This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uks99.htm

Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi"
(C-nivå, 5 p)
jan–mars 1999

 

Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi" (5 p) är en variant av momentet "Vetenskapliga traditioner" inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", Pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325.

Kursen ges av Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet

Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

Aktuell information finns på webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uks99.htm

Kursadminstratör: Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, rum 3256, tel 018-4712455

Undervisningstillfällen: vissa måndagar kl 17.15-21.00, näml 25/1, 8/2, 22/2, 8/3, 22/3 1999. Därutöver icke lärarleda sammankomster.

Lokal: Institutionen för lärarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala. Sal 1213

Deltagarna behöver tillgång till internetuppkoppling, webbläsare och e-postkonto. Om du saknar e-postkonto, uppsök teknikernas mottagningsrum i ILUs teknikerkorridor (byggnad 3, plan 3) för att fylla i en ansvarförsbindelse.

Kort kursbeskrivning

MÅL

Kursen skall ge en överblick över författarskap, begrepp och metoder inom några centrala samhällsvetenskapliga traditioner.

 

KURSENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR

Till samhällsvetenskapens klassiker brukar man räkna Comte, Marx, Durkheim, Weber och andra tidiga pionjärer. Kursen ger återblickar på dessa författarskap. Kursen behandlar även några av samhällsvetenskapens "moderna klassiker" med tonvikt vid deras förankring i skilda forskningstraditioner.

 

UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Kursmomentet genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Deltagarna kommer att läsa några fullständiga samhällsvetenskapliga verk. Undervisningen innebär även närläsning och diskussion av klassiska verk i korta utdrag. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. Kursen avslutas med inlämning av en examinationsuppgift.

 

EXAMINATION

För godkännande krävs dels aktivt deltagande, dels en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du fått ut något av läsningen av litteraturen. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Durkheim, Weber, Elias, Foucault och kanske ytterligare några författare du stött på förhåller sig till några av "samhällsvetenskapens eviga frågor", se nedan.

Om du så önskar, får du mer än gärna knyta an till något intresseområde eller uppsatsarbete el. dyl som du är engagerad i. Men det primära syftet med denna kurs är att du skaffar dig inblick i några äldre och nyare klassiska forskningstraditioner. Ibland får kursledningen in examinationsuppgifter som nästan bara handlar om något område som ligger författaren varmt om hjärtat men som inte har särskilt mycket med kursen att göra. Det är inte meningen. Den som vill se ett exempel på en föredömlig examinationsuppgift, som lyckas förena grävande i forskningstraditioner med en diskussion av författarens eget intresseområde, rekommenderas att ta del av Vad ska vi göra och varför? - om pedagogiken på det individuella programmet<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hultq1.htm>, inlämnad av Elisabeth Hultqvist i samband med kursen "Samhällsvetenskapliga forskningstraditioner" (5 poäng), jan–juni 1996. Elisabeth Hultqvist trängde in i en forskningstradition, nämligen den från de tidiga durkheimianerna (Durkheim själv och Marcel Mauss) fram till några av dagens ledande durkheimianer såsom Basil Bernstein och Mary Douglas. Hon överblickade författarskapen och hade smält sin läsning så mycket att hon inte kände sig tvungen att skriva ned det som brukar stå i introduktionsböckerna, utan nådde fram till en egen läsning. Därmed hade hon skaffat sig förutsättningar för att leta fram de forskningsverktyg som var användbara i hennes eget forskningsarbete, som handlar om gymnasieskolan individuella program. Känn dig inte nedslagen vid jämförelsen! Vi förväntar oss inte alls att alla åstadkommer en lika genomarbetad examinationsuppgift inom ramen för en 5 poängskurs. Men det som krävs inför C-uppsatsarbete och ett ev. avhandlingsarbete är dels förtrogenhet med den verktygslåda som någon eller några forskningstraditioner erbjuder, dels kännedom om föremålet för den egna undersökningen.

LITTERATUR

Kurslitteraturen består av:

Något eller några klassiska samhällsvetenskapliga originalverk, vilka väljes i samråd med kursledningen (ca 500 sidor). Deltagarna våren 1999 rekommenderas att läsa följande två böcker av Elias och Foucault:

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov.

Kurslitteraturen bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. Antologin Tre klassiska texter innehåller översättningar av följande texter, vilka självfallet om möjligt bör läsa på originalspråk.

Prel schema

1999-01-25 kl 17.15-21.00. Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi " (C-nivå, 5 p), ILU, rum 1226.
Seminarium 1: Introduktion.

1999-02-08 kl 17.15-21.00. Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi " (C-nivå, 5 p), ILU, rum 1226.
Seminarium 2. Läs i förväg Comte, Durkheim, Weber.

1999-02-22 kl 17.15-21.00. Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi " (C-nivå, 5 p), ILU, rum 1226.
Seminarium 3. Läs i förväg Elias.

1999-03-08 kl 17.15-21.00. Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi " (C-nivå, 5 p), ILU, rum 1226.
Seminarium 4. Läs i förväg Foucault.

1999-03-22 kl 17.15-21.00. Kursmomentet "Utbildnings- och kultursociologi " (C-nivå, 5 p), ILU, rum 1226.
Seminarium 5: Ventilering av deltagarnas examinationsuppgifter.

Samhällsvetenskapens eviga frågor

D. Broady, C-kurs Utbildnings- och kultursociologi, ILU, 25 jan 1999

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

(Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63)

D. Broady, C-kurs Utbildnings- och kultursociologi, ILU, 25 jan 1999

LÄSANVISNING TILL ØSTERBERG

Liten läsanvisning till
Dag Østerberg, Sosiologiens nøkkelbegreper og deres opprinnelse
(J.W. Cappelens forlag, Oslo 1977)

Boken kan användas för att t.ex. ställa objektivistiska förklaringar (avsnitt 1, 2, 5, 6, 20, 29) mot subjektivistiska (avsnitt 7, 10, 15,16, 17, 18). Mot slutet finns avsnitt (22, 23, 24, 25) som beror teman (legitimitet, klass, statusgrupper) som vi kommer att diskutera med anledning av Weberläsningen.

Här några exempel på de många samhällsvetenskapliga begrepp vilkas genes och innebörd Østerberg presenterar:

Max Webers bidrag till samhällsvetenskapen

D. Broady, C-kurs Utbildnings- och kultursociologi, ILU, 25 jan 1999

Gällande kursplan för hela kursen
"Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", Pedagogik C1, 10 poäng, Kurskod: 4LU325.
Fastställd 1998-09-10, reviderad 1998-12-17

(Det följande är den gällande kursplanen för kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen. Pedagogik C1", 10 poäng. Häri ingår momentet "Utbildnings- och kultursociologi " som  ett alternativ av momentet "Vetenskapliga traditioner".)

 

UPPSALA UNIVERSITET
Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd

KURSPLAN fastställd 1998-09-10, reviderad 1998-12-17

 

VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH METODER INOM UTBILDNINGSFORSKNINGEN. PEDAGOGIK C1, 10 poäng

TRADITIONS AND METHODS IN EDUCATIONAL RESEARCH, 10 points

Kurskod: 4LU325

  

1 BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen är en fristående kurs på C-nivå som ingår i utbildningen för kandidat- eller magisterexamen.

Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning

 

2 SYFTE

Kursdeltagaren skall orientera sig om vetenskapsteoretiska problem och olika forskningstraditioner med anknytning till utbildningsforskningen samt inhämta kunskaper om olika metoder för insamling och analys av data och deras teoretiska förankring.

 

3 INNEHÅLL

Kursen består av två moment: Vetenskapliga traditioner, 5 poäng och Vetenskaplig metod, 5 poäng.

Kursdeltagaren väljer dels ett område inom Vetenskapliga traditioner och gör dels ett val av metodfördjupning utifrån ämnesinriktning och förkunskaper.

Momentet Vetenskapliga traditioner, 5 poäng
- Barn- och ungdomsvetenskap
- Didaktik
- Lärares arbete
- Utbildnings- och kultursociologi
- Utbildning i utvecklingsländer

Momentet Vetenskaplig metod, 5 poäng
- Diskursanalys
- Kvalitativa metoder
- Kvantitativa metoder
- Kulturvetenskaplig metod
- Metoder för forskning om utbildning i utvecklingsländer

 

4 UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Undervisningen i momentet Vetenskapliga traditioner genomförs i form av föreläsningar och seminarier. Deltagarna läser några fullständiga vetenskapliga verk som utgår från äldre författarskap men även "moderna" klassiker. Med dessa klassiska texter och ståndpunkter som referens kommer samtida utbildningsforskning att diskuteras.

Undervisningen i momentet Vetenskaplig metod genomförs i form av föreläsningar, seminarier och övningar i anslutning till det egna vetenskapliga arbetet.

 

5 FÖRKUNSKAPSKRAV

Pedagogik 40 poäng eller motsvarande.

 

6 EXAMINATION

Examination sker såväl muntligt som skriftligt och genom praktiska tillämpningsuppgifter. Som betyg användes något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd.

Deltagare som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att genomgå förnyad examination för att få godkänt betyg.

 

7 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Vid kursstarten skall betygsättande lärare, efter samråd med deltagarna, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.

Kurslitteratur, se bilaga

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-uks99.htm
Created by Donald Broady. Last updated March 1999
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive