This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools | Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec//k-met99.htm
Kulturvetenskaplig metod (5 poäng)
febr–maj 1999
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm>
"Kulturvetenskaplig metod "är en variant av momentet "Vetenskaplig metod" inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325.
Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>
Aktuell information finns på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm
Undervisningstillfällen: vissa tisdagar kl 17.15-21.00, näml 2 febr, 16 febr, 16 mars, 6 april, 4 maj 1999. Därutöver icke lärarleda sammankomster. Lokal: Institutionen för lärarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1213.
Deltagarna behöver tillgång till internetuppkoppling, webbläsare och e-postkonto. Om du saknar e-postkonto, uppsök teknikernas mottagningsrum i ILUs teknikerkorridor (byggnad 3, plan 3) för att fylla i en ansvarförsbindelse. Eller skaffa gratiskonto på webben.
Kursbeskrivning
Litteratur
Deltagare
Epostkonto
Kursplan för hela C-kursen (exkl uppsats)
Samhällsvetenskapens eviga frågor
Intervjuteknik
Om disputationer
Kursbeskrivning 1999-01-15
D. Broady, ILU, Uppsala universitet
som är en variant av momentet "Vetenskaplig metod" inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325.
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursmomentet ingår i kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 poäng, Kurskod: 4LU325.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.
2. SYFTE
Kursmomentet är avsedd som en introduktion. Deltagarna skall skaffa sig överblick över några klassiska filosofiska och vetenskapsteoretiska problem av relevans för nutida samhällsvetenskap och humaniora, samt fördjupa sin förståelse för hur några av dessa problem hanteras i dagens forskning. Vidare skall deltagarna bekanta sig med några insamlings- och bearbetningstekniker, främst intervju- och enkättekniker, som används i empiriska undersökningar. Ett väsentligt syfte är att deltagarna skall förbereda sig inför arbetet med C-uppsatsen.
3. INNEHÅLL
Kursmomentet inrymmer en översikt över några av nittonhundratalets centrala forskningstraditioner. Deltagarna skall erhålla hjälp med att att tillägna sig något av den begreppsapparat och den vokabulär som den vetenskapliga metoddiskussionen förutsätter.
Vidare ägnas uppmärksamhet åt tekniker för insamling och bearbetning av empiriska material: intervjuer, enkäter, utnyttjande av skriftliga källor.
4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Kursmomentet genomföres i form av lärarledda föreläsningar och seminarier, samt diskussioner och övningar som deltagarna genomför på egen hand.
Centrala vetenskapliga riktningar och författarskap, problemområden och ställningstaganden diskuteras. Undervisningen bygger även på närläsning av klassiska verk i korta utdrag. Deltagarna genomför praktika övningar i användning av empiriska tekniker.
En doktorsavhandling kommer att granskas och diskuteras med avseende på teoretisk förankring, metoder och tekniker.
Bevistandet av åtminstone en doktorsdisputation i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne ingår i kursmomentet.
Skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång.
5. FÖRKUNSKAPSKRAV OCH URVAL
SÄrskild behörighet: Avklarade 40 poäng inom historiefilosofiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
Urval: Antal högskolepoäng inom historiefilosofiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
6. EXAMINATION
För godkännande krävs dels aktivt deltagande, dels godkända inlämnade skriftliga uppgifter. Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av de skriftliga uppgifterna måste framgå vilka avsnitt varje deltagare haft eget ansvar för. Betygen väl godkänd, godkänd och icke godkänd används.
7. LITTERATUR
Kurslitteraturen består av:
- Urval, motsv ca 400 sidor, ur Vår tids filosofi, del 1-2 (red. Poul Lübcke), Bokförlaget Forum, Stockholm, 2 uppl. 1991, 821 sidor.
- En doktorsavhandling i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne.
- Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen. (ca 30 sidor)
- Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.
- Endera av de följande två handböckerna:
Kvale, S.: Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur 1997, 306 s.
eller:
Wärneryd, B. et al.: Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. SCB 1990, 280 s.
D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Version 1, 1999-01-15
Rev. 1999-02-04
som är en variant av momentet "Vetenskaplig metod" (5 p) inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen", pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325
Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>
Aktuell information finns på webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-met99.htm
Undervisningstillfällen: vissa tisdagar kl 17.15-21.00, näml 2 febr, 16 febr, 16 mars, 6 april, 4 maj 1999. Därutöver icke lärarleda sammankomster.
Lokal: Institutionen för lärarutbildning, Seminariegatan 1, Uppsala, rum 1213.
Deltagarna behöver tillgång till internetuppkoppling, webbläsare och e-postkonto. Om du saknar e-postkonto, uppsök teknikernas mottagningsrum i ILUs teknikerkorridor (byggnad 3, plan 3) för att fylla i en ansvarförsbindelse.
PREL. SCHEMA
Tisd 1999-02-02 kl 17.15-21.00. Seminarium 1: hermeneutik, fenomenologi, strukturalism, poststrukturalism. Läs i förväg om hermeneutiken i P. Lübcke (red), Vår tids filosofi, Forum, Stockholm, 1987 (2 uppl. 1991), del 1, s. 1539, 121154, 163176, 187193.
Läs i förväg om fenomenologin i a.a., del 1, s. 4080, 92101, 311324, 325344.
Läs i förväg om strukturalismen och poststrukturalismen i a.a., del 1, s. 363398.
Tisd 1999-02-16 kl 17.15-21.00. Seminarium 2: logiska positivism, analytisk språkfilosofi, pragmatism. Läs i förväg Lübcke, Vår tids filosofi, del 2, om pragmatismen s. 401429; om den analytiska språkfilosofin a.a., del 2, s. 432, 484501, 567584, 619650, 695703; samt extensivt om den logiska positivismen återstoden av a.a., del 2.
Tisd 1999-03-16 kl 17.15-21.00. Seminarium 3. Granskning av avhandling. Läs den i förväg. Avhandlingsförfattaren Ingrid Heyman kommer att delta. Dessutom diskussion om bevistade doktorsdisputationer.
Tisd 1999-04-06 kl 17.15-21.00. Seminarium 4. Diskussion av deltagarnas preliminära utkast till skriftliga redovisningar. Dessutom diskussion av enkät- och intervjutekniker. Läs i förväg antingen Kvale eller Wärneryd.
Tisd 1999-05-04 kl 17.15-21.00. Seminarium 5. Final. Ventilering av deltagarnas skriftliga redovisningar.
DE SKRIFTLIGA REDOVISNINGARNA
I slutet av kursmomentet skall deltagarna lämna in två skriftliga redovisningar: dels en granskning av en doktorsavhandling, dels resultatet av en övning i intervju- eller enkätteknik. Dessförinnan presenterar deltagarna preliminära utkast till dessa redovisningar.
1. Granskning av en doktorsavhandling
Granskningen av en doktorsavhandling skall relateras till den inlästa handbokslitteraturen och ev. annan relevant litteratur. Följande frågor är centrala:
Tanken är således att den handbokslitteratur (Lübcke, Kvale, Wärneryd) som läses jämte ev. annan relevant litteratur skall utgöra stöd för granskningen av avhandlingen. Kursdeltagarna skall försöka placera in avhandlingen på kartan över vetenskapliga traditioner, metoder och forskningstekniker. Som framgår av syftet behandlas översiktligt centrala strömningar inom västerländsk filosofi med tonvikt vid nittonhundratalets traditioner, såsom nykantianism, logisk positivism, fenomenologi, hermeneutik, pragmatism, empirism, strukturalism. Dessutom innehåller kursmomentet tillbakablickar på äldre filosofiska traditioner. Dessa klassiska och nyare filosofiska traditioner kommer att tjäna som orienteringspunkter för diskussioner om teoretiska förutsättningar och metodval i aktuell forskning. Det är ur detta perspektiv som doktorsavhandlingen kommer att granskas.
Eftersom den avhandling som valts råkar handla om forskning, finns dessutom anledning att kommentera de olika typer av forskning som är föremål för Ingrid Heymans studie. Med andra ord kan den skriftliga redovisningen behandla inte enbart Heymans eget arbete utan även om de teorier, metoder och tekniker som använts i de avhandlingar som hon undersökt.
Den inlämnade skriftliga redovisningens omfattning har ingen avgörande betydelse. Helst inte mer än femton sidor. Hellre kort och välskrivet än pratigt.
2. En liten övning i intervju- eller enkätteknik
Deltagarna skall genomföra antingen några intervjuer eller en liten enkätstudie. I den skriftliga redovisningen diskuteras genomförandet och resultaten med hänvisning till argument hos Kvale eller Wärneryd. Det skall vara fråga om en liten övningsuppgift. Några få intervju- eller enkätfrågor och några få respondenter räcker. Avsikten är inte alls att genomföra en ordinär intervju- eller enkätundersökning utan att deltagarna skall prova på teknikerna. Helst bör denna övning fungera som ett led i förberedelsen för att skriva C-uppsats. Därför rekommenderas deltagarna att om möjligt utforma den skriftliga redovisningen som en liten pilotstudie inför C-uppsatsen. Redovisningen får gärna ha formen av överväganden inför en planerad C-uppsats. Redovisningen bör var kort, fem sidor är fullt tillräckligt.
Erfarenheterna från genomförandet av intervju- eller enkätövningen skall diskuteras tillsammans med kurskamrater vid ett icke lärarlett tillfälle i god tid innan seminariet 1999-04-06. Vid samma tillfälle är det lämpligt att diskutera planer på C-uppsatser.
De två skriftliga redovisningar som lämnas in i samband med slutexamination skall vara genomarbetade, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar.
7. LITTERATUR
Kurslitteraturen bestr av:
- Urval, motsv ca 400 sidor, ur Vår tids filosofi, del 1-2 (red. Poul Lübcke), Bokförlaget Forum, Stockholm, 2 uppl. 1991, 821 sidor. (Första volymen bär undertiteln "Engagemang och förståelse tysk och fransk filosofi", och andra volymen undertiteln "Vetenskap och språk anglosaxisk filosofi". Originalet utgavs i Danmark 1982. Även den första svenskspråkiga utgåvan 1987 kan användas.)
- En doktorsavhandling i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne. Den avhandling som rekommenderas är Ingrid Heyman, Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 19741991, Daidalos, Göteborg 1995 (339 s.). Den kursdeltagare som önskar välja en annan avhandling skall först inhämta kursledningens godkännande.
- Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk, utdelas till deltagarna. Dessa utdrag finns samlade i häftet Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, ILU, 5 uppl. okt 1998. Finns för nedladdning [...] som PDF version (240 kb). Innehåller parallellöversättningar av mycket korta utdrag ur verk av Bachelard, B. Bernstein, Bourdieu, Comte, Dahrendorf, Descartes, Durkheim, Elias, Engels, Husserl, Kant, Lundgren, Marx, Parsons, Peirce, de Saussure, M. Weber, Wittgenstein.
- Ytterligare duplicerade texter som utdelas till deltagarna.
- Endera av de följande två handböckerna:
S. Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur 1997, 306 s.
eller:
B. Wärneryd et al., Att fråga. Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter, SCB 1990, 280 s.
Utöver den ovan nämnda kurslitteraturen bör deltagarna ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, förslagsvis Filosofilexikonet (red. Poul Lübcke), Bokförlaget Forum, Stockholm 1988. Dessutom bör deltagarna ha tillgång till filosofihistorisk handbokslitteratur som täcker tiden före 1900-talet. Det är lämpligt att friska upp eventuella gymnasiekunskaper om filosofins historia.
(Det följande är den gällande kursplanen för kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskningen. Pedagogik C1", 10 poäng. Häri ingår momentet "Utbildnings- och kultursociologi " som ett alternativ av momentet "Vetenskapliga traditioner".)
UPPSALA UNIVERSITET
Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd
KURSPLAN fastställd 1998-09-10, reviderad 1998-12-17
VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH METODER INOM UTBILDNINGSFORSKNINGEN. PEDAGOGIK C1, 10 poäng
TRADITIONS AND METHODS IN EDUCATIONAL RESEARCH, 10 points
Kurskod: 4LU325
1 BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen är en fristående kurs på C-nivå som ingår i utbildningen för kandidat- eller magisterexamen.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning
2 SYFTE
Kursdeltagaren skall orientera sig om vetenskapsteoretiska problem och olika forskningstraditioner med anknytning till utbildningsforskningen samt inhämta kunskaper om olika metoder för insamling och analys av data och deras teoretiska förankring.
3 INNEHÅLL
Kursen består av två moment: Vetenskapliga traditioner, 5 poäng och Vetenskaplig metod, 5 poäng.
Kursdeltagaren väljer dels ett område inom Vetenskapliga traditioner och gör dels ett val av metodfördjupning utifrån ämnesinriktning och förkunskaper.
Momentet Vetenskapliga traditioner, 5 poäng
- Barn- och ungdomsvetenskap
- Didaktik
- Lärares arbete
- Utbildnings- och kultursociologi
- Utbildning i utvecklingsländer
Momentet Vetenskaplig metod, 5 poäng
- Diskursanalys
- Kvalitativa metoder
- Kvantitativa metoder
- Kulturvetenskaplig metod
- Metoder för forskning om utbildning i utvecklingsländer
4 UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Undervisningen i momentet Vetenskapliga traditioner genomförs i form av föreläsningar och seminarier. Deltagarna läser några fullständiga vetenskapliga verk som utgår från äldre författarskap men även "moderna" klassiker. Med dessa klassiska texter och ståndpunkter som referens kommer samtida utbildningsforskning att diskuteras.
Undervisningen i momentet Vetenskaplig metod genomförs i form av föreläsningar, seminarier och övningar i anslutning till det egna vetenskapliga arbetet.
5 FÖRKUNSKAPSKRAV
Pedagogik 40 poäng eller motsvarande.
6 EXAMINATION
Examination sker såväl muntligt som skriftligt och genom praktiska tillämpningsuppgifter. Som betyg användes något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd.
Deltagare som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att genomgå förnyad examination för att få godkänt betyg.
7 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstarten skall betygsättande lärare, efter samråd med deltagarna, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
som ingår i kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning, Pedagogik C1, 10 poäng
per 1999-02-17:
Patric Almgren <saknar e-post>
Hemadress: C/o Gillow, Folkskoleg 8, 117 35 Stockholm. Tel hem 08-847891
Christina Björksten <saknar e-post>
Jonas Borgesson <jobo79@hotmail.com>
Hemadress Kantorsg 10:335, 754 24 Uppsala. Tel hem 018-24504.
Susanne Carlsten <saknar e-post>
Hemadress: Kvartärv 5, 722 31 Västerås. Tel hem 021-24813.
Tommy Dahlgren <tommy.dahlgren.2109@student.uu.se>
Hemadress Rackarbergsg 24:231, 752 32 Uppsala. Tel hem 018-505912.
Peter Eriksson <p.eriksson@home.se>
Hemadress: T�lstensv. 4BG, 752 40 Uppsala. Tel hem 019-503636.
Marie Gisslen <mariegisslen@ebox.ninet.se>
Hemadress: Folkungagat 18B, 75336 Uppsala. Tel hem 018-261250.
Stefan Hedlund <stefan.hedlund.3587@student.uu.se>
Hemadress: Studentv. 6:658, 752 34 Uppsala. Tel hem 018-513443, 0709-100350.
Anna Hellblom
Mattias Hultberg <mh1973@hotmail.com>
Hemadress Kantorsg 62:433, 754 24 Uppsala. Tel hem 018-252056.
Paulina Hurynowicz <paulinahur@hotmail.com>
Hemadress Tuna Backar 5, 753 36 Uppsala. Tel hem 018-250750.
Anna Jansson
Nicklas Johansson <nicklas.och.elisabeth@swipnet.se>
Hemadress: Flogstav 49A, 752 73 Uppsala. Tel hem 018-464831.
Jennifer Jonsson <saknar e-post>
Hemadress: Trädgårdsg 17C, 753 09 Uppsala. Tel hem 018-142308.
Kristina Karlsson <saknar e-post>
Hemadress: Krong 4A, 752 38 Uppsala. Tel hem 018-510713.
Katarina Kilsby <kkilsby@hotmail.se>
Hemadress: Torsg 15A, 753 15 Uppsala. Tel hem 018-515699.
Sara Kn�fel
Per Konradsson <saknar e-post>
Hemadress: Nerhammaren 2036, 742 95 Hargshamn.
Sabine Lind <sabine_lind@hotmail.com>
Hemadress: Källv 17, 742 36 Östhammar.
Inger Nilsson <inger5p1@hotmail.com>
personnr 750607-1427. Hemadress Odensg 16A, 753 13 Uppsala. Tel hem 018-513898.
Helena Olsson <saknar e-post>
Hemadress: Flogstav 75C, 752 73 Uppsala. Tel hem 018-463830.
Mia Olzon.
Charlotte Pettersson <chpe5156@student.uu.se>
Hemadress: Albert Engströmsgatan 7, 754 30 Uppsala. Tel hem 018-255569
Jenny Pettersson <jennyjeep@hotmail.com>
Hemadress: Väktarg 44 D, 754 22 Uppsala. Tel hem 018-262897
David Reinius <saknar e-post>
Hemadress: Blodstensv 18 nb, 752 58 Uppsala.
Margareta Sandstrom Kjellin <margareta.sandstrom-kjellin@edu-vasteras.se>
Hemadress: Veby, Badelunda, 725 96 Västerås.
Karin Stika-Mjoberg <karin.stiko@ltdalarna.se>
Hemadress: Sommarv 25, 792 33 Mora.
Eva Winblad von Walter <eva.vonwalter@home.se>
Hemadress: Studentv 36:501. Tel hem 018-506256.
D. Broady 1999-02-01
En förmodligen något förldrad beskrivning av hur man kopplar upp sig till
ILUs postserver är
D. Broady: "Installation av Dial-Up Networking samt PPP-uppkoppling för Windows 95,
Ver. 7, 1998-01-18", på adress
http://www.skeptron.uu.se/broady/dl/dl-dia.htm
Numer finns många möjligheter att att gratis skaffa e-postkonto. Se klippet nedan ur DN 1 febr 1999. En fördel med webb-baserade e-posttjänster är att du inte behöver en egen dator, du kan hantera din post från vilken uppkopplad dator som helst som är uppkopplad till internet och har en lämplig webbläsare
/Detta klipp ur DN 1 febr 1999, en notis författad av Sara Lind, är avlägsnat av upphovsrättsskäl/
D. Broady, 25 jan 1999
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
(Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63)
Kursmomentet "Kulturvetenskaplig metod", seminariet 1999-02-02
En intervju är "ett samtal mellan en eller ett flertal personer".
Olika uppläggningar
För- och efterarbete
Några slag av intervjufrågor
(efter Kvale, S: Den kvalitativa forskningsintervjun, sid. 124
125)
Intervjuutskrifters reliabilitet
(exempel ur Kvale, S: Den kvalitativa forskningsintervjun)
Exempel 1 (sid. 157)
Intervjuaren: Inverkar det på förhållandet mellan eleverna att betygen finns där?
Elev: Nej, nej, - nej, man ser alltså inte ner på den som får dåliga betyg, det gör man inte. Det tror jag alltså inte, det kan väl vara nå'n som gör det, men jag gör det inte.
Intervjuaren: Betyder det, att det enligt din uppfattning inte förekommer någon konkurrens i klassen?
Elev: Just det - inte på det sättet
Exempel 2 (sid. 150)
Utskrift A:
Intervjuare: Och säger du också att eftersom du inte får betyg? Stämmer det?
Intervjuperson: Ja, jag tror att det är så, eftersom om jag fick betyg skulle jag arbeta för betyget till skillnad från att arbeta för mmm, att vidga vad jag vet eller föra en gräns bakåt hos mig själv, eller nånting bidra med nya idéer
Utskrift B:
Intervjuare: Och säger du också att du förstås inte gillar betyg?
Intervjuperson: Ja, jag tror att det är så, eftersom om jag fick betyg skulle arbeta för betyget till skillnad från att arbeta för att vidga vad jag vet eller föra dessa gränser bakåt (bandet otydligt) bidra med nya idéer.
frågeområden, livshistoria
Centrala frågor att analysera och söka besvara
Livshistorier /life history/
En livsberättelse kan ses som en personlig rekonstruktion av erfarenheter som kan förmedlas i t.ex. en intervju.
En livshistoria är en livsberättelse men bygger också vidare med hjälp av bl.a. andra människors berättelser som jämförelse. Även dokument och historiska data bör byggas in i en livshistoria.
En livshistoria kan utgöras av:
Vilken metod är den bästa?
Den som
D. Broady 1999-03-22
Till deltagarna i kursmomentet "Kulturvetenskaplig metod", febr-maj 1999
I kursen ingår ju att bevista en disputation. Fritt val. Vi har inga krav vad gäller ämne. Det är att föredra om ämnet är humanistiskt eller samhällsvetenskapligt, men även andra ämnen duger.
I Uppsala "spikas" avhandlingarna några veckor före disputation. Det betyder att "spikbladet" (med titel, författare, sammanfattning och upplysningar om tid och plats för disputation) sättes upp på anslagstavlorna i universitetshusets bottenvåning, längst till vänster från huvudingången räknat. I vissa fall spikas även själva avhandlingen fast på anslagstavlan, vilket är den gamla traditionen.
Kursdeltagaren Stefan Hedlund har upptäckt att man från universitets webbplats http://www.uu.se kan hitta information om kommande disputationer någon vecka i förväg. Länken "AKTUELLT" sedan "DISPUTATIONER". Allt står dock inte på denna sida.
Bland kommande disputationer finns en i ämnet pedagogik 26/3:
DISPUTATION
Fredagen den 26 mars 1999 disputerar Anita Hjälme. Avhandlingens titel: KAN MAN BLI KLOK PÅ LÄSDEBATTEN? Analys av en pedagogisk kontrovers.
Fakultetsopponent: Docent Karin Taube, Högskolan i Kalmar.
Betygsnämnd: Docent Ola Halldén, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet; professor Ulla Riis, Uppsala; professor Mårten Söder, Sociologiska institutionen, Uppsala.
Handledare: Sverker Lindblad
Lokal: Lärosal X, Universitetshuset.
Tid: Kl. 14.15.
mvh
/Donald Broady
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec//k-met99.htm
Created by Donald Broady. Last updated May 1999
Back to SEC home page