Hilda Ingeborg Sofia Schager Skolkökslärarinna, seminarieförståndarinna (Källa: SBL)
född den 4 augusti 1872 i Stockholm, Hedvig Eleonora 4-12-1872 död den 30 maj 1947 i Stockholm, Adolf Fredrik
Skolkökslärarinna, seminarieförständarinna
Ingeborg Schager (1872-1947) är en av vårt lands pionjärer för undervisning i huslig ekonomi. Hon var lärarutbildare och har ensam och tillsammans med andra utgivit ett stort antal läroböcker för undervisning i detta ämne. Hennes kapacitet togs även till vara på områden utanför det rent undervisningsmässiga genom skrifter och sakkunniguppdrag.
1. Anordnade en lärarinnekurs i huslig ekonomi vid Maria folkskolas skolkök 90-91
2. Lärarinna vid en skolkökskurs för normalskolans fortsättningsklass 92-93
3. Inrättade tills med I Walin h. lärarinneseminariets hushållsskola (>Statens skolköksseminarium från 26) okt 93.
4. Lärarinna där i födoämneslära och matlagning 93-33
6. Sakkunnig i livsmedelsnämnden 16-19
7. Led av komm ang fiskerinäringens främjande 20-22
8. Led av Sv kvinnors medborgarförbunds sthlmsavd från 21
9. Led av styrelsen för bl a Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola 25-45
10. Öppnade tills med I Walin privat hushållsskola 33
1892 var IS lärarinna vid en skolkökskurs för elever i normalskolans fortsättningsklass. Kursen leddes av Ingeborg Walin (1868-1936). Kursens ägde rum vid samma matlagningsskola, där IS utbildats, och dess syfte var att flickorna under ledning av kokerska skulle tillreda mat åt många. Eftersom skolans inriktning, massmatlagning, inte ansågs pedagogiskt tillfredsställande inrättades Högre lärarinneseminariets hushållsskola. Anna Hierta Retzius stödde företaget ekonomiskt, och målsättningen blev att ge flickorna - ämnet vände sig endast till flickor - grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper i matlagning, huslig ekonomi och dithörande ting. Verksamheten startade i oktober 1893 med praktisk undervisning i en lokal på Grevturegatan 24 B, medan teoretisk undervisning skedde på Riddargatan 5 i lärarinneseminariets lokaler. Hushållsskolan var knuten till Högre lärarinneseminariet i Stockholm men fungerade som en fristående enhet under dess direktion och rektor. IS blev lärarinna vid seminariet och Walin var föreståndarinna. Några lärarinnekurser anordnades med begränsat antal deltagare och man beslöt att från 1894-1895 skulle två kurser genomföras årligen, en ettårig högre kurs och en så kallad lägre kurs. Båda kurserna varvade teori och praktik. Den lägre ? husmoderskursen - vände sig till elever som gått ut sjunde klass i flickskolan med godkända betyg, den pågick två dagar i veckan under ett läsår. Den högre kursen krävde genomgånget seminarium eller fullständig högre flickskola och gav lärarbehörighet. 1906 flyttade seminariet till lokaler vid Riddargatan 10, mittemot HLS. Flickor från Jakobs folkskola kom från och med 1906 att vara övningselever. Från 1909 omfattade den högre kursen tre terminer. Samma år fick skolan ytterligare en lärarinna, Gertrud Bergström (1869-1954). Fram till dess var IS och Walin seminariets enda anställda lärarinnor, övriga lärarkrafter var timanställda. Från 1919 efterträdde IS Walin som föreståndarinna för seminariet. 1926 blev HLS hushållsskola Statens skolköksseminarium och hushållsskola. IS verkade vid seminariet i sammanlagt 41 år. Efter pensioneringen drev IS och Walin tillsammans en privat skola på Holländargatan 23. Där gavs kurser för ekonomiföreståndarinnor. Där arbetade IS långt in på ålderns höst. Seminariet hörde från starten samman med HLS. Detta innebar att huslig ekonomi ? ett praktiskt inriktat ämne ? var del av den teoretiskt inriktade läroanstalt, som erbjöd unga kvinnor kvalificerad utbildning i en tid då ännu ej universitet och högskolor stod öppna för dem. Ämnet hushållsgöromål visar många drag som utmärker skola och utbildning kring sekelskiftet 1900. Det är således typiskt under 1800-talet att inspiration hämtades genom studiebesök i olika länder. Denna påverkan utifrån märks även i den praktiska verksamheten: från resan till Skottland, som företogs tillsammans med Walin, tog IS med sig recept på scones, ett lättbakat bakpulverbröd, som i decennier kom att bli det första bröd flickor bakade i skolköken. Scones bakades vid seminariet och kunde ? liksom andra bakverk och maträtter - beställas av privatpersoner. nameras kan att detta skedde redan på 1890-talet, recept på tre olika slags scones ingår i Kokbok från 1896. SAOB har första belägg på ordet ?scones? år 1911. En starkt drivande tanke för ämnet huslig ekonomi - precis som i kvinnlig slöjd - var att folkskolans flickor skulle utbildas för sin framtida husmodersroll. Genom flickorna kunde hemmen förbättras, rent av skulle välskötta hem på sikt bidra till att lösa en del sociala brister. Undervisningen i dessa ämnen syftade dock inte till att förändra skolflickornas sociala ställning för framtiden, målet var att hemmen skulle bli präktiga, men lyx och exklusiva råvaror fanns det inget utrymme för. I skolköken var det viktigt att utrustningen var rationell men så billig och lätt att anskaffa att den var tänkbar i ett enkelt hem. Något som tillmättes mycket stor pedagogisk betydelse var den så kallat ?formella bildningen?, dvs den allsidiga utveckling som åstadkoms genom att undervisningen förmedlade såväl intellektuella kunskaper som manuella färdigheter. På så sätt skolades hela människan, både kropp och tanke, något som ansågs överlägset rent teoretisk eller praktisk träning. Ämnet lämpade sig för samverkan med andra skolämnen, kunskaper i matematik kom naturligt till nytta. Hushållets budget var till exempel ett av inslagen i skolköksundervisningen. Seminariets kursgivning visar också tidstypiska filantropiska inslag: ?extra kurser? anordnades exempelvis för att möta olika samhällsbehov. Under dyrtid gavs kurser för arbeterskor och dessutom demonstrerades matlagning med billiga födoämnen. Kurser för att ge redan yrkesverksamma sjuksköterskor bättre kännedom om lämplig kost för sjuka gavs likaså. Vid seminariet anordnades även rent yrkesförberedande kurser för kvinnor som skulle arbeta som föreståndarinnor vid sjukhus, ålderdomshem och liknande från 1916.
Släkten Schager har sitt namn efter sjön Skagern, belägen öster om Vänern. Namnet är belagt, stavat Skager, från början av 1800-talet. Nuvarande stavning kom i bruk på 1820-talet. Den äldre namnformen lever kvar bland släktingar i USA.
MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
Modern var Maria Sophia Eleonora född Ramsten Modern var ? enligt min informant ? förmögen. Modern dog när IS var i sjuårsåldern.
ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN
IS blev moderlös i 7-årsåldern. Hon var nummer fyra i en syskonskara om tre flickor och tre pojkar. Fadern gifte om sig och fick ytterligare en son och en dotter. Alla åtta syskonen Schager fick gedigna utbildningar. Av flickorna blev en sjuksköterska, en lärarinna och två hushållslärarinnor.
FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER
IS lämnade Statens normalskola för flickor med avgångsexamen 1889 och genomgick 1890-91 ?Folkskolans matlagningskurs?. Detta är den första yrkesutbildning i huslig ekonomi som givits i Sverige. Kursen ägde rum vid Maria folkskolas skolkök, Anna Hierta Retzius matlagningsskola, och den leddes av fröken Ragnhild Brolinsson, som med finansiering från stiftelsen Lars Hiertas minne studerat skolköksundervisning i England.
UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR?
Efter yrkesutbildning gjorde IS resor till England, Skottland, Holland, Belgien & Tyskland
GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRARNA
IS bodde större delen av sitt liv på Apelbergsgatan 34; (huset tillhörde fadern) och på Långsunda gård på Värmdö (likaså ägd av fadern). IS bodde under större delen av sitt liv på Apelbergsgatan 34, i ett hus som ägdes av fadern och där flera släktingar hade sin bostad, och på Långsunda gård, som fadern likaså ägde och drev, på Värmdö. Under senare år bodde IS först i en villa i Äppelviken och senare i lägenhet vid Holländargatan. Dessa båda bostäder delade hon bl. a. med kollegerna Ingeborg Walin och Gertrud Bergström.
Under senare år: sammanboende i villa i Äppelviken och slutligen i lägenhet vid Holländargatan med bland annat Ingeborg Walin och Gertrud Bergström. Enligt min informant bodde även konstnärinnan Endis Bergström där.
IS hade ett stort antal förtroendeuppdrag, här nämns följande.
Engelbrekts barnkrubba med husmodersskola 1925-45 Föreningen för rationell hushållning Föreningen Husmodersskolor med barnavård Odlingssällskapet Sakkunniga för fiskerinäringens befrämjande 1920-22 Stockholms högre folkskola med husligt arbete Stockholms stads livsmedelsnämnd 1917-1919 Stockholmsavdelningen av Svenska kvinnors medborgarförbund Studiehemmet Svenska skolkökslärarinnors förening
PUBLICISTIK, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA OMNÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.
Bakrecept med potatis eller potatisflingor. Sthlm 1914.
Bakrecept med tillsats av potatis eller potatisflingor, ris, havre, korn eller majs. 1917.
Brödbakning med potatis. Sthlm 1940.
Fiskrätter. Kristianstad 1925.
Kooperativa förbundets kokbok. Sthlm 1926.
Kooperativa förbundets kokbok. Sthlm 1930.
Några rätter och bakverk med kronolja. Sthlm 1924.
Några rätter och bakverk med sojamjöl. Sthlm 1923.
Diet vid mag- och tarmsjukdomar. Sthlm 1939. Tills med Gertrud Bergström. Diet vid mag- och tarmsjukdomar. Sthlm 1945. Tills med Gertrud Bergström. Diet vid mag- och tarmsjukdomar. Sthlm 1954. Tills med Gertrud Bergström. Dyrtidsboken. Sthlm 1918. Tills med Sven Nystedt.
Födoämneslära jämte hemvårdslära och materiallära. Sthlm 1925. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära. Sthlm 1928. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets hygien och hemmets ekonomi. Sthlm 1932. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets hygien och hemmets ekonomi. Sthlm 1936. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1906. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1911. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1913. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1917. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1920. Tills med Gertrud Bergström. Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1922. Tills med Gertrud Bergström. [Födoämneslära jämte några anvisningar rörande hemmets vård.] Näringslära. Sthlm 1938. Tills med Gertrud Bergström.
Handledning för sockersjuka jämte matrecept. Sthlm 1944. Tills med Gertrud Bergström.
Huslig ekonomi. Sthlm 1929. Tills med Gertrud Bergström. Huslig ekonomi. Sthlm 1931. Tills med Gertrud Bergström. Huslig ekonomi. Sthlm 1938. Tills med Gertrud Bergström. Huslig ekonomi. Sthlm 1940. Tills med Gertrud Bergström. Huslig ekonomi. Sthlm1943. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin. Huslig ekonomi. Sthlm 1949. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin. Kokbok för sockersjuka. Sthlm 1904. Tills med Gertrud Bergström. Kokbok för sockersjuka. Sthlm 1911. Tills med Gertrud Bergström. Kokbok för sockersjuka. Sthlm 1917. Tills med Gertrud Bergström. Kokbok för sockersjuka. Sthlm 1922. Tills med Gertrud Bergström. Kokbok för sockersjuka. Sthlm 1926. Tills med Gertrud Bergström. Kokbok för sockersjuka. Sthlm 1931. Tills med Gertrud Bergström. Kokbok. Sthlm 1896. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1898. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1902. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1911. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1917. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1921. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1929. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1934. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1938. Tills med Ingeborg Walin. Kokbok. Sthlm 1946. Tills med Ingeborg Walin och Ebba Virgin. Kokbok. Sthlm 1953. Tills med Ingeborg Walin och Ebba Virgin.
Kortfattad handbok i dyrtidshushållning. 1-4. Sthlm 1915. Tills med Sven Nystedt. Lärobok i hemkunskap med hushållsgöromål. Sthlm 1959. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin. Lärobok i hemkunskap och hushållsgöromål. Sthlm 1956. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin.
Närings- och födoämneslära jämte hemvårdslära och materiallära. Sthlm 1942. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin. Närings- och födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets och yrkets hygien och hemmets ekonomi. Sthlm 1939. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin. Närings- och födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets och yrkets hygien och hemmets ekonomi. Sthlm 1949. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin. Närings- och födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets och yrkets hygien och hemmets ekonomi. Sthlm 1952. Tills med Gertrud Bergström och Gunhild Hulin.
Receptsamling utarb. vid Högre lärarinne-seminariets hushållsskola till hemmets och skolkökens tjänst. Sthlm 1902. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Utarb. vid statens skolköksseminarium till hemmens och skolkökens tjänst. Sthlm 1928. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Utarb. vid Statens skolköksseminarium. Sthlm 1935. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Utarb. vid Statens skolköksseminarium, till hemmens och skolkökens tjänst. Sthlm 1938. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Sthlm 1910. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Utarb. vid Statens skolköksseminarium. Sthlm 1915. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Sthlm 1923. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Sthlm 1928. Tills med Ingeborg Walin. Receptsamling. Sthlm 1950. Tills med Ingeborg Walin och Ebba Virgin. Receptsamling. Sthlm 1959. Tills med Ingeborg Walin och Ebba Virgin. Receptsamling för fiskrätter. Hudiksvall [1940] Tills med Greta Karlsson och Helga Adenius-Persson. Receptsamling för fiskrätter. Hudiksvall 1944. Tills med Greta Karlsson och Helga Adenius-Persson.
Sjukkost. Sthlm 1900. Tills med Ingeborg Walin. Sjukmat. Sthlm 1900. Tills med Ingeborg Walin. Sjukmat. Sthlm 1903. Tills med Ingeborg Walin. Sjukmat. Sthlm 1916. Tills med Ingeborg Walin. Sjukmat. Sthlm 1923. Tills med Ingeborg Walin. Sjukmat. Sthlm 1931. Tills med Ingeborg Walin. Sjukmat. Sthlm 1939. Tills med Gertrud Bergström. Sjukmat. Näringslära. Sthlm 1946. Tills med Gertrud Bergström. Sjukmat. Sthlm 1951. Tills med Gertrud Bergström.
POSITION (AKADEMISK STÄLLNING) OCH STÄLLNINGSTAGADEN (INSATSER OCH UTSPEL I AKADEMISKA FÄLTET)
IS var en omvittnat aktiv, positiv och glad kvinna. Hon var - sin omfattande kokboksutgivning till trots - ingen framstående kock. Hennes politiska hållning var självständig gentemot familjen, där många av hennes samtida släktingar intog en konservativ hållning. Närmast kan hon betecknas som liberal. Hon var medlem av stockholmsavdelningen av Svenska kvinnors medborgarförbund från dess start 1921. Denna politiskt neutrala förening verkade ? med Walin som ordförande - bland annat för att social och ekonomisk jämlikhet mellan män och kvinnor skulle uppnås. Det var ett typiskt ställningstagande för IS att välja att verka politiskt men från en icke partibunden position.
POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER
POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGOR...)
IS medverkade i och skrev själv ett stort antal läroböcker. Hennes skrifter är präglade av sin samtid och vittnar också om den samhällsomdaning som skedde under hennes verksamma tid. Så kan man namera den väsentliga förändring som hemskötseln genomgår. I de tidiga läroböckerna i huslig ekonomi är det väsentligt att känna till hur bränslet till vedspisen bör vara beskaffat och hur lut till tvätten enklast och billigast bereds, i senare upplagor har elspis och fabrikstillverkat tvättmedel till tvättmaskinen gjort sitt intåg. Läroböckerna ger alltså sentida läsare ? utan att detta varit avsikten då de skrevs - en kulturhistorisk exposé över hemskötsel under flera decennier. Det kan nameras att IS:s roll som ledande på hemkunskapsområdet var så stark att hon mer än tio år efter sin död fortfarande står som medförfattare till läromedel. IS författade också böcker som inte var avsedda som läroböcker, men som dock hade ett utpräglat pedagogiskt syfte. På uppdrag av Kooperativa förbundet, som vid denna tid räknade en femtedel av landets hushåll som medlemmar i någon konsumtionsförening, utgavs kokböcker. En av dem avsåg att sprida information och kunskap om margarinets användning. Margarintillverkning var den första produktion KF började med. IS räknade ut att ett hushåll kunde göra väsentliga besparingar på att gå över till att använda margarin i stället för smör. IS samarbetade i flera böcker med lärarkrafter vid seminariet, främst märks här de nära väninnorna Ingeborg Walin och Gertrud Bergström. Hon samarbetade även med andra experter; här kan nämnas 1:e stadsveterinären Sven Nystedt och med. dr. E. G. Johnsson.
Högre lärarinneseminariets siste rektor Rudolf Fåhraeus (art finns i SBL) skriver i historiken över Högre lärarinneseminariet om de ?båda Ingeborgarna? och finner att den ena var otänkbar utan den andra och att deras livsgärningar flöt samman: ?Men man kan i själva verket icke nämna fröken Walins namn utan att också ihågkomma hennes trofasta medhjälpare och vän Ingeborg Schager, som även varit med från hushållsskolans första begynnelse och sedan blev fröken Walins efterträdare som föreståndarinna. De ?båda Ingeborgarna? ha i själva verket så i råd som dåd stått varandra bi, så enigt arbetat tillsammans under både mörka tider och ljusa, att för den, som vill skildra Skolköksseminariets öden, omöjligt är att skilja den enas arbete från den andras.? (Fåhraeus s. 256 f.)
Information: F. överläkaren Nils Schager (f. 1920) Visby
Aléx. Peder, Sthlm 1995, De osynliga intellektuella ? exemplet Gertrud Bergström. I: Obemärkta. Det dagliga livets idéer. Red.: Ronny Ambjörnsson & Sverker Sörlin.
Bergström, Gertrud, & Walin, Ingeborg, Sthlm 1927, Hushållsgöromål som läroämne. Handbok vid undervisning i hushållsgöromål inom olika skolformer.
Fevrell, Valter, Sthlm 1943, Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam. Minnesrunor, samlade och utgivna..
Fåhraeus, Rudolf, Sthlm 1943, Högre lärarinneseminariets historia.
Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. Artikel Schager, Ingeborg.
Sörensen, Anna, Sthlm 1943, Svenska folkskolans historia. Del 3. Det svenska folkundervisningsväsendet 1860-1900.
Walin, Ingeborg, Sthlm 1914, Statens skolköksseminarium. Högre lärarinneseminariums hushållsskola. Redogörelse för skolans utveckling och verksamhet åren 1892-1914..