning. Vid Uppsala universitet har nyligen en framstående körledare utnämnts till professor i kördirigering. På liknande sätt borde även erfarna och kunniga lärare och lärarutbildare ges en plattform för att vid universitetet verka som företrädare för undervisningskonsten. Sådana arrangemang skulle kunna bidra till att utveckla nya intressanta former för forskarutbildning inriktad mot undervisningspraktiken.

Aktiviteter

För att låta lärarstuderande och utexaminerade lärare ta del av de möjligheter till forskarutbildning som universitetet erbjuder har Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd sammanställt en handbok som beskriver vägarna till forskarutbildning vid de olika fakulteterna och institutionerna. Inte minst viktigt är att peka på möjligheterna att bygga vidare på kurser som givits inom ramen för lärarutbildningen.

Sedan hösten 1997 pågår vid Institutionen för lärarutbildning arbetet med att i blygsam skala bygga upp en ”forskarskola”. Benämningen är vald eftersom verksamheten närmast liknar de forskarskolor som på senare år skapats med medel från Stiftelsen för strategisk forskning och inom ramen för av Nutek initierade kompetenscentra. Med andra ord skall doktoranderna vara antagna till forskarutbildningen vid andra institutioner, där de har sin huvudhandledare, genomför flertalet kurser och examineras, medan forskarskolan arrangerar vissa forskarutbildningskurser (vilka självfallet för att tillgodoräknas måste godkännas av kursdeltagarnas respektive ”moderinstitution”) och erbjuder doktorandtjänster, arbetsplats, IT-stöd, biträdande handledning, delaktighet i en flerdisciplinär forskningsmiljö etc. Med denna inriktning fungerar en forskarskola för lärarutbildningsområdet som ett resurstillskott och inte som en konkurrent till forskarutbildningen vid andra institutioner.

I dag har nitton doktorander sin anställning förlagd till ILU (femton i pedagogik, en i kulturgeografi, en i nordiska språk, en i engelska, en i historia). Ytterligare fjorton doktorander med anställning vid andra institutioner handleds av en av ILUs professorer och bidrar till miljön vid institutionen. Vidare sker f.n. en stark expansion av ILUs grundutbildning i ämnet pedagogik på C- och D-nivå, vilket är en viktig rekryteringsbas för forskarutbildningen.

Inom forskarutbildningen har ILU ingen egen examinationsrätt men medverkar på skilda sätt i utbildningen av studerande som är inskrivna i forskarutbildningen vid andra institutioner. Enligt en överenskommelse i februari 1998 med Pedagogiska institutionen anordnar ILU följande fyra inriktningar inom forskarutbildningen i ämnet pedagogik: Pedagogik med inriktning mot didaktik; Pedagogik med inriktning mot utbildnings- och kultursociologi; Pedagogik med inriktning mot informationsteknologi; Pedagogik med inriktning mot lärares arbete och lärarutbildning. Att ILU anordnar dessa inriktningar inom forskarutbildningen i ämnet pedagogik innebär att det vid ILU arrangeras vissa forskarutbildningskurser och seminarieverksamhet, att huvudhandledare eller biträdande handledare finns vid ILU, att doktoranderna deltar i forskargrupper eller projekt förlagda till ILU, etc. Ambitionen är att ILU på liknande sätt skall samverka med forskarutbildningen även i andra ämnen än pedagogik. På så vis skall forskarskolan för lärarutbildningsområdet vidareutvecklas.

En professionsanknuten inriktning av forskarutbildningen förbereds. Denna kan i framtiden komma att utformas antingen som en inriktning inom ämnet pedagogik eller som ett särskilt professionsinriktat ämne. Se vidare nedan om forskning under rubriken ”Lärares arbete”. För närvarande är den viktigaste uppgiften att öppna vägar fram till forskarutbildningen, dvs. att utveckla forskningsförberedande inslag inom yrkesutbildningen och att erbjuda goda möjligheter till kompletterande studier på C- och D-nivå. Vid ILU pågår ett omfattande arbete med att stöpa om den praktisk-pedagogiska yrkesutbildningen så att den inrymmer påbyggbara kurser vilka kan fungera som grund för fortsatta studier, däribland studier på forskarutbildningsnivå. Vidare ägnas avsevärda ansträngningar åt fortbildning av lärarutbildare. Adjunkter ges möjlighet att inom ramen för sin anställning vid ILU ägna 10 % av sin tid åt studier på C- eller D- eller forskarutbildningsnivå, vilket är viktigt inte minst med tanke på handledarbehovet.

Resultat och bedömningar

Mångfalden av livaktiga forskningsmiljöer vid Uppsala universitet är en stor tillgång för den fortsatta utvecklingen av forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningsområdet. Trots mycket begränsade resurser har Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd (LUF) tillämpat principen att de medel som kan satsas på forskning och forskarutbildning skall fördelas i fri konkurrens bland alla förekommande aktörer inom lärarutbildningsområdet oavsett fakultetstillhörighet. På det sättet har nämnden strävat efter att försäkra sig om att den forskning och forskarutbildning man väljer att stödja ska hålla en hög kvalitet.

Trots bristen på handledarresurser har ILUs forskarskola på ett par år vuxit till att omfatta ett tjugotal doktorander. Dessutom är betydligt fler doktorander med anställning vid andra institutioner engagerade i forskningsprojekt, seminarieverksamheter och andra aktiviteter vid ILU. Samverkan med olika ämnen vid universitetet fördjupas i olika avseenden, liksom samverkan med regionen och skolväsendet.

Det främsta hindret för en fortsatt utveckling av forskarutbildningen vid ILU är bristen på reguljära fasta forskningsmedel inom lärarutbildningsområdet, och därmed följande svårigheter att tillräckligt snabbt bygga upp lärar-och handledarkompetens. Se vidare nedan under rubriken ”forskning”.

1.5 Forskning

Forskning av relevans för lärarutbildningsområdet sker vid många av Uppsala universitets institutioner men vi skall här enbart uppehålla oss vid Institutionen för lärarutbildning (ILU), där Uppsala universitet sedan några år satsat på en forskningsöverbyggnad. Hösten 1997 tillsattes institutionens första professur. Genom Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd kanaliseras medel för forskning och forskarutbildning till institutionen. För närvarande pågår forskning inom tre forskningsenheter: Didaktik (delområden är Didaktik och Pedagogisk teori); Lärares arbete och lärarutbildning (delområden är Skolutveckling, Lärande, Förutsättningar för lärande); Utbildning och kultur (delområden är Digital litteratur och flexibelt lärande, Mångetnicitet och utbildning, Utbildnings- och kultursociologi, Utbildningspolitik och pedagogisk filosofi). I anslutning till forskningsenheterna finns externfinansierade forskningsprojekt, utbytesprogram, forskarnätverk, seminarieserier etc. Forskningsverksamheten bygger i hög grad på samverkan med andra institutioner i Uppsala och med andra lärosäten i och utanför landet.

Mål

Ambitionen är att forskningen vid ILU inom vissa väl valda områden skall vara av högsta kvalitet, mätt med med reguljära akademiska måttstockar, och samtidigt åtminstone på längre sikt av relevans för förståelsen av och utvecklingen av utbildningsväsendet.

En framgångsrik och fruktbärande fortsatt utveckling av forskningen vid ILU kräver att verksamheten står på två ben: å ena sidan förtrogenhet med undervisningens praktiker och problem, andra sidan fotfäste i vetenskapliga traditioner.

Därmed också sagt att det är olyckligt om verksamheten vid lärarutbildningarna hamnar mittemellan. Ingen blir glad åt halvmesyrer som varken tillgodoser lärares behov av begriplighet och användbarhet eller tillfredsställer forskarvärldens krav på vetenskaplighet. Det finns goda möjligheter att undvika den sortens dåliga kompromisser i Uppsala där lärarutbildningarna har bred kontaktyta med både skolväsendet och många av universitetets institutioner.

Aktiviteter

Till lärarutbildningarna i Uppsala har i drygt trettio års tid i olika former varit knutna professurer med ansvar för den vetenskapliga ledningen. Vid dåvarande lärarhögskolan inrättades i slutet av sextiotalet en professur i praktisk pedagogik. I början av sjuttiotalet tillkom en andra professur i praktisk pedagogik. Dessa överfördes 1977 organisatoriskt till pedagogiska institutionen. Trots detta engagerade sig en av de båda professorerna även fortsättningsvis och fram till sin pensionering i mitten av nittiotalet i att bygga upp en forskningsmiljö med anknytning till lärarutbildningen. Detta skedde bl.a. genom ett antal projekt med skolämnesdidaktisk anknytning och forskning om lärarutbildare.

Under denna period utvecklades också de båda centrumbildningarna för didaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap, tidskriften ”Utbildning och demokrati” samt ett par rapportserier. Centrumbildningarna integrerades med institutionen i mitten av 1990-talet. En särskild forsknings- och utvecklingsavdelning tillskapades. Hösten 1997 tillsattes en nyinrättad professur i pedagogik vid institutionen, med 80 % av tjänstgöringen förlagd vid ILU och 20 % vid pedagogiska institutionen. Från och med januari 2000 tillkom ytterligare en professur i pedagogik där anställningen förlades till pedagogiska institutionen men huvuddelen av tjänsgöringen till ILU.

Vid ILU finns i dag väl etablerad och framgångsrik forskning inom några områden, främst didaktik och utbildnings- och kultursociologi. Fler områden är under uppbyggnad.

Forskningsgruppen för didaktik<http://www.ilu.uu.se/ilu_new/forskning/didaktik/index.htm> har sina rötter i Centrum för didaktik som bildades 1987. Som forskningstradition fokuserar didaktiken på innehållet i undervisning och lärande: det kunskapsinnehåll som skolan är tänkt att förmedla men också de föreställningar om människan och hennes relation till sig själv, andra och sin omvärld som följer av ett bestämt kunskapsinnehåll. Det för närvarande största projektet är inriktat mot både skolutveckling och forskning om skolevelevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta projekt startades 1999 i samverkan med Pedagogiska institutionen och med finansiering från Björn Svedbergs stiftelse för naturvetenskap och teknik.

Verksamheten inom Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/> sker i hög grad i samverkan med franska sociologer eller inom ramen för europeiska forskarnätverk. Pågående forskningsprojekt och avhandlingsarbeten ägnas frågan hur skolelevers eller studenters innehav av ”kulturellt kapital” och andra tillgångar kan förklara vad som sker i mötet med skolan, universitetet eller yrkeslivet. Några forskningsprojekt fokuserar ”transnationella” tillgångar såsom språkfärdigheter, utlandsstudier, förtrogenhet med andra kulturer och sociala kontaktnät i andra länder. Andra studier ägnas de sociala och kulturella villkoren för förändringar inom konstens, litteraturens och vetenskapens fält. Vidare pågår studier av skolundervisningens betingelser i tredje världen, särskilt Afrika. Det senaste startade större projektet är en av Riksbankens Jubileumsfond finansierad studie ”Formering för offentlighet” i vilken åtta seniora forskare och fyra doktorander medverkar.

Andra verksamheter är av mindre omfattning. Området ”Mångetnicitet och utbildning” <http://www.ilu.uu.se/Max/index.htm> har sin förankring i lingvistik, särskilt tvårspråkighetsforskning, och analyser av klassumsinteraktion. Kärnverksamheten har varit ett av Högskoleverket projekt ”Klassrumsinteraktion och lärande i ett mångkulturellt samhälle” som bedrivs i samverkan mellan ILU, Institutionen för nordiska språk och Pedagogiska institutionen och engagerar en seniorforskare, en doktorand och några magistrander. Nyligen har ett HSFR-finansierat projekt ”Interaktion i heterogena smågrupper med fokus på yngre tvåspråkiga barns användning av svenska” tillkommit.

Ett nytt forskningsområde ”Utbildningspolitik och pedagogisk filosofi” har tillkommit i januari 2000.

Forskningsenheten Lärares arbete och lärarutbildning <http://www.ilu.uu.se/ilu/dok/Lararesarbknyt.htm> strävar efter att bygga upp en forskning och en forskarutbildning som utgår från lärares, skolledares och lärarutbildares yrkesverksamhet. Den fokuserar dels lärande, förutsättningar för lärande, skolutveckling samt samspelet däremellan, dels styrning, ledning och ledarskap. Förutom ordinära vetenskapliga kriterier strävar man efter att uppfylla ett relevanskriterium, dels genom att försöka skapa en fördjupad förståelse av olika fenomen i den pedagogiska verksamheten, dels genom att utveckla metoder som möjliggör för praktiskt verksamma pedagoger att själva undersöka sina egna arbetsvillkor och sin egen skolvardag. Forskningsenhetens arrangerar inom lärarutbildningen ett allmänt seminarium samt fyra mer fokuserade arbetsseminarier för handledning och initiering av forskning. Man initierar och ansvarar även för dels vetenskaplig ledning av försöksverksamheter inom det regionala skolväsendet, dels forskningsanknytning av vissa magisterutbildningar, dels forskning med inriktning på integrering av handikappade elever, barn och trafik, matematisk begreppsbildning, klassrumsinteraktion, skolans betydelse ur ett livsperspektiv samt lärarutbildning ur ett nutidshistoriskt aktörsperspektiv.

Inom vissa områden är verksamheten vid ILU av mer blygsam omfattning och förutsätter tät samverkan med forskningsmiljöer vid andra institutioner och lärosäten. Här ligger lärarutbildningsområdets styrka i de nära kontakter som finns med ett antal ledande forskningsmiljöer, exempelvis inom IT-området en väl etablerad samverkan med KTH, inom miljöområdet med SLU osv. Ett exempel är forskningsprogrammet Digital litteratur <http://www.nada.kth.se/~broady/diglit/>, som bedrivs i samverkan med Institutionen för numerisk analys och datalogi/CID vid Kungl. Tekniska Högskolan och ägnas utveckling av redskap och metoder för hantering av vetenskapliga utgåvor, forskningsmaterial och läromedel på Internet. Inom forskningsprogrammet finns vid ILU några doktorander finansierade av KK-stiftelsen men få seniora forskare med IT-kompetens, varför verksamheten måste bygga på samverkan med andra institutioner. Sedan hösten 1999 sker en del av programmets verksamhet i anslutning till uppbyggnaden av Swedish Learning Lab, en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse stödd samverkan mellan Uppsala universitet, KTH, Karolinska Institutet och Stanford University med syftet är att utforska potentialerna för ICT-stött lärande inom universitetets grundutbildning. En av ILUs professorer är director för Uppsala Learning Lab <http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/ull-dir.htm>. De första projekten åren 2000-2002 skall behandla dels nya virtuella och fysiska mötesplatser för lärande, dels undervisning i bioinformatik.

Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, har väl utbyggt forskningssamarbete med många länder. Bland annat leds forskarnätverket ”Formation des élites et internationalisation de la culture” med deltagare från ett tjugotal länder sedan starten 1993 gemensamt från ILU och École des hautes études en sciences, Paris. En av ILUs professorer har även varit medansvarig för ett forskarutbildningsutbytesprogram med École des Hautes Études en Sciences Sociales inom vars ram många franska forskare och doktorander besökt Sverige och omvänt, och leder sedan 1998 ett SIDA-finansierat nätverk ”Network for Educational Research in Developing Countries, With a Focus on Sub-Saharan Africa”, samt i Norden sedan starten 1992 nätverket ”Forskning om fält”.

Bland nätverk som är inriktade mot undervisning och inte primärt forskning ingår en av ILUs professorer i ett EU-finansierat Socrates-Erasmus thematic network ”Advanced Computing in The Humanities” samt i COIMBRA Group’s Task Force ”ODL, Continuing Education and Life-Long Learning”. Den nämnda Learning Lab-verksamheten sker inom ramen för Wallenberg Global Learning Network (WGLN) som efter hand skall utvidgas till fler lärosäten i fler länder.

Även inom det didaktiska området förekommer nordisk och internationell samverkan.

Åtskilliga andra verksamheter vid ILU bör kunna utgöra en grund för utveckling av forskning. Det gäller exempelvis Regionalt utvecklingcentrum (ReGU), ett kontaktnät mellan Uppsala universitets lärarutbildningar och skolväsendet i regionen som idag främst sysslar med skollärares kompetensutveckling men som i framtiden bör kunna leda fram till gemensamma forskningssatsningar.

Resultat och bedömningar

Flaskhalsen för forskningsuppbyggnaden vid ILU är f.n. det otillräckliga antalet seniorforskare. Vid institutionen tjänstgör ett drygt hundratal lärare, bland vilka endast ett drygt dussin är disputerade: två professor (en i pedagogik med inriktning mot lärarutbildningars pedagogik, en i pedagogik), fyra docenter (två i pedagogik, en i psykologi, en i fysik) och nio doktorer (åtta i pedagogik, en i tvåspråkighet, en i statsvetenskap). Dessutom finns en lärare med gammal licentiatexamen i pedagogik. Å andra sidan finns vid ILU en mycket stor - och av forskningen och forskarutbildningen i hög grad outnyttjad -resurs i form av medarbetare med utbildning för och erfarenhet av pedagogiskt arbete inom barnomsorg, skola och lärarutbildning. Problemet är att universitetet i Uppsala hittills i ringa utsträckning tagit tillvara den tillgång som dessa medarbetare representerar. Satsningen på forskningsresurser och utvecklandet av forskarutbildning i anslutning till lärarutbildningarna har varit obetydlig. I dag erhåller ILU 1,5 miljoner kronor i s.k. fasta forskningsresurser – en (1) procent av tilldelade medel. Som jämförelse kan att nämnas motsvarande anslag för övriga fakulteter utgör mellan 30 – 45 procent av tilldelade medel.

Flertalet av de disputerade lärarna arbetar huvudsakligen med undervisning. Hittills har vid ILU inte funnits någon särskild resurs för forskarassistenttjänster, lektorsforskning el.dyl. Nya möjligheter har skapats genom det nya arbetstidsavtalet för Uppsala universitets anställda, som ger ökat utrymme för forskning eller kompetensutveckling i tjänsten. Ambitionen vid ILU är att samtliga lektorer skall bidra till forskningsuppbyggnaden medan adjunkter utan magisterexamen skall bedriva studier på C-, D- eller forskarutbildningsnivå som en del av tjänsten. Ett tiotal av institutionens adjunkter genomgår eller söker till forskarutbildning.

Trots de blygsamma resurserna har forskningsmiljöer byggts upp vid ILU. Genom externfinansiering (från Skolverket, HFSR, Riksbankens jubileumsfond, KK-stiftelsen, Högskoleverket, Sida m.fl.) och genom omdisponering av ILUs resurser har utrymme skapats för forskning och för att engagera forskare från annat håll, inrätta ett antal doktorandtjänster, samt ge vissa av de disputerade medarbetarna möjlighet att utveckla verksamheten och skapa en miljö för doktoranderna. Med tanke på de små resurserna är självfallet samverkan med andra institutioner och universitet i och utanför Sverige av stor vikt, och forskningen bedrivs i hög grad inom ramen för nationella eller internationella nätverk eller forskningsprogram.

Som ovan redovisats har Uppsala universitets konsistorium för år 1999 beviljat 1,5 milj kr till forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet. Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd beslöt att av grundutbildningsmedel och reserverade medel tillskjuta ytterligare 2 699 000 kr. Enligt LUF-nämndens verksamhetsplan skall dessa medel, sammanlagt 3 769 000 kr, bekosta ILUs professur, studiestöd motsv. tre doktorandtjänster, lektorsforskning, tillfälligt anlitad seniorforskarkompetens, motfinansiering i samband med externfinansierat projekt, strategiska insatser (projektplanering, kursutveckling m.m.) samt täcka delar av de universitetsgemensamma ändamålen och liknande. Huvuddelen av medlen tilldelas ILU eftersom professuren och doktorandtjänster är förlagda dit.

Dessa ökade satsningar vittnar om universitetet uppmärksammat behovet av forskning och forskarutbildning för lärarutbildningsområdet. Ändå är resurserna vid ILU alltjämt otillräckliga med tanke på att institutionen svarar för en tiondel av Uppsala universitets grundutbildning. Den uppseendeväckande låga andelen disputerade lärare är ett bekymmer. Förstärkning av handledarkompetensen vid ILU är en förutsättning för att man på sikt skall kunna rekrytera forskarstuderande, profilera forskarutbildning och etablera nya forskningsområden.

Institutionen behöver både mer fasta forskningsresurer och fortsatt och utökad samverkan med andra institutioner.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/uv/fo000114.htm
Created by Donald Broady. Last updated 14 Jan 2000
Back to SEC home page