Källor i detta material kommer från Svenska män och kvinnor, vol 1-8 (1942-1955)(SvMoK); Andrea Andreen, Karolina Widerström - en levnadsteckning 1988; Bouppteckning samt testamente efter Karolina Widerström (BoU)
Född 1856-12-10 i Hälsingborg Död 1949-03-04, Fleminggatan 30, Stockholm, , Kungsholmens församling (Andren, BoU)
Efter amanuenstjänst på Sabbatsbergs sjukhus gynekologiska klinik 1888-89 och dess obstetriska klinik 1889 etablerade hon egen praktik i Stockholm i kvarteret Lammet i Klara, som hon hade till 1924. Åren 1893-1906 innehade KW egen klinik. (SVMoK, AA)
OFFENTLIGT FINANSIERAD/PRIVATFINANSIERAD VERKSAMHET
Se under avlönad/oavlönad befattning
ARBETSPLATS ELLER VERKSAMHETENS KARAKTÄR
KW arbetade huvuddelen av sin tid som gynekolog i privatpraktik. KW var en av de mest anlitade läkarna i landt inom kvinnosjukdomarnas område. Hon gjorde omfattande insatser inom området sexualupplysning, hon föreläste om sexuell hygien i mer än trettio år. Hon undervisade flickor i fysiologi och hälsolära, vid flickskolor (1901-1921), kvinnliga elever vid folkskolans högre klasser, vid arbetarinstitut och sommarkurser för lärare m.fl. Hon skrev också artiklar och några böcker i ämnet. Hon tjänstgjorde som skolläkare vid sin egen f.d. skola, Wallinska skolan 1889-1920, där hon f.ö. också undervisade i friskgymnastik jämsides med sina gymnasiestudier. Dessutom skolläkare vid Brummerska skolan (privat) 1902-1907. (AA, SvMoK))
Fadern; Otto Fredrik Widerström (1813-1896) var, född i Stockholm och utbildad till badmästare och fältskärare 1835, veterinär år 1840 och till militär- och pedagogisk gymnastik 1941, förkovrade sig i detta åren 1842 och 1844. Han genomgick därefter en kurs i sjukgymnnastik 1855, samma höst anställdes han som gymnastiklärare vid elementarskolan i Hälsingborg. Han arbetade dessutom som skvadronläkare vid skånska husarregementet. (AA,s 13) Dessutom gav han kurser i fäktning och tog emot patienter i sjukgymnastik. Han upprätthöll både yrket som skvadronläkare och gymnastiklärare vid Karolinas födelse och uppehöll dessa till sin pension 1878 då KW var 22 år.
År 1855 gifte han sig med Olivia Dillén.MORS YRKE, UTBILDNING POSITIONER.
Modern: Olivia Erika (1834-1909), född Dillén var hemmafru.. Hon hushållade först åt sin man och dotter, senare åt sin dotter fram till sin död. Utbildning ??
FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR Farfar var skrivare, bosatt i Stockholm, när sonen föddes (AA) Morfar var apotekare i Högsby (AA).
FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS
UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS
Hälsingborg, församling ??. Familjen flyttade till Stockholm 1875, då KW var 19 år. De bodde på Norrtullsgatan, församling ? Höstterminen 1879 bodde hon Kyrkogårdsgatan 5 i Uppsala. Under den sista terminen av sin studietid i Uppsala (1880) bodde hon på Svartbäcksgatan 20. Därefter flyttade hon till sitt föräldrahem på Norrtullsgatan (?) där hon bodde under den återstående studietiden. (AA)
Det är oklart vilken typ av skola KW började i, i Helsingborg. Hon genomgick Gymnastiska Centralinstitutet, gick därefter i gymnasiet vid Wallinska skolan. Därefter medicinarstudier i Uppsala och i Stockholm vid Karolinska Institutet. (AA)
Våren 1875 utexaminerades KW från gymnastiska centralinstitutet som frisk-och sjukgymnast med särskilt fina betyg i anatomi, fysiologi och rörelselära. (AA, s 18) KW började 1876 i Wallinska gymnasiet (privatskola) och tog studenten där 1879, med sex A i muntlig examen. (AA, s.20) KW avlade med. fil-examen i Uppsala 14 december 1880 och fortsatte vårterminen 1881 sin medicinarstudier vid Karolinska institutet i Stockholm. Efter tre och ett halvt års studier avlade KW medicine kandidatexamen i maj 1884, med fina betyg. Hon fullföljde därefter sina propedeutiska tjänstgöringar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den 26 maj 1888 avlade KW med lic-examen och var därmed Sveriges första kvinnliga läkare. (AA) Efter amanuenstjänst på Sabbatsbergs sjukhus gynekologiska klinik 1888-89 och på dess obstetriska klinik 1889, etablerade hon egen praktik i Stockholm. (AA, SvKoM)) År 1933 promoverades KW till medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet. (AA)
UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR. KW företog en rad resor tillsammans med väninnor och kolleger. Sommaren 1885 företog KW den första utlandsresa - en fotvandring i Norge, tillsammans med fyra andra kvinnor. De tog båten från Hälsingborg till Kristiania och fortsatte sedan med tåg Sommaren 1889 reste KW till Berlin, troligen tillsammans med Gerda Wigström där hon tittade på operationer. Hon besökte också Dresden, Munchen, Nancy och Paris. År 1881 upprepade KW sin resa till Berlin där hon gick på en kvinnoklinik samt till leipzig där hon besökte en professor Sänger. Även då tillsammans med Gerda Wigström År 1882 var KW på Rigi (?) År 1894 reste hon tillsammans med Gerda W till Paris och Normandie. År 1911 reste KW tillsammans med Anna Whitlock på en stor resa till Egypten, Palestina och Hellas (Grekland?).(AA)
Det finns uppgifter när det gäller umgänge under KW:s tidiga uppväxtår i Hälsingborg.
VISTELSE I ANDRA FAMILJER Finns inga sådana uppgifter
INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR Nämns inte, däremot Gabriel Branting, hos vilken fadern studerat och fattat stor beundran för. På faderns inrådan, KW fick praktisera hos Branting efter sin examen som gymnast.(AA)
GIFT/SAMMANBOENDE/BOR HOS FÖRÄLDRARNA KW bodde hos sina föräldrar under stora delar av sin studietid. När fadern avled, flyttade modern hem till KW och bodde där till sin död. KW var som vuxen (från omkring 1910) sammanboende med Maria Aspman (1865-1944), rektor för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbildning. De bodde fr.o.m. 1925 på Fleminggatan 30 och hade också ett sommarnöje i Sandhamn.(AA)
Förutom (sambon) Maria Aspman är de kontakter som nämns i samband med KW, de som hon stötte på i förenings- och yrkessammanhang, i första hand kvinnor. Dit hör exempelvis Ellen Kindvall (studentkamrat), Ellen Key, Ellen Fries, Anna Whitlock, samt yngre kvinnliga kollegor som Ellen Sandelin, Elin Beckman, Ada Nilsson och Alma Sundqvist - för att bara nämna några. Ada Nilsson nämner hon själv som en nära vän, det var också Ada som höll griftetalet efter hennes bortgång. Bland senare generationers läkare var Nanna Svartz en nära vän. "Om Karolina varit en drömmare skulle Nanna ha varit hennes dotter - eller dotterdotter. Det var en av glädjeämnena i Karolinas liv att en kvinnlig kollega nådde fram i första ledet som läkare och vetenskapsman. Under senare år var Nanna Svartz Karolinas läkare."(AA, s. 76) Enligt Andrea Andreen var KW en av många avhållen vän, "en sällsynt förnämlig vän, trofast, osentimental och anspråkslös." ( Andrén s. 73)
DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK Rimligen bör hon ha deltagit i många sådana, att döma av hennes övriga aktiviteter. Vet dock inget närmare om detta.
Ledamot av sällskapet för folkundervisningens främjande 1912-1915 (AA, s. 70) Vice ordförande i Sällskapet Nya Idun 1900-1929 (Bokholm 2001, Andren 1988, SvKoM)) Sekreterare i Iduns kvinnliga akademi 1906-1920, ordförande 1920-1923 (AA, s 71, Bokholm 2001, SvMoK)) Vice ordförande i Akademiskt bildade kvinnors förening 1904- 1911 och dess ordförande åren 1911-1918. (Andren 1988, s. 71, SvMoK))
Ordförande i landsföreningen för kvinnors politiska rösträtt 1918-1921 (Andren 1988, s. 71, SvMoK) Vice ordförande i Fredrika Bremer-förbundet 1921-1935, ordförande i FBF;s styrelse för dess skola för huslig utbildning 1917-1939 (Andren 1988. S 72, SvMoK)) Svenska Fattigvårds-Förbundet ca 1913, oklart hur länge (Bokholm 2001)
Skolrådsledamot i Klara församling 1907-1924
Frisinnad ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1912-1915 (SvMoK)
Ledamot av Stockholms folkskoledirektion 1909-1922, även ledamot av dess undervisningsnämnd (SvMoK, Hammarberg 2001)
Tillkallad sakkunnig vid ecklesiastikdepartementets behandling och förslag till ny stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna 1913
Ordförande i styrelsen för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbildning 1920-1929 (SvMoK)
RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET
Genom den nära samverkan mellan offentlig och filantropisk verksamhet, förefaller det som om KW efter hand fick goda relationer till en rad beslutsfattare inom skolan och det sociala området. Hon blev också inbjuden till en middag hos kungen. (Andren 1988)
Andreen uppger att KW under sina sista år krävde dyrbar sjukvård och hemhjälp. Den förmögenhet hon samlat på sig under sina trettiofem år som läkare användes delvis till att bekosta detta. Den återstående förmögenheten (cirka 160 000 kr enligt bouppteckningen) fördelades enligt testamentet enligt följande:
Till Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad testamenterades 12 000 kr I testamentet föreslogs inrättande av tre nya fonder:
Till "Karolina Widerströms Studie- och Stipendiefond" testamenterades 35 000 kronor, avsedd främst för kvinnliga medicine studerande och förvaltad av styrelsen för Akademiskt bildade kvinnors förening;
Till Karolina Widerströms Föreläsnings- och Studiefond testamenterades 20 000 kr, under förvaltning av Fredrika Bremerförbundets Förvaltningsutskott. För upplysningsverksamhet, bekostande och ordnande av föredrag, studiecirklar och annan dylik verksamhet
Till Karolina Widerströms Donationsfond testamenterades 30 000 kr, under förvaltning av Kvinnliga Läkares Klubb. Kapitalet skall användas för understöd åt behövande kvinnliga läkare på sätt som styrelsen för klubben äger bestämma. "Solbackastiftelsen" bestående av villan i Sandhamn med ett litet kapital (15 000 kr), testamenterades till Akademiskt bildade kvinnors förening, förvaltad av styrelsen för. Idén var att villan skulle användas företrädesvis för "medicinars rekreation och vila". Detta kunde dock inte realiseras och villan såldes senare. (Testamente, Eva Andéns advokatbyrå, undertecknat 1 juni 1944, Andren 1988)
PUBLICISTIKEN, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA NÄMNAS I DEBATTINLAGG, O LIKN.
KW skaffade sig på egen hand efter hand ett stort symboliskt kapital, både akademiskt, socialt och politiskt. Akademiskt genom att bli landets första kvinnliga läkare, en yrkeskarriär som kröntes med hennes utnämning till hedersdoktor 1933. Hon publicerade ett tiotal artiklar med titlar som ser ut att kunna förknippas med ett vetenskapligt innehåll, men gjorde ingen karriär som vetenskapligt forskande läkare. Hon var framför allt en utövande kliniker och dessutom verksam som föreläsare och debattör och publicerade sig i hygien- och sociala frågor, men även rörande gymnastik nykterhet och bostadsfrågan. Andrén har förtecknat nära 60 böcker, artiklar eller referat med KW som författare. Hon innehade en rad framstående poster i skilda föreningar vilket ökade hennes politiska kapital. Trots att hon valde att lägga sin energi på kontroversiella områden som sexuell hygien, kvinnlig rösträtt etc, finns få beskrivningar om motsättningar eller kritik gentemot KW. (Den enda protest jag funnit är Anna Hierta-Retzius, som vid någon föreläsning ansåg att hon är för frispråkig i sexuella frågor). Publiceringen av Kvinnohygien 1899 tillhör de insatser som troligen ökade hennes kapital. Det var en populärvetenskaplig bok, som utkom i fem upplagor (år 1903, 1906, 1914, 1920 och 1924) i sammanlagt 21 000 exemplar. Hon gav också ut en andra del av Kvinnohygien 2; De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande 1905 och en omarbetad och utökad upplaga 1932. (Andren 1988)
Positionen som Sveriges första kvinnliga läkare gav KW ett särskilt kapital. Hur långt detta räckte inom det akademiska och vetenskapliga fältet är oklart.
POSITION (AKADEMISK STÄLLNING ) OCH STÄLLNINGSTAGANDEN
KW avstod från en vidare akademisk utbildning och karriär men belönades ändå sent i livet med att bli hedersdoktor. Hennes karriär ägnades mer åt folkupplysning och folkhälsa än åt vetenskapligt arbete, även om hennes skriftliga produktion även innehöll ett antal medicinska artiklar.
POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER
Kw var medlem i frisinnade partiet och satt i Stockholms stadsfullmäktige åren 1912-1915 (SvMoK) Vilken roll hon för övrigt spelade inom partiet är oklart, hon satt i Folkskoledirektionen och var tidvis också ordförande i Undervisningsnämnden.
KW tog tydligt ställning i många frågor som rörde kvinnor och kvinnors välfärd. Dit hör rösträttsfrågan (Ordf i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1918-1921), hon vände sig emot reglementeringen av prostituerade, propagerade för sexualupplysning, moderskapspenning, etc. Hennes syn på uppfostran byggde på en tilltro till den objektiva upplysningens värde. Barn skulle få tillgång till sann kunskap, byggd på vetenskapliga rön.
KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK
Hennes kapital inom detta område var avsevärt. Jag föreställer mig att hennes ställning som läkare, föreläsare och debattör inom bland annat socialpolitiska frågor renderade henne ett stort kapital.
POSITIONER I FÖRH TILL RELIGIÖSA FÄLTET
Religion tycks inte ha spelat någon framträdande roll i hennes liv.
KW hade en position i Folkskoledirektionens styrelse och var som ovan nämnts också under en period ordförande i undervisningsnämnden. Hennes inflytande över undervisningsfrågor var sannolikt betydande under vissa perioder, inte minst pga att hygienfrågorna var i fokus. Hon kunde i den positionen anlägga hygieniska aspekter på skolmiljö, gymnastik och övrig undervisning. Hon införde också friluftsklasserna i Stockholm, dvs klasser för barn med tuberkulos.
Hon drev frågan om ökade möjligheter till kvinnlig utbildning. Hon var bland annat ordförande i styrelsen för Stockholms stads högre folkskola för kvinnlig utbildning, propagerade för och bedrev själv sexualupplysning för främst flickor. Hon tog också aktivt ställning för en reformerade kvinnlig gymnastik i Stockholms stads folkskolor.
Hennes kapital inom kvinnosjukdomarnas område förefaller ha varit stort! Hon tillhörde troligen de namnkunniga läkarna inom detta område, även om hennes insatser inte i första hand tillhörde den opererande gynekologin.
Hon innehade en rad positioner i kvinnoorganisationer, som ovan nämnts. Till de främsta hörde v. Ordförandeskapet i Fredrika Bremerförbundet 1921-1935. Men även Sällskapet Nya Idun liksom Akademiskt bildade kvinnors förening liksom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bör nämnas här. Till hennes stora insatser hör också det ansvar hon tog som mentor för yngre kvinnliga läkare och hennes engagemang i Kvinnliga läkares klubb.
.Andén, Eva, Testamente 16/12 1949 och bouppteckning Karolina Widerström, 1 oktober 1949, SSA
Andren, Andrea, Karolina Widerström: En levnadsteckning med Kvinnohygien II Om de veneriska sjukdomarna och deras bekämpande av Karolina Widerström, Norstedts tryckeri 1988.
Hammarberg, Lena, En sund själ i en sund kropp. Hälsopolitik i Stockholms folkskolor 1880-1930, Lärarhögskolan i Stockholm, Studies in Educational Sciences 35, HLS förlag, Stockholm.