URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-vts05.htm

Forskarutbildningskurs
Vetenskapssociologi. Bourdieu och hans meningsmotståndare (5 p)

ILU, Uppsala universitet, april–juni 2005

Kursen ger en överblick över samhällsvetenskapliga studier av vetenskap, från strukturfunktionalisterna och Kuhn fram till i dag. Som vägvisare används Pierre Bourdieu, Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001, som finns i engelsk översättning, snart också i dansk, några delar även i svensk. Kurslitteraturen innefattar ett antal texter som kommenteras i Bourdieus bok och som representerar skilda vetenskapssociologiska traditioner.

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
URL http://www.skeptron.uu.se/broady/

Seminarierna inträffar följande onsdagar kl 13.15: 6 april, 13 april, 27 april, 11 maj, 18 maj, 1 juni 2005. Lokalerna finns vid ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala.

Kursstart onsd 6 april 2005 kl 13.15-16.00, ILU , Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1219 (vänstra ytterporten, ta trappan till vänster upp en våning).

Ytterligare anslutande seminarier: Staf Callewaert kommer kl 13.15-15.00 onsdagarna 23 febr, 30 mars, 20 april, 18 maj och 22 juni 2005 att under rubriken "Vetenskap om vetenskap" ge seminarier som delvis och åtminstone inledningsvis skall kretsa kring den nämnda boken Science de la science et réflexivité. Lokal: ILU, rum 1440. Om dessa anslutande seminarier se seminarieserien Vetenskap om vetenskap<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-vov-05.htm>

Se även SECs kalendarium
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-05.htm>

Innehåll på denna kurssida:

» Kursplan
» Kurslitteratur
» Mer om litteraturen
» Schema och lokaler
» Vägbeskrivning
» Deltagare
» Webbplattform
» Examinationsuppgift
» Poängberäkning
» Bourdieu, biografiskt
» Bourdieubibliografi, enbart bokutgåvor
» Verktygslådan
» Habitusbegreppet
» Tumregler f. bedömn. av autonomi
» Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité
» Deltagarnas PM

Kursplan

Vetenskapssociologi, 5 poäng
(Sociology of science, 7,5 ECTS)

Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2002-12-19

Kursen ges inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Kursen är även öppen för studerande på D-nivån i pedagogik eller pedagogik med inriktning mot personalutveckling.

Mål

Deltagarna skall ges en överblick över samhällsvetenskapliga studier av vetenskap från strukturfunktionalisterna och Kuhn fram till i dag.

Innehåll

Kursen behandlar främst följande traditioner

Strukturfunktionalister, dvs. Merton m.fl.
Kuhn
Fransk historisk epistemologi, dvs. Bachelard m.fl.
Anglosachsisk SSK (Sociology of Scientific Knowledge), dvs. Barnes, Bloor, Collins m.fl.
Laboratory Life-traditionen, dvs. Knorr Cetina, Latour m.fl.
Några nyare kritiker

Texter som representerar de nämnda traditionerna läses jämte ett par analyser av utvecklingen, i synnerhet Bourdieus sista förläsningsserie vid Collège de France som skall fungera som vägvisare.

Genomförande

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges. För studerande inom grundutbildningen ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.

Litteratur

Enligt särskild förteckning.

Kurslitteratur

Litteratur (kursen Vetenskapssociologi, 5 poäng)
(Fastställd av institutionsstyrelsen 2002-12-19)

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris (238 s.), ISBN 2-912107-14-8.
Eng. övers. (av Richard Nice) Science of Science and Reflexivity. Chicago: The University of Chicago Press, 2004, ISBN 0-226-06738-6.
Dansk övers. (av Henning Silberbrandt) aviserad: Viden om viden og refleksivitet. Forelæsninger på Collège de France 2000-2001. København: Hans Reitzels Forlag, 2005, ISBN 87-412-2473-6.
Sv. övers. (av Donald Broady) är på väg men dröjer.

Urval, ca 150 sidor, ur Bourdieu, Pierre, Jean-Claude Chamboredon & Jean-Claude Passeron (1973): Le métier de sociologue. Préalables épistémologiques. Paris; La Haye; New York: Mouton, 2 rev. o. förk. uppl. 1973.
Tysk övers. Soziologie als Beruf. Wissenschaftstheoretische Voraussetzungen soziologischer Erkenntnis (Hrsg. Beate Kreis). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991, ISBN 3-11-011941-2.
Eng övers. The craft of sociology. Epistemological preliminaries (Ed. Beate Krais). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991, ISBN: 0-89925-555-8.
Förslagsvis läses utgivarnas inledande texter, s. 11-106 (motsv. s. 1- 89 i tyska övers, s. 1-77 i eng. övers), samt bland de följande utdragen främst texterna av Émile Durkheim, Marcel Mauss, François Simiand, Gaston Bachelard och Georges Canguilhem.

Cole, S. & Cole, J. (1967): "Scientific Output and Recognition: A Study in the Operation of the Reward System in Science", American Sociological Review, Vol. 32, No. 3, 1967, s. 377-390 (14 s.).

Friedman, Michael (1998): "On the Sociology of Scientific Knowledge and its Philosophical Agenda", Stud. Hist. Phil. Sci., Vol. 29, No. 2, s. 239-271 (32 s.).

Gringras, Yves (2001): "What did Mathematics do to Physics", Cahiers d’épistemologie, 274, 2001, s. 1-41. Äv. i History of Science, Vol 39, Dec. 2001, s. 383-416). (41 s.)

Merton, Robert K. (1957): "Priorities in Scientific Discovery: A Chapter in the Sociology of Science", American Sociological Review, Vol. 22, No. 6, Dec. 1957, s. 635-659. (25 s.)

Pickering, Andrew (Ed.) (1992): Science as practice and culture. Chicago and London: The University of Chicago Press (474 s.).

Summa ca 970 sidor

Mer om litteraturen (ISBN-nummer, översättningar, ytterligare läsning och annat)

Litteraturen bör förstås om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.

I litteraturlistan finns två böcker vilka vi ska läsa i deras helhet: P. Bourdieu, Science de la science et réflexivité, 2001 (finns i engelsk och inom kort även i dansk översättning) samt A. Pickering (ed.), Science as practice and culture, 1992. Det kan vara en god idé att skaffa dessa två böcker.

Bokhandlare

En svensk bokhandel där man är duktig på att skaffa utländsk litteratur är Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post för allmänna ärenden hedengrens@hedengrens.se. Den utländska avdelningen nås per e-post utland@hedengrens.se eller tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.

Fransk litteratur kan man även få hos lilla boklådan Librairie L’Arc, Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost larc.livres@telia.com. Öppettider månd-torsd 13.00-17.00, lörd 11.00-14.00.

Annars finns ju nätbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste svenska sajten för sökning av antikvariska böcker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som söker av nätbokhandlares webbplatser och jämför priser

Den primära kurslitteraturen

Vår guide skall vara Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris (238 s., ISBN 2-912107-14-8)
Eng. övers. Science of Science and Reflexivity, Chicago: The University of Chicago Press, 2004 (ISBN 0-226-06738-6). Dansk övers. Viden om viden og refleksivitet. Forelæsninger på Collège de France 2000-2001. København: Hans Reitzels Forlag, 2005 (ISBN: 87-412-2473-6). En svensk översättning är på väg.
Sv. övers. av förordet och inledningen (s. 1-14)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-overs-bourdieu-2001a-inl.htm>

Pickering, Andrew (Ed.): Science as Practice and Culture. Chicago: University of Chicago Press, 1992. (474 s., men bara 465 om man räknar bort författarpresentationer och index, ISBN: 0-226-66801-0 hft.)

Fler lästips

Några av Bourdieus texter, främst sådana som finns i svensk översättning

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Finns i flera senare utgåvor. Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. The University of Chicago Press, Chicago/London 1979, ISBN 0-226-06739-4, s. 1-76. Den engelska översättningen är troligen slutsåld i bokhandeln men kopia finns hos kursledningen.

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN 2-7073-0298-8. Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket innebär att fältbegreppet ännu inte är särskilt utvecklat.
Eng. övers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, 333 s., ISBN 0-7456-1015-3. Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une théorie de la pratique, Droz, Genève/Paris 1972, 282 s., Entwurf einer Theorie der Praxis, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976, 494 s. samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s. Den grundligare framställningen i Le sens pratique är att föredra framför dessa tidigare versioner. Som en sista mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta Méditations Pascaliennes, Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9; eng. övers. Pascalian Meditations, Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN 0-7456-2055-8.

P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9. Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng över. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996, 475 s., ISBN 0-8047-1778-8.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9. En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.

Bourdieu, Pierre: Les règles de l’art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, stockholm/Stehag 2000, 523 s., ISBN 91-7139-116-9. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature, Ed. Randal Johnson, Polity Press, Cambridge 1993.

P. Bourdieu och Y. Delsaut: "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, n^o1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1 (innehållsligt oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, n^o 13, 1977, pp. 3-43. Ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i a.a. 1991 (P. Bourdieu, Kultursociologiska texter).

P. Bourdieu, "La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales du progrès de la raison", Sociologie et sociétés (Les Presse de l'Université de Montréal), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118. En tidig och mycket läsvärd artikel där Bourdieu presenterade sitt sätt att förstå vetenskapliga fält. Här behandlas många av de teman som han återvände till femton år senare i föreläsningsserien i Science de la science et réflexivité.
Äv publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales, vol. II, no 2-3, juin 1976. Tillgänglig i engelsk översättning som ”The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47.

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde sin revolution.
Tysk övers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, 121 s., ISBN 3-8108-0004-X, 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, 123 s., ISBN 2-7073-1166-9.

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN 2-7073-0696-7. Bourdieus studie av det fält där han själv vistades, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996, 304 s., ISBN 91-7139-055-3. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, 325 s., ISBN 0-7456-0258-4. Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, 455 s., ISBN 3-518-57893-6.

P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4. En bred och jämförelsevis lättillgänglig framställning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än den franska, är An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, 332 s., ISBN 0-7456-1033-1.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte särskilt aktuella uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 s.).
Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

P. Bourdieu, Le Bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Seuil, Paris 2002, ISBN 2-02-052570-4 (266 s.)

P. Bourdieu: Esquisse pour une auto-analyse, Éditions Raisons d’agir, Paris 2004, ISBN 2-9912107-19-9 (142 s.)
Först utgavs en tysk version, Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002, ISBN 3-518-12311-4 (151 s.).

Collins, Harry & Trevor Pinch: The Golem. What you should know about science [1993]. Cambridge: Cambridge University Press, second edition 1998. (192 s.) (ISBN 0-521-64550-6)

Hacking, Ian: The Social Construction of What? Cambridge, Mass./London: Harvard University Press, 1999. (261 s.) (ISBN 0-674-00412-4 (pbk.)) .
Sv. övers. Social konstruktion av vad? Thales, 2000.

Knorr Cetina, Karin: Epistemic Cultures. How the Science Make Knowledge. Cambridge, Massachusetts/London: Harvard University Press, 1999. (329 s.) (ISBN 0-674-25894-0 (pbk.))

Kuhn, Thomas S.: The Structure of Scientific Revolutions [1962]. Chicago: The University of Chicago Press, 2 utv. uppl. 1970. (1970 års upplaga med en ny efterskrift har omfånget 10+210 s. och ISBN 0-226-45804-0 (pbk).)

Latour, Bruno: Science in Action. How to follow scientists and engineers through society. Cambridge, Massachusetts.: Harvard University Press, 1987 (273 s.) (ISBN 0-674-79290-4)

Yearly, Steven: Making Sense of Science. Understanding the Social Study of Science. London, Thousand Oaks, New Delhi: Sage, 2005. (205 s.) (ISBN 0-8039-8692-0).

Olika utgåvor av Bourdieu, Chamboredon & Passeron, Le métier de sociologue

Det finns två skilda franska utgåvor av Le métier de sociologue. Förstaupplagan från 1968 är den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och förkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) är den vi skall använda, eftersom den är tillgänglig i bokhandeln och dessutom föreligger i engelsk och tysk översättning:

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le métier de sociologue. Livre I. Paris: Mouton; Bordas, 1968. (430 s.)

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le métier de sociologue. Préalables épistémologiques [1968]. Paris; La Haye; New York: Mouton, 2 rev. o. förk. uppl. 1973. (357 s.) (Det finns också en tredje upplaga 1980, ISBN 2-7132-0002-4, som är helt identisk med 2 uppl 1973.)

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: The craft of sociology. Epistemological preliminaries (Ed. Beate Krais). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (271 s.) (ISBN: 0-89925-555-8 (pbk.)) (Övers. av Le métier de sociologue, 2 rev. o. förk. uppl. 1973.)

Bourdieu, Pierre /Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Soziologie als Beruf. Wissenschaftstheoretische Voraussetzungen soziologischer Erkenntnis (Hrsg. Beate Kreis). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (297 s.) (ISBN: 3-11-011941-2 (br.)). (Övers. av Le métier de sociologue, 2 rev. o. förk. uppl. 1973.)

Några svenska undersökningar av fält i Bourdieus mening

Kulturens fält (red. D. Broady), Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5. En antologi som ger prov på hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält
PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och innehållsförteckning tillgänglig på URL
http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf

Heyman, Ingrid: Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974—1991 [ak. avh.], Daidalos, Göteborg 1995, 339 s., ISBN 91-7173-023-0.

Gedin, David: Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll. Artonhundraåttitalet [ak. avh.], Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2004, ISBN 91-7139-662-4.

Daan Vandenhaute, Om inträdet i världen. Lyrikdebutanterna i 1970-talets svenska litterära fält, Gidlunds förlag, Hedemora 2004, ISBN 91-7844-652-x.
[Bokutgåva av otryckt doktorsavhandling, Universiteit Gent 2002].

Ett drygt tjugotal aktuella undersökningar kommer att presenteras under sessionerna "Kulturens fält" vid den nationella forskarkonferensen Kulturstudier i Sverige, Norrköping 13-15 juni 2005
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050613-kulfal.htm>

Sekundärlitteratur

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. En utmärkt engelskspråkig introduktion är den ovan nämnda P. Bourdieu & Loïc J.D. Wacquant An Invitation to Reflexive Sociology, 1992. . En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN 2-226-10678-2. Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas D. Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 sidor, ISBN 91-7656-269-7, samt Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4.

PDF-version av 2 uppl. 1991 av den nämnda Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin
<http://www.skeptron.uu.se/monicalz/diglit/dbavh.htm>
(Här saknas f.n. bibliografin över Bourdieus verk)

En lättåtkomlig översikt över Bourdieus nyckelbegrepp och metod är:
Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s.
PDF version, (129 kb) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf>

Diverse

En uppmärksammad ny bok som föreslår en omtolkning av habitusbegreppet är
Lahire, Bernard: La culture des individues. Dissonances culturelles et distinction de soi. Paris: Éditions La Découverte, 2004 (779 s.)

Bourdieu-bibliografi på nätet:

HyperBourdieu WorldCatalogue. Innehållsrik och ganska bra, välförsedd med länkar.
http://www.iwp.uni-linz.ac.at/lxe/sektktf/bb/HyperBourdieu.html

Schema

Lokaler: ILU, Seminarieg. 1, Uppsala
Tid: onsdagarna 6 april, 13 april, 27 april, 11 maj, 18 maj, 1 juni 2005.

Onsd 6 april kl 13.15-16.00. Seminarium 1. Introduktion. Lokal: rum 1219 (vänstra ytterporten, ta trappan till vänster upp en våning).

Onsd 13 april kl 13.15-16.00. Seminarium 2. Läs i förväg förordet och inledningen (s. 1-14) i Bourdieu, Science de la science et réflexivité (sv övers.http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-overs-bourdieu-2001a-inl.htm), samt redaktörernas text, s. 11-106, i Le métier de sociologue, 2 uppl 1973 (motsv. s. 1-77 i den engelska översättningen, s. 1-89 i tyska övers.) Lokal: rum 1440 (vänstra ytterporten, uppför trappan till vänster så långt man kommer, dvs till plan 4).

Onsd 27 april kl 13.15-16.00. Seminarium 3. Läs i förväg Pickerings antologi. Lokal: rum 1219.

Onsd 11 maj kl 13.15-16.00. Seminarium 4. Läs i förväg övriga texter. Lokal: rum 2322 (gå in genom högra ytterporten och upp till plan 3, ta omedelbart till höger så kommer du rakt på dörren till rum 2322).

Sänd utkast till examinationsuppgift per mejl till Donald Broady <broady@nada.kth.se> senast lördag kväll 14 maj. Utkastet kan vara kort och skissartat. En sida räcker bra. Bättre att du skriver något än inget alls.

Onsd 18 maj kl 13.15-17.00. Seminarium 5. Diskussion med utgångspunkt i deltagarnas utkast till examinationsuppgift. Bourdieus tillvägagångssätt i studiet av kulturella, särskilt vetenskapliga fält. Lokal: rum 1219.

Sänd in fullbordad examinationsuppgift till webbplattformen senast lördag kväll 28 maj.

Onsd 1 juni kl 13.15-17.00. Seminarium 6. Ventilering av examinationsuppgifter. Mer om Bourdieus tillvägagångssätt i studiet av kulturella, särskilt vetenskapliga fält. Lokal: rum 1219.

Vägbeskrivning

Lokalen är ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1219. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från tågstationen i Uppsala en halvtimmes promenad, följ Fyrisån i nordvästlig riktning så går du åt rätt håll. Bilåkare från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 10 kr i automaten för en dags parkering. karta.

För att komma till rum 1219, gå in genom vänstra ytterporten och ta trappan till vänster upp en våning.

I husets källare finns en bra lunchservering.

Deltagare

Mette Buchardt,
Karin Darin,
Eva Eliasson,
Pär Engholm,
Pär Frick,
Raoul Galli,
Staffan Guttman,
Mikael Hallenius,
Camilla Hjelm,
Joacim Jonsson,
Anders Jörnesten,
Anne-Sofie Kalat,
Kristian Larsson,
Eva Lindberg,
Anna Lundin,
Sverker Lundin,
Lovisa Näslund,
Emma Rex,
Minna Räsänen,
Emma Shirran,
Sandro Campana Wadman,
Christina Wistman,
Inger Österlund

Webbplattform

Examinationsuppgifterna skickas senast lördag kväll 28 maj in till kursens webbplattform, som är foldern "k-vts-05" på SECs BSCW-server som finns på adressen http://www.skeptron.uu.se/bscw/ (BSCW utläses Basic Support for Cooperative Work, det är en av de vanligaste samarbetsplattformarna för forskningsgrupper). Då måste vara registrerad användare på plattformen för att kunna logga in. Om du inte använt BSCW-servern förut eller glömt bort hur man gör, kanske du vill konsultera Monicas Langerth Zettermans handledning <http://www.skeptron.uu.se/MonicaLZ/bscw-anv.htm>.

Nya användare måste bli inbjudna för att kunna logga in. Att du inbjudits får du veta genom ett mejl från mig, Donald, med ”Invitation to register with BSCW server (http://www.skeptron.uu.se)” på ärenderaden. Följ instruktionerna i detta mejl för att registrera dig. Du kommer att få ett nytt mejl med uppmaning att välja användarnamn och lösenord.

Som användarnamn bör du välja ditt efternamn, t ex borelius (enbart små bokstäver). Annars blir det krångligt att hitta dej i alfabetiskt sorterade listor. Om du har ett vanligt efternamn kan du i slutet av efternamnet lägga till ett bindestreck och en eller två förnamnsinitialer, t.ex. andersson-b.

Lösenord väljer du själv. Det är bara du som känner till det.

Vid problem kontakta Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se> eller mig. Om du misslyckas med registrering eller ramlar ur systemet av annat skäl (glömt lösenord t.ex.), be att få bli inbjuden på nytt

För att skicka in ett dokument till arbetsytan på BSCW-serven, använd menyn File och kommandona New, Document, varefter du ges tillfälle att bland dina egna lokalt lagrade filer bläddra fram det dokument du vill skicka iväg. Helst vanliga format som MS Word, pdf eller html. Bra om du ger dokumentet ett nytt namn som inleds med ditt efternamn och datum, t ex broady-050518.doc.

Du kan vid behov skicka in en reviderad version och sudda ut den gamla. Eller lägga upp kompletterande material.

Om du misslyckas med att få över din fil till BSCW-servern kan du alltid mejla den till mig, Donald Broady <broady@nada.kth.se>.

/Donald

Examinationsuppgift

De färdiga examinationsuppgifterna skickas till webbplattformen senast lördag kväll 28 maj. Utkast till examinationsuppgiften sänds in dessförinnan, senast lördag kväll 14 maj, för att vi alla skall få något gemensamt att fundera på och prata om och för att du skall få anledning att förbereda examinationsuppgiften.

Av examinationsuppgiften ska framgå vad du fått ut av din läsning och diskussionerna. Omfång högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.

Även om det för mig känns lite fånigt att skriva ned sådant som nog är självklarheter för er som deltar i denna kurs, så bör det kanske sägas: Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Bäst är förstås om du skriver något du har bruk för i samband med exempelvis avhandlingsarbetet. En möjlighet är att du skisserar en analys av något vetenskapsområde som intresserar dig och där du kanske själv har din hemvist, och att du därvid försöker jämföra hur en dylik undersökning av ett forskningsfält skulle ha genomförts inom några olika vetenskapssociologiska traditioner: Hur skulle Merton och strukturfunktionalisterna ha gjort om de ville förstå detta forskningsområde? Hur skulle Bloor ha gjort? Latour? Bourdieu?

En annan intressant fråga som du skulle kunna behandla i din examinationsuppgift är hur samhällsvetenskapliga och humanistiska kan göras till föremål för vetenskapssociologiska undersökningar. De hittills mest mest inflytelserika vetenskapssociologiska traditionerna och det mesta av vår kurslitteratur behandlar ju naturvetenskap.

Poängberäkning

Den som är antagen till forskarutbildningen i pedagogik i Uppsala erhåller fem poäng. Till övriga som fullgjort kursen ger kursledningen ett intyg som de tar med till ansvariga för forskarutbildningen på hemmainstitutionen, där man avgör om och i så fall hur många kurspoäng får tillgodoräknas. Om du har behov därav bör du redan i förväg fråga t.ex. sin handledare om kursen ger poäng.

D. Broady, 2002-09-24

Bourdieu, några biografiska data

Född 1930 i en liten by i Béarn

Gymnasium Louis le Grand, Paris

École normale supérieure (lettres), rue d'Ulm 1951-1954

Agrégation de philosophie 1954

Gymnasielärare 1954-1955

Värnpliktig Algeriet 1955-1958

Universitetet i Alger 1958-1960

Raymond Arons assistant vid Sorbonne 1960-61, uppdrag att driva Centre de sociologie européenne som tillhörde VIe sektionen (ekonomi och samhällsvetenskap) av L’École pratique des hautes études; denna sektion grundad 1947 av Lucien Febvre och Ferdinand Braudel, omvandlades 1975 till en självständig institution, École des hautes études en sciences sociales, numer inhyst i Maison des sciences de l’homme.

Universiteteslärare i Lille 1961-1964

Directeur d’Études vid VIe sektionen (ekonomi och samhällsvetenskap) av L’École pratique des hautes études fr.o.m. 1964

Ledare för Centre de sociologie européenne fr.o.m. 1964 (centret har periodvis hetat Centre de sociologie de l’éducation et de la culture, periodvis har det varit två parallella centra)

Redaktör för egen bokserie "Le sens commun" hos förlaget Éditions de Minuit, fr.o.m. 1964

Sedan grundandet 1975 redaktör för tidskriften Actes de la recherche en sciences sociales

Sedan oktober 1981 innehavare av stolen i sociologi vid Collège de France

Sedan starten okt 1989 redaktör för Liber. Revue européenne des livres, 1994 omdöpt till Liber. Revue internationale des livres.

Sedan 1996 redaktör för billigbokserien Liber-Raisons d’agir.

Död 23 januari 2002

Bibliografi: Delsaut, Yvette & Marie-Christine Rivière: Bibliographie des travaux de Pierre Bourdieu. Le Pantin: Temps des Cerises, 2002.

Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Underlag till forskarutbildningskursen
Vetenskapssociologi, april-juni 2005

Pierre Bourdieu, bokutgåvor och svenska översättningar

Sociologie de l'Algérie, P.U.F., Paris 1958, 2e éd., 1961.

Travail et travailleurs en Algérie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).

Le déracinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Algérie, Éd. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).

Les héritiers. Les étudiants et la culture, Éd. de Minuit, Paris 1964, nouv. éd. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).

Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, Éd. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon). [S. 63-76 i 2 uppl. 1970 övers. som "Amatörfotografen", s. 63-76 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Rapport pédagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie européenne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).

Darras: Le partage des bénéfices. Expansion et inégalités en France, Éd. de Minuit, Paris 1966.

L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public, Éd. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).

Le métier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 förk. uppl. 1973.

La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement, Éd. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron).

Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève 1972. [S. 13-44, 60-64 övers. som "Hederskänslan", s. 19-61 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Algérie 60. Structures économiques et structures temporelles, Éd. de Minuit, Paris 1977.

Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.

La distinction. Critique sociale du jugement, Éd. de Minuit, Paris 1979. [S. 107-146, 189-199 övers. som "Distinktionen", s. 237-304 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Le sens pratique, Éd. de Minuit, Paris 1980.

Questions de sociologie, Éd. de Minuit, Paris 1980. [Övers. Kultur och kritik, Daidalos, Göteborg 1994. Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]

Leçon Inaugurale faite le Vendredi 23 Avril 1982, Collège de France, Paris 1982. [Äv. utgiven som Leçon sur la leçon, Minuit, Paris 1992]

Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistiques, Fayard, Paris 1982. [De första hundra sidorna övers. som "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", s. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984]

Homo academicus, Éd. de Minuit, Paris 1984. [Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996]

Propositions pour l’enseignement de l’avenir élaborées à la demande de Monsieur le Président de la République par les professeurs du Collège de France. Paris: Collège de France, 1985 (kollektivt arbete). [Övers. i utdrag i Ord & Bild, nr 1 1992, s. 27-32, fullst. översättn. s. 371-393 i Skola för bildning. Huvudbetänkande av Läroplanskommittén, SOU 1992:94]

Choses dites, Éd. de Minuit, Paris 1987. [Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]

L'ontologie politique de Martin Heidegger, Éd. de Minuit, Paris 1988.

La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Éd. de Minuit, Paris 1989.

Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Éd. du Seuil, Paris 1992. [Övers. Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000]

An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. L.J.D. Wacquant).

La misère du monde, Éd. du Seuil, Paris 1993 (tills. med många medarbetare).

Libre-échange, Éd. du Seuil, Paris 1994 (tills. m. H. Haake).

Raisons pratiques. Sur la théorie de l'action, Éd. du Seuil, Paris 1994. [Övers. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg 1995]

Sur la télévision, Liber éditions, Paris 1997. [Övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998]

Méditations pascaliennes, Éd. du Seuil, Paris 1997.

Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.

Contre-feux, Éd. Liber Raisons d'agir, Paris 1998. [Övers. Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1999]

La domination masculine, Éd. du Seuil, Paris 1998. [Övers. Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg 1999]

Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.

Contre-feux 2. Pour un mouvement social européen, Liber-Raisons d’agir, Paris 2001.

Les structures sociales de l’économie, Seuil, Paris 2000.

Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.

Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001.

Le bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Seuil, Paris 2002.

Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (utg. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.

Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. [Fransk utgåva Esquisse pour une auto-analyse, Éditions Raisons d’agir, Paris 2004.]

Images d’Algérie. Une affinité élective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003.

Verktygslådan

Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den lärda världen) eller "litterärt kapital". En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.

Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen "strategi" -- liksom "intresse", "investering", "vinst" -- på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.

Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet "härska" alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med "den härskande klassen" (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).

Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt "kampfält" eller "konkurrensfält") avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar -- men även "producenter", dvs. författarna eller konstnärerna -- frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.

För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt.

(Ur D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält", Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, pp. 11-26. Citatet hämtat från s. 13-15.)

Bourdieus begrepp habitus

[Ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, s. 12]

Les conditionnements associés à une classe particulière de conditions d’existence produisent des habitus, systèmes de dispositions durables et transposables, structures structurées prédisposées à fonctionner comme structures structurantes, c’est-à-dire en tant que principes générateurs et organisateurs de pratiques et de représentations qui peuvent être objectivement adaptées à leur but sans supposer la visée consciente de fins et la maîtrice expresse des opérations nécessaires pour les atteindre, objectivement « regleées » et « régulières » sans être en rien le produit de l’obéissance à des règles, et, étant tout cela, collectivement orchestrées sans être le produit de l’action organisatrice d’un chef d’orchestre*.

* Il faudrait pouvoir éviter complètement de parler des concepts pour eux-mêmes, et de s’exposer ainsi à être à la fois schématique et formel. Comme tous les concepts dispositionnels, le concept d’habitus, que l’ensemble de ses usages historique prédispose à désigner un système de dispositions acquises, permanentes et génératrices, vaut peut-être avant tout par les faux problèmes et les fausses solutions qu’il élimine, les questions qu’il permet de mieux poser ou de résoudre, les difficultés proprement scientifiques qu’il fait surgir.

Pierre Bourdieu: Le sens pratique. Paris: Éd. de Minuit, 1980, p. 88 f.

De med en särskild klass av existensbetingelser förenade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och överförbara dispositioner, strukturerade strukturer som är ägnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill säga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina mål utan att förutsätta någon medveten målinriktning, och utan att förmågan att bemästra de operationer som krävs för att nå dessa mål behöver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner är objektivt ”reglerade” och de är ”reguljära” utan att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. Allt detta gör att de är kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.

** För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter.

Övers. D. Broady.

Tumregler
till ledning för bedömning av graden av autonomi

Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det bland annat besitter

sin egen specifika art av kapital (det litterära kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens verkningsmedel och kännedom om tidigare och aktuella strider inom litteraturens fält).
en grundstruktur definierad av dels en polaritet som ställer de mest erkända författarna och genrerna mot de ringaktade eller okända, dels en polaritet som ställer stora innehav av litterärt kapital mot små innehav.
ett eget "rum av möjligheter", det vill säga ett utbud av t.ex. genrer och verkningsmedel som står till buds för författare vid en given tidpunkt (ett autonomt fält har en struktur som liknar strukturen hos detta rum av möjligheter; det finns med andra ord dels ett socialt fält där ställningarna intas av olika läger bland författarna, dels ett homologt rum av möjligheter som inrymmer de tillgängliga ställningstagandena och litterära genrerna och verkningsmedlen).
en "omvänd ekonomi", varmed avses att deltagarna värderar det litterära kapitalet högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar försäljningssiffror och andra "världsliga" mått på framgång (denna omvända ekonomi är mest framträdande i den region av av fältet där det specifika kapitalet väger tyngst, i det litterära fältet således den region där de renodlat litterära kvaliteterna är utslagsgivande).
egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet, vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som författare eller kritiker).
egna trosföreställningar (som Bourdieu benämner doxa).
ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet, intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina insatser i spelet.
egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna (Bourdieus term är "konsekrationsinstanser", exempel är litteraturkritiken, de mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna).
en förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor transformeras till frågor om litterär stil).
samt att man inom fältet fäster vikt vid att skriva fältets egen historia.

Citerat från s. 51-52 i D. Broady: "Nätverk och fält", pp. 49-72 i Sociala nätverk och fält (red. Håkan Gunneriusson), Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002.

Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité, 2001

Avant-propos

Introduction

1. L’état de la discussion [Diskussionens tillstånd]

1. Une vision enchantée [En förtrollad synvinkel]

2. La science normale et les révolutions scientifiques [Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]

3. Le programme dit fort [Det så kallade starka programmet]

4. Un secret de polichinelle bien gardé [En väl bevarad offentlig hemlighet]

2. Un monde à part [En värld för sig]

1. Le ”métier” du savant [Forskarens “hantverk”]

2. Autonomie et droit d’entrée [Autonomi och inträdesbiljett]

3. Le capital scientifique, ses formes et sa distribution [Det vetenskapliga kapitalet, dess former och fördelning]

4. Une lutte réglée [En reglerad kamp]

5. Histoire et vérité [Historia och sanning]

3. Pourquoi les sciences sociales doivent se prendre pour objet [Varför samhällsvetenskaperna borde göra sig själva till objekt]

1. Objectiver le sujet de l’objectivation [Objektivera objektiveringens subjekt]

2. Esquisse pour une auto-analyse [Skiss till en självanalys]

Conclusion

Bibliographie

Index des noms

Deltagarnas PM

Mette Buchardt: Diskurs vs. Praktik
buchardt-mette-050527-diskurs-vs-praktik-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-27

Karin Darin & Lovisa Näslund: Bourdieu och den ekonomiska rationaliteten: en granskning av hur olika teoribildningar integreras i företagsekonomisk forskning
darin-naslund-050530-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-30

Eva Eliasson: Pierre Bourdieus vetenskapssociologi – en trovärdig lösning på den relativistiska problematiken?
eliasson-eva-050526-pierre-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-26

Staffan Guttman: Epistemologi, sociologi, reflexivitet!
guttman-staffan-050529-epistemologi-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-29

Mikael Hallenius: Fält, kapital och apologetisk identitet bland historielärare på läroverket/gymnasiet
hallenius-mikael-050528-falt-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-28

Anders Jörnesten: Svensk forskningspolitik i sociologisk belysning
jornesten-anders-050524-svensk-forskningspolitik-kurspm-vts.pdf, inlämnad 2005-05-24

Anne-Sofie Kalat: Att beforska relationen mellan maskulinitet, skola och lärande. En diskussion med utgångspunkt från Bourdieus texter
kalat-anne-sofie-050527-beforska-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-27

Kristian Larsson: Bourdieus syn på konstruktionen av litteraturvetenskapliga objekt
larsson-kristian-050529-bourdieus-syn-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-29

Sverker Lundin: A probabilistic structure of social space
lundin-sverker-050405-probalistic-structure.pdf, artikelmanus 2005-04-05

Sverker Lundin: Matematik i samhällsvetenskap
lundin-sverker-050514-matematik-kurspm-vts.pdf, utkast inlämnat 2005-05-12

Emma Rex: Vetenskapssociologi
rex-emma-050527-kurspm-vts.pdf, inlämnad 2005-05-27

Minna Räsänen: Epistemologiskt reflexiv. Sociokulturell analys av ett avhandlingsarbete
rasanen-minna-050528-epistemol-kurspm-vts.pdf, inlämnad 2005-05-30

Emma Shirran: Diskussion kring fält- och kapitalbegreppens användbarhet i en historisk analys av svensk 1900-talsmedicin
shirran-emma-050529-diskussion-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-29

Inger Österlund: Lärarnas samarbetsfält inom utbildningen
osterlund-inger-050530-lararnas-kurspm-vts.doc, inlämnad 2005-05-30

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-vts05.htm
Created by Donald Broady. Last updated 2002-12-31
Back to SEC home page