This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools | Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcht01.htm
C-kurs i pedagogik, sept 2001 – jan 2002
Kursledare Jonas Gustafsson
<jonas.gustafsson@ilu.uu.se>,
telefon 018 471 24 85
Examinator Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Admin. Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>,
ILU, rum 3256, tel 018 4712455. Postadress:
SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.
» Kursplan
» Litteratur
» Schema
» Brev Brev till deltagarna
» Examinationsuppgifter
» Om den avslutande essän
» Samhällsvetenskapens eviga
frågor
PEDAGOGIK C , 20 poäng
EDUCATION C, 30 ECTS-credits
Kurskod: 4LU356
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen
är en fristående kurs.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.
2. SYFTE
Den studerande skall förvärva insikter i olika forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska problem med anknytning till utbildningsforskningen, samt inhämta kunskaper om olika metoder för insamling och analys av data. Genom att skriva en uppsats skall den studerande dessutom utveckla kunskaper och färdigheter i att genomföra en vetenskaplig analys och redovisa den i skriftlig form.
3. INNEHÅLL
Kursen består av två delkurser:
Vetenskapliga perspektiv,
10 poäng
- Introduktion till
olika vetenskapliga perspektiv inom utbildningsforskning
- Orientering
om för pedagoger relevanta kunskapsområden som t ex didaktik och
kulturvetenskap
- Datainsamlings- och bearbetningsmetoder samt tillämpningsövningar
Examensarbete,
10 poäng
- Ett självständigt
skriftligt arbete
4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Föreläsningar, seminarier och skriftliga uppgifter. Examensarbetet innebär ett självständigt arbete under handledning enskilt och/eller i seminarieform.
5. FÖRKUNSKAPSKRAV
40 poäng i pedagogik eller motsvarande.
6. EXAMINATION
Examination sker genom muntliga och skriftliga uppgifter samt ett självständigt skriftlig arbete på 10 poäng.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid genomgå förnyad examination för att få godkänt resultat.
7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstart skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
KURSLITTERATUR
PEDAGOGIK C, 20 poäng
Kurskod: 4LU356
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2001). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur. 344 s.
Bjerg, Jens (red) (2000). Pedagogik, en grundbok.Stockholm: Liber. 370 s.
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg.
Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 15, SEC/ILU. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf./ 26 s.
Broady, Donald (1998). ”Inledning: en verktygslåda för studiet av fält”. I Donald Broady (red). Kulturens fält . S 11-26. Göteborg: Daidalos. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf. / 15 s.
Broady, Donald (red).Läsestycken
för samhällsvetare (1998). 5 uppl. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6. /Finns i
PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/
broady/sec/sec-6.pdf./ 66 s.
Dahmström, Karin (2000). Från
datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning. uppl. Lund: Studentlitteratur. 325 s.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 286 s.
Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag. 220 s.
Stake, Robert E. (1995). The art of case study research. London: Sage. 175 s.
En doktorsavhandling som väljs i samråd med kursledningen tillkommer. Ca 200 s.
Kortare artiklar som utdelas vid kursstart kan tillkomma.
Totalt ca 2000 sidor
Schema för kursen Pedagogik C, 20 p
Ht01
Aktivitetskod = Fk23-01—Fk23-25
Datum // Klockslag // Sal // Aktivitet // Lärare // Litt
4/9 // 17.15-19.00 // 1108 // Introduktionsföreläsning // Donald Broady // Läsestycken för samhällsvetare
4/9 // 19.15-21.00 // 1108 // Föreläsn 1 – Kvantitativ met 1 // Jonas Gustafsson // Dahmström, K: Från Datainsamling till rapport, s. 15-31, 56-114
11/9 // 17.15-20.00 // 1108 // Vetenskapliga perspektiv // Christer Stensmo, Anders Westlin
18/9 // 17.15-19.00 // 1108 // Kvalitativ metod I:a // Jonas Gustafsson // Kvale, S: Den kvalitativa forskningsintervjun, s. 23-80; 81-146
18/9 // 19.15-21.00 // 1108 // Kvalitativ metod I:b // Jonas Gustafsson // D:o s. 147-228
25/9 // 17.15-19.00 // 1108 // Etnografisk metod // Monica Axelsson // Stake, R. The art of case study research
25/9 // 19.00-21.00 // 1108 // Kvalitativ metod II // Jonas Gustafsson // Kvale, S: Den kvalitativa forskningsintervjun
2/10 // 17.15-19.00 // 1108 // Kvalitativ metod I:3 // Ulrika Tornberg
2/10 // 19.15-21.00 // 1108 // Etnografisk metod // Monika Axelsson // Stake, R. The art of case study research
9/10 // 17.15-20.00 // 1108, 1106 // PM seminarium // Carl Anders Säfström, Inger M Andersson // Egna utkast till uppsats
16/10 // 17.15-19.00 // 1049 // Kvantitativ metod // Mikael Börjesson // Dahmström, K. s.115-132, 249-295
16/10 // 19.00-21.00 // 1049 // Kvantitativ metod // Mikael Börjesson // Broady, D: Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg
23/10 // 17.15-19.00 // 1108 // Kvalitativ metod III // Jonas Gustafsson
23/10 // 19.00-21.00 // 1108 // Kvalitativ metod II Diskursanalys // Ulrika Tornberg // Bergström, G & Boréus, K: Textens mening och makt
6/11 // 17.15-19.00 // 1108 // Pedagogik och utbildningspolitik // Jonas Gustafsson // Lindensjö, B och Lundgren, U: Utbildningsreformer och politisk styrning
6/11 // 19.15-21.00 // 1108 // Kvantitativ metod II // Jonas Gustafsson, Mikael Börjesson
13/11 // 17.15-19.00 // 1108, 1106 // Lägesrapport I // Carl Anders Säfström, Inger M Andersson // Egna utkast
13/11 // 19.15-21.00 // 1108, 1106 // Lägesrapport I forts. // Carl Anders Säfström, Inger M Andersson // Egna utkast
20/11 // 17.15-19.00 // 1108 // Föreläsning Utvärdering // Inger M Andersson // 20/11 // 19.15-21.00 // 1108 // Litteraturseminarium // Jonas Gustafsson // Bjerg: Pedagogik, s.15-94; 236-344; 471-544
27/11 // 17.15-19.00 // 1108, 1106 // Lägesrapport II // Carl Anders Säfström, Inger M Andersson // Egna utkast
27/11 // 19.15-21.00 // 1108 // Examinationsseminarium // Jonas Gustafsson Donald Broady // Egen essä
11/12 // 17.15-19.00 // 1108, 1106 // Lägesrapport III // Carl Anders Säfström, Inger M Andersson // Egna utkast
8/1 // 17.15-21.00 // 1106, 1108, 1110, 1112 // Ventilering av uppsatser // Donald Broady // Egna uppsatser
UPPSALA UNIVERSITET Uppsala i juli 2001
Institutionen för lärarutbildning
Jonas Gustafsson
Studerande i kursen Pedagogik C, 20 poäng
>/p>
Välkomna till hösten kurs i pedagogik på C-nivå. Kursstart är tisdagen den 4 september kl. 17.15, sal 1108.
Med detta brev bifogas kursplan, schema och litteraturlista. Observera att schemat omfattar såväl de moment som ingår i de första tio poängen, samt ett antal moment som gäller själva uppsatsskrivandet, alltså de återstående tio poängen. Utöver de tillfällen som står angivna tillkommer enskild handledning efter överenskommelse med handledaren. Ventileringstillfällen för uppsatser kan tillkomma fler efter årsskiftet.
Denna kurs ges både som helfarts- och kvartsfartskurs. För er som läser på helfart gäller samtliga tillfällen som står angivna. För er som studerar på kvartsfart gäller att ni i första hand följer föreläsningarna under hösten. Läskursen kommer att examineras under våren för er. Vi planerar att ge samma kurs i vår, varför det bör finnas tillfälle att delta i litteraturseminarierna då. Det finns dock en risk att kursen inte ges, om det blir för få sökande i vår. Därför kan det vara en god idé att följa så många litteraturseminarier som möjligt under hösten. Examinationen sker under alla omständigheter under våren 2002.
Några av er har läst de inledande 10 poängen tidigare och står i begrepp att skriva uppsatsen. För er gäller först och främst de tillfällen som handlar om uppsatsarbetet, alltså den 9 oktober, 13 november, 27 november och 11 december. Ni är givetvis välkomna att närvara vid de andra tillfällena också.
Vad gäller examinationen kan sägas att examinationsuppgifter för de första tio poängen kommer att presenteras vid de första kurstillfällena. Uppsatsen ventileras i seminarium efter nyår. Det ingår i kursen att opponera på en annan students uppsats. Dessutom förväntas ni delta vid ett par ventileringstillfällen. Dessa kommer att presenteras under hösten.
Jag ber er uppmärksamma att det sker obligatorisk registrering vid första kurstillfället, den 4 september. För att registreras på kursen måste man närvara eller meddela Christina Johansson i förväg, adress nedan. Detta gäller samtliga studenter oavsett studietakt.
Innan kursen börjar finner ni mer information på kursens hemsida, http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcht01.htm. Besök gärna sidan och titta. Jag ber er också meddela era e-postadresser till mig. Om någon inte har e-post be jag er skaffa sådan. Som student vid universitetet kan man få en adress, annars finns flera möjligheter att ordna en egen adress gratis genom exempelvis spray.se, hotmail.com eller netscape.net.
Frågor av administrativ karaktär besvaras av kursens sekreterare Christina Johansson, <christina.johansson@ilu.uu.se>, telefon 018 471 24 55, fax 018 471 24.
Frågsens innehåll besvaras av kursledare Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, telefon 018 471 24 85.
Väl mött den 4 september
Jonas Gustafsson
kursledare
Jonas Gustafsson
ILU, Uppsala universitet
Pedagogik C
Ht 2001
Varje deltagare ska genomföra en mindre enkätundersökning (population på ca 10-35 individer) där följande moment ska ingå:
Syftet är att studenterna ska bli mer förtrogna med statistiska arbetsmetoder och redovisningar. Enkäten kan genomföras som paruppgift.
Varje deltagare ska genomföra en mindre intervjuundersökning (population på 3-6 individer) där följande moment ska ingå:
Intervjuundersökningen kan genomföras som paruppgift.
I kursen ingår att läsa en doktorsavhandling. Främst ska de metodiska aspekterna granskas. Varje student ska skriva en kortare essä där avhandlingens teoretiska ansats och metodiska frågor diskuteras.
En längre essä – ca 8-12 sidor – där skilda vetenskapliga och metodiska förhållningssätt diskuteras, gärna i anslutning till det egna kommande uppsatsarbetet. En lämplig utgångspunkt kan vara Samhällsvetenskapens eviga frågor, som presenteras i Läsestycken för samhällsvetare (Broady, red.). Välj en eller ett par sådana frågor som utgångspunkt för att skriva en självständig text, där frågorna diskuteras, snarare än redovisas. Texten ska vara språkligt genomarbetad och ha korrekta referenser till använda källor. Den ska dessutom visa prov på ett självständigt resonemang. Att bara återge innehållet i litteraturen duger inte. Tänk själv.
Dessutom ett par smärre uppgifter i anslutning till vissa moment i kursen. Dessa meddelas under kursens gång.
D. Broady
Senast reviderad 2001-06-30
I den avslutande essän skall läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Omfång cirka tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Durkheim, Weber och några modernare forskare förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan.
Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.
/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcht01.htm
Created by Donald Broady. Last updated Dec 2001
Back to SEC home page