Bakgrund

Forum för studier av utbildning och kultur startade 1993 som ett forskarnätverk i anslutning till Skolverkets basprogram Skolan som kultur- och arbetsmiljö. Förberedelserna för att konstituera nätverket började under hösten 1992. Den 3 februari 1993 samlades 22 forskare från hela landet till ett heldagsseminarium i Stockholm för att vidareutveckla planerna. Ansökan insändes till Skolverket den 25 februari 1993 (D.Broady: Forum för studier av utbildning och kultur. Plan för ett forskarnätverk i anslutning till Skolverkets basprogram Skolan som kultur- och arbetsmiljö, PM 1993-02-25).

De tre gemensamma frågor som håller ihop nätverket är: Vad har olika grupper elever, lärare, skolledare i bagaget? Vilken ordning råder i skolans värld? Vad sker i mötet mellan det eleverna, lärarna, skolledarna har i bagaget och den ordning som råder i skolan?

Kring dessa frågor samverkar forskare med hemvist inom skilda vetenskapliga traditioner och med tillgång till skilda slag av empiriska material. Nätverket utgör en kontaktyta mellan pågående och planerade projekt vid ett flertal forskningsmiljöer. Samordningen är måttfull och drives inte längre än att forskningstraditionerna tillåts verka på sina egna villkor.

Nätverkets verksamhet bedrivs i form av

• utbyte av erfarenheter och material mellan ett antal forskningsmiljöer, kollokvier och ad hoc-seminarier,
• inventering av tillgängligt relevant material, såsom registerdata, forskningsresultat, material från utvärderings- och uppföljningsstudier,
• befrämjande av internationella forskarkontakter.

Från starten 1993 låg ansvaret för nätverket hos Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Lärarhögskolan i Stockholm. Fr.o.m. 1 juli 1995 har ansvarat delats mellan å ena sidan UTKIK-gruppen, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet (Sverker Lindblad), å andra sidan Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (Donald Broady, fram till september 1997 vid Lärarhögskolan i Stockholm, därefter vid ILU, Uppsala universitet). Vi har funnit att denna förändring varit till till fördel för nätverket, eftersom de två forskningsmiljöerna på olika sätt kompletterar varandra. Vid den förstnämnda finns exempelvis väl utbyggda kontakter inom den anglosaxiska forskarvärlden medan den sistnämnda har mer kontakter med kontinental forskning. Vidare är förstnämnda mer inriktad mot etnografiska studier av ”mikro”-karaktär och den sistnämnda mot utbildningssociologiska studier av ”makro”-karaktär. Ett viktigt syfte med nätverket har varit att åstadkomma möten mellan dessa två perspektiv.

Fr.o.m 1 januari 1997 flyttades nätverkets administration till Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Fr.o.m. 1 januari 1999 delas koordineringsarbetet mellan Pedagogiska institutionen och ILU.

Seminarier, gästföreläsningar, workshops etc till vilka deltagare i nätverket inbjudits 

• 28 oktober 1993. Lärarhögskolan i Stockholm. Sammankomst med ett fyrtiotal deltagare från hela landet. Inbjudna var forskare och doktorander som har manifesterat intresse för nätverket och/eller driver projekt inom Skolverkets basprogram Skolan som kultur- och arbetsmiljö. Merparten av tiden ägnades åt presentationer av deltagarnas forskningsinriktningar och pågående arbete. (En nyttig effekt var att kontakter för framtida samarbete kunde knytas.) Dessutom presenterade Erik Wallin Skolverkets forskningsprogram.
• 29 oktober 1993. Lärarhögskolan. Diskussionsseminarium om användning av registerdata i utbildningsforskningen. Ett tjugotal deltagare.
• 15-16 december 1993. Lärarhögskolan. Tvådagars workshop om statistisk bearbetning av registerdata med hjälp av korrespondensanalysteknik. Ett tiotal deltagare (från Sverige, Norge och Danmark).
• 24 januari 1994. Lärarhögskolan. Håkon Leiulfsrud och Peter Sohlberg, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, presenterade under rubriken ”Kontextualisering och social stratifiering” pågående arbete med studier av förändringar av socialgruppsstrukturen. Ett femtontal deltagare.
• 7 februari 1994. Lärarhögskolan. Ola Stafseng, sociolog vid UngForsk i Oslo, presenterade sitt bokmanuskript ”Den historiske konstruktion av moderne ungdom. Om ungdom som forskningsobjekt i vitenskaps- og utdanningshistorisk belysning”. Ett tjugotal deltagare.
• 4 maj 1994. Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Kollokvium under rubriken ”Mikrostudier av skolans vardag”. 29 deltagare. Diskussionsinledningar av Jonas Frykman, Birgitta Svensson, Gunnel Olsson (Etnologiska institutionen, Lunds universitet); Ingrid Andersson (Tema Barn, universitet i Linköping); Barbro Allardt Ljunggren (Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet); Elisabet Öhrn (Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet); Anders Garpelin (Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet); Fritjof Sahlström (Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet).
• 17-18 oktober 1994. Lärarhögskolan i Stockholm. Tre seminarier under rubriken ”Vetenskaplig och praktisk kunskap”:
  Seminarium 1. Förhållandet mellan vetenskap och populärvetenskap. Prof. Sven Öhman, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet. Kommentator: Donald Broady.
  Seminarium 2. Om praktisk kunskap, särskilt i undervisningssammanhang. Diskussionsinledningar: Björn Nic. Kvalsvik, Institutt for praktisk pedagogikk, Universitetet i Bergen, Norge; Ingrid Carlgren, Pedagogiska inst., Uppsala universitet; Bengt Molander, Filosofiska inst., Göteborgs universitet. Kommentator: Sverker Lindblad, Pedagogiska inst., Uppsala universitet.
  Seminarium 3. Från tyst kunskap till personlig kunskap. Docent Bertil Rolf, filosofiska institutionen, Lunds universitet.
  Ca 75 deltagare
• 28 nov-5 dec 1994. Lärarhögskolan och Nordplan. Seminarieserie ”Les patrimoines des grandes familles” (Sv övers. ung. ”Fina släkters arvegods”), under medverkan av Monique Pinçon-Charlot och Michel Pinçon, Centre de sociologie urbaine, l’Institut de recherche sur les sociétés contemporaine, Paris. 10—15 deltagare. Seminarierna dokumenterade i skriften Monique Pinçon-Charlot/Michel Pinçon, Considérations sur l’enquête sociologique dans les beaux quartiers, Skeptronhäften 10, 1996.
• 20—21 febr 1995. Seminarium ”Nordiska studier av fält”, Lärarhögskolan i Stockholm. 34 deltagare.
• 10-11 maj 1995. Kollokviet ”Datoranvändning vid kvalitativa analyser”, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, 10-11 maj 1995. Arr. Donald Broady, Sverker Lindblad och Fritjof Sahlström. Ca 50 deltagare.
• 10-11 april 1996. Seminarier med Monique de Saint Martin (Centre de sociologie de léducation et de la culture, École des Hautes Études en Sciences Sociales, Paris): ”En France, « la noblesse nexiste plus », comment létudier sociologiquement?” (10 april 1996), ”Les reconversions des élites : deux exemples” (11 april 1996), Lärarhögskolan i Stockholm.
• 13 maj 1996. Heldagsseminarium ”Skolan som kultur- och arbetsmiljö”, Karlshälls gård, Stockholm, 13 maj 1996, arr. av Donald Broady och Sverker Lindblad. Forskare som ansvarar för projekt inom Skolverket basprogram 2 (Skolan som kultur- och arbetsmiljö) presenterade sina resultat. Inbjudna kommentatorer var Christer Skoglund (Idéhistoria, SU) samt Bo Lindensjö och Göran Bergström (Statskunskap, SU).
• 14 maj 1996. Workshop ”Ethnographic studies on schooling and market”, Lärarhögskolan, Stockholm, 14 maj 1996, med deltagande av Stephen Ball och Meg Maguire, King's College, University of London.
• 25 sept 1996. Thomas Osborne (Department of Sociology, University of Bristol), seminarium ”Foucault and the Idea of an Aesthetic Politics”, Lärarhögskolan i Stockholm.
• 25 sept 1996. Nikolas Rose (Goldsmith's College,University of London), seminarium ”The 'Crisis of the Social' - refiguring the 'Social Question' ”, Lärarhögskolan i Stockholm.
• 18- 19 sept 1996 Miniseminarieserie ”Den prosopografiska metoden”, med Gisele Sapiro (Centre de sociologie de l’éducation et de la culture, École des Hautes Études en Sciences Sociales, Paris), Lärarhögskolan i Stockholm. Seminarierna dokumenterade i skriften Gisèle Sapiro, Collective biographies and the theory of “literary field”, Skeptronhäften nr 9, 1996.
• 26 sept 1996. Basil Bernstein (Institute of Education, University of London), seminarium ”Pedagogizing Knowledge: Studies in Recontextualizing”, Lärarhögskolan i Stockholm.
• 18 februari 1997. Seminarium, Lärarhögskolan i Stockholm, med anledning av Ola Stafsengs kommenterade nyutgåva av Ellen Keys Barnets århundrade. Anföranden av Ola Stafseng och Ulf. P. Lundgren. Lärarhögskolan i Stockholm. Ca 90 deltagare.
• mars 1997. Workshop ”Klassrumsforskning och etnografiska studier”, arr. Sverker Lindblad i samband med NFPFs kongress (Nordisk förening för pedagogisk forskning), Göteborg, 6-9 mars 1997.
• 20-21 mars 1997. Symposium ”På återbesök i ramfaktorteorin”, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Presentatörer: Urban Dahllöf, Ulf P Lundgren, Donald Broady, Christina Gustafsson, Elisabeth Hultqvist, Daniel Kallòs, Sverker Lindblad, Göran Linde, Agneta Linné, Lars Naeslund, Fritjof Sahlström och Ralf Sandberg. Kommentatorer: Staf Callewaert, Ingrid Carlgren. Ca 100 deltagare. Donald Broady och Sverker Lindblad var gästredaktörer för ett utökat temanummer (årg 4, nr 1 1999) av tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige som dokumenterade symposiet.
• 24 mars 1997. Seminarium ”Transnationella strategier i gymnasieskolan”, Lärarhögskolan i Stockholm.
• 8 april 1997. Minikurs om statistikprogrampaketet SAS, Lärarhögskolan i Stockholm.
• 30 maj 1997. Seminarium ”Eliternas transnationella strategier i Frankrike i Sverige”, Lärarhögskolan i Stockholm. Gästföreläsare Anne-Catherine Wagner, Sorbonne och École des Hautes Études en Sciences Sociales, Paris. Seminariet dokumenterades i skriften Ann-Catherine Wagner, Les stratégies transnationales en France, Skeptronhäften 13, 1997.
• 14 april 1997. Seminarium ”Stockholms bostadsfält och Homo Upsaliensis”, Lärarhögskolan i Stockholm.
• 26 maj 1997. Seminarium ”Kulturarvet i efterkrigstidens svenska skola”, Lärarhögskolan i Stockholm. Gästföreläsare Piero Colla, École des Hautes Études en Sciences Sociales, Paris.
• 3-4 juni 1997. Medarr. (tills. m. programmet Forskningens villkor) workshop ”Metodproblem vid studier av kulturella fält”, Humanisten, Göteborgs universitet. Gästföreläsare: Louis Pinto, chargé de recherches vid CNRS-Paris
• 8 december 1997. Seminarium ”Ekonomernas fält i Frankrike”, ILU, Uppsala universitet. Gästföreläsare Frédéric Lebaron, Université d'Amiens och École des Hautes Études en Sciences Sociales, Paris.
• 17 december 1997 Seminarium ”Transnationella utbildningsstrategier i Stockholm”, ILU, Uppsala universitet.
• 23 februari 1998. Seminarium ”Gymnasieskolans individuella program”, ILU, Uppsala universitet.
• mars 1998. förkonferensen ”Etnografiska utmaningen för pedagogisk forskning”, anordnad i samband med NFPF’s kongress i Lahtis 11-15 mars 1998.
• 14 September 1998. Seminarium ”The French intellectual model: permanence and changes”, ILU, Uppsala universitet. Gästföreläsare Christophe Charle, Professeur d’histoire contemporaine à l’Université de Paris-I-Panthéon-Sorbonne. Seminariet dokumenterade i skriften Christophe Charle, French universities and intellectuals. Two lectures. Skeptronhäften 16, May 1999.
• 1-2 oktober 1998. Workshop ”Fältstudier och korrespondensanalys”. ILU, Uppsala universitet. Svenska samt fem danska och en holländsk deltagare.
• 19 november 1998. Föreläsning ”Praktiskt förnuft” med efterföljande seminarium, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Föreläsare professor Staf Callewaert, Intitut for filosofi, Pædagogik og Retorik, Københavns universitet.
• 11-12 februari 1999. Symposium ”Forskning om lärare och lärares kunskap”, Lärarhögskolan i Stockholm. Arr. Prof Sven Hartman.
• mars 1999. Session om skoletnografi, NFPFs kongress i Köpenhamn.
• 19-20 mars 1999. First International Seminar on Cross-Professional Studies.
• 26 mars 1999. Workshop ” ’God’ undervisning i afrikanska skolor och dess villkor”. Med Mikael Palme, Christopher Stroud, Staf Callewaert, Wiggo Kilborn, Per Geckler, Oleg Popov, Lars Dahlström.
• 15-16 september 1999. Course in Classroom Etnography and Data Analysis. Gästlärare professor Carol Dixon och professor Judith Green, University of California, Santa Barbara.
• 13 november 1999. ”Teorier om utveckling i tredje världen”. ILU, Uppsala universitet. Föreläsn. Kenneth Hermele.
• 17 november 1999. ”Tvåspråkighet och tvåspråkig utbildning” . Föreläsn. Monica Axelsson.
• 16-17 november 1999. Workshop ”Den svenska gymnasieskolan under 1990-talet”, ILU, Uppsala universitet. Anföranden av professor Jan-Eric Gustafsson och doktoranderna Anette Andersson och Michael Hansen från pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet, samt Donald Broady, Mats B Andersson, Mikael Börjesson, Jonas Gustafsson och Mikael Palme från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Uppsala universitet. Båda forskargrupperna har på uppdrag av kommittén Välfärdsbokslut genomfört undersökningar av gymnasieskolans förändringar under 1990-talet.

Dessa arrangemang har samlat deltagare från många svenska universitets- och högskoleorter samt åtskilliga deltagare från Norge och Danmark.

Vidare har nätverkets medlemmar fått information om andra sammankomster, exempelvis specialsessioner vid NFPF’s kongresser; symposiet ”Multiple Marginalities: Gender, citizenship and Nationality in education”, Nordic-Baltic research symposium (NORFA), Helsingfors, 28-30 augusti 1998; konferensen ”Pedagogikhistorisk forskning”, Lärarhögskolan i Stockholm 10-12 september 1998. De av nätverkets deltagare som uttryckt särskilt intresse bjudits in till bl.a. ytterligare ett antal gästföreläsningar och seminarier om bl.a. fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin, samt ett större kollokvium på Karlshälls gård i samma ämne 4-5 okt 1995.

F.n. är ett hundratal forskare och doktorander knutna till nätverket.

Internationella kontakter

Ett internationellt nätverk, ägnat frågor om marknadsstyrning av ungdomsutbildning, gymnasieskolan och annan ungdomsutbildning, har upprättats mellan universitetet i Saragoza i Spanien, Université René Descartes i Paris, Kings College i London samt Uppsala universitet. En sammanhållande kraft är Stephen Ball vid Kings College. Från svensk sida deltager Sverker Lindblad. Samarbetet har resulterat i ett gemensamt forskningsprojekt samt utbyte vad gäller forskarutbildning. Deltagande engelska forskare har vid flera tillfällen besökt Sverige

Som en ”avknoppning” till nätverket Forum för studier av bildning och kultur har skapats ett nordiskt nätverk ”Etnography in Nordic Education” för etnografiska studier i pedagogiska sammanhang. Inom detta nätverk finns en diskussionslista, ETNOPED till vilket samtliga medlemmar beretts tillträde. I oktober 1998 anslog NorFA (Nordisk forskerutdanningsakademi) medel som möjliggör att nätverket fungerar som en samlingspunkt i synnerhet för utveckling av forskarubildningen i de nordiska länderna.

UTKIK-gruppen har koordinatoransvar för det EU-finansierade forskningsprojektet “Education Governance and Social Integration and Exclusion”. Inom detta omfattande projekt (med en samlad budget på ca 7,5 mkr) studeras förändringar i styrning och social integrering och utslagning. Fallstudier har genomförts i Finland, Sverige, Island, Tyskland, England och Skottland, Spanien, Portugal, Grekland och Australien. Ambitionen är att även få till stånd ytterligare ett EU-projekt kring ”cross-professional studies”.

Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi vid Lärarhögskolan i Stockholm tecknade den 7 februari 1995 med Centre de sociologie de l’éducation et de la culture vid École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris ett avtal om samarbete kring forskning och forskarutbildning (intensivkurser, doktorandutbyten, utbyten av forskare och handledare etc). Detta samarbete, som finansierats av utbildningsdepartementets särskilda anslag för samverkan med ”utländska elituniversitet”, har inneburit att ett stort antal flertal franska forskare inbjudits tills Sverige och fått tillfälle träffa svenska skolforskare och doktorander samt att svensk pedagogisk forskning vid upprepade tillfällen presenterats för franska forskare och doktorander i Paris.

Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi har tillsammans med Centre de sociologie de l’éducation et de la culture i Paris samordningsansvar för nätverket ”Formation des élites et internationalisation de la culture“, vari forskare från ett tjugotal europeiska och några utomeuropeiska länder medverkar. Nätverket konstituerades under ett kollokvium ”Les élites : formation, reconversion, internationalisation“ som arrangerades i Stockholm 24-26 november 1993 med deltagande från Algeriet, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Norge, Rumänien, Senegal, Storbritannien, Sverige och Ungern. Kollokviet dokumenterades i Donald Broady, Monique de Saint Martin och Mikael Palme (éd.): Les élites : formation, reconversion, internationalisation. Paris: CSEC, École des Hautes Études en Sciences Sociales / Stockholm: FUKS, Lärarhögskolan, 1995 (202 s.). En tyngdpunkt i detta internationella nätverks arbete är komparativa studier av utbildningssystemens allt mer transnationella karaktär i Europa. Ytterligare ett kollokvium arrangerades i Moskva 26-30 april 1996 under rubriken ”Formation des élites et culture transnationale” med ett fyrtiotal deltagare från Brasilien, Frankrike, Grekland, Holland, Italien, Rumänien, Ryssland, Senegal, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern. Revidare bidrag från det sist nämnda kollekviet publicerats i volymen Formation des élites et culture transnationale. Colloque de Moscou 27­29 avril 1996 (éd. D. Broady, N. Chmatko, M. de Saint Martin). Paris/Uppsala: CSEC, École des Hautes Études en Sciences Sociales/SEC, ILU, Université d’Uppsala, 1997 (385 s.).

Publikationer och annan information

En del av det hittillsvarande arbetet har inneburit att rapporter, forskningsplaner etc cirkulerat mellan de till nätverket knutna forskarna. Förteckningar över till nätverket knutna forskningsmiljöer, relevanta projekt, namn och adresser etc har sänts till samtliga deltagande forskare och distribuerats till nytillkomna intressenter.

Uppsatser, böcker, rapporter, C- och D-uppsatser etc har framställts inom ramen för de i nätverket knutna forskningsprojekten, se bl.a. verksamhetsberättelserna från projekten 12005 och 15004. Om publikationer från UTKIK-gruppen, se Sverker Lindblads redogörelse 1999-10-29. Information om publikationer (jämte nedladdningsbara versioner av vissa publikationer) från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi är lättast tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/archives.htm

Erfarenheter

Sverker Lindblad och jag är överens om att nätverket erbjudit en synnerligen fruktbärande diskussions- och samarbetsmiljö som fungerat som en kontaktyta mellan forskningstraditioner som alltför ofta är åtskilda. Den ursprungliga idén, att sammanföra studier av vad elever och lärare har i bagaget med studier av skolan som kultur- och arbetsmiljö, har visat sig produktiv. Inte minst för yngre doktorander, men även för etablerade forskare, tror vi nätverket varit till nytta.

Ett problem: otillräcklig forskningsfinansiering

Att Skolverkets forskningsbudget skurits ned har inneburit att de till nätverket knutna forskarna haft andra finansiärer, eller ibland ingen finasiering alls. Det har skapat vissa problem. I somliga fall betingades den inledande entusiasmen för deltagande i nätverket säkerligen av förväntningar om finansiering från Skolverket.

Å andra sidan var avsikten redan från början att samla forskare och doktorander med skilda finansieringskällor men överlappande forskningsintressen. Det har visat sig vara en framgångrik strategi.

Ett annat problem: att engagera andra än pedagoger

Ett svårlöst problem, som vi inte fullt ut lyckats lösa, har varit att engagera andra än pedagoger. Tanken var från början att locka historiker, statsvetare, sociologer, etnologer och andra att ägna sig åt utbildningsforskning. I någon mån har det lyckats, såsom i fallet med etnologen Jonas Frykman och hans medarbetare vilkas studier kom att finansieras inom Skolverkets forskningsprogram. (Frykman nämner i förordet till sin uppmärksammade bok Ljusnande framtid! Skola, social mobilitet och kulturell identitet, Lund 1998, att nätverket varit den diskussionsmiljö där arbetet vuxit fram.) Men även om exempelvis sociologer, idéhistoriker, statsvetare och andra deltagit i våra sammankomster, har ändå pedagogerna ofta dominerat. Problemet har försvåras av att utbildningsforskningen är så anmärkningsvärt underfinansierad i vårt land, ett faktum som uppmärksammats i många sammanhang, exempelvis av utredningen Forskning 20000. Under 1990-talet har större delen av Skolverkets forskningsbudget försvunnit. Rådet för forskning om universitet och högskolor har lagts ned. Även HSFRs samlade budget har minskat. I en sådan situation är det svårt att förmå företrädare för olika ämnen att göra sig besväret att planera för utbildningsforskning som kanske aldrig kommer att kunna realiseras. Risken är att utbildningsforskningen inte rekryterar de mest framstående företrädarna för andra ämnen än pedagogik utan i stället sådana som har svårt att klara konkurrensen inom sina discipliners traditionella kärområden.

Vi vill ändå inte svartmåla situationen. Trots allt har representanter för andra ämnen än pedagogik varit betydligt fler vid våra sammankomster än i de flesta andra sammanhang där utbildningsforskning avhandlas. Men det har varit svårt att förmå forskare med hemvist inom andra ämnen att lägga ned energi på att planera angelägna projekt inom utbildningsområdet, vilket som sagt har med otillräckliga finansieringsmöjligheter att göra.

Framtiden

Sverker Lindblad och jag är överens om att nätverket behövs och att dess egenart och existensberättigande främst består i att det förenar två slag av forskningstraditioner som alltför ofta skiljs åt: etnografiska ”mikro”-studier av vardagslivet i skolor och klassrum och utbildningssociologiska ”makro”-studier av systemet av bildningsvägar och skilda sociala och kulturella gruppers sätt att använda utbildningsväsendet. Uppdelningen är självfallet grov och inte knuten till någon strikt arbetsdelning (åtskilligt av Sverker Lindblads forskning är ”makro”-orienterad och i de studier jag själv ingår ofta observationer av etnografik art).

En slutsats är att tre slag av stöd vore önskvärda

• för att utveckla etnografisk forskning
• för att utveckla utbildningssociologisk forskning, samt
• till ett forskarnätverk som låter dessa inriktningar mötas.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/n-fsuk.htm
Created by Donald Broady. Last updated 11 April 2000
Back to SEC home page