This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk00.htm

Forskarutbildningskursen Samhällsvetenskapens klassiker

Start januari 2000

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/

Kursen ges som läskurs vårterminen 2000, med start i januari. Något eller några seminarier anordnas,  tid och plats meddelas senare. Ett seminarium sker torsd 23 mars 2000 kl 13.30-14.30 i rum 1436, Institutionen för lärarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala.

Administration: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475. Besöksadress Sturegatan 4.

Adminstratör vid ILU är Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, tel 018-4712455.

Toc

» Kursplan
» Litteratur
 » Instruktioner till kursdeltagarna
 » Samhällsvetenskapens eviga frågor

Kursplan

SAMHÄLLSVETENSKAPENS KLASSIKER, 5 POÄNG

Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 1999-06-17

Kursen är en obligatorisk kurs inom forskarutbildningen i pedagogik. Den ges i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning.

MÅL

Kursens syfte är att deltagarna skall fördjupa sina kunskaper om några klassiska samhällsvetenskapliga traditioner och författarskap.

INNEHÅLL

Centrala begrepp och metoder i Marx’, Comtes, Durkheims, Webers och Parsons’ författarskap. Orientering om hur arvet från dessa klassiker förvaltats i senare samhällsvetenskap.

GENOMFÖRANDE

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.

EXAMINATION

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges.

LITTERATUR

Enligt särskild förteckning

Litteratur

LITTERATUR till forskarutbildningskurs ”Samhällsvetenskapens klassiker” (5 p)

Deltagarna rekommenderas att om möjligt läsa utgåvor på originalspråk.

Eftersom kursen våren 2000 ges som läskurs skall litteraturen nedan utökas, vilket sker i samråd med kursledningen.  

Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991 (369 sidor)
Innehåller översättningar av följande texter:

Durkheim, Émile: L’Évolution pédagogique en France [1938] (ed. Maurice Halbwachs). Paris: P.U.F., 2 uppl. 1969 (403 s.).
Eng. övers. The Evolution of Educational Thought, Routledge & Kegan Paul.

Marx, Karl: ”Einleitung” zu den ’Grundrissen der Kritik der politischen Ökonomie’ [manuskript augusti 1857]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.1.1 (Ökonomische manuskripte 1857/58). Berlin: Dietz Verlag, 1976, s. 17-45.
Svensk övers. ”Inledning”. I: Marx, Karl/Engels Friedrich: Ekonomiska skrifter. Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag, 1975, s. 21-44.

Marx, Karl: ”Vorwort” [till Zur Kritik der politischen Ökonomie, 1859]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.2. Berlin: Dietz Verlag, 1980, s. 99-103.
Svensk övers. ”Förordet till ’Till kritiken av den politiska ekonomin’ (1859)”. I: Marx i ett band. Urval av Fredrik Engelstad och Jon Elster. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1974, s. 23-28.

Parsons, Talcott: ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, s. 297-318. [Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964]

Weber, Max: ”Kapitel I. Sociologische Grundbegriffe”. I: Weber, Max: Wirtschaft und Gesellschaft. Grundriß der verstehenden Soziologie [1922] (ed. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1972, s. 1-30.
Sv. övers. ”I. Sociologiska grundbegrepp”. I: Weber, Max: Ekonomi och Samhälle. Förståendesociologins grunder. Del 1: Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos, 1983, s. 3-40.

Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen (63 s.).

Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.

Instruktioner till kursdeltagarna

Senast reviderade 2000-01-29

KURSSIDA

finns på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk00.htm

 

KURSLEDNING, ADMINSTRATION

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/

Administration: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.

Adminstratör vid ILU är Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, tel 018-4712455.

 

TID OCH PLATS

Kursen ges som läskurs vårterminen 2000, med start i januari. Något eller några seminarier anordnas.

 

LITTERATUREN

 Till samhällsvetenskapens klassiker brukar man räkna Comte, Marx, Durkheim, Weber och andra tidiga pionjärer. Kursen ges som läskurs, vilket innebär att litteraturlistan skall utökas till åtminstone ungefärligen det dubbla omfånget, dvs åtminstone 2000 sidor.

Konsultera kursledningen om val av litteratur. Inget hindrar att den utökade litteraturlistan innefattar även samhällsvetenskapens ”moderna klassiker”, varmed här avses vissa författarskap från och med ungefärligen 1920-talet vilka är ständigt återkommande referenspunkter inom den samhällsvetenskapliga diskussionen. Som exempel på moderna klassiker kan nämnas tyskspråkiga författare som Mannheim, Horkheimer, Adorno, Habermas, Luhmann, Dahrendorf, Elias; fransmän som Aron, Lévi-Strauss, Althusser, Boudon, Touraine, Bourdieu, Foucault, Annales-historikerna; amerikaner som Parsons, Lazarsfeld, Merton, G.H. Mead, Goffman, Garfinkel, Coleman - listan kunde göras lång, avsikten med att här nämna namn är blott att uppmuntra till läsning av författare vilkas verk tillhör samhällsvetenskapens levande arv. Avsikten är förstås att deltagarna skall stifta bekantskap med verk som de inte läst tidigare i andra kurser.

I litteraturlistan nämns att duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk skall utdelas i samband med kursen. Dessa utdrag finns samlade i häftet Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf 

Kurslitteraturen bör självfallet om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. Antologin Tre klassiska texter innehåller översättningar av följande texter, vilka om möjligt bör läsa på originalspråk (fotokopior kan erhållas från kursledningen).

- Auguste Comte: Discours préliminaire sur lesprit positif, Paris 1844. Skriften utgavs i en något annorlunda utformning 1914 av Société positiviste internationale under titeln Discours sur lesprit positif. Den sistnämnda utgåvan är tillgänglig i bokhandeln i ett fotomekaniskt omtryck (förlaget Vrin, flera upplagor - en billig liten bok, ca 50 francs).

- Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique. Publicerades först som en serie artiklar i Revue philosophique, 1894. Den första bokupplagan utkom året därpå, och i en andra upplaga med ett berömt nyskrivet förord 1901. Många senare utgåvor på förlaget P.U.F. Durkheims bok i P.U.F.:s pocketutgåva är billig och lätt att skaffa i bokhandeln.

- Max Weber: Wissenschaft als Beruf [1919], pp. 582-613 i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre [1922] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1982.

- Max Weber: Politik als Beruf [1919], pp. 505-560 i Gesammelte politische Schriften [1921] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 4 uppl. 1980.

- Max Weber: Die Objektivität sozialwissenschaftlicher und sozialpolitischer Erkenntnis, pp. 22-87 i Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik, neue Folge, 1. Band. Tübingen: Verlag von J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 1904. (Omtryck i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre, 5 uppl. 1982, pp. 146-214.)

 Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov.

 

DISKUSSIONSGRUPP

Adressen till kursens diskussionsgrupp på webben meddelas senare.

 

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Durkheim, Weber och andra författare du stött på förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan.

Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.

 

Samhällsvetenskapens eviga frågor

Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk00.htm
Created by Donald Broady. Last updated 29 Jan 2000
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive