This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-palmer-970530.htm

 

 

URL Underlag till seminariet "Eliternas transnationella strategier i Frankrike och Sverige", Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Lärarhögskolan i Stockholm, 30 maj 1997

Den moderna transnationella ekonomin som den svenska elitens nya arena - en historisk fasmodell 1870-1996

Richard Palmer
Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet

En aspekt av den samtida globala sammanpressningen av tid och rum är framväxten av en ny ekonomisk transnationell arena, dominerad av socioekonomiska toppskikt från olika länder. Hur ser denna arenas framväxt under de senaste hundra åren ut ur ett svenskt perspektiv? Tre analysnivåer är tänkbara: en aggregerad makronivå, en meso-, eller företagsnivå och slutligen en mikro-, eller individnivå. Att exakt fastslå den sammantagna omfattningen av och tillväxten av Sveriges sammankopplingar till denna ekonomiska transnationella arena är omöjligt. Vad man däremot kan göra är att indirekt teckna arenans yttre konturer och se deras förändring över tid. Det har jag gjort genom att söka bedöma framväxten av svensk utgående transnationellt gränsöverskridande produktions-, finans- och affärsverksamhet i dess aggregerade form. Denna metod bygger på antagandet att svensk ekonomisk integration med utlandet, så som den kan avläsas i den långsiktiga tillväxten av två aggregerade mått - exportens och de utgående direkta utlandsinvesteringarnas andel av landets samlade produktion - indirekt avspeglar en tillväxt av svenska ekonomiska aktörers transnationella sammankopplingar. Förutom att allmänt bedöma denna historiska tillväxt har jag dessutom periodiserat den moderna svenska ekonomiska transnationaliseringsprocessen (ca 1870-1996). Dessutom har jag kompletterat bedömningarna på makronivån med några konkreta exempel på svenska företags och elitpersoners gränsöverskridande praktik.

Exportens relativa tillväxt i förhållande till landets samlade produktion visade på en långsiktig ökning av svenska företags beroende av exportmarknader, även om denna relativa ökning var diskontinuerlig. I början av 1990-talet kunde en exportkvot avläsas som hade fördubblats i förhållande till det tidiga 1870-talets. Trenden under det senaste dryga seklet har alltså varit att svenska företag ökat sitt beroende av utländska marknader, vilket tyder på en utvidgning av det transnationella professionella fältet kopplat till svensk exportaktivitet.

En motsvarande sammanhängande kvantitativ bedömning av tillväxten av integrationen i produktionssfären visade sig vara omöjlig att åstadkomma eftersom aggregerade data om utländska direktinvesteringar inte finns från tidigare än mitten av 1950-talet. Jag har i alla fall funnit att det rådde en påfallande stark kontinuitet i de svenska utlandsinvesteringarna. De flesta av dagens stora transnationella företag etablerade sig i utlandet redan innan det andra världskrigets utbrott. Detsamma gällde för de stora svenska bankerna vars gränsöverskridande sammanlänkningar emellertid mer antog karaktären av nätverksbyggande. Måtten på gränsöverskridande ekonomisk integration i produktionssfären visade entydigt på en positiv relativ tillväxt hos de svenska direkta utlandsinvesteringarna under perioden; en långsam tillväxt från 1955-80 och därefter en brant uppgång under ett decennium. Min tolkning av den positiva tillväxten av de två integrationsmåtten var att de utgjorde ett indirekt mått på den svenska affärselitens fördjupade och utbyggda transnationella socio-ekonomiska arena.

I periodiseringen av den moderna svenska transnationella arenans framväxt och utveckling har jag identifierat en första inledningsfas från (1870-1921). Perioden inleddes med den första svenska etableringen av ett majoritetsägt produktionsbolag i utlandet och fortsatte med att företag som AGA, SKF, L M Ericsson och Elektrolux grundade sina första utlandsenheter. Den andra strategiska fasen (1922-1949) innebar en minskad integration i marknadssfären, men en fördjupad integration i produktionssfären, vilket bl.a. visades av att svenska företag grundade drygt 70 produktionsbolag i utlandet under perioden. Inledningen till efterkrigsfasen - konsolideringsfasen (1950-1979) - markerades av att exportkvoten vände uppåt och av att takten i antalet utlandsetableringar ökade. 1970-talet var en övergångsfas i den svenska transnationaliseringsprocessen.

Åren runt 1980 markerar det tydligaste skiftet i utvecklingen av Sveriges sammankoppling med den transnationella arenan. Då inleddes den intensifieringsfas (1980-?) som pågår än idag. Främst var det utflödet av svenskt investeringskapital som nådde en historisk höjdpunkt under denna period, men detta skedde parallellt med en intensifierad integration genom handel. Mot slutet av perioden ökade de utländska direktinvesteringarnas relativa betydelse i förhållande till exporten. Perioden markerade ett skifte i den nationella ekonomisk-politiska regleringen av Sveriges förhållande till omvärlden. En successiv och omfattande avreglering skedde under 1980-talet. Följden blev en expansion av den transnationella arenan utan motstycke i svensk ekonomisk historia.

Hitintills har jag i första hand ägnat mig åt att ge en bild av de yttre förutsättningarna för den transnationella ekonomiska arenans tillväxt ur svensk synvinkel - behandlingen av den svenska transnationella affärseliten som sådan har således varit underordnad detta. Men jag tycker mig ändå exempelvis ha sett att karriären hos de flesta av de transnationella elitpersonerna under de olika faserna - oberoende av strukturen hos deras individuella symboliska tillgångar - följt en likartad väg. Först handelshögskola, sedan fortsatta studier vid ett utländskt elituniversitet och därefter en inledande yrkesverksamhet vid någon utlandsavdelning hos ett svenskt eller ett utländskt företag. Medlemmarna i wallenbergdynastin har främst grundat sig på ett starkt ekonomiskt kapital ackumulerat i några av de traditionella svenska gränsöverskridande storföretagen, medan exempelvis bankmannen Louis Fraenkel, verksam under inledningsfasen av den moderna transnationaliseringsprocessen, mer förlitade sig på ett socialt kapital i form av ett transnationellt och interpersonellt nätverk. Också Axel Wenner-Grens väg till transnationell kapitalistisk elitstatus under mellankrigstiden byggde på en gradvis ackumulation av symboliska och ekonomiska tillgångar. Percy Barnevik hör till den senaste och intensifierade fasen av den svenska transnationaliseringsprocessen och representerar en ny transnationell meritokrati. Han ställer sig som oberoende professionell yrkesman i de transnationella företagens tjänst och har dessutom sett som sin mission att offentligt driva det transnationella kapitalets intresse i frågor om global avreglering, europeisk integration och svenska företagsvillkor. Barnevik har stått i förgrunden för den svenska utlöparen av ‘de transnationella eliternas revolt’, som allt fler dominerande aktörer på den professionella transnationella arenan nu sluter upp bakom.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-palmer-970530.htm
This HTML version created by Donald Broady. Last updated 25 May 1997
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive