---

---

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/

Forskarutbildningskursen Digital litteratur. Märkning av material i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning (5p)

Uppsala universitet, september 2004-febr 2005, i samarbete med forskningsprogrammet och forskarskolan LearnIT

 

Kursledare:
Donald Broady <broady@nada.kth.se>,
URL http://broady.se
och Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>,
URL http://www.skeptron.uu.se/monicalz/

Administration forskarutbildningen i pedagogik:
Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.

Forskningsadminstratör för SEC:
Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4715883.

Forskningsprogrammet och forskarskolan Lärande och IT (LearnIT), se
http://www.ped.gu.se/learnit/

Tid: Kursstart 28 sept. Det blir tre sammankomster i Uppsala om vardera två dagar: 28-29 sept, 19-20 okt samt 2-3 dec 2004, samt en avslutande sammankomst i Göteborg 14 febr 2005.  Däremellan sker kommunikation per webb och mejl.

Lokal för sammankomsterna är ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminarieg. 1, Uppsala. Oftast i rum 1440. Undantag för sammankomsten 14 febr 2005 som sker i Göteborg.

---

TOC

» Inbjudan
»  Kursplan
»  Litteraturlista
»  Förslag till ytterligare läsning samt referenslitteratur
»  Webbresurser: arkiv, introduktioner, riktlinjer, standarder
»  Schema
»  Detaljerat program
»  Praktikaliteter
»  Kursens lärare och gästföreläsare
»  Vägbeskrivning
»  Logi i Uppsala, förslag
 

---

Inbjudan

Inbjudan till forskarutbildningskursen
Digital litteratur - om märkning av material i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning (5p)
som i samverkan med forskarskolan LearnIT ges vid Uppsala universitet under hösten 2004 med start den 28 september.

För aktuell information, kursplan, litteraturförslag och anvisningar se kurssidan
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-dl04.htm

Kursledning: Donald Broady <broady@nada.kth.se> och Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>.

Anmälan skickas till Monica Langerth Zetterman så snart som möjligt men senast den 15 september 2004.

Nedan mer information.

Tre sammankomster om vardera två dagar är planerade: 28-29 sept, 19-20 okt samt 2-3 dec 2004. Däremellan sker kommunikation per webb och mejl.

Kursen kan passa dej som vill

• orientera dig om aktuella standarder och utvecklingstendenser när det gäller hur digitalt material hanteras inom samhällsvetenskap och humaniora,
• ha hjälp med att bringa ordning i ditt eget forskningsmaterial och att presentera det på nätet,
• stifta bekantskap med användbara program och resurser på nätet,
• lära dig hur ett och samma material med vettig strukturering kan användas för olika ändamål,
• få en inblick vad digitala textkritiska utgåvor har att erbjuda inom forskning och utbildning.

I kursen skall praktiska övningar och exempel varvas med mer generella inblickar i principerna för strukturering, märkning och presentation av digitalt material. Deltagarna får tillfälle att pröva på användbara verktyg och program. Huvudsyftet är att deltagarna skall utveckla förtrogenhet med hur digitalt material för forsknings- och utbildningsändamål inom humaniora och samhällsvetenskap klassificeras, organiseras och presenteras på Internet samt inte minst hur digitalt material kan användas i forsknings- och utbildningssammanhang. Riktlinjerna från Text Encoding Initiative (TEI) kommer att vara en återkommande referenspunkt. Det material det är fråga om är i huvudsak text. Med andra ord kommer inte bildhantering o likn. att behandlas inom kursens ram. Texterna kan utgöras av vetenskaplig text, utgåvor av historiska och litterära källor, utgåvor av vetenskapliga klassiker, excerpter, olika slags register, konkordanser, intervjuer och så vidare, dvs. material lämpat för tolkning eller för statistisk bearbetning. Kursdeltagarna kan välja att arbeta antingen med eget forskningsmaterial eller med material från något av projekten i anslutning till programmet Digital litteratur.

Inga speciella förkunskaper krävs, däremot en bärbar dator med en del ledigt hårddiskutrymme. Om du inte disponerar en bärbar dator kontakta Monica Langerth Zetterman så försöker vi ordna saken.

Mer upplysningar lämnas av
Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se> eller
Donald Broady <broady@nada.kth.se>

---

Donald Broady och Monica Langerth Zetterman

Kursplan

Fastställd av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-06-07

Digital litteratur. Märkning av material i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning (5p)
(Digital Literature. Markup in the humanities and social sciences, 7,5 ETCS)

Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning vidf Uppsala universitet samt forskarskolan LearnIT. Kursen är även öppen för studerande på D-nivå i pedagogik och pedagogik med inriktning mot personalutveckling, samt för doktorander med anknytning till forskarskolan LearnIT. Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-06-07.

MÅL

Deltagarna skall utveckla förtrogenhet med hur digitalt material för forsknings- och utbildningsändamål inom humaniora och samhällsvetenskap klassificeras, organiseras och presenteras på Internet. Tonvikten läggs vid principer och teknologier för märkning, i synnerhet internationella standarder och de facto-standarder för strukturmärkning och innehållsmärkning och för metadata. Deltagarna skall lära sig att både nyttja befintliga resurser och i viss mån skapa eget material.

INNEHÅLL

• Översikt över principer och praktiker för strukturering och återanvändning av information.
• Översikt över standarder och rekommendationer  för beskrivning, lagring, utbyte, transformering och presentation av digitalt material med tonvikt vid textinformation. I första hand XML- och XSL-baserade standarder kommer att beröras, men även beskrivningsspråken SGML och HTML, metadatastandarder som Dublin Core, samt mer generella standarder för beskrivning, klassificering och organisering som RDF, Topic Maps och Annotea. Introduktion till DTD:er och XML Schemas.
• Principer och riktlinjer för utformning av digitalt material inom humaniora och samhällsvetenskap, såsom utgåvor av skönlitteratur, historiska källor, språkkorpora eller samhällsvetenskapliga databaser. Tonvikt vid riktlinjerna från Text Encoding Initiative (TEI).
• Presentation av olika slags tillgängliga digitala arkiv, bl.a. Oxford Text Archives.
• Metoder och verktyg för manuell märkning av digitalt material, samt hjälpmedel för helt eller delvis automatiserad märkning.
• Laborationer och individuell framställning av XML-märkt material (eget material eller sådant som tillhandahålles av kursledningen), samt användning av befintliga stilmallar (skrivna i XSLT, eller CSS) för transformering och presentation av XML-dokument. Särskilt intresserade deltagare får möjlighet att framställa egna stilmallar.

GENOMFÖRANDE

Kursen genomföres i form av tre intensiva undervisningstillfällen (ett i början av kursen, ett i mitten och ett i slutet) med föreläsningar och seminariediskussioner, och därjämte undervisning och kommunikation på Internet. Deltagarna avlämnar kortare skriftliga redovisningar under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.

EXAMINATION

Kursen examineras genom inlämning av övningsuppgifter och en skriftlig slutredovisning. Betygen Underkänd och Godkänd ges.

LITTERATUR

Enligt särskild förteckning

---

Litteraturlista

Kursen Digital litteratur. Märkning av material i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning, 5 poäng. Fastställd av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-06-07.

Bradley, John (2003). "Finding a Middle Ground between 'Determinism' and 'Aesthetic Indeterminacy': a Model for Text Analysis Tools", Literary and Linguistic Computing 18 (2): 185-207.(Intressant genomgång av verktyg för textanalys). Tillgänglig vid: http://www3.oup.co.uk/litlin/ (tidskriften kräver tillgång till prenumeration via bibliotek eller enskilt medlemskap i ALLC)

Hockey, Susan (2001). Electronic Texts in the Humanities: Principles and Practice. Oxford: Oxford UP. 216 s. (Boken är en historisk, grundlig och bred genomgång av området humanities computing.)

Johansson, Veronica (2003). Förutsättningar för lärande: märkning av elektroniska dokument. En kunskapsöversikt. Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. 38 s.
Tillgänglig vid: http://www.hb.se/bhs/biktprogram/kunskaps.htm

McCarty, Willard (1998). What is humanities computing? Toward a definition of the field. Paper presented at Liverpool, 20 February 1998. Reed College (Portland, Oregon, U.S.) and Stanford University (Palo Alto, California, U.S.), March 1998. Würzburg (Germany), July 1998. (ca 6 s.)
Tillgänglig vid http://www.kcl.ac.uk/humanities/cch/wlm/essays/what/  [2004-02-13]

McCarty, Willard & Matthew Kirschenbaum. (2003). "Institutional Models for Humanities Computing", Literary and Linguistic Computing 18 (4): 125-31. 6 s. (Översikt av institutioner, projekt, avdelningar etc. med pågående verksamhet inom området). Tillgänglig vid: http://www3.oup.co.uk/litlin/ (tidskriften kräver tillgång till prenumeration via bibliotek eller enskilt medlemskap i ALLC)

Morrison, Alan, Michael Popham & Karen Wikander. (2000). Creating and Documenting Electronic Texts: A Guide to Good Practice. Oxford: OTA. (ISBN: 1842170120) 63 s. (Mycket bra introduktion i ämnet samt vad och hur man gör. Lämplig skrift att börja med)
Tillgänglig vid: http://ota.ahds.ac.uk/documents/creating/

Sperberg-McQueen, C.M. & Lou Burnard (Eds) (2002). Guidelines for Electronic Text Encoding and Interchange. P4. Chicago: Text Encoding Initiative.
(Grunderna behandlas i kapitel 1, Bakgrund; 2, Introduktion till XML; 3, TEI-dokumentets struktur; 4, centrala taggar och generella regler; 5; TEI-header; 6, gemensamma element; 7, Principer för dokumentstruktur, sammantaget 216 s.). Hela publikationen finns tillgänglig för läsning på online eller för nedladdning som ett arkiv att användas lokalt, se http://www.tei-c.org/Guidelines2/index.html.

Samt ytterligare litteratur motsv. minst 300 sidor som väljes i samråd med kursledningen.

Därutöver handledningar för märkning av digitalt material för forsknings- och utbildningsändamål (sammanställda av Monica Langerth Zetterman & Donald Broady)

Sammanlagt ca 900 sidor

---

Förslag till ytterligare läsning samt referenslitteratur

Aarseth, Espen. Cybertext: Perspectives on Ergodic Literature. Baltimore, Maryland: Johns Hopkins University Press, 1997. 203 s.

Alexa, M. (1997). Computer assisted text-analysis methodology in the social sciences. Mannheim: ZUMA Arbeitsbericht. 97/07.  70 s.

Arms, William Y. Digital Libraries. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 2000. 287 s.

Bolter, Jay David. Turing's Man: Western Culture in the Computer Age. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 1984. (om hur turingdatorer fungerar) 264 s.

Chartier, Roger. Forms and Meanings: Texts, performnces, and audiences from codex to computer. Philadelphia, Pennsylvania: University of Pennsylvania Press, 1995. 128 s.

Collingwood, R. G. The Idea of History (Oxford: Clarendon Press, 1946).

Condron, Frances, Michael Fraser, and Stuart Sutherland. CTI Textual Studies Guide to Digital Resources for the Humanities (Humanities Computing Unit, University of Oxford, 2000). 300 s.

Connolly, Thomas M. & Carolyn E. Begg. Database systems : a practical approach to design, implementation and management. 3rd ed. Harlow : Addison-Wesley 2002. 1236 s.

Date, C. J. Database: A Primer. Reading, Massachusetts: Addison-Wesley, 1997. 265 s.

Garside, Roger, Geoffrey Leech & Tony McEnery (Eds.). Corpus annotation: linguistic information from computer text corpora. Harlow : Longman. 1997. 281 s.

Geroimenko, Vladimir & Chaomei Chen (Eds.). Visualizing the Semantic Web: XML based internet and information visualization. London: Springer. 202 s.

Gibson, Roy K. & Christina Shuttleworth Kraus (Eds.) The classical commentary : histories, practices, theory. Leiden : Brill. 2002. 427 s.

Goldfarb, Charles F. (1990). The SGML handbook. Oxford: Clarendon. 664 s.

Goldfarb, Charles F. (2003). Charles F. Goldfarb's XML handbook. (5th Ed.) Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall. 1200 s.

Greenstein, Daniel I. A Historian's Guide to Computing. Oxford: Oxford University Press, 1994. 268 s.

Hodges, Andrew. Alan Turing: The Enigma. New York : Walker and Company, 2000. (eller originalutgåvan London : Burnett Books, 1983) (bästa boken om Alan Turing enl. Kings College) 586 s.

Howe, David. Data analysis for database design. 3rd ed. Oxford : Butterworth-Heinemann. 2001. 323 s.

Ide, Nancy & Jean Véronis. Text encoding initiative : background and context. Dordrecht : Kluwer Academic. 1995. 242 s.

Johns, Adrian. The Nature of the Book: Print and Knowledge in the Making. Chicago: University of Chicago Press, 1998. 753 s.

Jordanova, L. History in Practice (Arnold, 2000).

Kay, Michael. XSLT: programmer's reference. 2nd revised ed. Birmingham : Wrox Press. 2003. 992 s.

Lebart, Ludovic. Exploring Textual Data. Dordrecht: Kluwer Academic. 1998. 254 s.

McEnery, Tony & Andrew Wilson. Corpus linguistics: an introduction. Edinburgh : Edinburgh University Press. 2001. 235 s.

Oxford University Computing Service (1988). Oxford Concordance Program. Users’ manual. Version 2. Susan Hockey & Jeremy Martin. Oxford University. 95 s.

Poovey, Mary. A History of the Modern Fact: Problems of Knowledge in the Sciences of Wealth and Society. Chicago: University of Chicago Press, 1998. 419 s.

Schreibman, Susan, Ray Siemens & John Unsworth. A Companion to Digital Humanities. Blackwell, under utgivn. (annonserad till juni 2004, hardback £ 95. Enligt reklamen: ”The Companion to Digital Humanities provides a complete yet concise overview of this emerging discipline. The volume contains 30 original articles written by leaders in the field, addressing the central concerns of all those interested in the subject. The articles are grouped into topical sections focusing on: the experience of particular disciplines in applying computational problems to humanities research problems; the basic principles of humanities computing across applications and disciplines; specific applications and methods; and production, dissemination and archiving. The Companion is accompanied by a website that will evolve with its readership, growing to featuring useful supplementary materials, standard readings that are publicly available, essays to be included in future editions, and other materials.”)

Sowa, John, F. Knowledge Representation. Logical, Philosophical and Computational Foundations. Pacific Grove : Brooks/Cole. 2000. 594 s.

Sperberg-McQueen, C.M. & Lou Burnard (Eds) (2002). Guidelines for Electronic Text Encoding and Interchange.P4. Chicago: Text Encoding Initiative. 1065 s.
(Hela publikationen finns tillgänglig för läsning på online eller för nedladdning som ett arkiv att användas lokalt,
se http://www.tei-c.org/Guidelines2/index.html ).

Sutherland, Kathryn (Ed.). Electronic Text: Investigations in Method and Theory. Oxford: Clarendon Press, 1997. 245 s.

Tufte, E. R. The Visual Display of Quantative Information Cheshire, Connecticut: Graphics Press, 1983.

Unicode Consortium. The Unicode Standard, Version 4.0. Reading, Massachusetts: Addison-Wesley, 2003. 1040 s.

Weinberg, Gerald M. The Psychology of Computer Programming. New York: Van Nostrand Reinhold, 1971. (en av de första diskussionerna om programmering som något annat än matematik, finns även som specialutgåva 1998) 288 s.

 

Artiklar:

Ball, C. N.  "Automated Text Analysis: Cautionary Tales."  Literary and Linguistic Computing 9.4 (1994): 295-302. 7 s.

Biggs, Michael, and Claus Huitfeldt.  "Philosophy and Electronic Publishing. Theory and Metatheory in the Development of Text Encoding."  The Monist 80.3 (1997): 348-67. 19 s.

Bradley, J. (1996). TACT Design. Computing in the Humanities Working Papers ( May 1996). Found at http://www.chass.utoronto.ca/epc/chwp/bradley/index.html

Burnard, Lou. From two cultures to digital culture: the rise of the digital demotic. 2001. Tillgänglig på
http://users.ox.ac.uk/~lou/wip/twocults.html

Chambers, E. Computers in Humanities. Teaching and Research. Computers and the Humanities, 34 (3), 245-277. 2000.

Coombs, James H., Allen H. Renear, and Steven J. DeRose. "Markup Systems and the Future of Scholarly Text Processing." Communications of the ACM 30 (1987): 933-47. 14 s.

Flanders, Julia. Learning, reading, and the Problem of Scale: Using Woman Writers Online. In Pedagogy: Critical Approaches to Teaching Literature, Language, Composition, and Culture, (2)1, 49-59. 2002.

Hockey, Susan, and Jeremy Martin.  "The Oxford Concordance Program Version 2."  Literary and Linguistic Computing 2 (1987): 125-31. 6 s.

Kenner, Hugh: ”Machinespeak”. In Leonard Michaels and Christopher Ricks (Eds.). The State of the Language. Berkeley: University of California Press, 1980, 467–477. 10 s.

Mahoney, Michael S.  "Issues in the History of Computing."  History of Programming Languages II.  Eds. Thomas J. Bergin, and Rick G. Gibson.   New York: ACM Press, 1996.  772-81.

McCarty, Willard. Humanities Computing: Essential Problems, Experimental Practice. Literary and Linguistic Computing, (17) 1, pp 103-125. 2002.

McCarty, Willard. Method in Text-Analysis: An Introduction. 2001. 20 s.

McGann, Jerome.  “The Rationale of Hypertext”. In Radiant Textuality: Literature after the World Wide Web. New York: Palgrave, 2001. 53-74. 19 s.

Robinson, Peter.  "The One Text and the Many Texts."  Literary and Linguistic Computing 15.1 (2000): 5-14. 9 s.

Sperberg-McQueen, C. M.  "Text in the Electronic Age: Textual Study and Text Encoding with Examples From Medieval Texts."  Literary and Linguistic Computing 6.1 (1991).

Samt några artiklar från Extreme Markup Languages:
C. M. Sperberg-McQueen. What matters? Technology that matters. 2002.
Wendell Piez. Human and Machine Sign Systems. 2002.
Wendell Piez. Beyond the “descriptive vs. procedural” distinction. 2002.

---

Webbresurser: arkiv, introduktioner, riktlinjer, standarder etc.

Arts and Humanities Data Service (AHDS) http://www.ahds.ac.uk/ är en portal där digitala arkiv och resurser inom områden specialiserade inom historia, arkeologi, litteratur etc. samlats under ett paraply. (OTA är en del av AHDS) Specialiserad vägledning och praktiska handledningar för historia, litteratur, arkeologi & konst finns fritt tillgängligt här: http://www.ahds.ac.uk/creating/guides/index.htm

CURSUS project: An Online Resource of Medieval Liturgical Texts, se http://www.cursus.uea.ac.uk/

DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet vid Uppsala universitetsbibliotek, http://www.diva-portal.se/. Avhandlingar och andra publikationer i fulltext, lagrade i XML.

Humanist Discussion List: http://www.kcl.ac.uk/humanities/cch/humanist/
Ett elektroniskt seminarium om IT användning inom humaniora. Sökbart arkiv tillgängligt från starten 1988.

HUMBUL kvalitetsgranskad länkkatalog till resurser inom humaniora och samhällsvetenskap: http://www.humbul.ac.uk/

IMS Global Learning Consortium http://www.imsglobal.org/

Jeni Tennisons webbplats http://www.jenitennison.com/ innehåller bra introduktion till XSLT

Litteraturbankens webbplats http://www.litteraturbanken.se

Myndigheten för Skolutveckling. Lättillgänglig introduktion vid ”Att utnyttja IT effektivt - Vitbok om infostruktur”
http://sund.skolutveckling.se:8080/srp/index.html

OASIS-OPEN, http://www.oasis-open.org/cover/sgml-xml.html Allt om XML.

Oxford Text Archive, (OTA) http://ota.ahds.ac.uk mer än 2 000 fritt tillgängliga elektroniska texter och resurser (vissa måste beställas men många är direkt åtkomliga).

Språkbanken vid Göteborgs universitet, http://spraakbanken.gu.se/. Här finns massor av digitala språkliga resurser och korpusar samlade.

Svedjedal, Johan, utredningen "En svensk litteraturbank?"
http://www.litteraturbanken.se/Litteraturbanken.pdf

Text Encoding Initiative. På TEIs webbplats finns en rad olika typer av resurser: http://www.tei-c.org/
TEI övergår till XML-Schema i slutet av 2004, läs mer vid: http://www.tei-c.org/P5/
Projekt som använder TEI: http://www.tei-c.org/Applications/index.html.
Verktygslåda vid TEI (editeringsverktyg, stilmallar etc.): http://www.tei-c.org/Software/index.html

World Wide Web Consortium (W3C),  http://www.w3.org/XML/. Här finns riktlinjer till och specifikationer av XML och en hel rad andra W3C-standarder, jämte förslag och rekommendationjer.
Se särskilt:
Om XML  http://www.w3.org/XML/
Om XSL http://www.w3.org/Style/XSL/
Om XPath http://www.w3.org/TR/xpath
Om XQuery http://www.w3.org/XML/Query
Om XSLT 2.0, http://www.w3.org/TR/xslt20/

Om lärteknologier se t.ex Component-based learning technologies <http://kmr.nada.kth.se/comp/>
samt Myndigheten för Skolutveckling, Mjuk infrastruktur inom utbildningsområdet <http://mjukis.skolutveckling.se/mjukis/start.jsp?vp=Z>

W3c:s specifikationer

• XPath, se http://www.w3.org/TR/xpath 

• XQuery, se http://www.w3.org/XML/Query

• XSLT 2.0, se http://www.w3.org/TR/xslt20/

XML-databasen eXist som kommer användas för övningar i XQuery, se http://exist.sourceforge.net/  

 

---

Schema

Tidpunkter och lokaler. Förutom sista sammankomsten 14 febr. 2005 hållre vi till på ILU (Institutionen för lärarutbildning), Seminarieg. 1, Uppsala.

Tisd 2004-09-28 kaffe från kl 10.30, start kl 11.15, slut kl 17.00. Rum 1219

Onsd 2004-09-29 kl 10.15 - 16.00. Fram till kl 12 rum 1219, därefter rum 1112

Tisd 2004-10-19 kaffe från kl 10.30, start kl 11.15, slut kl 17.00. Rum 1440

Onsd 2004-10-20 kl 10.15 - 16.00. Rum 1440

Torsd 2004-12-02 kaffe från kl 10.30, start kl 11.15, slut kl 17.00. Rum 1440

Fred 2004-12-03 kl 10.15 - 16.00. Rum 1440

Månd 2005-02-14 kl 13 i Göteborg. Lokal: Pilgatan 19 i Haga, Göteborg.

---

Detaljerat program

Första sammankomsten (28-29/9)

Lokal: ILU, Seminarieg. 1, Uppsala

Första sammankomsten ägnar vi åt introduktion av praktiker och principer för märkning av humanistiskt och samhällsvetenskapligt innehåll med fokus på XML och TEI. Lärare: Donald Broady & Monica Langerth Zetterman. Vi kommer även få en presentation av DiVA publiceringssystem och märkning med DocBook av Stefan Andersson på Enheten för Digital Publicering, Uppsala unibersitet. Dessutom presentation av verktyg (program) som finns att tillgå. Vid laborationen arbetar vi med några valda verktyg/program och antingen material som tillhandhålls av kursledningen eller med eget forskningsmaterial. Även presentation av och diskussion om övnings- och examinationsuppgifter.

Tisd 2004-09-28 11.15 - 17.00. Rum 1219
Från 10.30 serveras kaffe & fralla.
11.15 - 11.45 Allmän kursinformation
11.45 ­ 13.00 Introduktion forskningsprogrammet Digital Litteratur.
13.00 - 14.00 Lunch
14.00 - 15.00 Översikt av praktiker för strukturering och återanvändning av information.
15.00 - 15.30 Principer och riktlinjer för utformning av digitalt material inom humaniora och samhällsvetenskap.
15.30 - 15.45 Kaffe
15.45 - ca 17.00 forts. Principer och riktlinjer för utformning av digitalt material inom humaniora och samhällsvetenskap. Introduktion TEI med exempel
19.00 Gemensam middag (restaurang meddelas senare).

Onsd 2004-09-29 kl 10.15 - 16.00. Fram till kl 12 rum 1219, därefter rum 1224
Från 9.30 serveras kaffe & fralla
10.15 - 11.30 Föreläsning om Digitala Vetenskapliga Arkivet (DivA), stilmallar, Docbook mm
11.30 - 12.00 Presentation av övnings- och examinationsuppgifter
12-13 Lunch
13.00 - 14.00 Översikt av verktyg (program) för manuell märkning av digitalt material.
14.00 -16.00 Laboration: märkning av material. Fortsättning TEI samt introduktion till övningsuppgifter: Presentation av material som kan tillhandahållas av kursledning samt presentation av eget forskningsmaterial

Förberedelseläsning

Electronic Texts in the Humanities: Principles and Practice av Susan Hockey

TEI guidelines, Eds. Sperberg-McQueen, C.M. & Lou Burnard. (läs kapitel 1. Bakgrund; 2. Introduktion till XML; 3. TEI-dokumentets struktur; 4. centrala taggar och generella regler; 5. TEI-header; 6. gemensamma element; 7. Principer för dokumentstruktur.
Laddas ned från
http://www.tei-c.org/Guidelines2/index.html

Information om DiVA projektet: http://publications.uu.se/epcentre/projects.xsql

 

Andra sammankomsten (19-20/10)

Lokal: ILU, Seminarieg. 1, Uppsala)

Andra sammankomsten (19-20/10) ägnas åt presentation av några digital arkiv i Sverige och England. Tillika introduktion och praktiska övningar i korpuslingvistik samt en kort introduktion till XSL 1.0. Lärare blir då förutom Donald & Monica även Ylva Berglund, Communications Officer vid Oxford Text Archive, Oxford University samt professor Lars Borin, föreståndare för Språkbanken vid Göteborgs universitet samt styrelsemedlem i projektet Litteraturbanken.

Lokal är ILU, Seminarieg 1, Uppsala, rum 1440. Till rum 1440 kommer man genom att gå in genom vänstra ytterporten och ta trappan till vänster upp till översta våningen där rummet ligger i högra änden av korridoren.

Detaljerat program:

Tisd 2004-10-19
Kaffe från kl 10.30, start 11.15
11.15 - 11.30 Allmän information (Monica)
11.30 - 12.00 Introduktion OTA, Humbul (Ylva Berglund, Oxford University)
12.00 - 13.00 Korpuslingvistik introduktion (Ylva Berglund)
13.00 - 14.00 lunch
14.00 - 16.15 Korpuslingvistik forts. (övningar/laborationer, etc)
16.15 ca - 17.00 Utkast kurs-PM (diskussion,frågor)
17.00 - 18.00 frivillig laborationstid
19.00 Middag på restaurang Restaurang All Harem, Kungsgatan 25 i Uppsala.

Onsd 2004-10-20 kl 10.15 - 16.00. Rum 1440
Kaffe från 09.30, start kl 10.15
10.15 - 12.00 Manipulering & transformering av xml-filer. Introduktion till
XSL (Monica)
12 - 13 lunch
13.15-15.00 Föreläsning: "Språkbanken och Litteraturbanken - mot textteknologi för Sveriges språk och kulturer" (Lars Borin, Göteborgs universitet). Lars Borin presenterar 'ämnet så här: "Språkbanken och Litteraturbanken representerar början på en utveckling mot nästa steg i det humanistiska umgänget med texter i forskning och undervisning, nämligen intelligent språkteknologiskt baserad hantering av text i digitalt format -- textteknologi. Jag ska berätta något om hur Språkbanken och Litteraturbanken har kommit till, varför de finns, och om planer och förhoppningar om deras framtid."
15.00-16.00 ca XSL laborationer (Monica)
16.00 - 17.30 Frivillig laborationstid

Förberedelseläsning:

Ylva Berglund har iordningställt en introduktion till korpuslingvistik, en sammanställning av fritt tillgängliga verktyg, samt övningar och länkar. Tillgängligt som dokumentet korpus-ling.doc som placerats i katalogen dl/dl-kurs-04/ på BSCW-servern.

Borin, Lars MS 2004. "Lesser-known languages and language technology. An overview". Manuscript submitted for a volume Globalization, technological advances, and lesser-known languages of South Asia. Amsterdam: John Benjamins. Pdf-version:
<http://svenska.gu.se/~svelb/kurs/lgres04/benjamins-ms-03.pdf>

 

Tredje sammankomsten (2-3/12)

Lokal: ILU, Seminarieg. 1, Uppsala

Tredje sammankomsten (2-3/12) ägnas åt XPath, XQuery och XSLT, i nämnd ordning och med laborationer/övningar, dels presentationer av den kommande version 5 av TEI (Riktlinjerna från Text Encodings Initiative) samt applikationer av TEI. Lärare är James Cummings, Research Officer, vid Oxford Text Archive och Monica. Dessutom presenterar Fredrik Paulsson och i någon mån Mattias Palmér, båda från NADA/CiD, KTH märkningsstandarder såsom t ex Annotea och RDF med exempel på tillämpningar.

Torsd 2004-12-02 kl. 11.15 – 17.00. Rum 1440
10.30 Kaffe & smörgås
11.15 – 11.30 Information & översikt (Donald & Monica)
11.30 – 13.00 Lärteknologier (Fredrik Paulsson)
13.00 – 14.00 Lunch
14.00 – 16.00 XPath & XQuery (James Cummings)
16.00 – 17.30 Övningar i XPath & XQuery (under ledn. av James Cummings)
19. 00 Gemensam middag på Kung Krål, S:t Persg. 4

Fred 2004-12-03 kl 10.15 - 16.00. Rum 1440
09.30 Kaffe & smörgås
10.15 – 12.00 Fallstudie XML & XSLT i praktiken: CURSUS projektet, om märkning av benediktinska liturgiska källskrifter (James Cummings)
12.00 – 13.00 Lunch
13.00 – 14.15 Whither TEI? On the future of TEI ; The future of TEI. (James Cummings)
14.15-14.30 Kaffe
14.30-15.00Diskussion av Helena Franckes & Mats Dahlströms kurs-pm "Migrating Journal Metadata Using XSLT"
15.00 -16.00 XSLT (James Cummings)

Material att botanisera i
som förberedelser inför sammankomsten 2-3 dec:

Om lärteknologier se t.ex.

• Component-based learning technologies <http://kmr.nada.kth.se/comp/>

• Myndigheten för Skolutveckling, Mjuk infrastruktur inom utbildningsområdet <http://mjukis.skolutveckling.se/mjukis/start.jsp?vp=Z>

Om XSLT/XPath/XQuery:
Föreläsningsanteckningar och övningar om XSLT, XPath & XQuery tillhandahålls under kursträffen.

Om the CURSUS project: An Online Resource of Medieval Liturgical Texts, se
<http://www.cursus.uea.ac.uk/>

W3c:s specifikationer

• XPath, se http://www.w3.org/TR/xpath 

• XQuery, se http://www.w3.org/XML/Query

• XSLT 2.0, se http://www.w3.org/TR/xslt20/

XML databas eXist som kommer användas för övningar i XQuery
http://exist.sourceforge.net/  

Lärare 2-3 dec är huvudsakligen James Cummings från Oxford Text Archive.  James Cummings introducerar XPath och XQuery och XSLT  Alla pass kommer innehålla övningar och denna gång kommer vi delvis använda oss Knoppix-CD:n för övningarna i XQuery (OBS! James tar med sig den nyaste versionen av Knoppix-CD:n, deltagarna behöver inte ta med er tidigare versioner). James kommer även berätta om CURSUS projektet som han arbetat med under flera års tid. Planering, märkning, genomförande, implementering, etc kommer att beröras. Vi kommer också få en rapport vad som är nytt och vad som händer inom TEI. Dessutom kommer Fredrik Paulsson att berätta om lärteknologier och utvecklingen inom detta område. Deltagarna uppmanas att (även om arbetet inte är färdigt) placera sina kurs-PM i PM-katalogen på BSCW-servern senast tisdagen den 30 november.

Fjärde sammankomsten (14 febr 2005)

Lokal: Pilgatan 19 i Haga, Göteborg, på andra våningen, rum K212. (Mitt emot själva lokalen finns en låst glasdörr med ringklocka). Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan har lokaler på våning 1, men vi skall alltså träffas i ett konferensrum på våning 2. Om det blir problem att komma in går det bra att ringa Helena Francke tel 0733-932603 eller 031-7735849.

Fjärde sammankomsten (månd 14 febr 2005 från kl 13) äger rum i Göteborg och ägnas åt diskussion av kursdeltagarnas arbeten. . Vi startar kl 13 med att en lättare lunch serveras i lokalen. För dem som vill blir det gemensamt postseminarium på restaurang.