URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/dl/dl-tro.htm

Att komma över tröskeln. Elementa om hur man skaffar sig tillgång till Internet vid Lärarhögskolan i Stockholm

version 6, 1996-11-09

Donald Broady
E-post broady@nada.kth.se
URL http://www.nada.kth.se/~broady

URL of this page is http://www.nada.kth.se/~broady/dl-tro.html

Var finner man den mest rikhaltiga och aktuella informationen om hur Internet kan användas, och var finner man de program som behövs? Jo, oftast på Internet. För att kunna börja utnyttja Internet måste man utnyttja Internet. Nykomlingen har således ett problem. Man måste först ta sig över tröskeln, dvs. skaffa en Internet-leverantör och en fungerande uppkoppling, hämta hem lämpliga program samt lära sig det elementäraste om hur dessa program fungerar. Om detta handlar det följande. Den som redan vet hur man gör kan sluta läsa här.

Telias reklam och andra inslag i den allmänna Internet-yran kan fresta att tro att man kommit över tröskeln i och med att någon fixat så att ens dator utrustats med uppkoppling och Netscape, så att man kan börja skicka e-post och "surfa". Det lär man sig på en kort stund. Men man har inte kommit över tröskeln förrän man dels vet en smula om de program man använder -- så att man själv vid behov kan modifiera och komplettera utan att behöva fråga teknikern (som för det mesta har för mycket annat att göra) -- dels begripit en smula av vilka tjänster Internet har att erbjuda och hur de kan utnyttjas. Med "att komma över tröskeln" menar jag helt enkelt att ha nått så långt att teknikaliteterna inte onödigtvis hindrar det egentliga arbetet.

Det följande är skrivet med tanke på forskare, lärare och studerande som deltar i utvecklingsarbetet inom ramen för forskningsprogrammet Digital litteratur vid KTH och Lärarhögskolan, bl.a. deltagarna i kursen "Digital litteratur på Internet" som ges vid Lärarhögskolan i Stockholm hösten 1996 och våren 1997, samt de lärarkandidater som väljer att utnyttja Internet när de genomför sitt examensarbete. (För mer upplysningar om denna verksamhet, kontakta mig eller Hans Melkersson <melker@nada.kth.se>, URL http:// www.lhs.se/~melker/, tel arb 08-7375576, hem 0156-26569, mobil 070-55 256 69. På Hans Melkerssons webb-adress finns aktuella upplysningar om kursen "Digital litteratur på Internet".)

Jag förutsätter att du har rätt att använda Lärarhögskolans lokala nät. Det mesta av nedanstående förutsätter dessutom att du använder en pc som kör Windows 95, men det mesta kan åstadkommas även med en Macintosh av någorlunda ny modell eller en pc som kör Windows 3.x.

Krav på dator och hårdvara

Det finns i praktiken i dag för ordinära användare två datorplattformar att välja mellan: pc, som använder operativsystemet Windows 95 (eller Windows NT), unix, samt Macintosh. Eller möjligen tre, om man räknar in UNIX, som dock kräver mer förkunskaper.

I det följande förutsätter jag att du använder den i särklass vanligaste plattformen, nämligen pc och Windows 95. Det är på denna plattform, och i någon mån i unix-miljön, den viktiga utvecklingen av Internet-tillämpningar äger rum. Somliga av dem överförs så småningom till Macintosh-plattformen, men inte alltid. Orsaken är inte att Macintosh i sig skulle var sämre, utan helt enkelt att andelen Macintosh på persondatormarknaden i hela världen nu sjunkit till någonstans mellan 4 och 5 procent.

Jag förutsätter i det följande att du arbetar med en pc som klarar operativsystemet Windows 95. I dag är en ordinär modern stationär pc är utrustad med en Pentium-processor med hastigheten 166 eller 200 MHz, en hårdisk på en eller ett par gigabyte och 24 eller 32 Mb RAM-minne. En modern portabel datorer har något långsammare Pentium-processorer (i dag oftast 133 Mhz) men i övrigt ungefärligen samma prestanda.

Det går att klara sig med en klenare maskin, men minimikraven är en någorlunda snabb 486-processor, gott om ledigt hårddiskutrymme, samt allra minst 16 MB Ram.

Dessutom behöver du ett modem. Den nu gällande standarden kallas V.34, och medger (om telefonledningen till din internetleverantör är bra) överföringshastigheten 28,8 kilobits per sekund (under lyckliga omständigheter ännu litet snabbare). Det är bekämare och billigare att ha ett snabbt modem, men även äldre modem går att använda.

Till sist bör du ha en cd-rom-läsare. Här är hastigheten inte så avgörande. En långsam cd-läsare kan duga men ger längre väntetider och sämre videoåtergivning. Moderna läsare brukar ha hastigheten 8x. Till portabla datorer är hastigheten något lägre, 6x.

Krav på program

Du behöver tre slag av program för att komma igång:

program för internetuppkoppling
en webbläsare
ett filuppackningsprogram

Allra först måste du skaffa dig en Internetuppkoppling. Man skiljer mellan uppringd förbindelse och direktinkoppling. Uppringd förbindelse (eng. dial-up networking) innebär att man med hjälp av modem över telefonnätet ringer till sin Internetleverantör, t. ex. till Lärarhögskolans server. Direktinkoppling innebär att datorn förses med ett ethernet-kort, placeras i t. ex. Lärarhögskolans lokaler och och med en kabel ansluts till ett uttag i väggen. För instruktioner, se dokumenten Installation av Dial-Up Networking samt PPP-uppkoppling för Windows 95 och Direktuppkoppling för TCP/IP-protokoll och Windows 95 vid Lärarhögskolan i Stockholm.

För att sedan börja utnyttja Internet behöver du på din dator installera ett program som kallas webbläsare (eng. web browser). De två mest populära och kompletta webbläsarna är Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer. Det är i de flesta avseenden hugget som stucket vilken man väljer. De har både nyligen kommit i version 3, som innehåller tillräckligt bra program för brevhantering, FTP, news, m.m. Därmed kan man faktiskt i dag klara sin internetanvändning med hjälp av i stort sett enbart sin webbläsare.

Ett filuppackningsprogram klarar du dig inte utan, exempelvis WinZip, se nedan.

Så småningom kommer du förmodligen att behöva skaffa ett FTP-program och ett TELNET-program. Det kan till och med hända att du måste skaffa ett FTP-program det första du gör helt enkelt för att ladda ned den installationsfil som innehåller din webbläsare (se nedan).

Om man inte är nöjd med webbläsarens brevhanteringsprogram kan man skaffa ett separat sådant (Eudora mycket spridd i gratisversionen), men det kan vänta.

I övrigt klarar man sig långt med sin webbläsare, som man efter hand kompletterar med diverse tilläggsprogram som man oftast laddar ned från Internet.

Observera att du sällan kan föra över själva programmet från en annan dator. Du måste i stället föra över särskilda intstallationsprogram, som du kör på din egen dator (med kommandor Start --> Run) varvid programfilerna packas upp och installeras på rätt sätt.

Min egen dyrköpta erfarenhet visar att du så långt som möjligt bör skaffa amerikanska versioner av programmen. Det gäller även program som Windows 95 och MS Word. Dels slipper du vänta på att nya versioner skall översättas till svenska, men viktigare är att du utan bekymmer kan installera uppgraderingar, intressanta nya tilläggsprogram, bugfixar etc. som du allt oftare kommer att ladda ned direkt från från Internet, och som ofta bara existerar anpassade till amerikanska versioner. Det kan ställa till stora bekymmer att installera amerikanska uppgraderingar, tillägg eller buggfixar ovanpå ett program i svensk version.

Du bör välja s.k. 32-bitars-program, dvs program som är anpassade till Windows 95 (eller Windows NT). Tidigare versioner av Windows (ver 3.x) klarade bara 16-bitarsprogram. 32-bitars-programmen bör föredras, inte minst för att det är på 32-bitarsplattformen som den viktiga utvecklingen av Internet-tillämpningar nu sker. Vilket också är ett skäl till att den som fortfarande använder Windows 3.x snarast bör uppgradera till Windows 95.

Webbläsare

Det finns i dag egentligen bara två webbläsare att välja på, Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer, som båda nyligen kommit i version 3. I de flesta avseenden är de jämförbara. Valet dem emellan hänger kanske mest på hur man bedömer framtiden, och hur villig man är att göra sig beroende av Microsoft. Under lång tid har Netscape varit den i särklass vanligaste webbläsaren, men Microsoft har nu beslutat om en aggressiv satsning på webbtekniken. Webläsaren kommer enligt Microsofts planer att bli en central beståndsdel i framtida versioner av Windows (fr.o.m. Windows 97), liksom i bl.a. Microsoft Word och andra program i MS Office-serien. Ambitionen är revolutionerande: att göra version 4 av Microsoft Internet Explorer (som är annonserad till första kvartalet 1997) till själva gränssnittet som innesluter hela Windows operativsystem. Om Microsoft lyckas med sin ambition kommer man med andra ord att på sin skärm se ett antal webbsidor, däribland kanske en sida som innehåller motsvarigheten till välkända skrivbordet med symbolerna för de egna diskarna, mapparna och aktuella program och filer. Man skall kunna följa samma principer när man leta sig fram bland filerna på den egna hårddisken som när man rör sig mellan platser på Internet. Vidare skall användaren kunna redigera ett MS Word- eller PowerPoint-dokument inuti en webbläsare eller omvänt hantera en webbsida inuti MS Word, och det skall bli möjligt att i t.ex. ett MS Word-dokument infoga levande länkar som med en klickning öppnar en webbsida på Internet..

Gratisversionen av Netscape Navigator kan laddas ned från http://cgi.netscape.com/cgi-bin/123.cgi#urllist.

Microsoft Internet Explorer är gratis, och skall enligt Microsofts utfästelser så förbli i all framtid. Den aktuella versionen 3.01 kan laddas laddas ned från http://www.microsoft.com/ie/download/.

Det är i båda fallen stora filer som det kan ta en timme att hämta hem via en långsam modemförbindelse.

Tilläggsprogram till webbläsaren.

Sådana är av två slag, s.k. add-ons och plug-ins. Add-on-program kan startas från webbläsaren, plug-in-program är enklare att hantera eftersom de körs inom webbläsaren. Tilläggsprogrammen är i många fall gratis och man laddar ned dem från Internet i takt med att behov uppstår. Ofta har den som skapat en webbplats med material som webbläsaren i sig inte klarar av -- t. ex. något bildformat webläsaren inte kan hantera, videosekvenser, navigerbara tredimensionella miljöer, PDF-filer eller SGML-märkt material -- underlättat för besökarna genom att att ge dem möjlighet att ladda ned det tilläggsprogram som behövs. Genom en knapptryckning levereras tilläggsprogrammet till den egna datorn, där man installerar det, så att det i fortsättningen kan varje gång man träffar på likartat material. Tilläggsprogrammen kan förstås också hämtas från andra håll. Plug-in-program för Netscape Navigator (flertalet fungerar även för Microsoft Internet Explorer) kan laddas ned från adressen http://home.netscape.com/comprod/mirror/navcomponents_download.html.

FTP-, TELNET- och filuppackningsprogram

Av praktiska skäl kan du redan inledningsvis behöva ett FTP-program, helt enkelt eftersom du på något sätt måste få in webbläsarens installationsprogram i din dator. Det rör sig om en stor fil, kanske 10 MB, som således inte ryms på en diskett. Med FTP-programmet kan du tanka hem installationsprogrammet från Internet.

(Det finns förstås alternativa sätt att stoppa in stora filer i datorn. Om du har tillgång till ett filöverföringsprogram av typ LapLink, kan du med en kort kabel förbinda din dator med en annan dator där installationsprogrammet finns -- kanske en dator med internetuppkoppling med vars hjälp programmet hämtats hem. En tredje möjlighet är du har din dator inkopplad i ett lokalt nätverk som tillåter att du kopierar från hårddisken på en annan dator. En fjärde möjlighet är något slags portabel skiva. En femte möjlighet är att från en diskett installera en enkel och mindre utrymmeskrävande webbläsare, med vars hjälp du sedan kan hämta hem installtionsprogrammet för en mer komplett webbläsare.)

När du väl fått din webbläsare installerad, kan du i viss grad utnyttja dess FTP-möjligheter för att hämta hem material. Men jag tror att du ganska snart kan komma att behöva ett särskilt FTP-program för att t.ex. på bekvämt sätt överföra de websidor du själv skapar till en webbplats eller för att komma åt ftp-platser som inte är offentliga och därför kan vara svåra att komma åt med hjälp av webbläsaren. Ett utmärkt FTP-program är John A. Junod's ws-ftp32, som du kan ladda ned i form av installationsfilen ws_ftp32.zip från t.ex. ftp://ftp.sunet.se/pub/pc/Windows95/mirror-cica/netutil/.

Du kommer förmodligen förr eller senare att även behöva ett TELNET-program. Ett sådant gör det möjligt för dej att på distans styra en annan dator. Ett exempel är när du av någon anledning behöver ändra skrivrättigheter på t.ex. kataloger och filer -- t.ex dina egna websidor -- på en server som du inte har direkt tillgång till. Från din webbläsare kan du hitta flera olika TELNET-program på adressen ftp://ftp.sunet.se/pub/pc/Windows95/mirror-cica/netutil/. Ett svenskt alternativ är Peter Zander's Ewan, som kan laddas ned från http://www.lysator.liu.se/~zander/ewan.html, eller med ftp från ftp.lysator.liu.se/pub/msdos/windows.

Du kommer mycket snart att behöva ett filuppackningsprogram eftersom de filer du laddar ned från nätet ofta är komprimerade och måste packas upp innan du kommer åt dem (det gäller så gott som alltid de program du laddar ned). Komprimerade filer känner man igen på att de har särskilda suffix såsom .zip, .tar m.fl. Det är lämpligt att ha ett filuppackningsprogram som klarar ett flertal filkomprimeringsformat. Ett bra val är WinZip från Nico Mark Computing, Inc. Den när detta skrivs aktuella versionen är 6.2. En gratisversion (evalueringskopia) kan laddas ned från http://www.winzip.com/download.htm; installationfilen heter winzip95.exe.

Var kan jag få mer information och hämta fler program?

På Lärarhögskolans webbplats finns information om nätet, hur man skaffar nätidentitet, e-postadress, instruktioner om uppkoppling etc, se URL http://www.lhs.se/data/ samt underkataloger.

Information till studenterna finns på http://www.lhs.se/data/helpdesk/student/. Här finns upplysningar om uppkoppling. e-postanvändning m.m. som inte bara studenter har glädje av.

Information till forskarna finns på http://www.lhs.se/data/research.html.

Lärarhögskolans systemadministratörer och tekniker nås per e-post till helpdesk@lhs.se eller fax 7379825, men ta först del av information som finns på Lärarhögskolans webbplats för att inte besvära dem i onödan.

Den som deltar i utvecklingsarbetet eller kurser om Digital litteratur bör i första hand vända sig till Hans Melkersson <melker@nada.kth.se>, som samlar ihop frågor och önskemål för vidare befordran till systemfolket och teknikerna.

Mycket matnyttig information om Windows 95 finns på adressen http://www.windows95.com. Här finns instruktioner och råd vid tekniska problem, gratisprogram, styrfiler <drivers> etc. Se t.ex. gratisprogrammen på adress http://www.windows95.com/apps/. Det är inte alls, som man kunde tro, Microsoft som ligger bakom Windows95.com denna utan materialet är sammanställt av en entusiast vid namn Stephen J.Jenkins, men det finns många länkar till Microsofts information och nedladdningsbara program

De viktigaste svenska arkiven där man hämtar gratisprogram och allmän information om Internet finns hos Sunet. WWW-adressen till Sunet är http://www.sunet.se/. Man kan även använda FTP, då är adressen till gratisprogrammen för pc sunet.se/pub/pc/. Windowsprogram finns på adressen ftp://ftp.sunet.se/pub/pc/windows/ och många gratisprogram (FTP, TELNET etc) anpassade till Windows-95-program finns på adressen ftp://ftp.sunet.se/pub/pc/Windows95/mirror-cica/netutil/.

Men det finns många andra möjligheter. FTP-arkivet nic.funet.fi.pub/msdos/windows är stort och välrenommerat, därifrån hämtar man Windows-program från FTP-adressen sunet.se/pub/pc/windows. Microsofts program kan hämtas från Microsofts egna webbplatser (börja med URL http://www.microsoft.com) eller från Microsoft download service tel 08-7504742 (en BBS där man bl.a. finner diverse drivrutiner för Windows 95; på den nordiska arean brukar finnas drivrutiner till t. ex. vissa modem som säljs i de nordiska länderna). Många program som inte finns i rena gratisversioner utan bara i "evalueringsversioner" (som man får prova och sedan förväntas betala för om man gillar dem och vill göra rätt för sig) kan man hämta hem från det företag som säljer de versioner som kostar pengar. Använd webbrowsern för att ta dig fram till företagets webbplats, t ex http://www.home.netscape.com. Den som arbetar med digital litteratur bör besöka http://www.softquad.com, som innehåller mycket information om SGML samt möjlighet att ladda ned gratisprogrammen Hot Metal Free (en HTML-editor) och Panorama Free (en SGML-läsare).

Var kan jag lära mer om Internet

Ett bra ställe att börja följa utvecklingen är den aktuell information som presenteras i det tryckta nyhetsbladet Sunetten, vilket utges av det svenska universitetsdatornätet Sunet. Abonnemang på pappersutgåvan är gratis, skicka namn och adress till sunet@umdac.umu.se. Redan publicerade artiklar finns även tillgängliga på URL http://basun.sunet.se/sunetten.html.

Annars finns hur mycket information som helst på Internet. I kurslitteratur för den nu aktuella kursen på Lärarhögskolan kan ingå t.ex. självstudiematerialet "The Roadmap96", författat av Patrick Douglas Crispen vid University of Alabama. Kan studeras på URL http://www.webreference.com/roadmap/.

WWW och HTML

WWW (World Wide Web) är en väldig samling information (s.k. webbsidor, eng. web pages) spridd över världen och förenad med hypertextlänkar. Protokollet HTTP (Hypertext Transfer Protocol) används för överföring av information på WWW. Det märkspråk som utvecklats för WWW hater HTML (Hypertext Markup Language). Dock är även mycket annat annat material tillgänglig via WWW, och det är närmast en semantisk fråga om termen WWW enbart skall gälla det HTML-märkta materialet. HTML är en rörlig standard på ett helt annat sätt än SGML. Olika industriintressenter slåss om att styra utvecklingen av HTML, och framtiden är oklar. Den gemensamma nämnaren är än så länge HTML 2.0. Den som vill vara helt på den säkra sidan kan hålla sig till specifikationerna i HTML 2.0, som snart sagt alla webbläsare är anpassade till.

Det var meningen att nästa steg skulle bli HTML 3.0, som publicerades som ett förslag ("draft") i mars 1995, skulle bli en standard, men den förkastades.

I stället är nu HTML 3.2 den standard som förespråkas av the World Wide Web Consortium (med stöd från IBM, Microsoft, Netscape, Novell, SoftQuad, Spyglass och Sun).

HTML kan betraktas som en SGML-tillämpning. Det innebär att det finns en särskild DTD (Document Type Definition) för HTML 3.2, som kan laddas ned från adressen http://www.w3.org/pub/WWW/MarkUp/Wilbur/HTML32.dtd. Den senaste tillgängliga versionen (kallad "Wilbur") är daterad 21 aug 1996. Det är ett dokument motsvarande ett knappt tiotal sidor i utskrivet skick som man inte begriper om man inte kan en del SGML.

En kort beskrivning av specifikationerna i HTML 3.2 kan laddas ned från adressen http://www.w3.org/pub/WWW/MarkUp/Wilbur/features.dtd.

Den nämnda adressen http://www.w3.org/pub/WWW/ leder till the World Wide Web Consortium's officiella webbplats. Det är i första hand här man letar efter auktoriserad information om den aktuella utvecklingen av HTML. Men det finns otaliga andra platser som ger värdefull information. En lathund till märkorden i HTML 3.2 finns på adressen http://werbach.com/barebones/barebone.html.

Webbläsarens två funktioner

För att hitta fram till webbsidorna behöver du en webbläsare, t.ex. Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer. Webbläsarna är således navigeringsverktyg eller vägvisare (eng. browser). Du skriver in den adress du vill nå fram till och webbläsaren leverar den information den hittar till din dator.

Dessutom är webbläsaren ett presentationsverktyg (eng. viewer), som när den hittat en webbsida visar upp den på skärmen. Du kan också få sidan utskriven på din skrivare eller spara den på din hårddisk. Webbläsaren behöver inte hämta sidorna från Internet. Du kan också betrakta sidor som du hämtat hem till ditt lokala system och t.ex. lagt på din hårddisk.

Webbläsaren har således en dubbel funktion. Den är dels ett ett redskap som låter dig hitta fram till och hämta hem information, dels ett presentationsverktyg. Det innebär att du med hjälp av din webbläsare kan kan finna och hemföra många slags information, däribland sådan information som du kanske vill hantera på annat sätt än med hjälp av webbläsarens ordinära presentationsverktyg. Detta underlättas av att de ledande webbläsarna i sina nya versioner har inbyggda funktioner för annat än protokollet http. Du kan t.ex. hämta hem material från FTP-arkiv, och i så fall skriver du inte en adress som inleds med http://… utan en adress som inleds med FTP://…., och du hamnar i ett FTP-arkiv där du vanligen först letar upp en innehållsförteckning för att identifiera vilka filer du behöver, och sedan laddar du ned dem. Eftersom ett särskilt postprogram är inbyggt i webbläsaren kan du hålla kontakten med din postserver, och därmed kanske avstå från att skaffa ett separat postprogram. Du kan ta del av konferenserna på Internet (Usenet newsgroups). Du kan hitta material som skall hanteras med särskilda program, antingen fristående program eller tilläggsprogram som kan kopplas till webbläsaren.

På somliga webbplatser finns på servern CGI-skript (Common Gateway Interface), som bl.a. tillåter att du sänder information dit ( t.ex en beställning av en programvara eller din egen e-postadress för att du skall erhålla fortsatt information).

Att författa HTML-dokument

HTML-dokument, även kallade webbsidor, är information som är anpassad till märkspråket HTML. Ett enkelt HTML-dokument kan författas i en vanlig textbehandlingsprogram, varefter det måste sparas i textformat. Det är inte särskilt svårt att lära sig använda sitt vanliga textbehandlingsprogram, t.ex. Microsoft Word, för att skriva ett enkelt HTML-dokument. Ur inlärningsynpunkt är det är kanske klokt att inledningsvis använda ett textbehandlingsprogram för det syftet för att få grepp om principerna, ungefär som när man handräknar för att begripa vad miniräknaren eller kalkylprogrammet egentligen gör.

Men det är tidsödande att märka större mängder information med hjälp av ett ordinärt textbehandlingsprogram. En HTML-editor är betydligt bekvämare. Det finns många att välja på. Åtskilliga är gratis och kan laddas ned från Internet, exempelvis HoTMetaL Free från SoftQuad som kan hämtas från adressen http://www.softquad.com/products/hotmetal/hm-ftp.htm. Dock kan du aldrig räkna med att HTML-editorn automatiskt löser alla dina problem. Du kan ofta behöver ladda in filen i ett textbehandlingsprogram för att korrigera eller förfina märkningen.

Det finns på Internet otaliga handledningar i konsten att skapa HTML-dokument. En tongivande "styleguide" för formgivning av webbsidor är Yale C/AIM WWW Style Manual, författad av Patrick J. Lynch vid Yale Center for Advanced Instructional Media, finns tillgänglig på adress http://info.med.yale.edu/caim/StyleManual_Top.HTML.

En gnutta SGML

För att förstå hur HTML egentligen fungerar och kan användas kan det vara till hjälp att veta en smula om SGML.

SGML (Standard Generalized Markup Language ISO 8879:1986) är en internationell standard för beskrivande märkning av information.

Man måste skilja mellan beskrivande märkning och s.k. procedurmärkning. Att märkningen är beskrivande innebär att den berättar om vad informationen är. Procedurmärkning berättar i stället om hur informationen är avsedd att hanteras. Om märkningen berättar att stycket är en underrubrik har man genomfört en beskrivande märkning. Om märkningen i stället anger hur informationen skall presenteras exempelvis vid utskrift från en skrivare eller på en skärm -- t.e.x. i 14 punkter Times Roman -- är det fråga om procedurmärkning.

Att SGML-märka en text innebär att man i texten infogar s.k. märkord ("taggar", eng. tags) inom vinkelparenteser. Tag exempelvis följande textställe i Strindbergs Röda rummet:

… e.o. notarien och numera litteratören Arvid Falk …

Vi kan här tillfogar märkord för personnaman, förnamn och efternamn.:

e.o. notarien och numera litteratören <persName><forName>Arvid</forName>

Med hjälv av märkorden organiseras informationen i element. Varje element, t.ex. elementet personnamn, inleds med en "starttag" och avslutas med en "endtag". Den sistnämnda känner man igen på att den innehåller ett snedstreck. Observera att elementen kan vara inkapslade i varandra.

Elementen kan förses med attribut, som i sin tur kan ges olika värden. Elementet personnamn kanske kan förses med attributet romanfigur, som i sin tur kan ges ett värde som berättar att figuren förekommer i Röda Rummet:

Varje SGML-märkt dokument måste tillhöra en dokumenttyp. För varje dokumenttyp måste det finnas en DTD (Document Type Definition), som är en regelbok för hur detta slag av dokument är uppbyggt, vilka element det innehåller och hur dessa element förhåller sig till varandra, vilka attribut som kan knytas till vilka element och vilka värden dessa attribut kan tilldelas, m.m.. En dokumenttyp kan vara roman, andra dokumenttyper kan vara kursplan eller dagstidning.

Några av byggstenarna i ett HTML-dokument

I likhet med varje SGML-dokument måste ett korrekt HTML-dokument inledas med en dokumentypdeklaration (Ducument Type Declaration) som hänvisar till den DTD (Document Type Definition) som dokumentet är anpassat till. Om man använder HTML 3.2 skall följande rad inleda varje HTML-dokument:

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C/DTD HTML 3.2//EN">

HTML-editorer brukar stoppa in dylik rad automatiskt.

Därefter följer resten av dokumentet, som helt enkelt behandlas som ett enda element benämnt HTML. I detta element HTML finns sedan två element som heter HEAD och BODY.

I elementet HEAD kan det finnas ytterligare dokument, men det enda obligatoriska (och ofta det enda som används) är elementet TITLE, som är innehåller dokumentets titel. Observera att denna den titel måste skrivas in separat och inte alls behöver motsvara varken dokumentet filnamn eller någon inledande huvudrubrik. Innehållet i elementet TITLE brukar förekomma i sidhuvudet när du skriver ut en sida från din webbläsare eller kanske i fönsterramen när du visar upp det på skärmen.

Elementet BODY innehåller resten av dokumentet, dvs. det som vi i vardagslag uppfattar som självv dokumentinnehållet.

Ett HTML-dokument har alltså alltid följande uppbyggnad:

Dokumenttypdeklaration
<HTML>
<HEAD><TITLE></TITLE></HEAD>
<BODY></BODY>
</HTML>

I sin tur kan elementet BODY innehålla en lång rad element, varav flertalet tillhör endera av två huvudgrupper.

Den första gruppen kallas block level elements, och motsvarar det innehåll som avgränsas av radbrytningar. Några exempel på block level elements är P (stycke), BLOCKQUOTE (ett citat som utgör ett eget stycke), UL (punktlista, eng. unordered list), OL (numrerad lista, eng. ordered list), HR (vågrätt avgränsningslinje, eng. horizontal rule). Dessa element kan i sin tur innehålla element; en lista måste ju innehålla någonting och dessa listelement kallas LI.

Den andra huvudgruppen är text level elements, som kan förekomma inne i stycken. Några exempel på text level elements är I (kursiv, eng. italic), B (fetstil, eng. bold), EM (framhävning, eng. emphasis), CIT (citat eller hänvisning som förekommer inne i stycke), A (ankare, från viken länkar kan utgå, se vidare om länkar nedan), IMG (för inplacering av en bild).

Vidare kan BODY innehålla rubriker på sex nivåer, vilka märks H1, H2, H3, H4, H5 och H6.

Somliga av märkorden innesluter inget innehåll, och skall därför inte ha någon "endtag". Det gäller exempelvis märkordet HR. En sådant märkord prepresenterar helt enkelt en punkt där något, i detta fall en vågrät linje, skall stoppas in och då räcker det med att skriva <HR>. Märkord som innesluter innehåll måste oftast ha en "endtag", såsom när ett kursiverat textavsnitt inleds med och avslutas med .

Teckenuppsättningar

Ett skäl till att HTML-dokument är flyttbara mellan datorplattformar och nationalspråk är att de endast använder det s.k. lägre ASCII-registret, dvs. bl.a. saknas de svenska tecknen å, ä, ö. För att representera dessa tecken används ordinär SGML-teknik. Bl.a. tecknen å, ä, ö ingår i en standardiserad uppsättning teckenentiteter (eng. Character Entity Set) som heter ISOlat1, och som används av snart sagt alla system som berörs därav. ISOlat1, som innehåller de flesta diakritiska tecken som ingår i europeiska språk, kan hämtas från många håll, t.ex. från adressen http://www.w3.org/pub/WWW/MarkUp/Wilbur/ISOlat1.ent. De svenska tecknen å,ä,ö kan representeras på föjande sätt:

Å översätts med Å
å översätts med å
Ä översätts med Ä
ä översätts med ä
Ö översätts med Ö
ö översätts med ö

Ordet välkommen i ett HTML-dokument skall således skrivas välkommen.

Bilder

F.n. bör bilder som skall infogas i HTML-dokument vara i något av de två formaten GIF eller JPEG. Dessa format klarar webbläsarna. Bilder i andra format kan kräva att mottagaren har tillgång till särskilda program.

Länkar

En länk i ett HTML-dokument skapas med märkordet A (ankare, eng. anchor), som förses med olika attribut, bl.a HREF och NAME. Här tre exempel på olika slag av länkar:

Exempel 1: Länk till annan plats på Internet

Följande länk leder till en plats någonstans på Internet. Elementet A har ett attribut HREF (hypertextreferens) med ett värde som är adressen till en webbsida på Internet. Lägg märke till att jag mellan det inledande märkordet och avslutningen </A> placerat några ord (Sociology of Education and Culture) som webbläsaren kommer att visa upp understrukna och i avvikande färg. Den användare som klickar här aktiverar länken.

… the research unit <A HREF="http://www.lhs.se/resunits/uks/index.html">Sociology of Education and Culture</A> (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi) at Department of Educational Research, Stockholm Institute of Education.

Exempel 2: Länk till annat dokument i samma katalog

I följande textavsnitt finns två länkar som leder till webbsidor i samma katalog. Det är en god regel att så långt som möjligt försöka lägga sina egna webbsidor i en och samma katalog. Då kan man använda följande enkla länk och man kan desutom bekvämt pröva ut sina länkar lokalt, dvs. placera sina websidor i en katalog på sin hårddisk och pröva webbläsaren för att se hur de ser ut och hur länkarna fungerar.

Internet novices participating in the work on <A HREF="dl-dli.html">Digital literature on the Internet</A> at Stockholm Institute of Education (Lärarhögskolan), please check the <A HREF="dl-tro.html">elementary instructions on the use of Internet services</A> (in Swedish).

Exempel 3: Länk till annat ställe i samma dokument

Om du vill länka till ett särskilt ställe inne i ett dokument skall du på detta ställe placera ett elementet A (ankare) med attributet NAME. Det kan exempelvis vara användbart för att i början av ett lång HTML-dokumen skapa en innehållsförteckning, så att besökaren snabbt kan klicka sig fram till något avsnitt längre ned i dokumentet.

Låt säga att du i början av dokumentet vill skapa en innehållsförteckning över de kapitel som dokumentet består av.

Skriv först en rubrik, t.ex. "Innehållsförteckning", och därunder ett antal rader med länkinformation i stil med:

<A HREF="#kapitel 1"> Kapitel 1. Barndomen </A>

<A HREF="#kapitel 2"> Kapitel 2. Ungdomsår och tidiga dikter</A>

O.s.v.

Det s.k. brädtecknet # anger att länken leder till ett ställe inne i en websida och inte till en hel fil.

Sedan måste du märka ut de ställen dit länkarna skall leda. Bläddra nedåt i dokumentet tills du hittar början av kapitel 1, och skriv där raden:

O.s.v.

Liten ord- och akronymlista

Nätverk

Nätverk = datornät = nät = två eller flera datorer som är kopplade till varandra

Internet (stavas med versal begynnelsebokstav) = många samordnade datornätverk över hela världen som kommunicerar med varandra med hjälp av protokollfamiljen TCP/IP.

Protokoll

Protokoll = en standardiserad uppsättning regler som tillåter dator att förstå varandra över ett nätverk, även om de är av olika slag.

TCP/IP

TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol) = en familj av kommunikationsprotokoll som styr hur data överföres över nätverk. TCP/IP används av alla nätverk som ingår i Internet.

I TCP/IP ingår bl.a.

FTP (file transfer protocol) = protokoll för filöverföring

TELNET = protokoll för terminalanslutning, dvs för att kunna styra en dator på avstånd

SMTP (Simple Mail Transfer Protocol) = protokoll för datorpostöverföring inom TCP/IP

NNTP (Network News Transfer Protocol) = protokoll för Usenet newsgroups.

Adressering

IP adress = ett unikt nummer som indentifierar varje enskild dator på Internet.

URL (Uniform Resource Locator) = en adress som används för att identifiera bl.a. en viss webbsida på Internet.

Ex: http://www.lhs.se/resunits/uks/

Ex: ftp://sunet.se/pub/pc/windows/

Märkspråk

SGML (Standard Generalized Markup Language, ISO 8879:1986), metaspråk för beskrivning av informationens struktur och innehåll.

HTML (Hypertext Markup Language), märkspråk som används på WWW , kan betraktas som en tillämpning av SGML.

Hypertext

Hypertext, hypermedia = information som innehåller länkar (vägvisare).

HTTP (Hypertext Transfer Protocol) = det protokoll som används på Internet för att överföra information på WWW.

E-post

POP (Post Office Protocol) = protokoll för att hämta hem e-brev från en e-postserver.

IMAP (Internat Message Access Protocol) = protokoll som är mer kraftfullt än POP och ev kommer att ersätta POP.

MIME (Multipurpose Internet Mail Extensions), utvidgn. av SMTP, tillåter att man skickar annat än rena textfiler.

Created by Donald Broady.
Last updated 9 Nov 1996
Back to Donald Broady's page