1. KAPITALBESKRIVNING (version 1, mars 2002) Sandström, Anna Maria Carolina

1.1. FÖDD OCH DÖD

Född 1854 i Stockholm Död 1931, Stockholm

1.2. VERKSAMHET

1.2.1. w

Lärarinna, skolstiftarinna, skolföreståndainna, reformpedagog, tidskriftsredaktör, publicist

1.2.2. YRKESBETECKNING

Utbildad lärarinna vid Högre lärarinneseminariet

1.3. AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET

Lärarinna vid Åhlinska skolan 1874-82 Timlärare vid Södermalms högre läroanstalt för flickor, 1881-1883 Tillsammans med Fredique Runquist grundare av Nya Skolan (senare Anna Sandströms skola). Föreståndarinna där fram till

1.4. OFFENTLIG FINANSIERAD/PRIVATFINANSIERAD VERKSAMHET

1.5. ARBETSPLATS ELLER VERKSAMHETENS KARAKTÄR

Privatskola (samskola, flickskola)

1.6. SOCIALT URSPRUNG

1.6.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Karl Erik Sandström, lantmäterisekreterare Född 1811, Piteå Död 1858, Stockholm

1.6.2. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Anna Erika Hallström (provinsialläkardotter från Norrland) Född 1822? Död 1901, Stockholm

1.6.3. ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

A.S. var näst yngst i en barnaskara om sju. Nils August (1941-1906) Harald Emanuel (1843-?) Carl Engelbrekt (1845-1888) Esaias Johannes (1848-?) Viktor Ivar (1852-1889) Bertha Katarina (1858-1942)

1.6.4. FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farfar: fångvaktare vid läsfängelset i Piteå Farmor: ? Morfar: Emanuel Hallström provinsialläkare i Norrland Mormor: Maria Charlotta Theel

1.7. FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS

1.8. UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS

1.9. UTBILDNINGSKAPITAL. EXAMINA

1.9.1. UTBILDNING

Tre år vid Högre lärarinneseminariet samt självstudier i litteratur, historia och latin

1.9.2. EXAMINA

1.9.3. DROPOUT

1.10. UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR

1.11. SOCIALT KAPITAL

1.11.1. UMGÄNGE UNDER UPPVÄXTEN

Fosterföräldrarna. A.S. var ett mycket ensamt barn fram till dess hon fick börja i Statens Normalskola för flickor.

1.11.2. VISTELSER I ANDRA FAMILJER

Fosterfamilj från 4-årsålder. Överste Erik Hjalmar Hagberg och hans syster Maria Hagberg

1.11.3. INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR

Fosterföräldrarnas bröder: lundaprofessorn och shakespearsöversättaren Karl August Hagberg, uppsalaprofessorn i nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur Jakob Theodor Hagberg. Den senare står som fadder (representerande universitetet) för A.S. tidskrift Verdandi och skriver där också artiklar

1.12. GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRARNA

Ogift. Delar bostad med fostermodern fram till hennes död 1901, därefter sammanbor A.S. med Sigrid Sandberg, lärarinna vid skolan och seminariet, senare också bitr. föreståndarinna där

1.13. ANTAL EGNA BARN

Inga

1.14. UMGÄNGE SOM VUXEN

I pedagogiska reformkretsar och i den kulturella sfären

1.15. DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK

Fredrika Bremerförbundet, Sällskapet Nya Idun

1.16. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER

Uffe-kretsen, Verdandi-tidskriften, Pedagogiska Sällskapet, Privata Nordiska skolmötena, Fredrika Bremerförbundet, Sällskapet Nya Idun

1.17. MEDVERKAN I STATLIGA KOMMITTEER, KOMMUNALA NÄMNDER ETC

1.18. RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET

Uffegruppen Fridtjuf Berg som senare blev ecklesiastikminister

1.19. EKONOMISKT KAPITAL

1.19.1. FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM

1.19.2. RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE

Fosterfadern var hennes främst ekonomiska gynnare

1.19.3. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL

Signaturen Uffe som fungerade som en trojansk häst

1.19.4. AKADEMISKT OCH VETENSKAPLIGT KAPITAL

1.20. POLITISKT KAPITAL

1.20.1. POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER

1.20.2. POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGAN)

1.21. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

1.22. RELIGIÖST KAPITAL

1.22.1. POSITIONER I FÖRHÅLLANDE TILL RELIGIÖSA FÄLTET

1.23. UTBILDNINGSPOLITISKT OCH PEDAGOGISKT KAPITAL

POSITION

STÄLLNINGSTAGANDEN

1.24. KAPITAL RELATERAT TILL VÅRDOMRÅDET

Inget

1.25. KVINNOPOLITISKT KAPITAL

Med bland stiftarinnorna för Fredrika Bremerförbundet och en av de först invalda i Sällskapet Nya Idun. Skrev flera artiklar i Dagny, bla. i polemik mot Ellen Key.

POSITION

STÄLLNINGSTAGANDEN

1.25.1. KULTURPOLITISKT KAPITAL

1.26. Litteratur

(utöver uppslagsverk och handböcker)

Berg, Fridtjuv, "Anna Sandström. Något om 'Uffe' första framträdande i offentligheten", Svensk Läraretidning, nr 52, 1897, s. 1-3.
Berg, Hjalmar, Hågkomster från en lång levnad. Stockholm, 1942.
Broady, Donald & Ullman, Annika: "Ständigt var man i farten med att grunda och stifta. Om fält, offentligheter och närverk vid sekelskiftet 1900. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2/2001
Broady, Donald, Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin, Eva Trotzig, Annika Ullman, Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880-1920. SEC report 22, ILU, Uppsala universitet, 1998 (http://www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/sec-22.pdf).
Fåhræus, Rudolf, Högre lärarinneseminariets historia, Norstedts, Stockholm 1943.
Grauers, Sven, Anna Sandström. 1845-1931. En svensk reformpedagog. Föreningen för svensk undervisningshistoria, Stockholm 1961.
Kyhle, Gunhild, Svensk flickskola under 1800-talet (Kvinnohistoriskt Arkiv nr 9), Göteborgs universitet, Göteborg, 1972.
Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam. Red. Valter Fevrell, Stockholm, Almquist & Wiksells, 1943.
Manns, Ulla, Den sanna frigörelsen. Fredrika-Bremer-förbundet 1884-1921. B. Östling bokförlag Symposion, Eslöv, 1997.
Två bildade kvinnor och en skola. Nya Elementarskolan för flickor, Ahlströmska skolan. Red. Kerstin Stark. Förord av Annika Ullman. Stockholmia förlag, 1999.
Ullman, Annika: "Med hatt och kurage. Kvinnliga skolledare vid sekelskiftet" i Praxis 3/4, 1994.
Ullman, Annika, Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, Ak avh, HLS Förlag, Stockholm 1997.
Ullman, Annika: "Förnuft och känsla. Några nedslag i den offentliga debatten under 1890-talet" i Tema forskning: Genus, Lärarhögskolan, 2000 (även publicerad i Antropos nr 1/2001, Rapporter från Kulturvetenskapliga forskningsgruppen, Lärarhögskolan i Stockholm)
Ullman, Annika, "Sandström, Anna Carolina 1854-1931" i Svensk biografiskt lexikon, häfte 153, Stockholm 2001.
Ullman, Annika: "Den kvinnliga eliten" I: "Formering för offentlighet. Konferensrapport 22.11.00" (red. Heyman & Trotzig) i Meddelanden från Forum för pedagogisk historia, nr 4, 2001. Enheten för studier av utbildning och kultur, ILU, Uppsala universitet.
Ullman, Annika, Stiftarinnegenerationen. Med fokus på Anna Sandström, Sofi Almquist och Anna Ahlström. Under utgivning, Stockholmia förlag.
Wieselgren, Greta, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnas rätt till ämbete, Gleerup, Lund 1969.