Polio vid 13 års ålder FM i svenska och historia 1913 - hon var då 27 år - följdes av tjänst som lärarinna vid Visby Högre Flickskola. Efter 2 år där arbetar hon som ungdomssekreterare vid KFUK:s riksförbund i Stockholm. Kontakten med unga kvinnor i besvärliga situationer och hennes önskan att förstå och värna dem, gjorde att hon började intressera sig för dagboksforskning. Här finns grunden för hennes sociala intresse och önskan om att hjälpa de svaga i samhället. Kallad till studierektor till en psykologisk och pedagogisk kurs för unga flickor, planerad av prof I Junell och Husmodersförbundets ordförande A. Ingelman i början av 20-talet. Hon insåg då att hon måste skaffa sig en pedagogisk utbildning. Se rubrik Utbildningskapital nedan. Efter licentiatexamen ansvarade hon för den nystartade daghemsverksamheten på södra KFUK, tidigare erfarenhet från barnträdgårdsbarn i Stadshagen och på Söder.
Lön, arvoden och eget kapital. Familjen var välbärgad och stödde Ulins olika projekt.
Bostad vid födelsen: Klara södra kyrkogata 7
1924 Karin, fil mag, kursledarinna, Östermalmsgatan 25 & 27 - första gången på egen adress, 38 år gammal. Modern bor även där med samma telefonnummer
1925 Karin, fil mag, modern ej längre där; utgår från att hon dog 1924
1927 Elna och Carin, fröknar, samma adress. Grosshandlarfirman på Holländargatan 21
Fader: Nils Ulin Rabe var handelsagent och importerade viner. Född i Ysby. Moder: Anna Maria född Rabe kom från Halmstad. Familjen kom till Stockholm 1880 och återfinns i Adresskalendern första gången 1881 med adress Trebackarlånggatan 3 - agent 1883 Norra Tullportsgatan 21 - agent (Elin föds) 1884 samma adress men med kontor på Lilla Nygatan 12 1885 Holländargatan 29, kontoret kvar på L Nygatan 1886 Klara södra Kyrkogata 7; kontor därstädes - handelsagent (Carin föds) 1900 Nybrogatan 27 - köpman 1910 som ovan - grosshandlare 1918 dör fadern 1919-20 Ulins grosshandlarfirma, innehavare Erik Lundholm, Brahegatan 5 Anna , änkefru på samma adress 1925 Ulin & Co grosshandlarfirma
Familjen flyttar ofta till en början - tre adresser på fem år. När två barn fötts ökar stabiliteten i boendet. Polio drabbar Carin vid 13 års ålder 1899, varefter familjen bor i 18 år på Nybrogatan. Sedan fadern dött bor modern och Carin tillsammans, undrar var Elin finns!?! När modern dött bor Elin och Carin tillsammans. Då lägger Carin bort sin titlar och båda kallar sig "fröken".
Familjen på fyra personer bodde i Klara, hade det gott ställt med tjänstefolk i hemmet. Faderns yrke medförde många resor runt i Europa.
Började i Lyceum 1893, 6 år gammal, där redan den äldre systern gick. Okänt hur länge hon gick där, förmodligen till hon var 13 då hon drabbades av polio. Detta minskade troligen hennes ställning på äktenskapsmarknaden; utbildning synes vara ett gott alternativ. Fil mag i svenska och historia 1913. Okänt var. Provår i pojkläroverk. Okänt var På grund av sin funktion som studierektor ville hon skaffa sig en pedagogisk utbildning.
"Först kompletterade jag mina kunskaper i allmän psykologi genom en laudaturkurs för professor Herrlin. Den kom att omfatta 1) laborationskurs på Stockholms högskola, senare kompletterad med en demonstrationskurs på Karolinska Institutet, 2) deltagande i professor Ga/odelius ?? licentiatkurs i psykologi för medicinare, 3) Doktor Bjerres kurs i psykoanalys för medicinare. Återstod nu att studera ungdomspsykologi. Det var ej möjligt att göra i Sverige utan jag begav mig till Wien där Charlotte Buhler hade sin samling av ungdomsdagböcker, ur vilken hon hämtat material för en lärobok i ungdomspsykologi. Professor Buhler var emellertid vid mitt första besök i Wien just hemkommen från en studieresa i USA, där hon lärt känna Gesells forskning. Hon var nu ivrig att börja med spädbarnsforskning och lockade mig härpå. Och så kom mina studier i Wien under 2 terminer att omfatta såväl experiment med spädbarn som studier i dagbokssamlingen och deltagande i konferenser."
Fil lic 1933 med prof Jaederholm i Göteborg som handledare: Personlighetsbildningen hos unga kvinnor. Under Göteborgstiden kom hon i kontakt med amerikansk psykologi genom Gesells och Stutsmans testskalor, hon gick en kurs i statistik och en i intelligenstestning. Dåvarande licentiat J Elmgren "var då hemkommen efter studier i Paris för Binets medarbetare dr Simon." Fil dr 1949 Handaktivitetens utveckling i förskoleåldern under Elmgrens handledarskap
Många internationella kontakter pga. utbildning och forskning. Prof Lilius från Helsingfors var ofta föreläsare i barnpsykologi. Ett års studier i Wien hos Ch Buhler1926-27, studieresa till Berlin 1933 vid Schulkindergarten och Sonderkindergarten i Pestalozzi-Fröbelhaus. Under åren 1936-37 vistades professor Ilg från Gesellinstitutet i USA hos Ulin 2 dagar/vecka på KFUK:s pedagogiska institut. 1937 reser Ulin till USA dels till Gesellinstitutet, dels reser runt i New York, Chicago och Iowa för att studera pedagogik för utvecklingsstörda barn, lässvaga barn och föra diskussioner med företrädare för barnpsykologi och pedagogik. Kriget hindrade alla utrikes resor 1946 reste Ulin och lärarna vid institutet till Genève för att träffa Piaget. Troligen har faderns yrke som vinimportör medför många resor och goda språkkunskaper; ett arv Ulin förvaltar väl genom alla sina resor.
Bor hemma tills fadern dör, därefter tillsammans med moder och (förmodligen) systern. Efter moderns död bör systrarna tillsammans.
Betydelsefull för den svenska förskolan, var en drivande kraft i arbetet på att ändra det fröbelinspirerade arbetet i förskolan till ett mer vetenskapligt synsätt. ##Hon var inte fostrad och yrkestränad inom förskolan utan kom från det akademiska livet och använde förskolan som arbetsfält för sina teorier om barn och barns utveckling. ## CU hade stor tilltro till barns självverksamhet; den vuxne kunde observera dem för att skaffa sig kunskap. Barnen skulle stimuleras med olika material i sin egen takt eftersom grundbetingelserna för utveckling ligger inom individen själv - en tanke från Pestalozzi, som har tre utvecklingsmål för barn: "huvudets kraft, handens utveckling och hjärtats kraft." Vid Södra KFUK:s pedagogiska institut, etablerat 1934, bedrevs förskoleverksamhet, utbildning och forskning under samma tak. Finansiering från staten för att kunna inrätta ett testrum, från KFUK:s riksförbund och egna medel. Stark påverkan från Charlotte Buhler och Arnold Gesell. Forskningen rörde både normalt utvecklade och handikappade barn och tanken var att forskningen skulle stödja barnverksamheten. På daghemsavdelningarna fanns framför allt barn från familjer med små ekonomiska förhållanden. Föräldraengagemanget såg CU som mycket viktigt; mellan barn och föräldrar uppstår identifikationen. Det socialpedagogiska seminariet för utbildning av förskollärare, etablerades två år senare i HSB:s regi beläget på Kungsholmen av Alva Myrdal (1902-86) samtidigt som boken Stadsbarn publiceras. Båda instituten bygger på forskning men vid det sistnämnda bedrivs inte forskning. Konkurrens med stöd av HSB och alternativt KFUK. Synen på barn i Sverige var i början på seklet starkt influerad av Fröbels idéer - vårda varje planta, involvera mödrarna. Enligt Johansson 1992 bygger hans idéer på romantisk tysk filosofi och religiös sfärfilosofi som ser helheten i allt. Hans utformade lekmaterial användes på olika sätt, ibland mycket formaliserat, vilket ledde till kritik. Ulin kritiserade den filosofiska metafysiska grunden och förstelningen i det pedagogiska utförandet - hon ville ha systematiska studier som grund för synen på barnen. Ulin inspirerades av Dewey framför allt av den demokratiska fostran han förordade, bland annat vikten av att forma individer som är intresserade av social interaktion. Självverksamhet är viktig, även här, hela barnet med alla sinnen skall stimuleras, men Dewey betonar även miljöns betydelse för optimalt lärande. Arnold Gesell, barnläkare och psykolog var en annan stor inspirationskälla framför allt för Ulins forskning. Hans mognadsteori låg till grund för den trots att hon kritiserade hans storskalighet i experimenten. Ulin ville även få syn på barnens individuella differenser. Denna önskan kunde tillfredsställas med hjälp av Ch. Buhlers utvecklingsteori som bygger på individers beteenden och dagböcker. "Personligen fick man uppleva mycket hån och åtlöje såväl i sällskap som på öppen gata. Det gällde att slå sig fram och arbeta vidare." Så skriver Ulin i sin opublicerade Berättelsen om hur Pedagogiska institutet å Södra K. F. U. K. har kommit till. Att utmana tidigare traditioner var långt ifrån enkelt. I samma berättelse skriver hon om hur prästen, från sin predikstol någonstans i skärgården, vände sig direkt till henne och sade: "Vi skall frälsa barnen, inte studera dem." Hon fick heller inget stöd från andra inom förskoleområdet; de flesta där var seminarieutbildade. Inte heller Alva Myrdal stödde henne, snarare tvärtom. Båda var välutbildade, båda strävade efter att basera barnverksamhet på forskningsresultat men Ulin hade inget politiskt parti i ryggen som Myrdal hade. Hon rönte även motstånd från medicinarhåll. Under disputationen opponerade de sig mot bl.a. hennes terminologi.
Ulins pedagogiska ambition avsätter sig i artiklar och läromedel.
1927 Titel saknas; handlar om studieresan till Wien. I: Barnträdgården 1927:2
1932 Bibeln och vår tid, artikel KFUK
En artikel refuserad under Göteborgstiden, troligen 1929-33, "om individuell undersökning efter intelligenstest för närmare utredning av barnets intellektuella förmåga"
Artikel om Gesells arbete. Okänd var den publicerades
1944 Personlighetsbildningen hos unga kvinnor. Lic. avh
1946 Från spädbarn till skolbarn, användes i utbildningen vid pedagogiska institutet
1949 Handaktivitetens utveckling i förskoleåldern, doktorsavhandling
1952 Barnhänder i lek och arbete, en populärversion av avhandlingen
1954 Psykologins fysiologiska grund
1962 Dagligt liv i föräldrahem, daghem och barnhem: en psykologisk-sociologisk studie av barn i åldern 16 veckor - 3 år.