This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.
Start | About | Research | Courses | Events | Archives | Tools | Search all SEC
Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvt00.htm
Kursen Kulturvetenskapliga traditioner I, 5 poäng, sept-okt 2000
» Kursplan
» Litteratur
» Schema
» Anvisningar till deltagarna
» Samhällsvetenskapens eviga frågor
Kursen kan läsas som fristående kurs
av studenter med 40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt
ämne.
Samma kursinnehåll utgör även en fempoängsmodul inom tiopoängskursen
”Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning med
inriktning mot kulturvetenskap” (kurskod 4LU347), som är en kurs på C-nivå
i ämnet pedagogik
Kursledare:
Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/
Övr. lärare:
Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>
Jonas Gustafsson<jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/research/jongus/
Mikael Palme <mikael.palme@lhs.se>
Admin:
Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, ILU, rum 3256, tel 018 4712455. Postadress: SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.
Kursplan fastställd av Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd 1999-06-17
KULTURVETENSKAPLIGA TRADITIONER I, 5 poäng
RESEARCH TRADITIONS IN
THE HUMANITIES AND SOCIAL SCIENCES I, 7,5 ECTS-credits
Kurskod: 4LU336
1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen är en fristående kurs i ämnet pedagogik.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.
2. SYFTE
De studerande skall skaffa sig överblick över författarskap, begrepp och metoder inom några centrala humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner.
3. INNEHÅLL
- Orientering om centrala humanistiska och samhällsvetenskapliga
forskningstraditioner
- Studium av verk representerande några av dessa traditioner
- Övningar i att använda humanistiska och samhällsvetenskapliga analysredskap
4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Kursen genomförs i form av lärarledda föreläsningar och seminarier samt i form av diskussioner och övningar som de studerande genomför på egen hand. De studerande skall lämna in kortare skriftliga uppgifter under kursens gång samt en avslutande skriftlig examinationsuppgift.
Undervisningen kan samordnas med momentet Kulturvetenskapliga traditioner I, inom kursen Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning. Pedagogik C1, 10 poäng, kurskod 4LU325 /eller 4LU347/
5. FÖRKUNSKAPSKRAV
40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne.
6. EXAMINATION
Examination sker genom bedömning av de inlämnade kortare skrivuppgifterna och den skriftliga examinationsuppgiften.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i undervisningen, fullgjorda skrivuppgifter samt fullgjord skriftlig examinationsuppgift.
Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid inkomma med ny examinationsuppgift.
7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstarten skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
Senast reviderad aug 2000
- Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor)
- Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samhällsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen (ca 30 s.).
- Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.
- Något eller några originalverk som väljes i samråd med kursledningen (ca 1 000 s.). Deltagarna rekommenderas att läsa följande tre verk av Elias, Foucault och Bourdieu:
Första bandet av andra utvidgade
upplagan av Norbert Elias: Über den
Prozeß der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 sidor). Oförändrat
omtryck på Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
Sv. övers. Sedernas historia.
Stockholm: Atlantis, 1989.
Eng. övers. The
History of Manners.
New York: Pantheon, 1978.
Michel
Foucault: Surveiller et punir.
Naissance de la prison. Paris: Gallimard, 1975
(318 sidor).
Sv. övers. Övervakning och straff. Fängelsets
födelse. Lund: Arkiv Förlag, 1987.
Norsk övers. Overvågning og straf.
Det moderna fængselvæsens historie. Købehavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal
Norsk Forlag, 1977.
Eng. övers. Discipline
and Punish: The Birth of the Prison. New York: Vintage/Random House,
1979.
Bourdieu, Pierre: Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander, 1986, senare upplagor på Symposion (310 s.).
För kursen Kulturvetenskapliga traditioner I inträffar seminarier kl. 17.15-20.00 följande onsdagar: 20 sept, 27 sept, 11 oktober och 25 oktober 2000, lokal 1226. Ytterligare seminarier kan tillkomma.
Onsd 20 sept 2000. Seminarium 1. Introduktion. Lärare: Donald Broady och Mikael Palme.
Onsd 27 sept 2000. Seminarium 2. Studier av subjektivitet. Lärare: Mikael Palme och Jonas Gustafsson. Läs i förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 6, 10, 12, 13.
Onsd 11 oktober 2000. Seminarium 3. Studier av objektiva förhållanden, samt försök att förena studier av det subjektiva med studier av det objektiva. Lärare: Donald Broady, Mikael Palme, Jonas Gustafsson, ev. Carol Benson. Läs i förväg förväg Andersen & Kaspersen kap. 1, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23, 26 samt Elias, Foucault, Bourdieu.
Onsd 25 oktober 2000. Seminarium 4. Avslutande diskussion, ventiliering av examinationsuppgifter. Lärare: Donald Broady, Mikael Palme, Jonas Gustafsson.
Ytterligare seminarier kan tillkomma.>
TID OCH PLATS
För kursen Kulturvetenskapliga traditioner I inträffar seminarier kl. 17.15-20.00 följande onsdagar: 20 sept, 27 sept, 11 oktober och 25 oktober 2000, lokal 1226. Ytterligare seminarier kan tillkomma.
Plats: Rum 1226, Institutionen för lärarutbildning (ILU), Seminariegatan
1, Uppsala.
Vägbeskrivning för resenärer: ILU är en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordvästra
hörn. Från Uppsala C en halvtimmes promenad (gå längs Fyrisåns västra strand så
kommer du rätt till slut) eller buss 13 som går längs Dragarbrunnsgatan. Bilåkare
från Stockholm fortsätter på E4an tills Uppsala börjar ta slut, sen när det dyker upp
skylt mot Svartbäcken ta av till vänster och kör Gamla Uppsalagatan så kommer du fram
till ILU omedelbart efter ån. På gården brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i
automaten för en dags parkering. Se karta (gif 90
kb).
KOMMENTAR TILL KURSPLANERNA
För att göra det möjligt för studenter med olika bakgrund att läsa denna kurs finns det två slags kursplaner men undervisningen är densamma.
De två fempoängskurserna ” Kulturvetenskapliga traditioner I”, 5 poäng (kurskod 4LU336) och ”Kulturvetenskapliga metoder I”, 5 poäng (kurskod 4LU342) är två fristående kurser som inte är nivåbestämda eller ämnesbestämda. Förkunskapskravet är 40 poäng i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Man behöver alltså inte ha läst pedagogik för att antas till dessa kurser.
Tiopoängskursen ”Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning med inriktning mot kulturvetenskap”, 10 p (kurskod 4LU347), är nivåbestämd till C-nivå och ämnesbestämd till ämnet pedagogik. Förkunskapskravet är 40 poäng i pedagogik. Denna 10-poängskurs består av två moduler med samma innehåll, schema, litteratur, etc som de två ovan nämnda fempoängskurserna. Det är således i praktiken ingen skillnad mellan att läsa en tiopoängskurs eller de två fempängskurserna.
OM LITTERATUREN
Kurslitteraturen bör självfallet om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång.
Som framgår av litteraturlistan läses följande kapitel i Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999: kap 1 (inledn), 5 (Durkheim), 6 (Weber), 10 (Frankfurtskolan), 11 (modern marxistisk teori), 12 (sociala interaktionsteorier), 13 (rational choice), 14 (funktionalism), 15 (neo-funktionalism), 18 (strukturalism), 19 (Foucault), 20 (Bourdieu), 21 (Habermas) , 23 (Elias), 26 (postmodernism) (totalt 276 sidor)
Det går minst lika bra att läsa danska originalutgåvan:
Andersen, Heine/Kaspersen,
Lars Bo (red): Klassisk og moderne
samfundsteori. København: Hans Reitzels Forlag, 2 uppl. 1997.
EXAMINATIONSUPPGIFT
För godkännande krävs en godkänd inlämnad skriftlig examinationsuppgift där läsningen redovisas på ett självständigt sätt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att några av de författare du stött på förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan. En annan möjlighet är att du renodlar den jämförande aspekten och försöker förstå hur några författare (förslagsvis Elias, Foucault, Bourdieu) förhåller sig till varandra och till de forskningstraditioner som presenteras i Andersens och Kaspersens handbok, dvs. du kan försöka besvara frågor i stil med: hur förhåller sig Bourdieu till strukturalismen? hur förhåller sig Foucualt till traditionen från Durkheim?
Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.
Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
praktisk kunskap vs teoretisk
kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
förhållandet mellan individ och samhälle
metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
vad håller ihop ett samhälle?
evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvt00.htm
Created by Donald Broady. Last updated Oct 2000
Back to SEC home page