This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-smk98.html

Forskarutbildningskursen "Samhällsvetenskapens moderna klassiker" (5 poäng)

(Modern Social Science Classics)

Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik och ILU, jan-maj 1998

Undervisningstillfällen vanligen vissa måndagar kl 13.00-15.00. Lokal: Seminariet A (dvs ett rum på andra våningen), Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, Uppsala. Ibland ges tillfälle till förseminarium samt gemensam lunch samma dag från kl 11.30 (kontakta Jonas Gustafsson<jonas.gustafsson@ilu.uu.se> om du har lust med förseminarium)..

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Kursassistent: Jonas Gustafsson
Institutionssekreterare vid Pedagogiska institutionen är Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>, tel 018-4712475.
Vår administratör vid ILU (Institutionen för lärarutbildning) är Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, tel 018-4712455, rum 3256.

Kursens diskussionsgrupp (intern, lösordsskyddad) nås på adress http://www.skeptron.uu.se/dscftr/. Detta är enklaste sättet att göra skriftliga alster tillgängliga för kursledning och andra deltagare. När du med din webbläsare öppnat diskussionsgruppens sidor kan du skicka ditt bidrag eller kommentera någon annans bidrag.

Deltagare kan placera material även på den interna webben http://www.skeptron.uu.se/intftr/ men det är lite krångligare, sker med ftp.

TOC

» Kursplan
» Prel. schema
» Anvisningar
» Samhällsvetenskapens "eviga frågor"
» Elias,  bibliografiskt
» Foucault, bibliografiskt
» Bourdieu, bibliografiskt

Kursplan för forskarutbildningskursen
"Samhällsvetenskapens moderna klassiker", 5 poäng

Kursansvarig: Donald Broady <broady@nada.kth.se>

Kursassistent: Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>

 

MÅL

Kursen skall ge en överblick över författarskap, begrepp och metoder inom några centrala samhällsvetenskapliga traditioner.

 

KURSENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR

Kursen behandlar några av samhällsvetenskapens "moderna klassiker" med tonvikt vid deras förankring i skilda forskningstraditioner. Under kursen berörs både de forskningstraditioner som utgår från äldre klassiska författarskap (Comte, Marx, Weber, durkheimanerna m.fl) och "moderna" klassiker, varmed avses författarskap från och med ungefärligen 1920-talet.

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Deltagarna kommer att läsa några fullständiga verk. Undervisningen innebär även närläsning och diskussion av klassiska verk i korta utdrag. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. Kursen avslutas med inlämning av en examinationsuppgift.

 

EXAMINATION

För godkännande krävs dels aktivt deltagande, dels en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift, där läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av redovisningen måste framgå vilka avsnitt varje deltagare haft eget ansvar för. Betygen godkänd och icke godkänd används.

 

LITTERATUR

Kurslitteraturen består av:

Schema och lokaler

Anvisningar

Kurslitteraturen

Kurslitteraturen kan bytas ut mot annan, förutsatt att kursledningen ger sitt godkännande. Kurslitteraturen bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov.

Deltagare

Deltagarna är forskarstuderande i Pedagogik vid Uppsala universitet. Även deltagare med annan bakgrund är välkomna i mån av plats och efter överenskommelse med kursledningen. (Studerande med annan hemvist än Pedagogiska Institutionen, Uppala universitet, måste för att tillgodräkna sig kurspoängen inhämta samtycke från ansvariga lrare vid den egna institutionen.)

Denna kurs planerades ursprungligen att ges vid Lärarhögskolan i Stockholm. Doktorander vid Lärarhögskolan i Stockholm erbjuds möjligheter att följa kursen i Uppsala. Ifall någon doktorand vid Lärarhögskolan i Stockholm har ägnat sommaren 1997 åt att läsa in litteraturen till kursen och har svårt att resa till Uppsala, kan kursen genomföras som en läskurs. Examinationen sker då genom att en skriftlig inlämningsuppgift sänds till Donald Broady. Inlämningsuppgiften skall skrivas enl. riktlinjerna nedan, men den inlästa litteraturen skall vara mer omfattande än den som anges i kursplanen. Om du är doktorand vid Lärarhögskolan och önskar genomföra kursen i form av en läskurs, skicka snarast ett förslag till rubrik för inlämningsuppgift samt förslag till litteraturlista till Donald Broady <broady@nada.kth.se>.

Riktlinjer för arbetet med inlämningsuppgiften

För godkännande krävs dels aktivt deltagande, dels en godkänd inlämnad skriftlig uppgift, där läsningen redovisas på ett självständigt sätt (rena referat duger inte).

Det kursen framför allt kan erbjuda är en möjlighet till fördjupning i författarskap och problemområden som du har intresse av. Välj litteratur som du tror att du kommer att ha glädje av även i framtiden. Låt inte kurspoängen bli den enda behållningen av läsarbetet.

Inlämningsuppgiften skall redovisa ett självständigt läsarbetet. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! – vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Inlämningsuppgiften skall bestå av en text som är genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Inlämningsuppgiften skall förses med en förteckning över inläst litteratur. Inlämningsuppgiftens omfattning har ingen avgörande betydelse —10 eller 15 sidor kanske kan vara lagom. Samarbete är tillåtet och uppmuntras, men i så fall skall varje deltagare ansvara för författandet av en egen del av den gemensamt inlämnade texten.

Inlämningsuppgiften kan skrivas på många sätt. Ett exempel på en   inlämningsuppgift är Elisabeth Hultqvist, Vad ska vi göra och varför? Om pedagogiken på det individuella programmet (från kursen Samhällsvetenskapliga forskningstraditioner, Lärarhögskolan i Stockholm, januari—juni 1996) som finns på adressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hultq1.html. Det är en uppgift som tar fasta på författarens egna forskningsproblem och   förbinder dessa med de traditioner som behandlades under kursen. Observera att  meningen med kursen primärt är att deltagarna skall göra sig förtrogna med forskningstraditioner. Ni får mer än gärna skriva om egna forskningsproblem, men ni måste då relatera dessa till den litteratur ni läst och visa att ni gått i närkamp med författarskapen.

Ett annat sätt att skriva en inlämningsuppgift är att jämföra ett par författarskap, kanske med utgångrpunkt i hur de förhåller sig till vissa bland Samhällsvetenskapens "eviga frågor", se nedan.

Samhällsvetenskapens "eviga frågor"

D. Broady, 1998-02-20

Nedan en lista över somliga av samhällsvetenskapens "eviga frågor". Jag föreslår att ni  försöker jämföra hur de författare vi diskuterar under kursen förhåller sig till dessa frågor. Sådana jämförelser kan vara en utgångspunkt för våra fortsatta diskussioner under seminarierna och även, ffr de kursdeltagare som så önskar, en utgångspunkt för era skriftliga redogörelser. Jag påminner om att ni ska lämna ifrån er skriftliga bidrag under kursens gång, inte bara som slutresultat. Enklaste sättet är att då och då (åtminstone lika ofta som vi träffas, dvs var tredje vecka) skicka en snutt till Jonas Gustafsson, eller (om du har webbläsaren Explorer 4) till diskussionsgruppen på URL http://www.skeptron.uu.se/dscftr/. Det behöver inte vara några färdiga texter, men ska förstås bygga på er läsning.

Norbert Elias, bibliografiskt

"Vom Sehen in der Natur", Blau-Weiβ Blätter II, 1921, Heft 8-10, pp. 133-144.

Idee und Individuum. Eine kritische Untersuchung zum Begriff der Geschichte. Phil. Diss., Breslau 1924.

Die Gesellschaft der Individen, Uppsala 1939.

Über den Prozeβ der Civilisation. Soziogenetische und psychogenetische Untersuchungen. Bern: Verlag Francke AG, 1939. (2 uppl. på Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1969).

Die höfische Gesellschaft. Untersuchungen zur Soziologie des Königtums und der höfischen Aristokratie. Mit einer Einleitung: Soziologie und Geschichtswissenschaft. Neuwied und Berlin: Hermann Luchterhand Verlag, 1969. (2 uppl. på Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1983).

Was ist Soziologie? München: Juventa Verlag, 1970.

Über die Einsamkeit der Sterbenden. Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1982.

Sport im Zivilisationsprozeβ. Studien zur Figurationssoziologie medförfattare Eric Dunning, utg. Wilhelm Hopf). Münster: Lit Verlag, 1983.

Engagement und Distanzierung. Arbeiten zur Wissenssoziologie I (utg. Michael Schröter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1987.

Humana conditio. Beobachtung zur Entwicklung der Menschheit am 40. Jahrestag eines Kriegsendes (8. Mai 1985). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1985.

Über die Zeit. Arbeiten zur Wissenssoziologie II (utg. Michael Schröter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1988.

Die Gesellschaft der Individen. (utg. Michael Schröter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1988.

Studien über die Deutschen. Machtkämpfe und Habitusentwicklung im 19. und 20. Jahrhundert. (utg. Michael Schröter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1989.

Norbert Elias Über sich selbst (utg. A.J. Heerma van Voss och A. van Stolk). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1990.

The Symbol Theory (utg. Richard Kilminster). London, Newbury Hill, New Delhi: Sage, 1991.

Michel Foucault, bibliografiskt

Här förtecknas enbart bokutgåvorna, inte artiklar etc.

Maladie mentale et personnalité. Paris: P.U.F., 1954 (2 omarb. uppl. Maladie mentale et psychologie. Paris: P.U.F., 1962).

Folie et déraison. Histoire de la folie à l'âge classique. Paris: Plon, 1961 (2 rev. o. förk. uppl. Histoire de la folie à l'âge classique. Paris: Gallimard, 1972).

Sv. övers. av Histoire de Folie, 1972: Vansinnets historia under den klassiska epoken. Arkiv, Lund 1983

Naissance de la clinique : une archéologie du regard médical. Paris: P.U.F., 1963 (nyutgåva 1972).

Raymond Roussel. Paris: Gallimard, 1963.

Les mots et les choses. Une archéologie des sciences humaines. Paris: Gallimard, 1966.

L'archéologie du savoir. Paris: Gallimard, 1969.

Sv. övers. Vetandets arkeologi. Bo Cavefors Bokförlag, Lund 1972.

L'ordre du discours, Leçon inaugural au Collège de France prononcée le 2 décembre 1970. Paris: Gallimard, 1971.

Sv. övers.: Diskursens ordning. Installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1993

Moi, Pierre Rivière, ayant égorgé ma mère, ma sœur et mon frère. Un cas de parricide au XIXe siècle. Paris: Gallimard-Julliard, 1973 (kollektivt arbete, red. Foucault).

Surveiller et punir. Naissance de la prison. Paris: Gallimard, 1975.

Sv. övers. Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv, 1987.

La volonté de savoir (l'Histoire de la sexualité, I). Paris: Gallimard, 1976.

Sv. övers.: Sexualitetens historia I. Viljan att veta. Stockholm: Gidlunds, 1980

Le désordre des familles. Lettres de cachet des archives de la Bastille. (utg. Arlette Farge och M. Foucault). Paris: Gallimard-Julliard, 1983.

L'usages des plaisirs. (l'Histoire de la sexualité, II). Paris: Gallimard, 1984.

Le souci de soi. (l'Histoire de la sexualité, III). Paris: Gallimard, 1984.

Résumés des cours 1970-1982. Paris: Julliard, 1989.

Postumt:

Dits et écrits 1954-1988. Tome I-IV. Éd. Daniel Denfert & François Ewald. Paris: Gallimard, 1994.

 

Biografiskt:

Eribon, Didier: Michel Foucault (1926-1984). Paris: Flammarion, 1989 samt Eribon, Didier: Michel Foucault et ses contemporaines. Paris: Fayard, 1994..

Sv. övers. på Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1991

Eribon, Didier: Michel Foucault et ses contemporaines. Paris: Fayard, 1994.

Pierre Bourdieu, bibliografiskt

Utöver Homo academicus, som ingår i kursens kärnlitteratur, kan nämnas några andra utgåvorna nedan, som framför allt är valda för att visa hur fältbegreppet används. En särskild kurs om fältbegreppet planeras till våren 1999.

Pierre Bourdieu, Les règles de l’art. Genése et structure du champ littéraire. Paris: Seuil, 1992. 480 s. ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagda analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.

Svensk övers. under utgivn. på Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1998. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field. Cambridge: Polity Press, 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature (Ed. Randal Johnson). Cambridge: Polity Press, 1993.

Kulturens fält, red. D. Broady. Under utgivn. på Förlaget Daidalos, 1998. Ca 300 s. En antologi som visa hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält.

P. Bourdieu, Le sens pratique, Paris, Minuit, 1980, ISBN 2-7073-0298-8 (475 sidor). Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med hans nyckelbegrepp. Dock har boken några år på nacken, vilket innebär att fältbegreppet ännu inte är särskilt utvecklat.

Boken föreligger i engelsk övers. The Logic of Practice, Cambridge, Polity Press, 1990, ISBN 0-7456-1015-3 (333 sidor). Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une théorie de la pratique, Genève; Paris, Droz, 1972 (282 sidor), Entwurf einer Theorie der Praxis, Frankfurt am Main, Suhrkamp, 1976 (494 sidor) samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., 1977 ( 248 sidor). Den grundligare framställningen i Le sens pratique att föredra framför dessa tidigare versioner.

P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps. Paris: Minuit, 1989 (569 sidor). Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.

Eng övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power. Stanford: Stanford University Press, 1996

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella, Stockholm/Stehag, Brutus Östling Bokförlag Symposion, 1992, ISBN 91-7139-035-9 (208 sidor). En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.

P. Bourdieu och Y. Delsaut: "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensfält.

Sv övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Stockholm/Skåne, Brutus Östling Bokförlag Symposion, 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1. (Denna utgåva är en ny men innehållsligt oförändrad upplaga av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. Ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.

Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, 1991.

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och 20-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde sin revolution.

Tysk övers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Frankfurt am Main, Syndikat, 1976, ISBN 3-8108-0004-X (121 sidor), 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger, Paris, Minuit, 1988, ISBN 2-7073-1166-9 (123 sidor).

P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Paris, Seuil, 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor). En bred och jämförelsevis lättillgänglig framställning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.

Amerikansk version An Invitation to Reflexive Sociology. Cambridge: Polity Press, 1992.

P. Bourdieu, In other words. Essays Towards a Reflexive Sociology, Cambridge, Polity Press, 1990, ISBN 0-7456-0659-8 (223 sidor). Matnyttig samling av kortare uppsatser varav flertalet av metodiskt intresse.

P. Bourdieu, Die Intellektuellen und die Macht, Hamburg, VSA-Verlag, 1991, ISBN 3-87975-563-9 (124 sidor). På tyska finns ett antal samlingar föredrag och kortare uppsatser. Denna är den som säger mest om Bourdieus nuvarande sätt att analysera intellektuella fält.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistique, Paris, Fayard, 1982.

Denna numer inte särskilt aktuella uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", Skeptron 1, Stockholm, Symposion Bokförlag, 1984, pp. 27-59.

P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme. Paris: Liber éditions, 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 s.).

Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1998.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-smk98.html
Created by Donald Broady. Last updated May 1998
Back to SEC home page

This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive