Litteraturlistan fastställd av institutionsstyrelsen 2001-06-19.

Arbetena av Bourdieu, Elias och Foucault är alternativ, varav ett väljes.

- Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor).

- Comte, Auguste/Durkheim, Émile/Weber, Max: Tre klassiska texter. Göteborg: Bokförlaget Korpen, 1991 (369 sidor).
Innehåller översättningar av följande texter
- Auguste Comte: Discours préliminaire sur lesprit positif, Paris 1844.Skriften utgavs i en något annorlunda utformning 1914 av Société positiviste internationale under titeln Discours sur lesprit positif. Den sistnämnda utgåvan är tillgänglig i bokhandeln i ett fotomekaniskt omtryck (förlaget Vrin, flera upplagor - en billig liten bok, ca 50 francs).
- Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique.Publicerades först som en serie artiklar i Revue philosophique, 1894. Den första bokupplagan utkom året därpå, och i en andra upplaga med ett berömt nyskrivet förord 1901. Många senare utgåvor på förlaget P.U.F. Durkheims bok i P.U.F.:s pocketutgåva är billig och lätt att skaffa i bokhandeln.
- Max Weber: Wissenschaft als Beruf [1919], s. 582-613 i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre [1922] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1982.
- Max Weber: Politik als Beruf [1919], s. 505-560 i Gesammelte politische Schriften [1921] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 4 uppl. 1980.
- Max Weber: Die Objektivität sozialwissenschaftlicher und sozialpolitischer Erkenntnis, s. 22-87 i Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik, neue Folge, 1. Band. Tübingen: Verlag von J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 1904. (Omtryck i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre, 5 uppl. 1982, s. 146-214.)

- Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998 (63 sidor), som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf 

 - Marx, Karl: ”Einleitung” zu den ’Grundrissen der Kritik der politischen Ökonomie’ [manuskript augusti 1857]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.1.1 (Ökonomische manuskripte 1857/58). Berlin: Dietz Verlag, 1976, s. 17-45.
Svensk övers. ”Inledning”. I: Marx, Karl/Engels Friedrich: Ekonomiska skrifter. Staffanstorp: Bo Cavefors Bokförlag, 1975, s. 21-44. Kopia utdelas.

- Marx, Karl: ”Vorwort” [till Zur Kritik der politischen Ökonomie, 1859]. I: Karl Marx Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA) II.2. Berlin: Dietz Verlag, 1980, s. 99-103.
Svensk övers. ”Förordet till ’Till kritiken av den politiska ekonomin’ (1859)”. I: Marx i ett band. Urval av Fredrik Engelstad och Jon Elster. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1974, s. 23-28. Kopia utdelas.

- Parsons, Talcott: ”The School Class as a Social System: Some of its functions in American society”, Harvard Ed. Rev., Vol. XXIX, No. 4, 1959, s. 297-318. [Omtryck i bl.a. Parsons: Social Structure and Personality. London: The Free Press/Macmillan, 1964]. Kopia utdelas.

- Bourdieu, Pierre: Homo academicus, Minuit, Paris 1984, ISBN 2-7073-0696-7 (295 sidor).
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455 sidor).

eller

- Första bandet av andra utvidgade upplagan av Norbert Elias: Über den Prozeß der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 sidor). Oförändrat omtryck på Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
Sv. övers. Sedernas historia. Stockholm: Atlantis, 1989.
Eng. övers. The History of Manners. New York: Pantheon, 1978.

eller

- Michel Foucault: Surveiller et punir. Naissance de la prison. Paris: Gallimard, 1975 (318 sidor).
Sv. övers. Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv Förlag, 1987.
Norsk övers. Overvågning og straf. Det moderna fængselvæsens historie. Købehavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal Norsk Forlag, 1977.
Eng. övers. Discipline and Punish: The Birth of the Prison. New York: Vintage/Random House, 1979.

- Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.

Deltagare

Ingemar Ahne<iae@hig.se>,

Daniel Berlin <daniel.berlin@ekon.slu.se>,

Elisabeth Björklund <ebd@hig.se>,

Eva Boudiaf <ebf@hig.se>,

Annika Elm < ane@hig.se>,

Anna-Karin Granbom <agm@hig.se>,

Ingegerd Gudmundsson <ign@hig.se>,

Kajsa Jerlinder <kjr@hig.se>,

Christopher Lagerqvist <christopher.lagerqvist@ekhist.uu.se>,

Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>,

Bengt-Åke Lindblom <blm@hig.se>,

Lasse Lundgren <lle@hig.se>,

William Males <males@vidablick.pp.se>,

Kristina Mickelsson <kmn@hig.se>,

Margareta Molin <mml@hig.se>,

Ingrid Nordkvist <int@hig.se>,

Arne Sjölinder <asr@hig.se>,

Allan Stenlund <asu@hig.se>,

Annika Strömberg <asg@hig.se>,

Kia Sundberg Kimhag <kkg@hig.se>,

Ann-Katrin Swärd <asd@hig.se>,

Bengt Söderhäll <bsl@hig.se>,

Mats Wikstrand <mats@wikstrand.net>

Webbplattform, bruksanvisning

Deltagarnas skriftliga alster samlas på plattformen SenSei på adressen
http://galenix.galenik.uu.se/sensei/

"Forum" är den del av plattformen som innehåller inskickade dokument och kommentarer till dessa. Till Forum ska du först (deadline fred 30 nov) skicka in ett första utkast till examinationsuppgift. Senare ska du byta ut denna fil mot en mer utvecklad version. På så vis kommer Forum att innehålla varje deltagares mest aktuella text.

Klicka på knappen ”Forum” i menyraden högst upp på startsidan. Du får då upp en inloggningssida och loggar på Forum med användarnamn och lösenord som erhålles från kursledningen

När du är inne i Forum kan du skicka in ditt dokument. Därvid ska du själv välja ett särskilt lösenord (lägg det på minnet!) som du behöver när du senare ska byta ut dokumentet mot ny version.

Det du behöver fylla i samband med inskicket är

• ditt namn (skriv både förnamn och efternamn)
• din emailadress
• det lösenord du själv väljer
• titel på det ämne du avser att behandla i din examinationsuppgift (skriv i fältet som heter ”Rapportens titel”. Välj kort titel i stil med t ex Individ-samhälle. Detta blir titeln på det diskussionsforum du nu skapar. Observera att du inte ska skriva namnet på en fil här.)

Sedan ska du peka ut den fil du vill skicka genom att med ”Browse” bläddra dig fram till denna fil på din hårddisk. Skicka den.

Klart. Nu har du skapat ett unikt diskussionsforum kring just ditt dokument. Den fil du skickade in kan du framöver ersätta med mer utarbetade versioner. (När du i framtiden vill byta ut din fil mot ny version letar du upp raden ”För att ändra i inskickat arbete och i forumet klicka här” överst på Forum-sidan).

Det går att skicka in vilket format som helst, men välj ett format som andra deltagare kan läsa. Microsoft Word brukar de flesta kunna läsa. Eller HTML.

Om du har frågor om plattformen kontakta Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>. Ifall du möter oöverstigliga tekniska problem, skicka ditt dokument till Monica som attachment med vanlig e-mail.

Vägbeskrivningar

Högskolan i Gävle

Alla seminarier utom det sista (6 febr) förläggs till Högskolan i Gävle, sal 32:304, som ligger i huset Hugin (hus 32).

Karta, Högskolan i Gävle <http://www.hig.se/allmant/kungsback/karta/higkarta.gif> (gif, 103 Kb)

Från Gävle Centralstation avgår buss15 till högskolan vardagar kvart i och kvart över hel timme mellan kl 06.15 och kl 20.15.

Från högskolan avgår buss 15 till Centralstationen vardagar varje hel och halvtimme mellan kl 10.00 och kl 20:30 

Busstidtabell för buss 15 se http://www.x-trafik.se/filer/n_gavle_Linje15.PDF

ILU, Uppsala

Semainariet 6 febr 2002 sker i rum 1219, ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra hörn. Från Uppsala C en knapp halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand i nordvästlig riktning så kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare från Gävle: när Uppsala börjat finns på E4an en skylt mot Svartbäcken, ta den vägen till höger och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten för en dags parkering. Se karta <http://www.skeptron.uu.se/broady/images/kartamedilu.gif>.

Instruktioner till kursdeltagarna

Senast reviderade 11 Aug 2011

KURSSIDA

finns på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-svk01.htm

LITTERATUREN

Till samhällsvetenskapens klassiker brukar man räkna Comte, Marx, Durkheim, Weber och andra tidiga pionjärer. Med samhällsvetenskapens ”moderna klassiker”, varmed här avses vissa författarskap från och med ungefärligen 1920-talet vilka är ständigt återkommande referenspunkter inom den samhällsvetenskapliga diskussionen. Som exempel på moderna klassiker kan nämnas tyskspråkiga författare som Mannheim, Horkheimer, Adorno, Habermas, Luhmann, Dahrendorf, Elias; fransmän som Aron, Lévi-Strauss, Althusser, Boudon, Touraine, Bourdieu, Foucault, Annales-historikerna; amerikaner som Parsons, Lazarsfeld, Merton, G.H. Mead, Goffman, Garfinkel, Coleman - listan kunde göras lång, avsikten med att här nämna namn är blott att uppmuntra till läsning av författare vilkas verk tillhör samhällsvetenskapens levande arv. Avsikten är förstås att deltagarna skall stifta bekantskap med verk som de inte läst tidigare i andra kurser.

I litteraturlistan nämns att duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk skall utdelas i samband med kursen. Dessa utdrag finns samlade i häftet Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, som innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein. En PDF-version är tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf 

Kurslitteraturen bör självfallet om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. Antologin Tre klassiska texter innehåller översättningar av följande texter, vilka om möjligt bör läsa på originalspråk (fotokopior kan erhållas från kursledningen).

- Auguste Comte: Discours préliminaire sur lesprit positif, Paris 1844. Skriften utgavs i en något annorlunda utformning 1914 av Société positiviste internationale under titeln Discours sur lesprit positif. Den sistnämnda utgåvan är tillgänglig i bokhandeln i ett fotomekaniskt omtryck (förlaget Vrin, flera upplagor - en billig liten bok, ca 50 francs).

- Émile Durkheim: Les règles de la méthode sociologique. Publicerades först som en serie artiklar i Revue philosophique, 1894. Den första bokupplagan utkom året därpå, och i en andra upplaga med ett berömt nyskrivet förord 1901. Många senare utgåvor på förlaget P.U.F. Durkheims bok i P.U.F.:s pocketutgåva är billig och lätt att skaffa i bokhandeln.

- Max Weber: Wissenschaft als Beruf [1919], pp. 582-613 i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre [1922] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1982.

- Max Weber: Politik als Beruf [1919], pp. 505-560 i Gesammelte politische Schriften [1921] (Hrsg. Johannes Winckelmann). Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 4 uppl. 1980.

- Max Weber: Die Objektivität sozialwissenschaftlicher und sozialpolitischer Erkenntnis, pp. 22-87 i Archiv für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik, neue Folge, 1. Band. Tübingen: Verlag von J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 1904. (Omtryck i Gesammelte Schriften zur Wissenschaftslehre, 5 uppl. 1982, pp. 146-214.)

Om du önskar byta ut kurslitteratur mot annan, fråga kursledningen.

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov.

DISKUSSIONSGRUPP

Deltagarna skall till kursens diskussionsgrupp skicka in kortare skriftliga diskussionsbidrag under kursens gång. Adressen till kursens diskussionsgrupp på webben meddelas senare.

EXAMINATIONSUPPGIFT

För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt. En preliminär kort version av examationsuppgiften skall inlämnas senast fred 30 nov 2001. Den slutgiltiga examinationsuppgiften bör ha ett omfång om högst tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt. 

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. Ett huvudsyfte med kursen är att vi med gemensamma krafter ska rita upp en karta över samhällsvetenskapliga traditioner, så examinationsuppgiften är ett tillfälle att presentera något av hur din karta ser ut. Vilka likheter och skillnader finns mellan olika traditioner? En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Comte, Marx, Durkheim, Weber och några modernare klassiker förhåller sig till någon eller några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. Använd både de originaltexter vi läst och översiktsverket Andersen & Kaspersen.

Några av er har frågat om det går för sig att använda empiriskt material eller frågeställningar som ni arbetar med i andra sammanhang. Javisst, ni får gärna tillfoga resonemang om sådant, men det primära i denna kurs är att ni redovisar vad ni fått ut av arbetet med äldre och nyare samhällsvetenskapliga klassiker.

Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.

Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

·       praktisk kunskap vs teoretisk

·        kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv

·        förhållandet mellan individ och samhälle

·        metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”

·        förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)

·        olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)

·        vad håller ihop ett samhälle?

·        evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen

·        förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”

·        storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier

·        kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism

·       det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)

·        förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap

·        verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat

·        samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-01.htm
Created by Donald Broady. Last updated 2011-08-11
Back to SEC home page