This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/broady/sec/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/dl/irite00.htm

Swedish participation in cohort 3 of I-RITE

(Integrating Research Into the Teaching Environment)

June 2000 - June 2001

Information om svensk medverkan, 2 juli 2000
Anvisningar till deltagarna
List of statements by Swedish participants in I-RITE
Copies of  statements by Swedish participants in I-RITE 
Swedish versions of these statements

See also general information on I-RITE at http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/irite.htm

For information on I-RITE in Stanford see http://sll.stanford.edu/projects/i-rite/

Svensk medverkan i projektet CREATE

Donald Broady
ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala
E-post broady@nada.kth.se, webb http://www.skeptron.uu.se/broady/

Version 3, den 3  juli 2000

CREATE (Creating Research Examples Across the Teaching Enterprise) är ett pågående projekt som startade vårterminen 1999 vid Stanford University och som innebär att doktorander skriver korta tillgängliga presentationer av sina avhandlingsarbeten. Hittills har enbart lärare och studenter vid Stanford varit engagerade i projektet. Jag har under våren 2000 korresponderat med projektets ledare, professor Richard Reis och även tillsammans med några svenska medarbetare haft överläggningar med honom i Stanford i mars 2000. Professor Reis och hans medarbetare har förklarat att de välkomnar en svensk medverkan i CREATE på nedan skisserat sätt. De svenska doktoranderna kommer att anslutas till den verksamhet som bedrivs i Stanford oktober 2000- april 2001. Senast den 30 oktober 2000 skall de svenska deltagarna ha färdigställt ett första utkast till en engelskspråkig presentation av sitt avhandlingsarbete.

Ansvariga för den svenska medverkan i CREATE:

Vetenskaplig ledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.nada.kth.se/~broady/ and http://www.skeptron.uu.se/broady/.

Koordinator: Jonas Gustafsson<jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/research/jongus/, tel 018-4712485.

Samverkan sker med Swedish Learning Lab <http://swedishlearninglab.org/> och med forskningsprogrammet Digital litteratur <http://www.skeptron.uu.se/broady/dl>.  

Mer information om projektet CREATE i Stanford <http://sll-6.stanford.edu/projects/create/index.html>

 

Projektet CREATE i Stanford

Tanken bakom CREATE är enkel. Doktorander färdigställer en kort text, mellan 750 och 1000 ord, om sitt eget pågående avhandlingsarbete. De skall i denna text presentera de forskningsfrågor de ställer sig och berätta hur de bär sig åt för att besvara dem. Texten skall skrivas så att den är begriplig för grundutbildningsstudenter och andra allmänt intresserade läsare som inte är förtrogna med doktorandens ämnesområde. Förutom att vara begriplig skall texten övertyga läsaren om att de problem som behandlas i avhandlingsarbetet är av intresse, dvs. att forskningsarbetet är mödan värt.

Varje doktorand skriver fyra versioner av sin text. För nästa omgång av CREATE (okt 2000-april 2001) planeras följande behandling av texterna. Det första utkastet sänds till två bland de övriga deltagande doktoranderna. Det andra utkastet sänds till en senior forskare och en grundutbildningsstudent, både från annan disciplin än doktorandens egen. Det tredje utkastet sänds till två bland de deltagande doktoranderna. Samtliga granskare sänder sina synpunkter och ändringsförslag direkt till författaren. Den fjärde slutgiltiga versionen sänds till CREATE-ledningen, som publicerar texten på CREATE’s webb i Stanford, eventuellt efter smärre korrigeringar. Dock är texten fortfarande doktorandens egendom som hon eller han kan förfoga över efter behag.

Hittills har kommunikationstekniken varit den enklaste tänkbara. Texterna har cirkulerats som e-postmeddelanden. Inga bilagor eller bilder har förekommit. Granskarna har skrivit sina kommentarer med versaler inne i e-postmeddelandena. Allt i avsikt att undvika tekniska bekymmer och konverteringsproblem. Eventuellt kommer ett något mer avancerad dokumenthanteringssystem att användas i framtiden, utprövningar pågår.

I Stanford har det vuxit fram ett slags modell för hur texterna bör utformas. Mycken uppmärksamhet ägnas åt rubriken som skall vara begriplig och anslående. Själva texten brukar bestå av tre partier: först en synnerligen kort formulering av det viktigaste (dvs en ingress, bara ett par meningar i kursiv stil), därefter ett något längre sammanfattande stycke, till sist den mer utförliga presentationen. I Stanford talar man om ”elevator talk” (dvs vad man hinner säga om sitt avhandlingsarbete när man konverserar mellan ett par våningar i hissen), ”hallway talk” (vad man hinner säga under 1 1/2 minuts sammanträffande i en korridor) respektive ”office talk” (en något längre utläggning).

Omfånget, 750-1000 ord, motvarar i utskrift mindre än två A4-sidor. Redan från början i texten bör det slås fast vilka huvudfrågor som ställs i avhandlingsarbetet och varför dessa frågor är viktiga. Vidare bör framgå på vad sätt avhandlingsarbetet fogas in i tidigare och pågående forskning på området eller inom disciplinen. I Stanford uppmanas de studenter som delar i CREATE-projektet att skriva det första utkastet så enkelt som möjligt:

”Föreställ dig att du skriver för dina föräldrar (förutsatt att de inte är akademiker verksamma inom ditt eget område) som i sin tur skall förklara för sina vänner vad du sysslar med.”

”Föreställ dig att din presentation skall läsas av färska grundutbildningsstudenter som ett exempel på aktuellt forskning inom din disciplin.”

Verksamheten är av värde i flera sammanhang, utöver den skrivarträning den ger. Doktoranden själv kan ha glädje av en välskriven kort presentation av sitt avhandlingsarbete när ansökningar skall utformas eller i samband med föredrag, seminarier eller konferenser. Ansvariga forskare i den miljö som doktoranden tillhör kan ha glädje av brukbara webbpresentationer av pågående avhandlingsarbeten. Vidare är ett viktigt syfte med projektet CREATE att överbrygga klyftan mellan forskarutbildning och grundutbildning. Lärare inom grundutbildningen kan genom att hänvisa sina studenter till webbpresentationerna ge en bild av vad forskning på området innebär, eller bjuda in en doktorand till ett seminarium med grundutbildningsstudenterna.

Den arbetsinsats som krävs av doktoranderna beräknas i Stanford uppgå till sammanlagt 20-25 timmar under perioden okt 2000-april 2001. Som framgår ovan skall varje deltagare författa en text om upp till 1000 ord (tre utkast och en slutversion) och läsa och reagera på fyra texter från fyra andra doktorander.

Mer information om CREATE-verksamheten i Stanford finns på adressen
http://sll-6.stanford.edu/projects/create/index.html 

En av inspiratörerna bakom CREATE är Erica Almberg, se rapporten Socrates and Me. A personal and practical course focusing on integrating Teaching and Research. Stanford University, Spring 1999  <www.homebase.dk/~er/socratesandme/page.html>

 

Svensk medverkan, skillnader i jämförelse med verksamheten i Stanford

Efter diskussionerna med professor Reis har jag även haft tillfälle att resonera med Erica Almberg, en eldsjäl bakom projektet som i Stanford arbetat halvtid med att koordinera den praktiska CREATE-verksamheten. En hel del intressanta erfarenheter finns att hämta från Stanford. Men det finns skillnader mellan Stanford och svenska universitet och mellan amerikanska och svenska studenter som gör att arbetsformerna kan behöva modifieras när CREATE-modellen prövas på svensk botten.

En modifiering består i att vi i Sverige åtminstone inledningsvis planerar att låta doktoranderna utgöra ämnesmässigt homogena grupper, medan verksamheten i Stanford byggt på att doktoranderna tillhört olika ämnen (den första kullen hösten 1999 bestod av 13 doktorander från 13 olika institutioner, den andra kullen i början av år 2000 bestod av 35 studenter från 6 olika institutioner). Eftersom svenska doktorander i vissa avseenden är mer självständiga och egensinniga än de amerikanska, torde det vara ganska svårt att förmå dem att satsa den erforderliga arbetstiden om de inte känner att de ingår i en vetenskaplig gemenskap där de har något att lära om det egna forskningsområdet, inte bara om skrivandet. Enligt planerna (som har stöd från Reis och hans medarbetare) skall den första svenska kullen bestå av doktorander som visserligen tillhör olika humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen men som använder sig av liknande kultursociologiska forskningsverktyg av fransk proveniens. Skälet till detta arrangemang är att det kring Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi i Uppsala finns ett nätverk av forskare och doktorander i många ämnen som kan mobiliseras i en CREATE-verksamhet. Nästa svenska kull skall enligt planerna bestå av farmaci-doktorander och eventuellt doktorander från KTH. Även här är skälet förekomsten av befintliga forskningsmiljöer och nätverk (i anslutning till Learning Lab-organisationen) som kan ge verksamheten en flygande start.

En andra modifiering består i att de svenska doktoranderna skall ges tillfälle att träffas. I Stanford har deltagarna, med undantag för en enda avslutande lunchsammankomst, enbart kontakt via e-post. Eftersom vi tänker oss mer homogena svenska grupper kan CREATE-verksamheten knytas till högre seminarier, gästföreläsningar och andra sammankomster där doktoranderna deltar.

En tredje modifiering består i att de svenska doktoranderna inte bara skall skriva sina tusen ord utan dessutom erbjudas visst stöd för att att bygga upp en webb-baserad ”portfölj” innehållande annat eget material som har med avhandlingsarbetet att göra jämte ytterligare material som hämtas från andra källor. För doktorander kan den korta presentationen av det egna avhandlingsarbetet fungera som ett nav i portföljens materialsamling. Till detta nav kan annat material länkas: utkast till avhandlingskapitel, referenslitteratur, handledarens kommentarer, studiekamraters arbeten, länkar till tidigare forskning, etc. På så vis kan den pedagogiskt inovativa idén bakom CREATE kombineras med de möjligheter som webbteknologins aktuella utveckling erbjuder. Därmed skulle den svenska medverkan innebära ett substantiellt bidrag och inte bara en pendang till verksamheten i Stanford. Dock krävs en del tekniskt utvecklingarbete för att portföljidén skall kunna realiseras.

En fjärde modifiering har med språket att göra. Svenska deltagare bör utarbeta svenska versioner av sina avhandlingsarbetspresentationer, eftersom de har bruk för både en svensk och en engelsk text. Det innebär att den svenska verksamheten under sommaren och tidig höst 2000 startar med att svenskspråkiga utkast utformas. För att inte triviala språkproblem skall stjäla intresset från viktigare ting, kommer det första första engelskspråkiga utkastet att språkgranskas i Sverige innan det senast den 30 oktober 2000 flyter in i kretsloppet vid Stanford. Därefter kommer studenter och lärare vid Stanford att kommentera de svenska utkasten, och omvänt kommer de svenska deltagarna att ta del av och reagera på texter som växer fram i Stanford. Samröret mellan svenska doktorander och doktorander i Stanford blir en av vinsterna med projektet.

 

Genomförande, tidsplan

Den första gruppen svenska doktorander - sammanlagt kanske ett tiotal - som ingår i försöksverksamheten skall tillhöra skilda humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen (historia, litteraturvetenskap, etnologi, pedagogik, sociologi etc) vid skilda svenska lärosäten men förenas av att de alla gör bruk av forskningsverktyg hämtade från fransk kultursociologi. De ansvariga vid Stanford är beredda att utan kostnad låta denna första grupp ingå i den Stanford-baserade verksamheten.

I Sverige kommer förberedande verksamhet att ske fram till oktober 2000, i syfte att få fram ett första svenskt och engelskt textutkast.

Därefter, under perioden 30 okt- 2 april 2000, skall de svenska doktoranderna ingå i den ordinära CREATE-verksamheten vid Stanford. De kommer således att delta på samma villkor som PhD-studenterna i Stanford, dvs. skicka iväg sin egen text i fyra omgångar (tre utkast och en fjärde definitiv version), själva reagera på texter som skickas från Stanford, och få sin text publicerad på CREATE’s webb i Stanford. Tidsplanen är

Fram till 2000-10-30 förberedande arbete bland de svenska doktoranderna

2000-10-30. Författarna levererar version 1.0
2000-10-06. Version 1.0 sänds till två granskare (två andra doktorander)
2000-11-20. Granskarna levererar kommentarer till version 1.0
2000-11-27. Författarna erhåller granskarnas kommentarer till version 1.0

2000-12-11. Författarna levererar version 2.0
2001-01-08. Version 2.0 sänds till två granskare (en senior lärare och en grundutbildningsstudent, båda tillhörande annan disciplin är författaren)
2001-01-22. Granskarna levererar kommentarer till version 2.0
2001-01-22. Författarna erhåller granskarnas kommentarer till version 2.0

2001-02-05. Författarna levererar version 3.0
2001-02-12. Version 3.0 sänds till två granskare (två andra doktorander)
2001-02-26. Granskarna levererar kommentarer till version 3.0
2001-03-05. Författarna erhåller granskarnas kommentarer till version 3.0

2001-03-19. Författarna levererar den slutgiltiga version 4.0
2001-04-02. Texterna publiceras på webben

Frågan om huruvida medverkan i projektet CREATE ger poäng i forskarutbildningen avgörs individuellt efter överläggningar med de svenska doktorandernas handledare och hemmainstitutioner.

 

Planerad fortsättning

Nästa omgång av CREATE-projektet skall ske under perioden 3 april 2001 - 18 augusti 2001. Enligt planerna skall fler svenska studentgrupper tillkomma, preliminärt dels doktorander i farmakologi i Uppsala, dels doktorander vid KTH. Möjligen kommer också doktorander från KK-stiftelsens forskarskola Lärande och IT (LearnIT) att medverka, kanske även andra. Dessutom finns planer på medverkan från fler länder. Universität Hannover anmält intresse.

   Uppsala den 3 juli 2000
   Donald Broady

Anvisningar till deltagarna

Mejl 2000-06-20

Date: 20 June 2000

Detta brev skickar jag till några av er som skriver eller skrivit en avhandling där Bourdieus verktyg används, för att locka er att vara med i en liten försöksverksamhet inom projektet CREATE.

CREATE är en skrivarstuga på nätet som folk i Stanford sysslat med sedan ett år tillbaka. Syftet är att få fram korta (högst tusen ord, dvs mindre än 1 1/2 A4-sida) välgjorda presentationer av avhandlingsarbeten att placeras på Stanfords webb.

Arbetsinsatsen inte betungande. Varje deltagare ska senast 30 oktober 2000 skicka iväg ett första utkast till presentation av det egna avhandlingsarbetet, därefter ytterligare två utkast och slutligen en definitiv version senast 19 mars 2001. Varje deltagare ska också läsa och kommentera ca fyra lika korta texter från andra deltagare.

Jag har med CREATE-ledningen i Stanford avtalat att en liten (10 eller högst 15 deltagare) svensk grupp ska få vara med. Denna grupp ska enligt planerna bestå av folk med intresse för fransk kultursociologi, vilket innebär att CREATE-verksamheten som bieffekt på hemmaplan kan ge oss svenskar anledning att ventilera forskningsspörsmål av gemensamt intresse. Däremot är det inte så att era presentationer måste vara Bourdieupräglade. Det är avhandlingsarbetet som sådant som ska presenteras för kollegerna i Stanford och sedan på Stanfords webb.

För mer detaljerade upplysningar om hur det hela är tänkt se http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/create.htm 

Om du har lust vara med, skicka senast 10 juli en rad till Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, som kommer att fungera som koordinator, med cc till mej.

 Som sagt är antalet deltagare begränsat så något slags urval kan bli nödvändigt.

 /Donald

 

Mejl 2000-10-03

Date: Tue, 03 Oct 2000 13:06:41 +0200
Subject: Dags att starta CREATE-projektet

Till svenska deltagare i CREATE-projektet

Med detta brev vill vi meddela att vi är på väg att dra i gång den svenska delen av CREATE-projektet, som ju har sin hemvist vid Stanford University. Vi räknar dig som deltagare, och vill nu redogöra för hur det kommer att fungera.

Projektet, som för övrigt just bytt namn på Stanford till I-rite (Integrating Research Into the Teaching Environment) innebär som alla redan vet att varje deltagare (svenskar liksom i Stanford) skriver tre versioner av en kort presentation av sitt avhandlingsarbete på engelska, som skickas iväg för granskning till andra doktorander och någon grundutbildningsstudent och någon senior forskare. På varje version kommer det att komma tillbaks kommentarer om innehållet och tydligheten i resonemanget. Tanken är att varje text skall redogöra för huvuddragen i avhandlingsarbetet på ett sådant sätt att det framgår varför det är av intresse. Läsaren ska alltså förstå såväl vad avhandlingsarbetet går ut på som varför det genomförs. Tänk på att de studenter och lärare som kommer att läsa era texter kommer från vitt skilda discipliner, som språkhistoria, materialvetenskap, arkeologi eller molekylärbiologi. Texten ska skrivas på engelska och vara kort, bara ca tusen ord. Den ska skrivas så att den fungerar som råtext, dvs ingen kursiv eller fetstil, inga rubriknivåer, inga fotnoter, inga illustrationer.

För en presentation av den planerade svenska medverkan i CREATE/I-rite-projektet, se http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/create.htm.

Information om CREATE/I-rite i Stanford finns på adressen http://sll.stanford.edu/projects/i-rite/.

Innan texterna går iväg till Stanford bör de vara språkgranskade här i Sverige, vi kan inte räkna med att de ska sitta och göra kriarättningar där. För dem som vill kan vi på ILU ansvara för att språkgranskning blir gjord. Meddela i så fall Jonas. Observera att det är avhandlingsarbetet som ska presenteras i era texter, inget annat. Det gäller även för er som redan fullbordat er avhandling. Inom ramen för CREATE/I-rite kommer ni att behandlas som om ni vore doktorander med ett pågående avhandlingsarbete.

Vad gäller projektets längd så räknar vi med att den första omgången texter går till USA i början av november, den andra i januari och den tredje omgången i mars månad 2001. För att projektet ska fungera krävs av samtliga att man fullföljer alla tre versionerna och håller tidsschemat. Om någon redan nu inser att det kan bli svårt kontakta Jonas snarast! Första versionen ska skickas till Jonas senast måndagen den 23 oktober. Vill du ha språkgranskning måste Jonas ha texten allra senast måndagen den 16 oktober.

Varje författare äger självklart sin egen text. Det innebär att när ni fått tillbaks den slutliga texten i vår så kan ni publicera den i det sammanhang som passar er bäst (förutom att den förstås kommer att finnas på Stanfords webb). Betänk dock att det slags texter det är fråga om gör sig bäst för en publicering på webben. Vi kan återkomma till huruvida detta kan samordnas på något sätt. Vi återkommer också till frågan om hur vi ska göra ett intressant bruk av webben (vi har en del idéer om digitala portföljer som går utöver det egentliga CREATE-projektet).

/---/

Till sist vill vi poängtera att det krävs viss självdisciplin av oss för att vi ska kunna delta i detta Stanfordprojekt. Vi har redan nämnt att tidsschemat måste hållas, dvs ni måste skicka iväg era texter i tid. Det är ingen omfattande arbetsinsats som krävs så det borde gå. Vidare har vi nämnt att om ni tror att ni kanske kommer att hoppa av måste meddela oss genast, inte senare. Och till sist: en viss foglighet kommer nog att krävas, eftersom doktorander i USA ibland brukar behandlas som barnrumpor medan svenska doktorander är mer självständiga. Det kan hända att CREATE/I-rite-deltagarna utsätts för en behandling från Stanford som kan te sig mästrande. Det får vi stå ut med. Några av er är ju färdiga med er avhandling men får i detta sammanhang stå ut med att tillfälligtvis behandlas som studenter och att kallas för ”PhD-students”.

Det ska bli roligt att jobba med detta projekt, som vi hoppas kommer att bli till glädje på flera sätt för alla inblandade.
Hälsningar

Donald och Jonas

Adresser:
Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

Mejl 2001-06-29

Re: hoppas du vill skriva svensk version t I-RITEs webb

Roligt att era presentationer nu finns tillgängliga på Stanfords publika webb <http://sll.stanford.edu/projects/i-rite/view_statements.html>. /--/ Jag hoppas ni per papperspost fått det vackra Stanforddiplomet om förtjänstfullt genomfört I-RITE-deltagande /---/. Nu vill jag föreslå dig att skriva ihop en svensk version. Som du nog vet besökte professor Rick Reis Stockholm och Uppsala för några veckor sen. Reis är primus motor för I-RITE i Stanford. Vi kom överens om att be alla svenskar som får en engelskspråkig presentation publicerad på på Stanfords webb att dessutom skriva ihop en svenskspråkig presentation som även den kommer att läggas ut på Stanfords webb. Det ska således inte vara något nytt innehåll utan helt enkelt en svenskspråkig version av den slutversion du redan åstadkommit på engelska. Hoppas du finner det mödan värt. Skicka senast 20 augusti er svenska version till Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se> så skickar vi vidare till Stanford. Ifall vi har förslag till ändringar innan vi skickar så hör vi av oss till dej.

Flera av er har ju forskarutbildningen bakom er, men några av er kanske har behov av kurspoäng. Mejla i så fall en rad till mej så ska jag skriva ett intyg om att ditt deltagandet i I-RITE motsvarar 2 poäng i forskarutbildningen. För att du ska kunna tillgodoräkna dig dessa poäng krävs förstås samtycke från forskarutbildningsansvariga på den institution där du är inskriven.

Hoppas er sommar är fin

/Donald

List of statements by Swedish participants in I-RITE

Published on the Stanford I-RITE web on the date indicated

Country Shopkeepers
An Ethnological Study of an Economic Activity
Lars Kaijser
Communication Department
Uppsala University, Sweden
lars.kaijser@folkliv.su.se
June 26, 2001

Daggers, Knowledge & Power - The Social Aspects
of Flint-Dagger Technology in Scandinavia 2350-1500 cal BC
Jan Apel
Anthropological Sciences Department
Uppsala University, Sweden
jan.apel@arkeologi.uu.se
May 28, 2001

Keeping up Competence in a Fast-Paced World, or
Life Histories of Swedish Internet Pioneers
Anna-Maria Ahlén
Department of Education
Uppsala University, Sweden
anna-maria.ahlen@ped.uu.se
May 28, 2001

Religious Changes in Peru:
The Rise of Liberation Theology
Ulf Borelius
Sociology Department
Göteborg University, Sweden
Ulf.Borelius@sociology.gu.se
May 22, 2001

The International Imperative: Transnational
Educational Strategies and Investments in Swedish
Higher Education
Mikael Börjesson
Ph.D. Candidate, ILU, Uppsala University
ILU, Uppsala University, Box 2136, S-750 02 Uppsala, Sweden
mikael.borjesson@ilu.uu.se
May 23, 2001

Country Shopkeepers
An Ethnological Study of an Economic Activity
Lars Kaijser
Uppsala University, Sweden
lars.kaijser@folkliv.su.se
June 26, 2001

From Boarding School to Specialized Military Education
The Royal War Academy Between 1792 and 1866
Esbjörn Larsson
History Department
Uppsala University
esbjorn.larsson@hist.uu.se
June 2001

On Entering Into the World
A Literary-Sociological Study of Poets of Debut
Volumes in the Swedish Literary Field in the 1970s
Daan Vandenhaute
Nordic Studies Department
Ghent University, Belgium
Daan.Vandenhaute@rug.ac.be
June 11, 2001

Copies of statements by Swedish participants in I-RITE,

published on the Stanford I-RITE web
<http://sll.stanford.edu/projects/i-rite/view_statements.html>

 

Keeping up Competence in a Fast-Paced World, or Life Histories of Swedish Internet Pioneers

Anna-Maria Ahlén
Department of Education
Uppsala University, Sweden
anna-maria.ahlen@ped.uu.se
May 28, 2001

How is it to work in a field in considerable flux? A field where skills are quickly outdated and where a substantial amount of money can be made for those with the "right" qualifications and ideas? How have pioneers in the field of interactive media gained the necessary knowledge and skills to lead the industry? In my work, I use the life histories of pioneers and others in the field of interactive media in Sweden to study their educational and professional careers.

Interactive media for the Internet is a relatively new enterprise. Consistently developing throughout the 1990's, it has become an important part of the infrastructure provided by the Internet and other networks for communication and has changed the behavior and habits of billions of people around the world, both at work and at home. I regard the field of Web page production as one of the cutting edges of this development.

The broad interest of my study concerns the relationship among society/the economy, individuals in the Internet business, and educational institutions. The specific interest of my study focuses on individuals in the field and their professional development and uses of education. I use the following questions as a guide:

These questions will be addressed through looking at the educational and professional careers of consultants working to produce Web sites in Stockholm, Sweden. I am especially interested in the pioneers who helped create the field, some of whom have also taken part in the creation of interactive media education. Several of my sources for my master thesis mentioned that they had developed skills for producing Web sites in 1993, but at that time there were very little commercial demands for their skills. Some were hired to teach classes on the subject and others took up other educational positions. The Internet, however, soon became more and more commercialized and after a while they stopped teaching and began working as consultants within the field.

The pioneers' educational and professional careers are captured through life-history interviews. I am also, however, collecting detailed material on the educational and professional backgrounds of whole groups of employees working in interactive media companies, which will be analyzed using a kind of multivariate analysis. Through this I will study the relationship between the year they entered into the business and their educational and professional background. I am also interested in the many different competencies involved in producing Web sites.

My criterion for finding the pioneers is to choose those who started working in the field before 1994. However, since I am in the early stage of my study, I must still decide how best to find my sources.

One reason for choosing pioneers working in Stockholm is that the city is not only the capital of Sweden, but it also holds a leading position within this industry in Europe. It has a relatively long and innovative tradition within the field and several international companies have emerged there. Sweden also ranks as a country with one of the highest percentages of its population using the Internet on a daily basis.

It is my hope that people involved in the educational planning for this field, as well as individuals and companies working within the field, will find my research interesting. I also hope that those involved in educational planning in society in general, which also deals with the interaction between the emergence of a new business field and its accompanying education, will make use of my work. Furthermore, the usefulness of this study could go beyond mere scientific interest within the field of education and could also be of interest to other human and social sciences.

 

Daggers, Knowledge & Power - The Social Aspects of Flint-Dagger Technology in Scandinavia 2350-1500 cal BC

Jan Apel
Anthropological Sciences Department
Uppsala University, Sweden
jan.apel@arkeologi.uu.se
May 28, 2001

In this dissertation, I argue that the social structure of the Late Neolithic societies in Scandinavia was more complex than previously thought. An investigation into the production of flint daggers indicates the presence of formal apprenticeship systems based on lineage or clan membership. The selection of apprentices was based on hereditary principles and, thus, the craft was institutionalized, suggesting a fairly complex social structure. This conclusion is related to a theory of symbolic economy presented by sociologist Pierre Bourdieu. Accordingly, the main social function of Late Neolithic families was to reproduce privileges through the generations by applying hereditary principles.

This thesis investigates how the organization of a traditional technology corresponds to the degree of social complexity in a sedentary, agrarian society. It concerns two main subjects:

  1. The ways in which the division of labor and the use of prestige technologies are related to the social complexity in traditional societies in general. This discussion concerns theoretical aspects as well as questions and observations made during controlled flint-working experiments.
  2. The role that the production of elaborate flint objects played in the transformation of segmented organized tribal societies into chiefdoms, which allegedly occurred during the Late Neolithic and Early Bronze Age periods of Scandinavia. For this purpose, the production and consumption contexts of flint daggers are investigated.

I define technology as a system of artifacts, behaviors and knowledge that can be transmitted between generations and is thereby integrated with other aspects of social life. To acquire sufficient technological knowledge, I collaborated with an experienced flint-knapper, Dr. Errett Callahan. During two summers, at the Historical Research Centre in Lejre, Denmark, and at Uppsala University in Sweden, several stages in the production of flint daggers were defined. Thus, an understanding of the skill and time invested in the making of flint daggers was achieved.

These results were subjected to a "châine-operatoire" analysis. This method is rooted in Durkheimian sociology, where body techniques, even those that seem to reflect biological aspects of humanity, are regarded as learned in social contexts. This implies that the study of gestures concerns subjects such as anthropology, archaeology and sociology. Two important concepts form the basis of my investigation of the social aspects of flint-dagger technology: (1) knowledge (connaissance) and (2) know-how (savoir-faire). These terms define two fundamental elements of a distinct, neuro-psychological nature that are involved in the execution of all gestures. Knowledge has an explicit and declarative character and can be communicated, i.e. it can be spread from teacher to pupil by word of mouth, signs or written language. Know-how is an unconscious memory that springs only from practical experience and is intuitive, connected to body movements and can only be learned by practical repetition.

During the experiments, the gestures involved in each dagger-production stage were graded according to their relative degree of knowledge and know-how. Some stages were based on simple knowledge, in the forms of “recipes for action,” and a very low degree of know-how. Other stages demanded a fair proportion of knowledge and an enormous amount of know-how. It took years of practical training to coordinate muscles and applied force in a way that secured the desired outcome.

According to an explicit theory of practice suggested by Bourdieu, human institutions, such as domestic groups, are vehicles by which “symbolic capital” is transmitted. In this context, symbolic capital is defined as any ability or asset that is considered by a group of people as being valuable. Another term, “habitus,” is defined as a form of embodied symbolic capital, i.e. individual dispositions such as the spoken dialect, taste in music, etc. that are formed by social contexts. Thus, dispositions for different practices are regarded as shaped by social factors and not as signs of natural abilities or intelligence. Terms such as “symbolic capital” and “habitus” thereby give social meaning to the reproduction of technology and its role in Late Neolithic communities. Since the family is the main producer and reproducer of symbolic capital in traditional societies, it makes sense to regard prehistoric technological traditions as transmitted vertically within lineage groups.

This suggests that the craftsmanship involved in the production of flint daggers was handed down through generations within a form of apprenticeship system based on hereditary principles, i.e. that the trade was inherited within clans or lineage groups. The logic behind this reasoning is twofold. First, in such a system the time needed to transmit know-how through the generations made the principle of kinship the most convenient mechanism for recruitment. Second, flint and manufacturing skills were valuable assets that stimulated some form of limited access and thus regulations of group membership.

 

Religious Changes in Peru:
The Rise of Liberation Theology

Ulf Borelius
Sociology Department
Göteborg University, Sweden
Ulf.Borelius@sociology.gu.se
May 22, 2001

My research looks at the rise of liberation theology in Peru. Liberation theology aims to establish the relation between human emancipation and the kingdom of God. Moreover, it is a socially engaged theology that gives preference to the oppressed poor. By making an integrated analysis of the experiences of churchmen and of the objective social structures that form the necessary conditions for these experiences, I hope to contribute to a greater understanding of the changes within the Peruvian Church in general, and the theological field in particular. Special consideration is given to the social trajectory of the Peruvian theologian, Gustavo Gutiérrez, who was one of the founders of liberation theology in the late 1960s and who has since been the most important and influential liberation theologian in Peru.

Liberation theology has its specific history in each Latin American country. Peru was one of the first countries in which it emerged, and at an early stage it had a great impact on the development of the Church.

The main analytical tools used in my study are the French sociologist Pierre Bourdieu's key concepts: field, habitus and capital. According to Bourdieu, human practice can be explained and understood through an analysis of the relation between social positions, “habitus,” a system of cognitive and motivating structures and a product of life-long experiences that are always made from a specific social position, and stands taken by the agents in the various spheres of practice. A social position is always part of a system of objective power relations between social positions, i.e. a field that is above all characterized by struggle and differences in habitus as well as in possession of different forms of capital (resources) - economical, cultural, educational, social, etc.

I propose in my study that the underlying principle of the development of Gutiérrez's liberation theology is to be found partly in the formation and development of his habitus and partly in the Peruvian field of theologians in which he occupies a social position. However, I can only present preliminary findings, since my research is still in progress.

When he first produced his liberation theology, Gutiérrez did not occupy a dominant social position in the field of theologians, meaning that legitimate power within this sphere was in the hands of theologians other than him. It is a position that corresponds to that occupied by the lower classes in society. This correlation may partly explain why Gutiérrez opts for the poor and lower classes in his theology.

Gutiérrez represented something new within the field of theologians. Almost all other theologians were foreigners and members of religious orders. Most had a doctorate in theology and some even had a doctorate in philosophy or some other subject. They generally worked full-time at the Faculty of Theology in Lima, teaching theology to students who were mainly candidates to the priesthood. Gutiérrez, on the other hand, was a Peruvian and a secular priest. He had a licentiate in theology and psychology, and worked part-time at the Catholic University, where he taught theology to students majoring in subjects other than theology. He also worked as an advisor to the National Catholic Student Organization.

While analyzing the development of Gutiérrez's habitus, my research has revealed that the biographical facts and information previously held about Gutiérrez were defective and contradictory. One reason is that many of the biographical texts tend to take on the character of heroic stories and consequently circulate myths rather than measuring up to scientific and analytic research.

The development of the Peruvian field of theologians not only depends on its own dynamic but also on the development within the national and transnational Church and the development within the Peruvian socio-economic and political context. In the second half of the 19th century, the social position of the Church in Peru deteriorated, leading to a crisis in the growth of clergy and laity and creating a worsened economy. The number of native priests decreased markedly and the social composition of the priesthood changed as well, with an increase in the proportion of priests from lower social classes. This development presumably facilitated the break up of the ancient alliance between the Church and the economic and political elite.

In the 1950s and 1960s, the Peruvian Church gradually became more preoccupied with the situation of the poor. The papacy and the permanent Episcopal Council of Latin America (CELAM), played an active role during this process of change, which principally began with the gathering of Latin American bishops in Rio de Janeiro in 1955. The arrival of great numbers of foreign missionaries during this period also contributed greatly to these changes, since the missionaries were, in general, promoters of change and mediators of new religious ideas.

New religious and secular movements in the 1950s and 1960s challenged the Peruvian Church's monopoly of legitimate power to define and form the practice and world-view of the lay people. To retain its religious influence over the popular sector, the Church had to adjust its message to the religious and temporal interests of the lower social classes.

The Second Vatican Council (1962-1965), apart from implying new theological and pastoral ideas, brought new social relations within the Church. The theologians were given a new position in the Church by which they received greater freedom and more influence over the religious message of the Church. Simultaneously, the Roman Curia was weakened significantly, at least temporarily. This development provided space within the Peruvian Church, as well as within the global Church, for new theologies and theological experiments.

Finally, liberation theology in Peru seems to have emerged as a result of the relation between Gustavo Gutiérrez and the field of theologians. At the same time, the field of theologians developed within a greater context of religious and social changes in Peru.

 

The International Imperative: Transnational Educational Strategies and Investments in Swedish Higher Education

Mikael Börjesson
Ph.D. Candidate, ILU, Uppsala University
ILU, Uppsala University, Box 2136, S-750 02 Uppsala, Sweden
mikael.borjesson@ilu.uu.se
May 23, 2001

My dissertation deals with the internationalization of higher education in Sweden. This is comprised of, among other things, student mobility, change in curriculum to better meet international standards, investments in international research networks, and the marketing of universities on a global level. My aim is to ask Swedes studying abroad what their rationales are, their social backgrounds and their goals for the future, as well as to inquire into the efforts made by Swedish higher educational institutions to enhance their international contacts. An underlying hypothesis is that the internationalization of higher education cannot be understood without making references to the national educational system.

Despite the fact that universities have always been, in a sense, international, we currently see an increase in emphasis on international matters at all levels of educational systems. For example, there have been increases in the number of student exchange programs, foreign-language courses and globally organized courses on the Web, and also in multinational research cooperation. Most of these features are best understood as transnational, rather than international, since the former term captures all phenomena that transgress national borders, including those that are not mediated through the nation states and their bureaucracies. I will, hereafter, mostly use the term transnational.

In Sweden, the transnationalization of higher education was one of the most dominant features of higher education throughout the 1990s. With the widening of governmental financial aid for studying abroad in 1989, the number of Swedish students studying in foreign countries increased from 1,500 in 1989 to 25,000 by the end of the 1990s. This latter figure accounts for 10% of the total current Swedish student population within higher education. Furthermore, the transnationalization of higher education is not restricted to promoting student mobility. Of equal importance is the effort to create better conditions to compete for "good" students and researchers. It is also important to gain a reputation in the global educational market by offering foreign-language courses (predominately English) and establishing new courses, subjects and departments with an international focus. It is likewise essential to transform curricula to correspond more closely with the educational content of dominant countries (such as the U.S., Great Britain and France) and to make significant investments in the internationalization of research, with grants to enable Ph.D. candidates and postdoctoral scholars to enhance studies, teaching, and research in other countries.

Notwithstanding the recent transformations of higher education, only a few attempts have been made to understand the internationalization of higher education in Sweden. The present dissertation is an attempt to thoroughly examine the content of this so-called internationalization and one of the fundamental ideas of the project is that it is not possible to understand the transnational strategies without relating these to the national educational system. The project can be described according to the outline of its empirical investigations and the scope of the investigations. The following outlines a twofold strategy:

I first seek to understand the role of transnational investments at an institutional level, i.e., the transnational strategies of universities, professional schools and university colleges, as well as national agencies of higher education and foundations. In a study conducted in 1997, I demonstrated how the most dominant and prestigious professional schools and universities in Sweden were those that made the most profound transnational investments. They were also the institutions that truly competed in the global educational market. The study further indicated that the transnational investments for the less prestigious universities, professional schools and university colleges in the province, were aimed at defending and ameliorating the positions of the schools and colleges within the national field of education. I explain this dual function of the transnational investments as an outcome of the resources that the institutions have at their disposal. The elite institutions have most of the scarce resources, such as economic assets, reputed research, well-selected student populations, and symbolic capital (i.e., resources needed to compete in a global educational market). The less prestigious institutions lack most of these resources and hence have great difficulty competing in the global educational market. Nonetheless, the transnational strategies are crucial for the dominated institutions from the perspective of recruiting students. By investing heavily in exchange programs and offering students the possibilities to spend time abroad in sought-after countries, they work hard to overcome their poor academic reputation.

Second, my goal is to study the use of transnational educational investments among social groups. The first step in this endeavor is to understand what the studies abroad actually comprise, not only in terms of educational aspects but also in terms of such attributes as cultural competences, social relations, linguistic skills, and personal experiences. To achieve this end, I carried out two field studies: one in eleven states on the East Coast of the United States and one in Paris. The studies were based on a survey and a series of interviews. A preliminary finding from these investigations is that the studies abroad are much more diversified than the Swedish studies. For example, to be a holder of a diploma from one of the Ivy League universities in the United States or from one of the Grandes Écoles in Paris gives the student access to an almost global job market and entry into highly paid positions. In sharp contrast, studies at the less prestigious universities and university colleges may result in an education that is not recognized in Sweden or in the foreign country in which it was obtained. The sociological meaning of these different strategies has to be understood in relation to the Swedish system. For the first group, Swedish higher education is not sufficient for their aspirations, while for the latter group, studying abroad functions as a secondhand alternative since they seldom are qualified to enter the Swedish system.

After having acquired an idea of the content of studies abroad and the hierarchies of the different national educational systems, the second step involves analyzing the transnational strategies of social groups in Sweden. Through the government agency Statistics Sweden (SCB), it is possible to obtain data for all students studying in Sweden as well as those studying abroad using governmental aid (approximately more than 90% of the students utilize the government's financial system). For these populations, information about the students' former educational career and about their parents' professions, educational background, housing, and immigration status is added from the SCB data registers. This data gives opportunities to study the relations between the Swedish students studying abroad and those studying in Sweden. We can then determine, for instance, the relation between the most prestigious American universities and their counterparts in Sweden regarding the social characteristics of the Swedish students attending these educational institutions.

 

From Boarding School to Specialized Military Education
The Royal War Academy Between 1792 and 1866

Esbjörn Larsson
History Department
Uppsala University
esbjorn.larsson@hist.uu.se
June 2001

My dissertation concerns the development of the Royal War Academy, a Swedish cadet academy founded in 1792, and its progress leading up to its transformation into the Royal Military Academy in 1866. The starting point for my study is the academy's original design as a boarding school for young, mostly noble, boys, instead of as an institution of specialized military education. The goal of my thesis is to determine what purposes such an academy served and to explain how the later changes towards a specialized education came about changes that, in my view, reflect changes within society as a whole.

To understand the role of the Royal War Academy in the late 18th century, we must first consider the kind of society in which it evolved. The period known in Sweden as the "Gustavian era" (1772-1809) was still a time of late feudalism. It was a period with a centralized state, but one in which the development of a full-scale commercial agriculture and capitalist economy was still to come. During this period, military officers had a prominent position in society, and the three most important factors for securing a military career were nobility, personal relationships to high military officials, and money.

As Swedish society changed in the 19th century, as a result of a growing capitalist economy and political emancipation, so did military education. In 1835, the military began demanding that new officers attain a diploma from either the Royal War Academy or from one of the designated examining committees. In the 1850s and 1860s, the Royal War Academy went through several major changes, and in 1867 it became known as the Royal Military Academy and was the only school that graduated army officers.

To explain the function of the Royal War Academy and its development from boarding school to military college, I will use theories put forward by the French sociologist Pierre Bourdieu. One of Bourdieu's main interests was to show how an elite manages to sustain and reproduce its dominating position. From this point of view, Bourdieu doesn't see education as a primary way of educating people, but rather as a way to consecrate an elite and justify differences within society, thereby maintaining the structure of domination. From this theoretical viewpoint, I launch the hypothesis that the foremost function of the Royal War Academy was initially to reproduce the noble domination within the military and not to produce better military officers. In the process of trying to prove this hypothesis, I will implement Bourdieu's theoretical framework when confronting the empirical material. In this context, it is particularly interesting that much of the training in the early years of the Royal War Academy was not directed towards military skills, but rather toward cultivating manners and becoming a gentleman.

An important tool in Bourdieu's "toolbox" is the concept of "symbolic capital," which he defines as "what people find valuable and adjudge as valuable." For example, symbolic capital could be a noble title, an academic degree, or a prestigious job; in other words, things other than money that may open doors for you within a group or in society. The term "cultural capital" is a kind of symbolic capital that usually derives from a finer social background often enhanced by education. It is important, in this context, to understand that cultural capital is not just a meter of knowledge attained, but that the style and elegance ascribed to a person is just as important. When cultural capital is embedded in an academic degree, it is often referred to as "academic capital." Apart from symbolic capital, Bourdieu also uses the term "social capital," a concept that concerns relationships, such as kinship and friendship. In this study of 18th and 19th century cadets, the terms "cultural/academic capital" and "social capital" will be used to determine the value of a diploma from the Royal War Academy. I will specifically look at the cadets' future careers as well as their coming representation within the military higher staff.

To investigate the academy's development during the 19th century, another of Bourdieu's terms, "field," will also be used. Field is seen as "a system of relations between agents or institutions that fight over something that that they find valuable." The art scene, to take an example from Bourdieu's own research, can be seen as a field inhabited by artists, critics, art dealers, etc., all fighting over what good art really is. The amount and type of capital then determines the positions on the field. In the case of the "Art Field," the fight stands between the positions of established art and the avant-garde, between high culture and commercial culture. In my research, I will construct a "Military Field" in order to determine the positions of the agents that have interest in how the military academy develops as well as those groups that used the academy to reproduce or build up their stock of capital.

Also important is the relationship between the field and other parts of society. As Bourdieu has pointed out, the special logic of a particular field will redirect external influences, very much in the same way a prism breaks light. With that in mind, changes in the broader society's mode of production probably influenced the Military Field in different ways than it influenced the rest of society. Important in this context is the change of the military's role in society, from being almost synonymous with the state in the Gustavian era, to being reduced to just one of several branches of the state apparatus during the 19th century. With this goal to connect the society's mode of production and the Military Field, the dissertation can be seen as an attempt to combine Bourdieu's field theory with the Marxist notion of the production and reproduction of real life as the determining element in history.

 

Country Shopkeepers
An Ethnological Study of an Economic Activity

Lars Kaijser
Communication Department
Uppsala University, Sweden
lars.kaijser@folkliv.su.se
June 26, 2001

This study questions how everyday life is formed, organized and maintained. My primary aim is to examine how the work of country shopkeepers is carried out in a field of competing ideas about retail trade. I am particularly interested in how their work takes shape and acquires its character under existing circumstances. I discuss perceptions of retail trade and economic activity, rural life, and the organization of modern society. By focusing on one small and marginalized participant in this competitive field, I address the organization of everyday life on a more general level.

Country shopkeepers do not just compete within an economic market, but also within a field of ideas and notions about how trade should be conducted. They are placed in an area of struggle in which the actual form and ideals for carrying out their profession are negotiated.

The material for the present study was collected between 1990 and 1997. The core data consist of a field study in a rural part of Sweden. I did participant work in eight shops, where I assisted the shopkeepers in their daily routines and, at the same time, collected information concerning how their work was carried out. I talked to customers, employees and salespeople and tried to learn how the local market was constituted. These data were supplemented with material from 12 periodicals in the trade press from 1991 to 1993, as well as from local newspapers from the same period. I was therefore able to put into context the work of the shopkeeper on both local and regional levels.

I work with two overall categories specifying the social circumstances on which the work of the country shopkeepers takes shape. The first is the local market, with a clientele which has certain wishes and a way of life rooted in the countryside. The second are the large distribution chains, with their range of products and their ideals of trade.

The experience of working in a rural setting is the basis on which the country shopkeepers perceive their possibilities and limitations. The assessments by which they perceive the local market has developed as a result of the shopkeepers living with and being a part of the local circumstances. The shopkeepers, with occasional exceptions, are also part of organized retail trade. The distribution chains give a social affiliation, one in which the shopkeepers are offered not only goods but also information and know-how in the form of courses and ample printed matter. The world of organized retail trade forms a context of fundamental ideas about the form of retail trade and the modern ideals regarding order, forms of work, and modes of expression. This context, however, is not without its tensions. The rationality of efficient economies of scale clashes dramatically with the nearness to the customer that characterizes small shops.

Through their work, the country shopkeepers find themselves mediating between the domains of the local market and organized retail. The shopkeepers try to satisfy their customers’ wishes, but they do so within the limits of their perception of proper trade. In this respect, the country shopkeepers are not just the intermediaries through which goods are channeled, but are also links joining the local market to the value system of retail trade.

 

On Entering Into the World

A Literary-Sociological Study of Poets of Debut Volumes in the Swedish Literary Field in the 1970s

Daan Vandenhaute
Nordic Studies Department
Ghent University, Belgium
Daan.Vandenhaute@rug.ac.be
June 11, 2001

The protagonists in my study are Swedish poets who published their debut volumes from 1968-1976. I look at this group from a literary-sociological point of view, aiming to serve a dual purpose: to contribute to the historical understanding of a recent period in Swedish literary history that still is in need of exploration, and to go beyond the particularities of the Swedish case and contribute to our understanding of how literary fields operate in modern Western societies.

In order to achieve these goals, the study is designed as follows: the group that is examined consists only of novices who published a book of poetry between 1968 and 1976, excluding those which were published at the author’s own expense or by distinctly regional or religious publishing houses. Consequently, this selection excludes amateur writers while it includes those that aimed for a position within the literary field, regardless of the success of their efforts. In all, this sampling technique yielded 126 first-time authors.

The period of time that I study, the late sixties until the early eighties, is commonly accepted as a more or less homogeneous period within Swedish literary history and allows me to not only study the actual first-time book publication, but also the first stage in the novices' literary careers.

How these authors entered the field is studied in all its complexity, including the analysis of institutional factors, the social backgrounds of the novices, and the symbolic space in which they took positions. Therefore, data are collected regarding publication strategies, sideline activities (e.g. performing at literary festivals, writing literary criticism, etc.) institutional recognition and preferences, artistic choices, social backgrounds, and educational levels. These data are obtained from several sources, including the use of mail questionnaires, excerpts from polemic articles, manifestos and interviews, biographical data and content analysis of the reviews the authors received. The data are mainly analyzed using a multivariate method for exploring cross-tabular data called multiple correspondence analysis.

The nature of the research questions and strategies is motivated by the study's theoretical frame of reference. The study inscribes itself in the fairly recent tradition of literary research that, for convenience, could be described as the functionalist or systemic approach. Within this approach, cultural and literary phenomena are studied in their complex historical and social context in empirically verifiable ways.

Through a rigorous empirical examination of the investments made by the novices, the study of the ideological and aesthetic issues that were at stake, and the investigation of important institutional factors such as mediation and reception, this project wants to contribute to our understanding of the time-bound social process through which literature comes into being as such. At the same time, it is relevant to our knowledge of Sweden’s recent literary history.

Swedish versions of statements
by Swedish participants in I-RITE

 

Pionjärers bildningsvägar inom interaktiva medier i Sverige

Anna-Maria Ahlén
Pedagogiska institutionen
Uppsala universitet, Sverige
Anna-Maria.Ahlen@ped.uu.se  

Hur är det att arbeta inom en verksamhet där stora förändringar sker snabbt? Intresset för att finna svar på den frågan fick mig att närma mig den snabbt framväxande branschen av interaktiva medier och särskilt dem som arbetar med skapandet av webbsidor. Det är särskilt de svenska pionjärerna verksamma i Stockholm som intresserar mig, de som under första hälften av 1990-talet gav sig in i en helt ny verksamhet med ett nytt medium som ställde nya berättartekniska och formmässiga krav, i en bransch som under senare delen av 1990-talet kom att bli en viktig del av företags och organisationers marknadsföring och profilering. Stockholm är inte bara Sveriges huvudstad utan har också i fråga om Internet och interaktiva medier en ledande position i världen.

De övergripande frågor som jag arbetar med är: Vilka är dessa pionjärer? Varifrån kom de och vart var de på väg? Hur kom de att göra det de gjorde? Jag är också intresserad av hur de använder sig av utbildningssystemet och arbetsplatser för sin yrkesmässiga utveckling. För att svara på dessa frågor söker jag upp pionjärerna och ber dem berätta om sina liv och särskilt om sin bildningsväg genom livet till och i branschen av interaktiva medier.

Jag har alltså valt att gå till den plats där strukturförändringarna är som mest synliga, människorna själva, för att studera de representationer av deras liv som deras berättelser utgör. På ett livshistoriskt (life history) vis förbinder jag dessa livsberättelser (life story) med händelser och strömningar i den tid som de skildrar, men ser dem också som uttryck för denna tid. Samtidigt går det aldrig att komma ifrån det nu som berättelserna skapas i. Mötet mellan mig och informanten och syftet att denne ska berätta om sin bildningsväg blir avgörande för vad som sägs och hur det sägs.

Vi talar ofta om människors liv i metaforer. Jag låter vägen, bildningsvägen, bli en metafor för de aspekter av individernas liv som jag är intresserad av och som jag ber dem berätta om under två möten/intervjuer. Särskilt under den första låter jag dem berätta mycket fritt på detta tema. Men vad relaterar bildning till? Bildning som begrepp kan föra tankarna till finkulturens kunskapsideal eller till ett brett kunnande om mycket, allmänbildning. Historiskt förknippas bildningsbegreppet bland annat med humanistisk skolning där vetande har ett egenvärde, samt med upplysnings- och demokratisträvanden under 1800 talet att ge alla människor tillgång till skolning och kunskaper, folkbildning. Ingen av de här betydelserna av begreppet passar mitt syfte så jag försöker genom att söka begreppets rötter definiera det så att det blir angeläget också idag. Ett för mig användbart bildningsbegrepp skulle kunna innebära inkorporerandet av en specifik kultur, dess riter, ideal och sätten att göra det som ska göras, så att personerna kan låta detta kunnande spela i sina kroppar och liv, i handlingar, rörelser och val när de befinner sig i denna kultur - vilket påverkar deras möjligheter inom denna kultur. Det är alltså en relationell definition som jag söker där sammanhanget avgör vad som är bildning. Kanske handlar det om en förmåga att bli delaktig i sammanhang, fält, branscher etc.

För att hitta mina informanter använder jag mig av den så kallade snöbollsmetoden. Jag börjar alltså med en person som var pionjär och ber denne leda mig vidare genom att tala om vilka som denna arbetade med och kände till. Jag tänker hålla två snöbollar rullande. Den ena tar sin början i en pionjär som var i 40-årsåldern när han började, och den andra i en pionjär som var omkring 20 år. Dessa två ska ha börjat arbeta med interaktiva medier och framförallt webbsidor omkring 1992-1993 och tanken är att de ska leda mig vidare till andra som var aktiva vid denna tid.

Varför gör jag den här studien? Vad vill jag bidra med till forskningen? Det är två komplicerade frågor som inte låter sig besvaras i en handvändning, kanske för att det finns många svar. Men jag tror framför allt att det har att göra med att förstå den tid vi lever i och yrkesverksamhet i denna tid i en bransch som är beroende av och en del av den tekniska utvecklingen, särskilt utvecklingen av globala digitala nätverk som Internet. Men det finns också ett annat intresse: att undersöka hur utvecklandet av yrkeskunskaper och användandet av utbildningssystemet går till när det inte finns någon regelrätt utbildning, vilket var fallet för dessa pionjärer.

Vad är nyttan med denna studie? Min strävan är att öka kunskapen om vilka de människor var som blev pionjärer inom interaktiva medier i Sverige och hur deras bildningsväg ser ut. Jag kan tänka mig att flera olika grupper kan vara intresserade av studien, till exempel från ett nutidshistoriskt perspektiv, och från ett utbildningsplaneringsperspektiv både för individer och företag i branschen. Förhoppningsvis kan den också ha något att säga verksamma på ett mer övergripande plan.

 

Religiösa förändringar i Peru. Befrielseteologins uppkomst

Ulf Borelius
Sociologiska institutionen
Göteborgs universitet, Sverige
ulf.borelius@sociology.gu.se

 13 november 2001

I min forskning studerar jag befrielseteologins uppkomst i Peru. Befrielseteologin har som mål att klarlägga relationen mellan mänsklig emancipation och Gudsriket. Det är en teologi som präglas av ett socialt engagemang och som ger företräde åt de förtryckta fattiga. Genom att göra en integrerad analys av klerkernas och teologernas erfarenheter och de objektiva strukturer som gör dessa erfarenheter möjliga hoppas jag kunna bidra till en större förståelse för förändringarna inom kyrkan i Peru i allmänhet och det teologiska fältet i synnerhet. Ett särskilt fokus ligger på den peruanske teologen Gustavo Gutiérrez sociala bana. Gutiérrez var en av grundarna av befrielseteologin i slutet av 1960-talet och har sedan dess varit den viktigaste och mest inflytelserike befrielseteologen i Peru.

Befrielseteologin har en specifik historia i varje enskilt latinamerikanskt land. Peru var ett av de länder där den uppstod först. Där fick den tidigt ett stort inflytande på utvecklingen inom kyrkan.

De redskap som huvudsakligen används i studien är den franske sociologen Pierre Bourdieus nyckelbegrepp fält, habitus och kapital. Enligt Bourdieu kan mänsklig praktik förklaras och förstås med hjälp av en analys av relationen mellan sociala positioner, habitus - ett system av kognitiva och motiverande strukturer som är en produkt av erfarenheter, som alltid görs från en specifik social position - och ställningstaganden som agenterna gör inom olika praktiksfärer, eller fält. En social position är alltid en del av ett system av objektiva maktrelationer mellan sociala positioner, dvs. ett fält som framför allt karaktäriseras av kamp och olikheter i habitus såväl som i innehav av olika resurser (kapitalarter) - ekonomiska, kulturella, utbildningsmässiga, sociala etc.

I studien driver jag tesen att den underliggande principen för utvecklingen av Gutiérrez befrielseteologi finns dels i utvecklingen av hans habitus, dels i det peruanska teologiska fältet, i vilket han intar en social position. Jag kan emellertid här bara presentera preliminära resultat, då min forskning fortfarande pågår.

När Gutiérrez skapade sin befrielseteologi intog han en dominerad social position i det teologiska fältet, vilket betyder att andra teologer än han själv hade den legitima makten i fältet. Det är en position som överensstämmer med den som de lägre klasserna intar i samhället i stort. Denna strukturella korrespondens kan delvis förklara varför Gutiérrez ger företräde åt de fattiga och de lägre klasserna i sin teologi.

Gutiérrez representerade något nytt inom det teologiska fältet. Nästan alla andra teologer var utlänningar och medlemmar i religiösa ordnar. De flesta hade en doktorsexamen i teologi och några hade också en i filosofi eller något annat ämne. I allmänhet arbetade de heltid på Teologiska fakulteten i Lima, där de undervisade i teologi för studenter som i huvudsak var prästkandidater. Gutiérrez, å andra sidan, var peruan och sekularpräst. Han hade en licentiatexamen i teologi och psykologi och arbetade deltid på Katolska universitetet. Där undervisade han i teologi för studenter som hade andra ämnen än teologi som förstahandsval. Han arbetade även som rådgivare åt den nationella katolska studentorganisationen.

Under arbetet med analysen av utvecklingen av Gutiérrez habitus har min forskning avslöjat att den biografiska information som tidigare fanns om Gutiérrez är bristfällig och motsägelsefull. Många biografiska texter tenderade att vara hjälteberättelser och sprida myter snarare än att leva upp till vetenskaplig och analytisk forskning.

Utvecklingen inom det teologiska fältet i Peru beror inte bara på dess egen dynamik utan också på utvecklingen inom den nationella och transnationella kyrkan och den socio-ekonomiska och politiska utvecklingen i Peru. Under andra hälften av 1900-talet försämrades kyrkans sociala position, vilket ledde till allvarliga problem med återväxten av präster och lekmän och försämrade kyrkofinanser. Antalet infödda präster minskade kraftigt samtidigt som prästerskapets sociala sammansättning förändrades då andelen präster från de lägre sociala klasserna ökade. Detta underlättade förmodligen kyrkans uppbrott från gamla allianser med den ekonomiska och politiska eliten.

Under 1950- och 1960-talet blev den peruanska kyrkan alltmer upptagen av de fattigas situation. Heliga stolen och det latinamerikanska biskopsrådet (CELAM) spelade en aktiv roll i denna förändringsprocess, vilken väsentligen började med det latinamerikanska biskopsmötet i Río de Janeiro 1955. Även importen av det stora antalet utländska präster och systrar under denna period bidrog till förändringarna, eftersom dessa grupper i allmänhet främjade förändring och förmedlade nya religiösa idéer.

Nya religiösa och sekulära rörelser under 1950- och 1960-talet utmanade den peruanska kyrkans monopol på den legitima makten att definiera och forma lekmännens praktik och världsbild. För att kunna behålla sitt religiösa inflytande över de lägre sociala klasserna var kyrkan tvungen att anpassa sitt budskap till dessa gruppers religiösa och världsliga intressen.

Andra Vatikankonciliet (1962-1965) medförde att nya teologiska och pastorala idéer blev accepterade och spreds inom den globala kyrkan. Det innebar också att maktförhållandena inom kyrkan förändrades. Teologerna fick en ny position inom kyrkan, vilket innebar att de fick större frihet och ökat inflytande över kyrkans budskap. På samma gång försvagades den romerska kurian betydligt, åtminstone tillfälligt. Denna utveckling gav ökat utrymme inom den peruanska såväl som den globala kyrkan för nya teologier och teologiska experiment.

Slutligen tycks befrielseteologin i Peru ha uppstått som ett resultat av relationen mellan Gustavo Gutiérrez och fältet av teologer. Samtidigt utvecklades fältet av teologer inom den vidare kontexten av religiösa och sociala förändringar i Peru.

 

Dolkar, kunskap och makt. Sociala aspekter på den skandinaviska flintdolksteknologin 2350-1500 cal BC

Jan Apel
Department of Archaeology and Classical History
Uppsala University, Sweden
jan.apel@arkeologi.uu.se
2001-08-27

I denna avhandling argumenterar jag för att den senneolitiska sociala strukturen i Skandinavien var mer komplex än vad som tidigare antagits. En undersökning av visar att formella lärlingssystem, sannolikt baserade på arvsrätt inom klaner eller familjer, låg bakom flintdolksproduktionen. Rekryteringen av lärlingar baserades primärt på släktskap och hantverket var därmed institutionaliserat -- något som antyder att en komplex social struktur förelåg. Denna slutsats är i sin tur relaterad till den franske sociologen Pierre Bourdieus teori om symboliska tillgångar. I enlighet med denna teori är familjeenhetens huvudsakliga funktion att reproducera sina privilegier genom generationerna, bl. a. genom arvsrätt.

I denna avhandling undersöks hur organisationen av ett specialiserat hantverk korresponderar med graden av social komplexitet i ett traditionellt samhälle med bofasta bönder. Två huvudsakliga problemområden behandlas i texten:

1.   De sätt på vilket arbetsdelning och användandet av prestigeteknologier relaterar till social komplexitet i traditionella samhällen i allmänhet. Såväl teoretiska aspekter som frågor och iakttagelser gjorda under praktiska experiment berörs i denna diskussion.

2.   Den roll som produktionen av prestigeobjekt i flinta spelade i den förändring av segmentärt organiserade samhällen till hövdingedömen som inträffade inom loppet av senneolitikum och äldre bronsålder i Skandinavien. I syfte att studera detta undersöks flintdolkarnas produktions- och konsumtionsförhållanden.

Jag definierar teknologi som ett system av föremål, beteenden och kunskap som kan överföras mellan generationer och som därmed är integrerade med andra aspekter av det sociala livet. För att erhålla erforderlig teknisk kunskap har jag samarbetat med en erfaren flintsmed, fil. dr Errett Callahan. Flera produktionsstadier i tillverkningen av flintdolkar definierades genom praktiska experiment genomförda under två somrar på det Historiska försökscentret i Lejre, Danmark och vid Uppsala universitet i Sverige. Genom detta arbete erhölls en förståelse för graden av den förvärvade skicklighet och den tid som krävs för att producera dolkar.

Dessa resultat utsattes sedan för en châine-Operatoire analys. Enligt denna metod, som har sina rötter i durkheimiansk sociologi, är kroppstekniker, även de som förknippas med rent biologiska behov, att betrakta som socialt förvärvade. Detta synsätt implicerar med andra ord att studiet av gester och kroppstekniker angår ämnen som antropologi, arkeologi och sociologi. Två viktiga begrepp utgör basen för min undersökning av flintdolksteknologins sociala aspekter: (1) kunskap (connaissance) och (2) handlag (savoir-faire). Dessa termer definierar två element som ingår i genomförande av alla gester. Kunskap är explicit och förklarande till sin karaktär och kan därmed kommuniceras; den kan spridas från lärare till elev genom talat eller skrivet språk eller genom tecken och härmning. Handlag är en omedveten minnesfunktion som är ett resultat av praktisk erfarenhet. Det är intuitivt, förknippat med kroppsrörelser och kan endast uppstå genom praktisk träning och repetition.

De gester som ingår i vart och ett av dolkproduktionsstadierna blev, under experimenten, graderade i relation till den relativa andelen av kunskap och handlag. Vissa stadier krävde endast en låg andel av både teoretisk kunskap och praktiskt handlag medan andra stadier visade sig kräva en stor andel kunskap och ett enormt handlag. Det tog sannolikt år av praktisk träning för att koordinera de muskler och den kraft i anslaget som krävdes för att säkerställa det önskade resultatet.

Enligt Bourdieu förmedlar mänskliga institutioner, som t. ex. familjeenheten, symboliskt kapital genom generationerna. I detta sammanhang definieras symboliskt kapital som en förmåga eller tillgång som av en grupp människor anses vara värdefull. En annan av Bourdieus termer habitus kan definieras som en form av förkroppsligat symboliskt kapital -- individuella socialt formade egenskaper som t .ex. dialekt, musiksmak, etc. Dispositioner för olika typer av praktiker ses som formade av sociala faktorer och inte som tecken på naturlig talang eller intelligens. Termer som "symboliskt kapital" och "habitus" ger med andra ord reproduktionen av flintdolksteknologin en social mening. Då familjeenheten ses som en producent av symboliskt kapital i traditionella samhällen är det sannolikt att förhistoriska teknologiska traditioner överfördes i rakt nedstigande led genom släkter och klaner.

 Detta antyder att hantverkskunnandet fördes vidare inom lärlingssystem baserade på arvsrätt. Som vi sett är detta på två sätt logiskt. Det långa lärlingskap som krävdes för att överföra handlaget genom generationerna gjorde att släktskap gynnades vid rekryteringen. Hantverkskicklighet var i sig en värdefull tillgång som stimulerade regleringar av vilka som rekryterades till produktionsgruppen.

Lanthandlare. En etnologisk undersökning av ekonomisk verksamhet

Lars Kaijser
Etnologiska institutionen, Stockholms universitet
Lars.Kaijser@etnologi.su.se
Sept. 2001

I min avhandling diskuteras hur vardagslivet formas och bibehålls. Mitt syfte är att undersöka hur lanthandlarnas arbete utförs i ett sammanhang där det finns konkurrerande idéer om hur man ska bedriva detaljhandel. Jag riktar särskilt intresse mot hur arbetet får sin form och karaktär under de befintliga omständigheter som konstituerar handlarnas vardag. Jag diskuterar uppfattningar om detaljhandel och ekonomisk verksamhet, landsbygdsliv och det moderna samhällets organisation.

Materialet till undersökningen samlades under under åren 1990-1997. Kärnan utgörs av ett fältarbete i en landsbygdsregion i Klarälvsdalen, Sverige. Jag deltog i åtta butiker och assisterade lanthandlarna i deras arbete samtidigt som jag noterade och undersökte hur arbetet utfördes. Jag samtalade med kunder, anställda och försäljare och försökte lära mig den lokala marknadens sammansättning. Dessa data kompletterades med en undersökning av 12 branschtidskrifter från åren 1991-1993 och de lokala dagstidningarna från samma period. Materialet gjorde det möjligt att se  landthandlarnas arbete i en lokal såväl som en regional kontext.

Lanthandlare konkurrerar inte bara på en ekonomisk marknad utan också på ett ideologiskt fält där man förhandlar och strider om de ideal som formar detaljhandeln.

Jag arbetar med två övergripande kategorier när det gäller att definiera de sociala omständigheter som formade lanthandlarnas arbete. Den första är det lokala sammanhanget, med en kundkrets vars önskemål och preferenser rotades i ett landsbygdsliv. Det andra sammanhanget är de stora distributionskedjorna med deras varuutbud och handelsideal.

Lanthandlarna uppfattade sina möjligheter och begränsningar utifrån erfarenheten av att arbeta i ett ruralt sammanhang och att själva var en del av sin marknad. De var med något undantag också delaktiga i den organiserade handeln. Dessa distributionsnät gav en social gemenskap, där handlarna inte bara fick del av varuutbudet utan också av information och kunnande i form av kursutbud, och tidningar och informationsblad. Den organiserade handeln utformar ett sammanhang med grundläggande ideal när det gäller hur detaljhandel ska bedrivas, vad som är ordning, korrekta arbetsformer och uttryckssätt. Det är dock inte ett sammanhang som saknar konfliker och spänningar. De rationella effektivitetsideal som lett fram till stordrift krockar till exempel med den närhet som karaktäriserar små butiker.

Genom sitt arbete befinner sig lanthandlarna mellan den lokala marknaden och den organiserade handeln. Handlarna försöker tillfredsställa sina kunders behov, men gör det inom ramarna för hur de uppfattar vad som är riktig handel. Detta gör att handlarna till den lokala marknaden förmedlar inte bara varor utan också den organsierade handelns ideal.

Från internat till specialiserad militär utbildning
Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 och 1866

Esbjorn Larsson
History Department
Uppsala University
esbjorn.larsson@hist.uu.se 

Min avhandling är tänkt att behandla Kungl. Krigsakademien, en kadettskola grundad år 1792 på slottet Karlberg, och dess utveckling fram till dess utbildningen omformades inom ramen för Kungl. Krigsskolan. Utgångspunkten för min studie är att akademien ursprungligen inte var någon renodlad institution för specialiserad militär utbildning, utan snarare en internatskola för unga, mestadels frälse, pojkar. Målet med avhandlingen är att utröna vilken funktion krigsakademien fyllde och förklara hur den senare förändringen mot en mer specialiserad militär utbildning gick till. Förändringar som i mina ögon måste ses mot bakgrund av förändringar i samhället som helhet.

För att förstå Kungl. Krigsakademiens plats i det sena 1700-talets Sverige måste vi först beakta det samhälle i vilket akademien uppstod. Den gustavianska tiden (1772-1809) kan i ekonomiskt hänseende betraktas som senfeodal. Visserligen fanns en centraliserad statsmakt, men ett fullt utvecklat kommersiellt jordbruk saknades och en fullfjädrad kapitalistisk ekonomi hade ännu inte sett dagens ljus. I detta samhälle hade vidare officerskåren en framskjuten position och de tre viktigaste faktorerna för en lyckad militär karriär var fortfarande adelskap, personliga relationer till högre befäl och pengar.

I takt med att det svenska samhället förändrades under 1800-talet, som ett resultat av en växande kapitalistisk ekonomi och politiskt uppvaknande, förändrades även den militära utbildningen. Efter 1835 började krigsmakten kräva examen, avlagd antingen vid Karlberg eller inför någon av krigsmaktens examinationskommittéer, när nya aspiranter skulle tilldelas sin första officersgrad. Under 1850- och 1860-talet genomgick Kungl. Krigsakademien sedan en rad förändringar, vilka till sist ledde till att skolan omformades till Kungl. Krigsskolan år 1867. En utveckling som innebar att Karlberg blev den enda institution som hade rätt att utexaminera arméofficerare.

För att förklara den funktion som Kungl. Krigsakademien fyllde och dess utveckling från internatskola till militär högskola kommer jag att använda teorier och begrepp utvecklade av den franske sociologen Pierre Bourdieu. Ett av Bourdieus främsta intresseområden är samhällseliter och hur dessa lyckas vidmakthålla och reproducera sin ställning. Ur ett sådant perspektiv ser Bourdieu inte utbildning som främst ett sätt att utbilda människor, utan snarare som ett redskap för att konsekrera en elit och rättfärdiga skillnader i samhället och därigenom upprätthålla en maktstruktur. Med stöd av detta teoretiska perspektiv vill jag forma en hypotes kring Kungl. Krigsakademiens funktion, en hypotes som bygger på tanken att akademiens främsta funktion initialt inte var att producera bättre officerare, utan att reproducera den adliga dominansen inom krigsmakten. I syfte att föra denna hypotes i bevis kommer jag att med hjälp av Bourdieus teoretiska verktyg ge mig i kast med det empiriska materialet. Speciellt intressant i detta sammanhang är att mycket av utbildningen vid Karlberg inte var direkt kopplad till militära färdigheter utan snarare rörde sådant som syftade till att vidareförmedla det kultiverade sätt som anstod en gentleman.

Ett viktigt redskap i Bourdieus ”verktygslåda” är begreppet ”symboliskt kapital”, dvs vad människor uppfattar som värdefullt och tillskriver värde. Som exempel på symboliskt kapital kan nämnas en adelstitel, en akademisk examen eller en prestigefylld anställning; med andra ord, andra saker än pengar som öppnar upp dörrar inom en grupp eller i samhället. Begreppet ”kulturellt kapital” är närmast att se som en slags symboliskt kapital som härrör från en exklusiv social bakgrund, ofta uppbackad av utbildning. Det är dock viktigt att poängtera att kulturellt kapital inte enbart är en indikator på inhämtad kunskap, utan minst lika viktigt är den stil och elegans som tillskrivs den bildade. Vidare kan även nämnas att kulturellt kapital ofta benämns akademiskt kapital när det blir institutionaliserat, genom exempelvis en akademisk titel. Dessutom använder Bourdieu kapitalbegreppet i beskrivningen av relationer, såsom släktskap och vänskapsförhållanden. Detta kapital benämner Bourdieu ”socialt kapital”. I mina studier av 1700- och 1800-talets kadetter kommer begreppen kulturellt/akademiskt kapital och socialt kapital att användas för att utröna värdet av en examen från Kungl. Krigsakademien. I dessa studier kommer jag speciellt att titta på kadetternas kommande karriärer, men även på dess representation inom den högre militära ledningen.

För att undersöka akademiens utveckling under 1800-talet kommer ett annat av Bourdieus begrepp, ”fält”, att användas. Fält är ett system av relationer mellan agenter eller institutioner som strider om något de finner värdefullt. Konstvärlden, för att ta ett exempel från Bourdieus egen forskning, kan ses som ett fält, befolkat av konstnärer, kritiker, konsthandlare och andra som är inbegripna i kampen om vad god konst egentligen är. Det som sedan blir avgörande för agenternas placering på detta fält är deras respektive kapitalstruktur. Något som i exemplet med konstens fält ger upphov till en kamp mellan etablerad konst och avantgarde, men även mellan finkultur och kommersiell kultur. I min egen forskning kommer jag att ge mig i kast med att konstruera ett ”militärt fält” i ett försök att rekonstruera de positioner som innehas av personer som har intresse av krigsakademiens utveckling, men även positioner som intas av de grupper som använde sig av akademien för att reproducera eller höja värdet av sitt eget kapital.

 Viktigt för undersökningen är även relationen mellan det aktuella fältet och det övriga samhället. Som Bourdieu påpekat kommer ett fälts specifika logik att påverka yttre influenser ungefär på samma sätt som ett prisma bryter ljus. Med detta i minnet torde förändringar i samhällets produktionsförhållanden påverka det militära fältet på ett delvis annat sätt än samhället i övrigt. Viktigt i detta sammanhang blir bl.a. militärens förändrade ställning i samhället, från närmast synonym med staten under den gustaviansk eran, till endast en av flera grenar av statsapparaten under 1800-talet. Med denna strävan att studera kopplingen mellan samhällets produktionsförhållanden och det militära fältet, kan avhandlingen ses som ett försök att kombinera Bourdieus fältteori med den marxistiska uppfattningen att historiens i sista instans bestämmande moment utgörs av produktionen och reproduktionen av det verkliga livet.

 

Om inträdet i världen
En litteratursociologisk studie av lyrikdebutanterna i 1970-talets svenska litterära fält

Daan Vandenhaute
Department of Nordic Studies
University of Ghent
Daan.Vandenhaute@rug.ac.be
Sept. 2001

De svenska författare som debuterade med en diktsamling mellan 1968 och 1976 är huvudpersonerna i min studie. Jag undersöker den här gruppen utifrån ett litteratursociologiskt perspektiv med ett dubbelt syfte: att bidra till kunskapen om den nyare svenska litteraturhistorien, och att bidra till förståelsen av hur litterära fält fungerar i moderna västerländska samhällen.

Undersökningen är upplagd på följande sätt. Populationen utgörs av alla debutanter som publicerade en diktsamling mellan 1968 och 1976, med undantag för dem som debuterade på eget förlag eller på ett förlag med uttalat regional eller religiös karaktär. Amatörförfattarna exkluderas alltså medan urvalet omfattar alla som eftersträvade en position i det litterära fältet, oavsett om de var framgångsrika eller inte. 126 debutanter uppfyller dessa villkor.

Perioden som jag undersöker är åren mellan det sena sextiotalet och det tidiga åttiotalet, ett årtionde som i allmänhet uppfattas som ett ganska homogent skede i den svenska litteraturens historia. På så sätt blir det möjligt att undersöka inte enbart den egentliga debuten utan också den första fasen i debutanternas litterära banor.

Författarnas inträde i fältet undersöks i all dess komplexitet, genom analysen av institutionella faktorer, debutanternas sociala ursprung och det symboliska rummet som de tog positioner i. Därtill har data insamlats om publiceringsstrategier, sidoaktiviteter (t.ex. deltagande i poesifestivaler eller aktiviteter som kritiker) och institutionellt erkännande, liksom preferenser och konstnärliga val, socialt ursprung och utbildningsnivå. Olika material har använts: frågeformulär, polemiska artiklar, manifest och intervjuer, biografiska lexika och innehållsanalys av recensionerna av författarnas verk. Datamaterialet analyseras huvudsakligen med hjälp av multipel korrespondensanalys, en multivariat metod för granskning av kvalitativa data.

Problemställningen och undersökningsstrategierna motiveras av avhandlingens teoretiska referensram. Undersökningen skriver in sig i den ganska nya strömning inom litteraturvetenskapen som för bekvämlighetens skull kan kallas för den funktionalistiska eller systemiska riktningen. Dess utgångspunkt är att på empiriskt kontrollerbara sätt undersöka kulturella och litterära fenomen i deras komplexa historiska och sociala kontext.

Genom en noggrann empirisk granskning av debutanternas investeringar, analysen av de ideologiska och estetiska frågorna som stod på spel och undersökningen av viktiga institutionella faktorer såsom mediering och reception, kan projektet bidra till förståelsen av den tidsbundna sociala processen där litteratur som sådan uppstår. Samtidigt är det relevant för kunskapen om den nyare svenska litteraturhistorien.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/irite00.htm
Created by Donald Broady. Last updated 2001
Back to Digital Literature Start Page
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive