This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools | Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/
C-kurs i pedagogik, jan-maj 2002
Kursledare Jonas Gustafsson
<jonas.gustafsson@ilu.uu.se>,
URL http://www.skeptron.uu.se/jongus,
telefon 018-4712485
Examinator Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Admin. Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>,
ILU, rum 3256, tel 018 -4712455. Postadress:
SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.
» Kursplan
» Litteratur
» Schema
» Instruktion till deltagarna
»
Om den avslutande essän
» Samhällsvetenskapens eviga
frågor
PEDAGOGIK C , 20 poäng
EDUCATION C, 30 ECTS-credits
Kurskod: 4LU356
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen
är en fristående kurs.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.
2. SYFTE
Den studerande skall förvärva insikter i olika forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska problem med anknytning till utbildningsforskningen, samt inhämta kunskaper om olika metoder för insamling och analys av data. Genom att skriva en uppsats skall den studerande dessutom utveckla kunskaper och färdigheter i att genomföra en vetenskaplig analys och redovisa den i skriftlig form.
3. INNEHÅLL
Kursen består av två delkurser:
Vetenskapliga perspektiv,
10 poäng
- Introduktion till
olika vetenskapliga perspektiv inom utbildningsforskning
- Orientering
om för pedagoger relevanta kunskapsområden som t ex didaktik och
kulturvetenskap
- Datainsamlings- och bearbetningsmetoder samt tillämpningsövningar
Examensarbete,
10 poäng
- Ett självständigt
skriftligt arbete
4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Föreläsningar, seminarier och skriftliga uppgifter. Examensarbetet innebär ett självständigt arbete under handledning enskilt och/eller i seminarieform.
5. FÖRKUNSKAPSKRAV
40 poäng i pedagogik eller motsvarande.
6. EXAMINATION
Examination sker genom muntliga och skriftliga uppgifter samt ett självständigt skriftlig arbete på 10 poäng.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid genomgå förnyad examination för att få godkänt resultat.
7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstart skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
KURSLITTERATUR
PEDAGOGIK C, 20 poäng
Kurskod: 4LU356
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2001). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur. 344 s.
Bjerg, Jens (red) (2000). Pedagogik, en grundbok.Stockholm: Liber. 370 s.
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 15. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf./ 26 s.
Broady, Donald (1998). ”Inledning: en verktygslåda för studiet av fält”. I Donald Broady (red). Kulturens fält . S 11-26. Göteborg: Daidalos. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf. / 15 s.
Broady, Donald (red).Läsestycken
för samhällsvetare (1998). 5 uppl. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6. /Finns i
PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/
broady/sec/sec-6.pdf ./ 66 s.
Dahmström, Karin (2000). Från
datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. uppl. Lund: Studentlitteratur. 325 s.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 286 s.
Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag. 220 s.
Stake, Robert E. (1995). The art of case study research. London: Sage. 175 s.
En doktorsavhandling som väljs i samråd med kursledningen tillkommer. Ca 200 s.
Kortare artiklar som utdelas vid kursstart kan tillkomma.
Totalt ca 2000 sidor
Jonas Gustafsson
ILU,
Uppsala universitet
C-kurs pedagogik vt 2002
Datum // Kl // Timmar // Moment // Lärare // Kommentar
Tis 29 jan // 17.15-18 // 1 // Introduktion // Jonas Gustafsson // praktikaliteter // 18.15-20 // 2 // Föreläsning // Pedagogik som vetenskap // Donald Broady // Föreläsning
Tis 12 feb // 17.15-20 // 3 // Vetenskapsteoretiska // perspektiv // Jonas Gustafsson // Föreläsning // Tis 19 feb // 17.15-20 // 3 // Enkätkonstruktion I // Mikael Börjesson // Föreläsning
Tis 26 feb // 17.15-19 // 2 // Inför uppsatsarbetet // Carl-Anders Säfström // Föreläsning // 19.15-20 // 1 // Intervjumetodik I // Jonas Gustafsson // Föreläsning
Ons 6 mars // 17.15-19 // 2 // Etnografisk metod I // Monica Axelsson // Föreläsning
Tis 12 mars // 17.15-19 // 2 // Enkätkonstuktion II // Mikael Börjesson // Uppföljning // 19.15-20 // 2 // Intervjumetodik II // Jonas Gustafsson // Uppföljning
Ons 20 mars // 17.15-19 // 2 // Diskursanalys I // Ulrika Tornberg // Föreläsning // 19.15 // 1 // Etnografisk metod II // Monica Axelsson // Seminarium
Tis 2 april // 17.15-19 // 2 // Utbildningspolitik // Ulf P Lundgren // Föreläsning // 19.15-21 // 2 // Jonas Gustafsson // Seminarium
Onsdag 10 april // 17.15-19 // 2 // Diskursanalys II // Ulrika Tornberg // Uppföljning // 19.15-21 // 2 // Litteraturseminarium // Jonas Gustafsson // Bjerg
Tis 16 april // 17-20 // 3 // Inför uppsatsen II // Carl-Anders Säfström // Seminarium // Tis 7 maj // 17-20 // 3 // Inför uppsatsen III // Carl-Anders Säfström // Seminarium
Tis 21 maj // 17-20 // 3 // Examination // Jonas Gustafsson // Donald Broady
Enkätuppgiften
Syftet är att studenterna ska bli mer förtrogna med statistiska arbetsmetoder och redovisningar. Enkäten kan genomföras som paruppgift.
Intervjuuppgiften
konstruera lämpliga frågor
välja form för undersökningen
välja ut intervjupersoner
genomföra intervjun
skriva ut ett avsnitt av intervjun
sammanställa de huvudsakliga resultaten
Granskning av avhandling
I kursen ingår att läsa en doktorsavhandling. Främst ska de metodiska aspekterna granskas. Varje student ska skriva en kortare essä där avhandlingens teoretiska ansats och metodiska frågor belyses och diskuteras.
Avslutande essä
En längre essä – ca 8-12 sidor – där skilda vetenskapliga och metodiska förhållningssätt diskuteras, gärna i anslutning till det egna kommande uppsatsarbetet. En lämplig utgångspunkt kan vara Samhällsvetenskapens eviga frågor, som presenteras i Läsestycken för samhällsvetare (Broady, red.) Välj en eller ett par sådana frågor som utgångspunkt för att skriva en självständig text, där frågorna diskuteras, snarare än redovisas. Texten ska vara språkligt genomarbetad och ha korrekta referenser till använda källor. Den ska dessutom visa prov på ett självständigt resonemang. Att bara återge innehållet i litteraturen duger inte. Tänk själv.
För helfartsstudenter gäller...
att samtliga fyra examinationer jämte c-uppsats skrivs
För kvartsfartsstudenter gäller...
att enkät- och intervjuuppgifterna redovisas under våren
att avhandlingsgranskning och större essä redovisas under hösten (datum fastställs senare)
D. Broady
Senast reviderad 2001-06-30
I den avslutande essän skall läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Omfång cirka tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Durkheim, Weber och några modernare forskare förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan.
Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.
/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt02.htm
Created by Donald Broady. Last updated May 2002
Back to SEC home page