This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk05.htm

Forskarutbildningskursen
Samhällsvetenskapens klassiker
jan–mars 2005

Kursledare Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
Lokaler ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminarieg. 1, Uppsala
Kursstart onsd 19 jan kl 13.15-16.00 i rum 2322. (Gå in genom högra ytterporten och ta trappan eller hissen upp till plan 3. När du går ut genom hissdörren så vänder du dej åt vänster och ser dörren till rum 2322.)

De därpå följande seminarierna inträffar onsdagarna 9 febr, 16 febr, 9 mars och 23 mars 2005, alltid kl 13.15-16.00.

Administratör för forskarutbildningen i pedagogik i Uppsala: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475. Besöksadress Sturegatan 4.

Forskningsadminstratör hos SEC är Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>.

Kopieringsunderlag till vissa texter som används under kursen kommer att finnas hos Marie Ols. I vissa fall finns läseexemplar i ett fack "SEC kopieringsunderlag" högst upp till vänster på väggen med personalens postfack i kanslikorridoren, ILU, Seminariegatan 1, Uppsala.

TOC

» Schema
» Kursplan
» Litteratur
» Vägbeskrivning
» Instruktioner till kursdeltagarna
» Samhällsvetenskapens eviga frågor

Schema

Följande onsdagar kl 13.15-16.00. Vi håller till i olika rum på ILU, Seminarieg. 1, Uppsala.

Onsd 19 jan 2005. Introduktion, närläsning av de korta texter av Descartes och Comte i Läsestycken. Läs i förväg Comte, Discours préliminaire sur l'esprit positif; samt i Läsestycken texterna av Descartes och Comte.

Onsd 9 febr 2005. Studier av objektiva förhållanden. Läs i förväg förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23, 26; Durkheim, L’évolution pédagogique en France, de två Marx-texterna; samt i Läsestycken texterna av Bernstein, Durkheim, Engels, Dahrendorf, Durkheim, Lundgren, Parsons och Saussure.

Onsd 16 febr 2005. Studier av subjektivitet, samt inledande diskussion om försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Läs i förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 6, 10, 12, 13; de tre texterna av Weber; samt i Läsestycken texterna av Bourdieu, Elias, Husserl, Kant, Peirce, Weber och Wittgenstein. Läs också så mycket ni hinner av Elias, Foucault eller Bourdieu.

Senast lörd kväll 5 mars 2005 skall utkast till examinationsuppgift vara inskickad till mej <broady@nada.kth.se>. Utkastet kan vara kort och skissartat. En sida räcker bra. Bättre att du skriver något än inget alls.

Onsd 9 mars 2005. Att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Läs i förväg Elias, Foucault eller Bourdieu. Diskussion om ”samhällsvetenskapens eviga frågor”. Dessutom diskussion av deltagarnas utkast till examinationsuppgift.

Senast sönd kväll 20 mars 2005 skall examinationsuppgiften vara inskickad som bilaga till mejl till Donald Broady <broady@nada.kth.se>. Om du använder någon inte alltför ålderdomlig version av MS word för PC kan du skicka filen som den är. Om du använder annat textprogram försök konvertera filen till RTF. Antingen läggs examinationsuppgiften på webben av mej, Donald, eller också får varje författare själva skicka den per mejl till samtliga deltagare och till mej.

Onsd 23 mars 2005 (kursens sista seminarium). Ventilering av examinationsuppgifter.

Kursplan

UPPSALA UNIVERSITET
Pedagogiska institutionen
Forskarutbildningen

SAMHÄLLSVETENSKAPENS KLASSIKER, 5 POÄNG 
(Social Science Classics, 7,5 ECTS)

Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen 2001-06-19.

Kursen är en obligatorisk kurs inom forskarutbildningen i pedagogik. Kursen är även öppen för studerande med 60 poäng i humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. 

MÅL

Kursens syfte är att deltagarna skall fördjupa sina kunskaper om samhällsvetenskapliga traditioner och klassiska författarskap. 

INNEHÅLL

Centrala begrepp och metoder i centrala klassiska samhällsvetenskapliga traditioner och författarskap (durkheimianerna, Weber m.fl.), samt några moderna klassiker (Habermas, Foucault, Bourdieu m.fl.). 

GENOMFÖRANDE

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen. 

EXAMINATION

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. För forskarstuderande ges betygen Godkänd och Underkänd. För övriga ges betygen Godkänd, Väl godkänd och Underkänd. 

LITTERATUR

Enligt särskild förteckning

 

Litteratur

Litteraturlistan fastställd 2003-01-23 av institutionsstyrelsen för Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

Vissa skrifter är slutsålda från förlaget, nämligen Durkheim, The Evolution of Educational Thought;  Comte/Durkheim/Weber, Tre klassiska texter. Be vid behov Marie Ols om kopieringsunderlag eller fotokopia av dessa texter samt några kortare texter som ingår i kurslitteraturen. Vi ska också lägga kopieringsunderlag i ett fack överst till vänster på väggen med personalens postfack i ILUs kanslikorridor (Seminariegatan 1).

Arbetena av Bourdieu, Elias och Foucault är alternativ, varav ett väljes.

- Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor).

- Comte, Auguste: Discours préliminaire sur lesprit positif, Paris 1844. Skriften utgavs i en något annorlunda utformning 1914 av Société positiviste internationale under titeln Discours sur lesprit positif. Den sistnämnda utgåvan är tillgänglig i bokhandeln i ett fotomekaniskt omtryck (förlaget Vrin, flera upplagor - en billig liten bok, ca 50 francs).
Svensk övers. ”Om positivismen”, s. 7-86 i Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991. Kopia av den svenska översättningen tillhandahålles av kursledningen.

- Durkheim, Émile: L’évolution pédagogique en France [1938] (ed. Maurice Halbwachs). Paris: P.U.F., 2 uppl. 1969 (403 s.).
Eng. övers. The Evolution of Educational Thought. Lectures on the formation and development of secondary education in France. London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977. Kopia av den engelska översättningen kan tillhandahållas av kursledningen.

- Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998 (63 sidor), som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf

- Marx, Karl: ”Einleitung” zu den ’Grundrissen der Kritik der politischen Ökonomie’ [manuskript augusti 1857]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.1.1 (Ökonomische manuskripte 1857/58). Berlin: Dietz Verlag, 1976, s. 17-45.
Svensk övers. ”Inledning”. I: Marx, Karl/Engels Friedrich: Ekonomiska skrifter. Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag, 1975, s. 21-44. Kopia av den svenska översättningen tillhandahålles av kursledningen.

- Marx, Karl: ”Vorwort” [till Zur Kritik der politischen Ökonomie, 1859]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.2. Berlin: Dietz Verlag, 1980, s. 99-103.
Svensk övers. ”Förordet till ’Till kritiken av den politiska ekonomin’ (1859)”. I: Marx i ett band. Urval av Fredrik Engelstad och Jon Elster. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1974, s. 23-28. Kopia av den svenska översättningen tillhandahålles av kursledningen.

Parsons, Talcott: ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, s. 297-318. Kopia tillhandahålles av kursledningen.
Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964.

- Weber, Max: Wissenschaft als Beruf [1919], s. 582-613 i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre [1922] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1982.

- Weber, Max: Politik als Beruf [1919], s. 505-560 i Gesammelte politische Schriften [1921] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 4 uppl. 1980.

- Weber, Max: Die Objektivität sozialwissenschaftlicher und sozialpolitischer Erkenntnis, s. 22-87 i Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik, neue Folge, 1. Band. Tübingen: Verlag von J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 1904. (Omtryck i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre, 5 uppl. 1982, s. 146-214.)

Svensk övers. av de tre texterna av Weber s. 9-163 i slutet av Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991. Kopia av den svenska översättningen tillhandahålles av kursledningen.

- Ev. ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.

Samt ett av de tre följande arbetena:

- Bourdieu, Pierre: Homo academicus, Minuit, Paris 1984, ISBN 2-7073-0696-7 (295 sidor).
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455 sidor).

eller

- Första bandet av andra utvidgade upplagan av Norbert Elias: Über den Prozeß der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 sidor). Oförändrat omtryck på Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
Sv. övers. Sedernas historia. Stockholm: Atlantis, 1989.
Eng. övers. The History of Manners. New York: Pantheon, 1978.

eller

- Michel Foucault: Surveiller et punir. Naissance de la prison. Paris: Gallimard, 1975 (318 sidor).
Sv. övers. Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv Förlag, 1987.
Norsk övers. Overvågning og straf. Det moderna fængselvæsens historie. Købehavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal Norsk Forlag, 1977.
Eng. övers. Discipline and Punish: The Birth of the Prison. New York: Vintage/Random House, 1979.

 

Mer läsning

Om Bourdieu finns på webben:

Broady, Donald: Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, SEC-report 15, 1998
- PDF-version (204 kB)<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf>

Broady, Donald: ”Nätverk och fält”, pp. 49-72 i Sociala nätverk och fält (red. Håkan Gunneriusson). Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002.
- HTML-version (103 kB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-020201-natverk.htm>

Vägbeskrivning

Seminarierna sker i rum 1219, ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en knapp halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand i nordvästlig riktning så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Gävle: när Uppsala börjat finns på E4an en skylt mot Svartbäcken, ta den vägen till höger och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta .

Till rum 1219 kommer man genom att ta vänstra ytterporten och gå upp trappan till vänster en våning.

Instruktioner till kursdeltagarna

KURSSIDA

finns på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk05.htm

LITTERATUREN

Till samhällsvetenskapens klassiker brukar man räkna Comte, Marx, Durkheim, Weber och andra tidiga pionjärer. Med samhällsvetenskapens ”moderna klassiker”, varmed här avses vissa författarskap från och med ungefärligen 1920-talet vilka är ständigt återkommande referenspunkter inom den samhällsvetenskapliga diskussionen. Som exempel på moderna klassiker kan nämnas tyskspråkiga författare som Mannheim, Horkheimer, Adorno, Habermas, Luhmann, Dahrendorf, Elias; fransmän som Aron, Lévi-Strauss, Althusser, Boudon, Touraine, Bourdieu, Foucault, Annales-historikerna; amerikaner som Parsons, Lazarsfeld, Merton, G.H. Mead, Goffman, Garfinkel, Coleman - listan kunde göras lång, avsikten med att här nämna namn är blott att uppmuntra till läsning av författare vilkas verk tillhör samhällsvetenskapens levande arv. Avsikten är förstås att deltagarna skall stifta bekantskap med verk som de inte läst tidigare i andra kurser.

Om du önskar byta ut kurslitteratur mot annan, fråga kursledningen.

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov.

Kurslitteraturen bör självfallet om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.

Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10 (Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15 (neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21 (Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor). Det går minst lika bra att läsa danska originalutgåvan: Andersen, Heine/Kaspersen, Lars Bo (red): Klassisk og moderne samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag, 2 uppl. 1997.

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Ett utkast till examinationsuppgift skall inlämnas senast lörd kväll 19 febr 2005. Den slutgiltiga examinationsuppgiften skall inlämnas senast lörd kväll lörd kväll 19 mars 2005. Omfång högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. Ett huvudsyfte med kursen är att vi med gemensamma krafter ska rita upp en karta över samhällsvetenskapliga traditioner, så examinationsuppgiften är ett tillfälle att presentera något av hur din karta ser ut. Vilka likheter och skillnader finns mellan olika traditioner? En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Comte, Marx, Durkheim, Weber och några modernare klassiker förhåller sig till någon eller några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. Använd både de originaltexter vi läst och översiktsverket Andersen & Kaspersen.

Några har frågat om det går för sig att använda empiriskt material eller frågeställningar som ni arbetar med i andra sammanhang. Javisst, ni får gärna tillfoga resonemang om sådant, men det primära i denna kurs är att ni redovisar vad ni fått ut av arbetet med äldre och nyare samhällsvetenskapliga klassiker.

En möjlighet är du utgår från föremålet för din egen forskning, kanske ditt eget avhandlingsarbete, och ställer frågan: hur skulle en marxist, en durkheimian, en weberian, en strukturfunktionalist, en fenomenolog etc eller Bourdieu, Elias, Foucault eller andra författare du är bekant med bära sig åt för att utforska detsamma?

Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

 

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk05.htm
Created by Donald Broady. Last updated March 2005
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive