Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools
| 
Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools
| Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen-04.htm
Utbildningssociologiska och historiska analyser av grundskola och gymnasieskola
Förslag till ämnen för C- och D-uppsatser i anslutning till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC)
Vetenskapl. ledare:
Donald Broady
Professor i pedagogik
epost: broady@nada.kth.se
Koordinator kurser och uppsatser:
Ida Lidegran
Doktorand i pedagogik
epost:
ida.lidegran@ilu.uu.se
Ansvarig för kvantitativa undersökningar:
Mikael Börjesson
Doktorand i pedagogik
epost: mikael.borjesson@ilu.uu.se
Ansvarig för vissa kvalitativa studier:
Mikael Palme
Doktorand i pedagogik
epost: mikael.palme@lhs.se
Ansvarig för historiska studier:
Esbjörn Larsson
Doktorand i historia
epost: esbjörn.larsson@hist.uu.se
Tanken med följande förslag är att ge dig som C-student möjlighet att snabbt komma igång med C-uppsatsskrivandet och att ge goda förutsättningar för att ro iland denna uppgift. För att underlätta så mycket som möjligt erbjuder vi här flera slags ”paketlösningar”. Följande erbjuds:
Under läsåret 2004/2005 genomförs flertalet uppsatsarbeten och examensarbeten i anslutning till projektet Gymnasieskolan som konkurrensfält
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/gyko.htm>
Det är klokt att starta med uppsatsarbetet så snart som möjligt även om du avser att arbeta mer intensivt längre fram i tiden. Uppsatsarbetet ska resultera i en individuell uppsats, alternativt en gemensam uppsats där det tydligt framgår vem som gjort vad. Det går bra att göra sitt uppsatsarbete i grupp där man fungerar som en mindre forskningsgrupp med ansvar för olika områden av undersökningen. En person kan exempelvis ansvara för statistiska analyser, en annan för intervjuer och analyser av skrivet material och en tredje kan belysa frågeställningen från ett historiskt perspektiv.
Webbadresser:
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologis hemsida (SEC)
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/
Forskningsprojekt
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/research.htm
Kursutbud
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/courses.htm
Seminarier
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-04.htm
Ansvarig för kvantitativa
undersökningar:
Mikael Börjesson
Doktorand i pedagogik
epost: mikael.borjesson@ilu.uu.se
Utifrån register över samtliga elever i svensk grundskola 1995-1998 och gymnasieskola 1997 och 1998 kan delpopulationer såsom samtliga elever som gått ut grundskolan i en viss kommun väljas ut. Därmed har man skapat ett behändigt dataset som kan analyseras på en rad olika sätt. Man kan ställa sig frågor som: Finns det skillnader mellan grundskolor med avseende på vilka program eleverna väljer i gymnsiet? Kan dessa eventuella skillnader förklaras av att grundskolorna har olika social sammansättning av elever? På vilka sätt hänger avgångsbetygen samman med val till gymnasieskolan? Finns det betydande skillnader mellan pojkar och flickors val av utbildningar och kvarstår dessa skillnader när man analyserar de pojkar och flickor som har samma sociala ursprung och likvärdiga betyg? Vad spelar det nationella ursprunget för roll när det gäller att gå vidare till gymnasiet och för val av gymnasieutbildning?
Nedan kommer först vårt dataregister att beskrivas och därefter ges några förslag på C-uppsatsämnen.
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi har ett omfattande dataregister där samtliga elever i grundskolan 1995– 1998 och samtliga elever i gymnasieskolan 1997 och 1998 ingår. Det finns bland annat uppgifter om:
Dessutom finns uppgifter om elevernas
och om föräldrarnas
Följande förslag är tänkta för en person, men det hindrar inte att man går samman flera och genomför undersökningar som kompletterar varandra. Exempelvis kan man genomföra samma typ av analyser men för olika kommuner eller skolor. Det går också bra att skapa grupper som fokuserar exempelvis en kommun och där någon gör statistiska analyser och andra gör intervjuer och andra former av analyser.
Här kan man välja ut samtliga elever som lämnat årskurs 9 i en viss kommun och analysera relationer mellan grundskolor och gymnasieskolor och deras program. Hur stor andel av eleverna i grundskola 1 hamnar på gymnsieskola Y och program Z jämfört med andelen elever från grundkola 2 och 3. Vad betyder elevernas sociala ursprung, kön och nationella härkomst för valet av gymnasieskola och vilka gymnsieskolor och program väljer de elever som har höga grundskolebetyg kontra de som har låga grundskolebetyg? Här kan tänkas att man fokuserar mer på en faktors betydelse – kön, socialt ursrpung, nationell härkomst, eller betyg – för övergång till gymnasiet. Finns det skillnader mellan fristående skolor och kommunala grundskolor med avseende på vart eleverna tar vägen? Är det många elever som väljer att studera i andra kommuner och, i så fall, vad karakteriserar dessa elever?
Istället för att utgå från grundskolorna kan man vända på det hela och analysera från vilka grundskolor en viss gymnasieskola eller några olika gymnasieskolor rekryterar sina elever. Intressant här är exempelvis att jämföra fristående gymnasier med kommunala gymnasier och även nationella kontra lokala program. För att fördjupa analysen kan man även ta hänsyn till variabler som kön, socialt ursprung, nationell härkomst och betyg.
Vilka skillnader i utbildningsutbud finns mellan olika kommuner. Vilka program och grenar kan en elev i låt säga Arvidsjaur välja mellan kontra en elev i Stockholm eller Göteborg? Finns det regionala mönster, var i Sverige finns vissa typer av gymnasieutbildningar såsom speciella industriprogram, idrottsgymnasier, internationella grenar och utbildningar? Hur är friskolor lokaliserade i landet och vilka typer av utbildningar erbjuder de? Denna undersökning kan göras antingen som en kartläggning av det totala utbildningsutbudet eller som en mer begränsad analys av en viss typ av utbildningar men där man även analyserar vilka typer av elever de rekryterar. I det första fallet kan man utgå från den information om skolor som finns på Skolverkets hemsida. I det senare fallet kompletteras denna information med data från våra register.
Grundskolan är förvisso inte så diversifierad som gymnasieskolan, men här utgör framför allt fristående skolor ett särskiljande alternativ. Vilka former av fristående skolor finns det i Sverige? Hur är dessa spridda i landet? Ökar eller minskar vissa former av friskolor? På samma sätt som ovan går det här att kartlägga hela utbildningsutbudet i landet eller inrikta sig på en viss typ av fristående skolor och jämföra rekryteringen till dessa med rekryteringen till den kommunala skolan.
Att arbeta med statistik förutsätter en relativt omfattande arbete med att sätta sig in i statistiska dataprogram. De program vi arbetar med är framför allt det vanligaste programmet på marknaden, SPSS (för den som vill göra frekvenstabeller och korstabeller, vilket räcker gott och väl för de flesta undersökningar), och SPAD (för den som är intresserad av att genomföra korrespondensanalyser – den statistiska teknik som bland andra Pierre Bourdieu använt i många undersökningar). Dessutom bör man ha god datorvana och kunna behärska Word och Excel.
En återkommande forskarutbildningskurs i
korrespondensanalys finns för den som är i behov därav. Kursen ges i två
delar, en inledande del där databehandling i SPSS gås igenom, och en del om korrespondensanalys. Vi
rekommenderar denna möjlighet eftersom kursen ger en god grund för fortsatt
arbete med analyser av stora datamaterial. Man kan även få kurspoäng eller intyg efter
genomgången kurs. Se information om den kurs som gavs 2002.
<: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kor02.htm> , se:
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kor02.htm.
Under hösten kommer en forskarutbildningskurs i korrespondensanalys att ges vid Pedagogiska institutionen. Kursen ges i två delar, en inledande del i tre dagar 14, 15 och 16:e oktober där databehandling i SPSS gås igenom, och en del om korrespondensanalys som ges under vecka 46 (11-15 november). Den som är intresserad har möjlighet att följa kursen. Vi rekommenderar verkligen denna möjlighet eftersom kursen ger en mycket bra bas för analyser av stora datamaterial. Man kan även få kurspoäng eller intyg efter genomgången kurs. Se vidare: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kor02.htm.
Ansvarig för vissa kvalitativa studier:
Mikael Palme
Doktorand i pedagogik
epost: mikael.palme@lhs.se
Följande förslag till ämnen för C-uppsatser avser empiriska studier av främst gymnasieskolan och dess elever. De är exempel på en s.k. kvalitativ ansats, dvs. att med hjälp av direktobservation, intervjuer och utnyttjande av etnografiskt material av olika slag beskriva och analysera vad folk gör, hur de tänker och hur de uppfattar sig själva och omvärlden. En sådan ansats hindrar inte att kvantitativa data, till exempel statistiska uppgifter om skillnader mellan eleverna på olika skolor eller program i avseende på kön, socialt ursprung eller skolkarriär, används som komplement i beskrivningen och analysen, men har som huvudsyfte att komma åt sidor av verkligheten som svårligen låter sig fångas med hjälp av sådana kvantitativa data.
Vilka slags skillnader i sätten att uppfatta studierna och vad de ska leda till, i livsstilsorientering och i framtidsperspektiv finns mellan eleverna vid olika gymnasieprogram? Välj åtminstone två program vid en eller två skolor och intervjua ett tiotal ungdomar av båda könen om deras levnadsbana fram till nu, deras livssituation nu och deras framtidsplaner. Försök beröra olika områden av det som brukar kallas intressen i vid mening: vad man gör, vad man tycker om och tycker illa om, hur man ser på skolan, hur man klär sig, vad man förväntar sig av framtiden, osv. Detta slags studie kan gälla elever allmänt på de valda programmen och då försöka bygga in en känslighet för andra relevanta skillnader, särskilt den mellan könen. Den kan också sätta just vissa skillnader, till exempel könsskillnader, skillnader mellan svenskfödda elever och invandrarelever eller skillnader mellan skolor i socialt sett olika områden i fokus. De metoder som används kan innefatta direktobservation på skolor, intervjuer och eventuellt en mindre enkät. En alternativ ansats är att systematisk intervjua gymnasieelever på olika skolor eller på olika program om vad de själva uppfattar som viktiga skillnader mellan just program, skolor och elever, t ex i bakgrund, framtid, livsstil, etc. Möjligheter finns att underbygga analysen med statistiska uppgifter.
Detta tema utgör en möjlig precisering av det ovanstående och ”musik” skulle kunna bytas ut mot exempelvis ”sport” eller ”kläder”. Avsikten skulle vara att systematiskt och med hjälp av intervjuer med utvalda grupper av gymnasieungdomar (på bestämda program, på bestämda skolor, av olika kön, etc.) studera skillnader mellan elever av olika slag vad gäller ett bestämt livsområde, t ex musik eller sport. Vad tycker man om och vad tycker man illa om, hur kan denna smak och avsmak beskrivas och vad kan den antas bero på?
Betygen har en central funktion i skolan. Hur uppfattar eleverna dessa? Vilka är positiva respektive negativa till betyg? Vilka strategier utvecklar eleverna för att uppnå de betyg de eftersträvar? Detta uppsatsämne skulle i princip behandlas på samma sätt som ovanstående, med ett speciellt fokus på elevernas egna betyg och framtidsplaner. Ett alternativ är att även kombinera elevernas synsätt på betyg med lärararnas syn på betygen.
Gymnasieskolan är den mest könssegregerade skolformen som finns i Sverige. På vissa program kan det finnas upp till 95 % av ena könet. Hur ser eleverna på detta? Vad skiljer program och utbildningar som domineras av pojkar respektive flickor? Detta uppsatsämne skulle i princip behandlas på samma sätt som det ovanstående, dvs. att resultaten i undersökningen relateras till elevernas kön, sociala ursrpung, nationella härkomst, etc.
Hur tänker och väljer elever av olika slag till gymnasiet, vad vet de om skillnaderna mellan olika slags gymnasiestudier och hur kan deras tänkesätt och val förstås utifrån deras bakgrund och tidigare skolkarriär? Detta slags studie kan läggas upp på flera sätt. Den kan till exempel utgå från gymnasieelever på vissa skolor och vissa program eller från bestämda grupper av gymnasieelever och behandla hur de gjorde och vad de tänkte när de valde till gymnasiet. En studie av detta slag kan också utgår från årskurs 9-elever som står i begrepp att göra sin val till gymnasiet. En studie av detta slag skulle kunna sätta könsskillnader, skillnader mellan elever med olika social härkomst, skillnader mellan svenskfödda och invandrarelever eller andra viktiga skillnader i förgrunden. Huvudinstrument kan också vara endast intervjuer eller intervjuer kombinerat med en enkel enkät. Möjligheter finns att underbygga analysen med statistiska uppgifter.
Denna studie skulle syfta till att försöka beskriva och analysera gymnasieelevers syn på sin framtid, dvs vilken roll de vill ge olika slags fortsatta studier, yrkeskarriärer, livsformer och liknande, till exempel familjebildning. En sådan studie skulle utgå från vad man kan anta är viktiga skillnader i social härkomst, kön, skolprestationer eller liknande och på ett eller flera program eller i en eller flera skolor genom intervjuer och eventuellt en enkel enkät beskriva ungdomars förväntningar på framtiden.
I gymnasieskolan prövas idag olika slags sätt att organisera studierna, från traditionell klassundervisning till olika former av individualiserade studieformer, till exempel genom mentorskap. Denna studie skulle undersöka elevers sätt att uppfatta en eller flera av dessa studieformer och försöka förstå om skillnader mellan elever i avseende på kön, social härkomst, betygsprestationer eller liknande påverkar hur de uppfattar de studieformer de möter i skolan. Studien skulle utgå från ett eller flera program och skolor som väljs ut på grundval av att de kan antas vara olika i avseende på just studieformerna. På de valda skolorna och programmen skulle grupper av studenter väljas ut för intervjuer och direktobservation i skolan.
Ansvarig för historiska studier:
Esbjörn Larsson
Doktorand i historia
epost: esbjörn.larsson@hist.uu.se
För studier av utbildningssystemets utveckling utgör 1800-talet en mycket intressant epok. I Västeuropa övergick skolutbildning under perioden från att vara en angelägenhet som främst rörde den kyrkliga sfären, till att bli en verksamhet vilken involverade och intresserade allt större delar av samhället. Såväl folkskolans framväxt som striden kring realians roll vid läroverket utgör viktiga aspekter av denna process. Nedan följer ett par uppslag på ämnen som rör denna process.
För den som snabbt vill sätta sig in i 1800-talets
utbildningsväsende och de olika perspektiv som kan användas i diskussionen av
den aktuella utvecklingen, kan titta närmare på ”Det svenska utbildningssystemets uppkomst. Om olika perspektiv på det svenska läroverkets
framväxt under främst 1800-talets första hälft” (Bidrag till ILU:s forskningsdag
020506) som finns att hämta på:
http://www.anst.uu.se/esbjlars/detsvenskautbildningssystemetsuppkomst.pdf
Texten innehåller även referenser till användbar litteratur.
Växelundervisning är som bekant den svenska benämningen på Joseph Lancasters monitörsystem, en undervisningsmetod som introducerades i Sverige under början av 1800-talet och där mer erfarna elever användes som biträden i undervisningen. I sin tillämpning hade växelundervisningen ofta drag av militär drill och har i forskningen ofta kopplats till tankar om disciplinering med hjälp av bl.a. Michel Foucaults perspektiv.
Ett intressant faktum är att växelundervisningen även kom att användas vid Kungl. Krigsakademien (kadettutbildningen) och Nya Elementarskolan (statlig experimentskola), två skolor vilka knappast kan ses som uttryck för en disciplinering av arbetarklassen. Detta gör att vi kan fråga oss om växelundervisningen enbart var att se som ett disciplineringsinstrument, eller om det finns andra sätt att se på fenomenet. En tänkbar ingång i frågeställningen skulle kunna vara en studie av växelundervisningens tillämpning vid Nya Elementar.
Stockholms stadsarkiv (Ssa) Fört.nr. 1367, Placering 5-542:25:02-543:03:03, Arkivnamn: NYA ELEMENTAR.
Holmberg, Anton (1919), Elementarister : Några bilder från Nya elementarskolan i Stockholm på 1850-talet, Stockholm.
Nordin, Thor (1973), Växelundervisningens allmänna utveckling och dess utformning i Sverige till omkring 1830. Stockholm.
Nordin, Thor (1978), Nya elementarskolan i Stockholm, ett försök att förverkliga frihetens och jämlikhetens idéer, Uppsala.
Petterson, Lars (1992), Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham : utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809-1860, Uppsala.
Ramström, Claes Olof, (1833) Om undervisnings-werken i Sverige så väl de äldre, gymnasier och lärdoms-skolor, som de nyare, Nya Elementar-skolan, Upsala Lyceum, Hillska skolan och Lunds Lyceum, jämte ett tillägg om universitets-examina. Uppsala.
Santesson, Carl Gustaf (1929), Minnen från Nya Elementarskolan.
Årsredogörelse för Nya elementarskolan i Stockholm (1859-76).
Privata alternativ inom det svenska skolväsendet är inte något exklusivt för 1990-talet, ett faktum som bland annat uppmärksammas av Föreningen för svensk undervisningshistorias årsskrift från 1994. En intressant skola att studera vore Stockholms Lyceum, en av de skolor under 1800-talet som satte realundervisningen framför latinstudiet. I bröderna Selanders anteckningar kring livet i Stockholm under 1800-talet framställs vidare Stockholms Lyceum som något av en elitskola och skolan hade även en kadettavdelning som syftade till att förbereda för inträdesproven till Kungl. Krigsakademien. Ett intressant undersökningsobjekt vore exempelvis lärjungekåren, dess sammansättning och fortsatta liv, men även hur skolan ”profilerade” sig i den pedagogiska debatten.
Troligtvis Riksarkivet (Ra)
Ramström, Claes Olof (1839), Stockholms Lyceum. Uppsala.
Ramström, Claes Olof (1845), Stockholms Lyceum och Real-gymnasium. Stockholm.
Ramström, Claes Olof, (1833) Om undervisnings-werken i Sverige så väl de äldre, gymnasier och lärdoms-skolor, som de nyare, Nya Elementar-skolan, Upsala Lyceum, Hillska skolan och Lunds Lyceum, jämte ett tillägg om universitets-examina. Uppsala.
Ramström, Clas Olof (1849), Förslag till ett i vissa delar nytt skolsystem med förening af de båda bildnings-linierna sådan den är verkställd i Stockholms lyceum. Stockholm.
Selander, Nils (1909), Lärare och lärjungar vid Stockholms Lyceum vårterminen 1850-höstterminen 1859. Stockholm.
Selander, Nils & Selander, Edvard (1920), Två gamla Stockholmares anteckningar. Stockholm.
Utbildningshistoria 1994 (1994), Uppsala.
En intressant kombination av privat och statlig understödd skolverksamhet utgjorde inrättandet av Athenæum, ett realgymnasium som ledde fram till en studentexamen utan klassiska språk. Athenæum kan i sammanhanget ses som en fortsättning på den Brändströmska skolan, som var en privat inrättad borgarskola. Såväl Brändströmska skolan som inrättandet av Athenæum, är intressanta exempel på 1800-talets utveckling inom utbildningsområdet. Intressanta frågor vore turerna kring inrättandet av Athenæum, men även ur vilka samhällsgrupper man rekryterade sina lärjungar.
Gävle stadsarkiv, möjligtvis även Borgarskolans eget arkiv.
Elfstrand, Daniel (1928), Gefle elementarskola och Athenaeum, En historik. Stockholm.
Hall, B. Rudolf (1935), Manliga privatläroverk. Lund.
Severin, Göran (1996), Borgarskolan i Gävle : Sveriges äldsta handelsskola : några glimtar ur dess tidigare historia i Oknytt. Holmsund : Oknytt, 1980- , ISSN 0349-1706 ; 1996 (17:1/2), s. [1]-14.
Ur Gävle stads historia (1946), Gävle.
Åstrand, Sigurd (1976), Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878. Uppsala.
Vid Kungl. Gymnastiska centralinstitutet föddes den svenska gymnastiken, dess fader var Pehr Henrik Ling. Fysisk fostran kom under 1800-talet att tillsammans med den medborgerliga bildningen bli viktiga slagträn i den pedagogiska debatten. Detta gjorde att Gymnastiska centralinstitutet kan ses som mer än bara en fråga om intresset för gymnastik. Ämnet rymmer många intressanta vinklar såsom kopplingen till krigsmakten, men även öppnandet av institutets kvinnliga avdelning år 1864. Kvinnornas intåg måste ha inneburit en kraftig utmaning och omdefiniering av gymnastikens tidigare så manliga framtoning.
Riksarkivet (RA) Arkiv (motsv): Gymnastiska centralinstitutet, Kungliga, Referenskod: SE/RA/420095
Stockholms stadsarkiv (Ssa) Fört.nr. 0095, Placering 5-523:22:02-23:05, Arkivnamn: KUNGLIGA DIREKTIONEN ÖVER STOCKHOLMS STADS UNDERVISNINGSVERK, Sökord: GYMNASTISKA CENTRALINSTITUTET
Kungl. gymnastiska centralinstitutets historia 1813-1913, med anledning av institutets hundraårsdag (1913), Stockholm.
Till Per Henrik Lings minne, skrift vid hundraårsfesterna till firande af Lings gymnastiska lifsgärning (1913), Lund.
Ånimmer, Lena (1997), Linggymnaster på Riksarkivet!. Om "Gymnastiska centralinstitutets samling av enskilda arkiv", deponerad i Riksarkivet i: EB-nytt. Stockholm : Riksarkivet, 1993- , ISSN 1402-084X ; 1997, s. 29-36.
Hela 1800-talet var en period av såväl förändringar inom utbildningsområdet som en tid av stormig pedagogisk debatt. Ett ständigt diskussionsämne var 1812 års uppfostringskommitté, en grupp som syftade till att närmare granska skolväsendet. Kommittén som sådan gav upphov till en livlig debatt, vilken utgör en grund för vår förståelse av 1800-talets förändringar på utbildningsområdet. Ett sätt att komma åt denna debatt är en studie av pressen, men även de pamfletter som gavs ut i början av 1800-talet. Undersökningen skulle antingen kunna inriktas på Allmänna Journalen under perioden 1812-1815 eller Argus, Journalen och Stockholmskuriren under 1820-talet.
UUB Allmänna Journalen, Argus, Journalen, Stockholmskuriren
Den svenska pressens historia. 1, I begynnelsen (tiden före 1830) (2000), Stockholm.
Lundstedt, Bernhard (1969), Sveriges periodiska litteratur 1645-1899. Stockholm.
Ohlson, Nils G. (1945), Kring tillkomsten av 1812 års uppfostringskommitté. Några anteckningar. Stockholm.
Ohlson, Nils Gustaf (1946), Hur 1812 års uppfostringskommitté rekryterades. Några personhistoriska anteckningar. Kalmar.
Den som vill formulera ett eget ämne av utbildningshistorisk karaktär är självklart välkommen att göra det. Om ämnet rör tiden före 1900-talet kan B. Rud. Halls Källförteckning till svenska pedagogikens historia vara en bra ingång.
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen-04.htm
Created by Donald Broady, Mikael Börjesson, Ida Lidegran, Mikael Palme and Esbjörn Larsson
Last updated 2004
Back to SEC home page