URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-140313-utbsoc-session-sociologidagarna.htm

Sessionen Utbildningssociologi
under Sociologidagarna 2014,
Göteborgs universitet, 13–15 mars 2014.
Schema, abstracts och länkar till paper

Innehåll:
Schema
Paperförfattare, med mejladresser
Abstracts (sorterade alfabetiskt efter författarnamn) – med länkar till paper som kan laddas ned eller rekvireras från författaren

Sociologidagarna 2014 anordnas vid Göteborgs universitet torsdag 13 mars – lördag 15 mars 2014.
Konferenssajten finns på http://www.socav.gu.se/forskning/sociologidagarna-mars-2014/.

Ansvarig för sessionen Utbildningssociologi (dvs grupp 11) är Donald Broady, donald.broady@soc.uu.se, http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/.

Sessionen är uppdelad på två pass: torsd 13 mars kl 13.00–14.40 samt fred 14 mars kl 15.00–16.40. Lokal: D138.

Schema

Lokal: D138.

TORSDAGEN 13 MARS 13.00-14.40

Torsd 13 mars kl 13.00-13.25 Assessment in higher education: exploring the gap between standards and idiosyncrasies
av Hans Ekbrand, Andreas Gunnarsson, Maria Jansson & Jan Carle, Göteborgs universitet.
Diskussionen inleds av Tobias Dalberg.

Torsd 13 mars kl 13.25-13.50 An analysis of tensions between academic and vocational elements in the education of professions
av Ola Agevall & Gunnar Olofsson, Linnéuniversitetet.
Diskussionen inleds av Mikael Börjesson & Donald Broady.

Torsd 13 mars kl 13.50-14.15 Svenska lärosätens ekonomiska bas. En studie av universitetens och högskolornas intäkter 2010
av Tobias Dalberg, Uppsala universitet.
Diskussionen inleds av Hans Ekbrand & Jan Carle.

Torsd 13 mars kl 14.15-14.40 The Social andd Credential Structure of the Elite Segment of Swedish Higher Education
av Mikael Börjesson, Ida Lidegran, Mikael Palme & Donald Broady, Uppsala universitet.
Diskussionen inleds av Ola Agevall & Gunnar Olofsson.

FREDAGEN 14 MARS 15.00-16.40

Fred 14 mars kl 15.00-15.25 Lagt kort ligger inte. En studie av studenter på gymnasielärarutbildningen som söker sig till andra yrken
av Magnus Persson & Gunnar Olofsson, Linnéuniversitetet..
Diskussionen inleds av Emil Bertilsson.

Fred 14 mars kl 15.25-15.50 Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009
av Emil Bertilsson, Uppsala universitet.
Diskussionen inleds av Magnus Persson & Gunnar Olofsson.

Fred 14 mars kl 15.50-16.15 Hållbar utveckling över akademiska gränser? Discipliners samförekomster i svensk högre utbildning
av Tobias Dalberg & Ida Lidegran, Uppsala universitet.
Diskussionen inleds av Gunnar Olofsson.

Fred 14 mars kl 16.15-16.40 Slutdiskussion.

Paperförfattare, med mejladresser

Ola Agevall <ola.agevall@lnu.se>
Emil Bertilsson <emil.bertilsson@edu.uu.se>
Donald Broady <donald.broady@soc.uu.se>
Mikael Börjesson <mikael.borjesson@edu.uu.se>
Jan Carle <jan.carle@socav.gu.se>
Tobias Dalberg <tobias.dalberg@edu.uu.se>
Hans Ekbrand <hans.ekbrand@gu.se>
Andreas Gunnarsson <andreas.gunnarsson@socav.gu.se>
Maria Jansson <maria.jansson@socav.gu.se>
Ida Lidegran <ida.lidegran@edu.uu.se>
Gunnar Olofsson <gunnar.olofsson@lnu.se>
Mikael Palme <mikael.palme@edu.uu.se>
Magnus Persson <magnus.x.persson@lnu.se>

Abstracts (sorterade alfabetiskt efter författarnamn) med länkar till paper

Exploring tensions between academic and vocational elements in the education of professions

Ola Agevall & Gunnar Olofsson
Institutionen för Samhällsstudier, Linnéuniversitetet

» Ladda ned paper (pdf, 97 KB)

Abstract

This chapter is built up in three steps. (a) It begins with a short historical sketch of the ways in which the academic/ theoretical and the practical/vocational elements have been combined in the education of the university-based professions. We discuss the educational programs for different generations of professions, from the classical professions to the aspiring professions of today, the pre-professions. (b) In a second part we concentrate the analysis of the relation between the academic and the vocational elements on the three principal modes of how they can be combined within the educational programs of professions. Here examples from different historical periods and from different kinds of professions will be used. (c) In the third and last part we use the analysis from the first two parts to discuss and contextualize results of research done on a limited number of academic vocational programs in a new university in Sweden between 2003 and 2012. By analyzing how the students evaluated and handled the different demands of the academic and the vocational elements in their education programs we are able to understand the effects of the two tendencies that now characterize the professional education programs for the welfare professions as well as for the pre-professions, i.e. the increasing vocational orientation on the one hand, and the tendency towards an increasing academic orientation on the other.

***

Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009

Emil Bertilsson
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet

» Detta paper kan rekvireras från Emil Bertilsson <emil.bertilsson@edu.uu.se>

Abstract

I detta paper sammanfattas huvudresultaten från en studie av rekryteringen till lärarutbildning och skolläraryrket under perioden 1977–2009. I studien utreds bland annat frågan om vilka konsekvenser som en förändrad rekrytering till lärarutbildning och läraryrke har på lärarprofessionens sammansättning och lärares yrkeskarriärer. I studien används begrepp och verktyg sprungna ur Pierre Bourdieus sociologi såsom kapital, tillgångar och socialt rum. Statistiska tekniker som framför allt nyttjats är olika varianter av korrespondensanalys.

En utgångspunkt för studien är att skollärarna under de senaste 20 åren påverkats av två, delvis motverkande, processer. Å ena sidan en process av homogenisering, av såväl lärarutbildning som av förhållandet mellan olika lärarkategorier, och å andra sidan en utveckling som öppnat för en ökad differentiering på lärarnas arbetsmarknad, främst genom införandet av en mer marknadsorienterad skola. I studien analyseras rekryteringen till utbildning och yrke i relation till dessa förändringar och exempel ges på hur denna homogenisering och differentiering tar sig uttryck på nationell såväl som på regional nivå.

***

The Social and Credential Structure of the Elite Segment of Swedish Higher Education

Mikael Börjesson, Ida Lidegran, Mikael Palme & Donald Broady
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet

Detta paper är inte längre tillgängligt på webben men den som är intresserad uppmanas att kontakta Mikael Börjesson <mikael.borjesson@edu.uu.se>.

Abstract

Hur ser fördelningen av transnationella tillgångar ut bland studenter på svenska elitutbildningar lyder huvudfrågan för detta paper. Utifrån en enkät som besvarats av närmare 1200 studenter på 25-talet elitutbildningar i Sverige undersöks med hjälp av specifik multipel korrespondensanalys fördelningen av sådant som språktillgångar och erfarenheter av utlandsresor, -studier och -arbete – nedärvda och förvärvade, samt orientering mot utlandet i form av följande av internationell press, investeringar i utländsk kultur, och ambitioner att arbeta utomlands. Fördelningen av dessa typer av tillgångar ställs även mot mer renodlade svenska tillgångar, som goda betyg från etablerade skolor och utbildningar och omfattande kännedom om svensk litteratur. Avsikten är att undersöka hur stora skillnader det är mellan de olika utbildningarna i dessa avseenden och förklara hur dessa skillnader kan förstås.

***

Hållbar utveckling över akademiska gränser? Discipliners samförekomster i svensk högre utbildning

Tobias Dalberg & Ida Lidegran
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet

Detta paper är inte längre tillgängligt på webben men den som är intresserad uppmanas att kontakta Ida Lidegran <ida.lidegran@edu.uu.se>

Abstract

Presentationen innehåller två delar som båda angår studenterna inom området hållbar utveckling. Den ena studien undersöker hur tvärvetenskapliga utbildningsprogrammen inom hållbar utbildning egentligen är. Hållbar utveckling, liksom andra inom högskolan framväxande ämnesområden som genusvetenskap och utbildningsvetenskap, framställs ofta som tvärvetenskapliga som överskrider traditionella uppdelningar mellan natur- och samhällsvetenskaper. Genom att undersöka hur olika ämnesdiscipliner sammanfaller i såväl studieplaner som studenters faktiska studiegångar visar vi att program inom hållbar utveckling inte alls är mer tvärdisciplinära än andra högskoleprogram, sett till hur kurser från olika discipliner sammanfaller i dessa program.

Den andra studien undersöker dels vilka studenter det är som söker sig till utbildningar inom hållbar utveckling, dels om dessa skiljer sig från studenter som söker till andra utbildningar med innehåll som vetter mot miljöområdet? Därtill söker vi svar på om rekryteringen har förändrats över tid till utbildningar inom hållbar utveckling. Centrala dimensioner som vi i denna andra studie beaktar är socialt ursprung, kön och utbildningsmeriter.

***

Svenska lärosätens ekonomiska bas. En studie av universitetens och högskolornas intäkter 2010

Tobias Dalberg
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet

» Detta paper kan rekvireras från Tobias Dalberg <tobias.dalberg@edu.uu.se>

Abstract

De senaste tre decennierna har svensk högre utbildning genomgått ett flertal förändringar i riktning mot new public management-principer för styrning. Grovt och förenklat har styrningen av den högre utbildningen decentraliserats till lärosätena, som i sin tur har tenderat att få en mer centraliserad styrning. Lärosätena fungerar alltmer som aktörer och enheter snarare än en samling fakulteter och institutioner. Givet den förändrade styrningen väljer jag här att fokusera på lärosäten som analytisk enhet i syfte att studera den materiella basen och hur denna skiljer sig mellan olika lärosäten. Med två nerslag 2000 och 2010 och utifrån förhållandevis grova mått på fördelningen av ekonomiska resurser (från olika finansiärer till olika verksamheter), studenter (kön, social bakgrund, studieframgångar) och personal (olika personalkategorier) hämtade från Universitetskanslersämbetets NU-statistikdatabas kartläggs med hjälp av statistiska analyser rådande materiella förhållanden i den svenska högskolan.

***

Assessment in higher education: exploring the gap between standards and idiosyncrasies

Hans Ekbrand, Andreas Gunnarsson, Maria Jansson & Jan Carle
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet

» Ladda ned paper (pdf, 530 KB)

Abstract

Over the last 30 years or so, organizations have generally tried to be more transparent and auditable and restrict the trust put on professional discretion and tacit knowledge of their employees, but what room for professional discretion do examiners in higher education still have when they examine student's theses? Using multilevel regression techniques, we use rater effects as an indicator of room for professional discretion and - in particular - the freedom to use idiosyncratic sets of good-making characteristics when evaluating student's theses. The main result is that the between-examiner differences are substantial and much greater than between-department differences and between-faculty differences. Thus, we conclude that the departments do not seem to put any significant pressure on the examiner to adhere to a specific idea of what a good thesis is like, nor do the faculties, and that the individual examiners still have a major room for professional discretion in this area.

***

Lagt kort ligger inte. En studie av studenter på gymnasielärarutbildningen som söker sig till andra yrken

Magnus Persson & Gunnar Olofsson
Institutionen för Samhällsstudier, Linnéuniversitetet

» Ladda ned paper (pdf, 207 KB)

Abstract

Vi har gjort upprepade intervjuer med tio blivande gymnasielärare på lärarutbildningen i Växjö som påbörjade sina studier höstterminen 2007 där vi har kartlagt hur studenternas relation till sina utbildnings- och yrkesval har förändrats under utbildningen. När studenterna vid det inledande intervjutillfället diskuterade sitt utbildningsval upplevdes det som närmast identiskt med ett yrkesval. Utbildningsvalet uttrycktes som både yrkesdestinerande, tvingande och irreversibelt. De förväntningar och krav som studenterna hade på utbildningens innehåll var praktik- och yrkesnära och när dessa inte infriades avbröt en del studenter utbildningen eller sökte nya utbildnings- och yrkesalternativ. Allteftersom utbildningen fortskred uppenbarade sig alternativa yrkesvägar eller fortsatt utbildning bortom, men samtidigt i förbindelse med, lärarutbildningens akademiska innehåll. De studenter som var övertygade om att de skulle bli gymnasielärare i utbildningens inledningsskede fick en väsentligt bredare och oförutsägbar utgång från lärarutbildningen. Kraven på utbildningen förändras inte. De var fortsatt yrkesnära, men inte nödvändigtvis i relation till gymnasieläraryrket. Studien använder begreppet utbildningskontrakt för att förstå hur studenterna uppfattade och hanterade sitt utbildningsförlopp. Innehållet i utbildningskontraktet – och då inte minst samspelet mellan undervisningskontrakt och arbetsmarknadskontrakt - förändrades i anslutning till de erfarenheter studenterna gjorde på gymnasielärarutbildningens såväl akademiska som yrkesnära moment.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-140313-utbsoc-session-sociologidagarna.htm
Created by Donald Broady. Last updated 13 March 2014
Back to SEC home page