---

---

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-19.htm

 

 

Underlag till seminariet "Eliternas transnationella strategier i Frankrike och Sverige", Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Lärarhögskolan i Stockholm, 30 maj 1997

Eliter och transnationella utbildningsstrategier
Presentation av pågående forskning

Underlag till seminariet "Eliternas transnationella strategier i Frankrike och Sverige", Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Lärarhögskolan i Stockholm, 30 maj 1997

Mikael Börjesson
Lärarhögskolan i Stockholm

 

Internationalisering har blivit ett honnörsord inom utbildningsvärlden, och framför allt kanske inom den högre utbildningen. Enligt Sverker Sörlin, som studerat utbildningsvärlden sedan medeltiden fram till idag, kan vi se en ökad internationalisering, eller snarare transnationalisering, av den högre utbildningen och forskningen de senaste decennierna. Ett påstående som många säkert skulle skriva under på. Vi kan då ställa oss frågan vad denna ökade transnationalisering består av?

För att besvara denna fråga är det viktigt att skilja mellan två analytiska nivåer. Den ena kan sägas vara diskursiv och syftar till att analysera "talet om" internationalisering, medan den andra, den faktisk nivå, söker att analysera vad som faktiskt sker inom högre utbildning beträffande internationalisering.

På den diskursiva nivån ger centrala styrdokument vid handen att internationalisering är viktigt för den högre utbildningen. Studerar vi informationsmaterial och årsredovisningar från olika universitet och högskolor finner vi belägg för internationaliseringens ökade betydelse även på de olika högskolorna och universiteten.

Motsvaras då dessa programförklaringar av reella satsningar – och vidare, vari består den s. k. internationaliseringen? På den faktiska analysnivån är det lämpligt att skilja mellan olika former av internationalisering. Internationalisering kan sägas omfatta

1) Student- och forskarmobilitet, att svenska studenter, lärare och forskare vistas utomlands vid utländska universitet och högskolor, samt att motsvarande grupper vistas vid svenska universitet och högskolor, vilket kan ske inom ramen för olika utbytesprogram eller genom informella kontakter,

2) Undervisning på främmande språk, vilket innebär att svenska studenter lär sig ett främmande språk men även att utländska studenter lättare kan tillgodogöra sig undervisningen,

3) Anpassning av undervisningens struktur och kurser efter internationell standard,

4) Forskarsamarbete med utländska forskningsmiljöer, vilka kan vara formellt reglerade eller av mer informell karaktär,

5) Ämnens karaktär, att de utgår från ett internationellt perspektiv, eller att själva objekten är internationella

Att internationalisering är av stor betydelse för den högre utbildningen torde vara ställt utom allt tvivel. Exempelvis har antalet svenska studenter som studerar utomlands på egen hand ökat från ca 2 000 studerande 87/88 till ca 15 000 studerande 95/96 och antalet utbytesavtal har även det ökat markant. Det är inte bara frågan om ett honnörsord, internationaliseringen har faktiska konsekvenser för utbildningssystemet och därmed för olika sociala gruppers utbildningsstrategier och sociala reproduktion. Projektet Eliter och transnationella utbildningsstrategier syftar till att ge svar på hur internationaliseringen påverkar det svenska högskolesystemet och vilken betydelse de transnationella utbildningsstrategierna spelar för olika sociala grupper. Flera olika undersökningar är planerade att genomföras. För att studera hur de olika sociala grupperna gör bruk av transnationella utbildningsstrategier är ett statistisk datamaterial beställt från SCB, där samtliga svenska studenter som läste utomlands med studiemedel under 95/96 skall ingå. Dessa skall sedan relateras till de som läser inom den svenska högskolan. Vidare är två mer detaljerade undersökningar planerade av svenskar som läser utomlands i New York-området och i Parisområdet, två områden som representerar de två mest populära länderna för svenska utlandsstudenter.

De resultat som skall presenteras här grundar sig på en explorativ undersökning av olika utbildningsinstitutioner i Stockholm. Målet har varit att försöka kartlägga vilka former av internationella satsningar som finns och studera skillnader mellan de olika lärosätena. Undersökningen är i huvudsak baserad på intervjuer med ansvarig för det internationella arbetet, dels på central nivå, dels på institutionsnivå och fakultetsnivå. Ytterligare information har hämtats från olika informationsmaterial, exempelvis informationsbroschyrer för de som vill åka utomlands och studera, eller för de som är intresserade av att studera i Sverige, statistik över studentmobilitet, årsredovisningar, kursplaner etc. Vidare har också studenter vid de olika utbildningarna som studerat utomlands intervjuats. För att få en mer generell bild av internationalisering har även företrädare för andra organisationer med internationella uppdrag, som högskoleverket, Svenska Institutet, Sverige-Amerika stiftelsen och Studying Stockholm intervjuats. Tonvikten har kommer dock att ligga vid de olika utbildningssätenas internationella satsningar. Vilka resultat har då framkommit i undersökningen?

För det första kan vi konstatera att de internationella satsningarna till stor del följer det svenska högskolefältets struktur. Mikael Palme och Donald Broady har i tidigare undersökningar visat att de svenska högskoleutbildningarna utgör ett hierakiserat system där en dominerande pol och en dominerad pol återfinns. De högskolor och institutioner som är mest utpräglat internationella är Karolinska institutet, Handelshögskolan och Kungliga tekniska högskolan, vilka intar de mest dominerande positionerna inom högskolefältet. Ser vi till studentutbyte så skickar KI idag ut mer än 50% av sina läkarstuderande utomlands någon gång under utbildningen, motsvarande siffra är för Handels över 30% och för KTH närmare 25%. I princip tar man även emot liknande andelar studenter från utlandet. Detta kan jämföras med exempelvis Stockholms universitet, där den juridiska fakulteten skickar ut flest studenter och har en andel på 10-15% av sina studerande. Vi finner även skillnader i vilka former av avtal och skolor som de olika lärosätena har utbyte med. De flesta olika möjligheterna för utlandsstudier och utlandspraktik finns på Karolinska, medan Handels har de mest exklusiva utbytesprogrammen. Handels ingår exempelvis i ett utbytesprogram där de bästa handelshögskolorna i tolv Europeiska länder ingår. Men internationaliseringen är inte endast en fråga om studentutbyte. Ett annat viktigt inslag i internationaliseringen är undervisning på främmande språk, vilket utan undantag innebär engelska. Antalet kurser som hålls på engelska har ökat drastiskt på de olika utbildningsinstitutionerna.

Beträffande studenterna kan vi ställa oss frågorna vilken roll utlandsstudierna spelar i studenternas livsbanor och vilken form av investering utlandsstudierna bör ses som? Utifrån de genomförda intervjuerna med studenter som studerat utomlands en eller två terminer genom något utbytesprogram, framstår de språkliga investeringar och den kulturella erfarenheten som viktigast. Själva studierna spelar även de en viss roll, men framhålls inte som speciellt viktiga, oftare nämner man att man önskat komma ut och se sig om i världen eller att man helt enkelt ville ha ett avbrott från studierna här hemma. På frågan vad man främst anser att utlandsstudierna har givit är det framför allt de språkliga kunskaperna och erfarenheten av annan kultur som dominerar uttalandena. Vid samtal med de som ansvarar för utbytena på institutionerna, bekräftas dessa motiv för och erfarenheter av utlandsstudierna, med det tillägget att vissa även anger att de söker sig utomlands för att studierna där är bättre än i Sverige. Dessa studenter prefererar ofta de prestigefyllda universiteten i exempelvis USA.

En annan fråga av stort intresse för projektet är frågan om förekomsten av en transnationell utbildningsmarknad. Utifrån det här insamlade materialet om internationella satsningar inom högre utbildning i Stockholm kan vi finna flera indikatorer på förekomsten av en transnationell utbildningsmarknad. Det tydligaste tecknet utgörs av de olika strömmarna av utbytesstudenter. Totalt sett så manifesteras Sveriges dominerade position i det faktum att vi har en negativ utbytesbalans, det åker ut ca 20 000 svenska studenter varje är medan endast ungefär 10 000 utländska studenter kommer hit för att studera. Det finns vidare ett tydligt mönster i hur strömmarna av studenter går, vilket kan ses som en indikator på de olika ländenas positioner inom ett transnationellt utbildningsfält. Svenska studenter prioriterar ofta engelskspråkiga länder, där USA intar den mest dominerade positionen, och beträffande de europeiska länderna, prioriteras framför allt Tyskland och Frankrike. Däremot är det få anglosaxiska studenter som kommer till Sverige för att studera, medan tyska och franska studenter kommer i ungefär lika stor utsträckning som svenska studenter åker dit. De länder som skickar betydligt fler studenter till Sverige än de tar emot är de sydeuropeiska och de icke anglosaxiska länder utanför Europa.

---

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/mikbor-1.htm
Created by Mikael Börjesson. Last updated 25 May 1997
Back to SEC home page