Publicist (författare) egen beteckning: författarinna (i Sthlms adresskalender 1904; IL s x) Pseudonymer: Alfaro, Eskil Eckhardt, Tor Delling, Dabar Ezah, Bertil Erla (IL s 320)
Anställdes 1881 som lärare vid Klara söndagsskola för flickor ur arbetarklassen. 1888-1895 föreståndarinna där. (Båda dessa uppg: Svenskt biogr handlexikon 1906, enl IL s 70. Men i SBLs Roos-artikel sägs "Trots att hon aldrig arbetat som lärare ".). Troligen arbetade hon bara i liten utsträckning som lärare i söndagsskolan. Säkert oavlönat arbete.
Dock undervisade hon något litet i "vanlig skola": vikarierade kortare tider; 1886 som lärare vid Normalskolan, där hon under resten av en termin tar över en sjuk lärarinnas lektioner (bl a rättar hon "krior i högsta klassen"), IL s 59.
1898-1902 redaktionssekreterare i Ord och Bild. (SBL), avlönat arbete. 1899-1901 utgav hon Svensk författarförenings litterära årsskrift Vintergatan (IL). Troligen avlönat arbete.
1883 dikten Svalorna i Daniel Fallströms tidning Puck, under pseudonym (IL s 77). 1885 dikter i Tidskrift för hemmet, på uppmaning av Sophie Adlersparre (IL s 78 + SBL). 1894 text till Alb Engströms teckningar i Söndagsnisse (anon., lustiga barnsliga verser) (IL s 79).
Debuterar 1894 med en vuxenbok och en barnbok. För barnboken får hon honorar (IL s 107) . Därefter följer ett stort antal publikationer: skönlitt. för vuxna, barn- och ungdomsböcker, religionsdiskuterande och -analyserande böcker; bidrag till barnlitterära kalendrar och tidskrifter. Se publikationsförteckningen i SBL. Litteraturkritik främst i Ord & Bild, under perioden som redaktionssekreterare samt 1909-10. = föga omfattande verksamhet. Kring sekelskiftet skriver hon också en del barnboksrecensioner i Svenska Dagbladet och Stockholms-Tidningen (Englund&Kåreland 2003). Några av de religions/andlighetsdiskuterande böckerna översatta till andra språk (ty, eng, fra, kring 1930). Fr a läseböckerna Sörgården och I Önnemo (1912) utgivna i ett stort antal upplagor. Medarbetar i Lucie Lagerbielkes tidning Framtidens folk (1919-22), IL s 258..
/I ungdomen: var bland vännerna o i familjekretsen känd för sina skämtverser, men i allm.het mkt rädd för att låta ngn få se hennes Riktiga verser, IL s 78-79. S Adlersparre bad henne återkomma med fler dikter till Tskr f Hemmet, men AMR "vågade inte", IL s 78. = hade svårt att våga uppträda offentligt som seriös författare, våga göra anspråk på att vara en sådan. -Skriver 1908 i brev till Gurli Linder att hennes familj emotsatt sig både hennes författarskap och hennes konstnärsskap, de trodde ej på hennes begåvning åt detta håll, IL s 86. Vågade ej gå till förläggare med sin debutdiktsamling (1894), kamrat gjorde det i stället, IL s 106. Däremot skickade hon själv manuset sin första barnbok, samma år, till förläggare, IL s 107. Gav ut båda böckerna under pseudonym; "då tanken på offentligheten alltid har plågat mig", IL s 108, brevcitat. K O Bonnier skriver i brev 1909 till A Dalin att de tre debutböcker av henne han tryckte huvudsakligen förhandlats gm annan person, IL s 205f/ /Bekostar rel ofta tryckningen av böcker själv, se t.ex. IL 269/ /Mkt flitig, ger ut MÅNGA böcker, både för vuxna o barn, (även om många till dels består av äldre material som ges ut på nytt).
Arbetsplats = hemmet, det torde gälla för nästan hela hennes verksamhet som skribent. Hon vantrivdes som redaktionssekreterare på Ord och Bild, hårt arbete + var sjuk, IL s 89.
Farssidan: AMRs far var av "Jakobstads-Roosarnas" släkt; släkt med Frans M Franzens första hustru. (NF + IL, s 38) Morssidan: brukspatroner, gods, järn och skog, höga ämbetsmän (landshövding, justitiestatsminister). Morfadern "en av rikets magnater", i sht efter rikt gifte (SBL, art Johan Nordenfalk)
Far: Adolf Vilhelm Roos (21/6 1824 - 19/1 1895), svensk generalpostdirektör 1867-1889. Född 21 juni 1824 i Kristinestad, Finland (NF) Svensk medborgare 1849 (IL s16).
Utbildning: Gick i Vasa trivialskola samt Åbo gymnasium. Flyttade 1845 till Sverige och inskrevs samma år som student i Uppsala. Kansliexamen 1851. (NF, art AV Roos) E o tjänsteman i finansdepartementet 1851, 1856 sekreterare i den nya Telegrafstyrelsen. 1860 sekr i Generalpoststyrelsen, 1863 kanslidepartementschef, nov 1867 generalpostdirektör. Sysslade mycket med internationella post-frågor, även före 1867. (NF, art AV Roos). Driftig, tycks det, mängd postala reformer. - Ledamot el ordförande i div kommittéer. 1874-1889 repr för Norrbottens län i Första kammaren (NF). Startade bl a den svenska postsparbanken; första postsparbanksboken var utställd på dottern AMR, 1884. Var enl IL (s 17) "den förste som beredde kvinnor statstjänst", rätt att bli poststationsföreståndare, sen,1884, rätt att befordras till postexpeditörer och förståndare för postkontor av 5 och 6 klass. Skrev dikter och noveller i Åbo underrättelser i ungdomen. Andra pris av Sv Akademin för dikten Runosångarens död 1846 . Roman En vinter i landsorten, under pseudonym, 1879. (IL s 16-17) Död 19 jan 1895 i Sthlm.
Mor: Sophie Maria Roos, född Nordenfalk, född 29 febr 1836 på det nordenfalkska godset Blekhem i Tjust. (IL s19). Död 1923, IL s 257. Utbildning: uppgift saknas. Yrke: - (maka och mor) - AMRs mor brevväxlade med Lotten von Feilitzen, gift med Ellen Keys stora kärlek Urban von Feilitzen (Robinson) (IL s 91). Föräldrars giftermål 1857 (IL s 19)
Farfar: ? Farmor: ? Farfarsfar: Johannes Roos, 1753-1808, kapellan i Lappfjärd. (IL, s 36)
Morfar: justitiestatsminister Johan Nordenfalk (1796-1846). Friherre 1838. Född 9 sept 1796 i Gålsjö, Västernorrland, d. 9 mars 1846 i Sthlm, Klara.
Elev vid Härnösands skola o gymnasium 1805-14, inskr vid UU 26 sept 1814, ex till rättegångsverken där 2 dec 16. Auskultant i Svea hovrätt 19 dec 16, innehade domarförordnanden i Ångerman-lands södra domsaga 18-19, eo notarie i Svea hovrätt 19 okt 19, v notarie där 27 jan 20, häradsh:s n h o v 10 juli 21, kopist i justitiefördeln av K M:ts kansli 10 nov 21, tf assessor i Svea hovrätt febr 23, tf revisions-sekr juni 23-28, deltog i riksdagarna 23-45 (led av lagutsk 23, statsrevisor 34-35 o 40-41, ordf i bankoutsk 40), prot:sekr i K M:ts kansli 30 dec 25, förste exp:sekr 19 dec 26, tf statssekr i krigsexp 27 febr 28, ord där 17 sept 28-26 febr 31, led av komm ang ny organisation av krigskoll sept 28- juli 29, av komm ang anslaget till försvars-verket febr-sept 30, av styr för Smålands privatbanks avd:kontor i Västervik 37, frih 4 dec 38, konsultativt statsråd 18 maj 44, justitiestatsminister o en av rikets herrar från 28 dec 44. - HedLKrVA 28, LLA 45, HedLLA 46. (SBL)
Om morfadern skriver SBL: N utgick från den lilla aristokrati som grupperade sig kring de ingermanländska järnbruken och gården Holm i Överlännäs - Norrlands enda säteri. Farfadern hade på 1760-talet kommit i besittning av säteriet med järnbruken Gålsjö och Björkå. N växte upp på Gålsjö. Hans mångskiftande verksamhet i Sthlm och södra Sverige hindrade inte att han livet ut bevarade starka band med sin norrländska hembygd. Vid faderns död 1825 övertog N familjeegendomarna och ungefär samtidigt inköpte han 1/3 av det konkursdrabbade Graningeverken, provinsens största och mest välskötta bruks-komplex. N representerade detta företag i Sthlm men avyttrade sin andel 1837 för att istället utöka verksamheten vid Gålsjö och Björkå. Kort efter hans död avvecklades fa-miljens norrländska intressen samtidigt som egendomarna fusionerades med Gra-ningeverken.
N:s äktenskap innebar att hans ekonomiska verkningskrets avsevärt vidgades. Hustrun var universalarvinge till ansenliga tillgångar, bl a innefattande storgodset Blekhem med underlydande i Törnsfall och Hallingeberg, Kalm, vilket det unga paret tillträdde 1831 och ärvde femn år senare. N ägnade Blekhem och jordbruket där ett stort intresse. - Vid grundandet och den tidigare utvecklingen av Smålands privatbank (Smålands bank) var N mycket verksam och har t o m utpekats som den egentlige initiativtagaren. Särskild uppmärksamhet ägnade N jord-brukets kreditproblem och det framväxan-de hypoteksväsendet.
I sin expansiva ekonomiska verksamhet förbigick N ej heller huvudstaden. Tillsammans med en kompanjon lät han uppföra Brunkebergs hotell, färdigställt 1837. Det höga palatset hade representativa hyresvåningar och var också en perfekt plattform för den överdådiga representation som kännetecknade familjen.
Bakgrunden till N:s höga utnämningar torde i väsentlig mån återfinnas i hans position som en av rikets större magnater. N var ingen ideolog och litet är känt om hans samhällsåskådning. Hans mycket vida kontaktnät har också bidragit till oklarheten. N umgicks i nära nog samtliga politiska läger. Han hade täta förbindelser med den liberala oppositionen men kom ändå aldrig att tillhöra dess krets. Hans egentliga roll i Oscar I:s konselj har också beskrivits som mer återhållande än pådrivande. N:s mycket omfattande privatekonomiska verksamhet präglades av en närmast febril aktivitet, bristande uthållighet och avsaknad av en övergripande plan; hans affärer var "föga sammanhängande i sina beräkningar" (Palmstierna). Under sina sista år var N utsatt för en intensiv ryktesspridning och en avlägsen släkting betecknade honom som "särdeles slarvig i sina affärer" (Palmgren, s 296). Vid sin tidiga bortgång var han svårt pressad av ekonomiska bekymmer. Det står fullt klart att N på relativt kort tid avsevärt förminskade de ärvda tillgångarna. (ur SBL, art Johan Nordenfalk)
Mormor: Maria Olofsdotter Risellschöld, f 2 nov 1809 i Loftahammar, Kalmar, död 3 mars 1886 i Törnsfall, Kalmar. Dotter till förste exp.sekr Olof Johan Risellschöld och Christina Sofia Risell. Gift med Johan Nordenfalk 26 maj 1828 i Loftahammar, Kalmar. Universalarvinge till ansenliga tillgångar, bl a innefattande storgodset Blekhem med underlydande i Törnsfall och Hallingeberg, Kalmar län. (SBL, art Nordenfalk, Johan). - (Risellschöld = adlig ätt) Utbildning: uppgift saknas Yrke: uppgift saknas
Paret hade 4 söner, Johan den lärde, Carl juristen, Erland sjömannen och Otto infanteristen (skriver Carl Rupert Nyblom om i boken En sjuttioårings minnen,) och två döttrar, AMRs mor Sophie samt systern Ida Blenda. Denna syster sedan gift med generalmajor Claes Hjalmar Kreuger. (IL s 19)
Mormodern änkefriherrinnan Nordenfalk började efter makens död 1846 tillbirnga vintrarna i Uppsala, sällskapsliv i hemmet där, gluntar, studenter. Där träffar AMRs far AV Roos, som var god vän med Johan Nordenfalk d y, dennes syster Sophie. (IL s 19)
Morfars far och morfars mor: brukspatronen Carl Fredrik Nordenfalk o Hedvig Sofia Hiärne (SBL)
Sthlm, Klara församling; Apelbergsgatan 58a; numera Apelbergsgatan 56 (IL, s 19) Huset var hörnhus Drottningg - Apelbergsgatan, 5 våningar högt, hade närmare 30 hyresgäster; de största våningarna var 6- och 7-rummare. Ägare: lektor Axel Th Bergius, lärare vid Nya Elementar (IL s 19-20). Lektor Bergius bodde själv i huset. I paradvåningarna bodde förutom fam Roos advokatfiskalen S M Tham, friherre J W Stiernstedt, friherre C G von Platen. Men främst bodde här hantverkare (IL s 22).
1868 el -69, då AMR är 7 år, flyttar familjen till Drottninggatan 81 (nuv 81A) (IL s 28). Sommarvistelser på landet; ofta hos släkten, Nordenfalkarna på Blekhem, ibland hyrdes sommarnöje nära Sthlm (Sveden /1869-71/, Svalnäs, Sollentunaholm); Sollentunaholm t.ex sommaren 1872 (IL s 29). 1873, 1879, 81 på Blekhem, IL s 33 resp 54, 65. /AMR beskriver som vuxen sin barndom som snarast olycklig. Blyghet, mindervärdeskänslor följde henne hela livet; modern hyste svala känslor för sin enda dotter, IL s 23, 28. Fadern sparsam med pengar, åtm ifråga om pengar till sönerna i Uppsala, IL s 51 ff./
1870-1874: deltar i privatkurs för flickor ("från sitt 8e till sitt tolfte år", enl uppg i artikel i Idun fr 1899 enl IL s ). ht1874 -vt 77 elev vid Åhlinska flickskolan (SBL); började 1874 nedre fjärde i Åhlinska flickskolan, Fredsgatan 19 (IL s 40).
1876 el våren -77: ska börja ta "riktiga lektioner" i franska; går tillsammans med kusinen Anna Nordenfalk på lektor Magnus Höjers föreläsningar om tysk litteraturhistoria (IL s 43-44). Fick hösten 77 egen 9årig elev Ebba von Bahr att u-visa 2,5 timmar dagligen utom må och tors, i "de vanliga ämnena och franska" (IL s 44) // Läste mycket böcker, spelade (o skrev) teater med vänner släktingar ungdomar. IL s 46 f, s 38 f//
1879-1881 Högre lärarinneseminariet. Där kamrat med bl a Selma Lagerlöf, Jane Gernandt-Claine, Alice Tegner och Gurli Linder, som hon höll kontakt med även senare (IL s 60). Särskilt intresserad av historia och språk, IL s 59. Varför HLS? IL (s 58) skriver: "Hade hon själv haft ett ord med i laget, så hade det nog blivit akademiska studier i stället. Kanske var det en ekonomisk fråga - bröderna måste i första hand tillgodoses." I ett brev fr 1945 från en ungdomsväninna till AAMR, Ebba Cederbaum, talas om AMRs "brinnande studiehåg, som ville söka sig till universitetet, men som nöjde sig med seminariet. En god och gedigen undervisningsanstalt, men dock ej vad hon längtade efter" (cit i IL, s 59). IL konstaterar att AMR inte tänkte sig en framtid som lärarinna. Avviva Uppström, väninna till AMR, tror att lärarinneyrket inte ansågs riktigt förenligt med familjens höga ställning, IL s 59.
Våren 1885 drygt en månad i Schweiz på flickpension i Montreux, som pensionnaire libre, för att lära sig franska flytande. Tog ritlektioner 2 förmiddagar i veckan, var äldre än de andra (utländskor tycks det ha varit).Ritade, promenerade och skrev brev. (IL s 82) Mot slutet av 1885 elev, tills med vänninan Anna Leuhusen, i Ferdinand Jacob Stoopendaals konstskola. Läser också, tills med ngra väninnor, historia för riksantikvarie Hans Olof Hildebrand. (IL s 85).
Avgångsbetyg från Högre lärarinneseminariet 3 juni 1881. Godkänd i Undervisningsskicklighet, Med beröm godkänd i Pedagogik och metodik. IL s 63-64.
1885: Vid 23 års ålder första långa utlandsresan till Världspostkongressen i Lissabon, tills. med modern och fadern generalpostdirektören. For i januari? Baler, bjudningar hos konseljpresident och olika länders ministrar. Besökte Paris på vägen, teater, opera. (IL s 80) . Sen, när föräldrarna åkte hem, en månad i Schweiz, på flickpension (se ovan under Utbildning.) Flyttar sen till Glion, på ett hotell Victoria (13 maj -85?). Förkläde svensk fru Anna Hjulhammar, f Dreijer. När denna reser hem i början av juni far AM till Gersau vid Vielvaldstättersjön, där hon har svenska vänner, och sen till Interlaken, för att beskyddas hos en tysk familj von Zieten. (Vänskapen med dottern Olga i denna familj består, AM har nytta av henne senare, när hon vill ha ngt publicerat i Tyskland.) Goda vännerna Eva o Märtha Leijonhufvud med mor anländer så smån. fr Sverige, o damerna beger sig till St Moritz. I augusti hem till Sthlm igen. (IL s 82-84) /Under denna resa har AMR en livsavgörande kärleksupplevelse, IL s 85, s 92 ff. Se t.ex. diktsamlingen Aderton år, 1902, IL s 100 f/ 1896: Våren 1896 befann sig AM i Paris, där hon umgicks flitigt med Anna o Nathan Söderblom (IL, s. 138) - sen, "framåt sommaren", till London (önskar se den älskade dyka upp...), en månad, går på museer, tittar på stan (s 141) 1901: semesterresa till Italien (Rom mm, kulturella platser) ( I:L. s 124) 1902 febr -slutet maj i Algeriet, Biskra (där fanns hälsobringande svavelbad). Ressällskap konstnären Hedvig Björkman; där hos Frances Wachtmeister, född von Koch (med 4 barn), o dennas kusin Nanny von Koch.. Sedan till Sicilien o Neapel, med Sally Högström gympalärare, så via Bonn o Köln till England/London. En månad i London, hemma igen i sept.( IL s 150-54). - OBS: F Wachtmeister var kvinnosaksdebattör, skrev under pseud D.A.G. "Förbannelsen i äktenskapet" (1903), en svidande kritik av de fysiska o sexuella konsekvenser ojämlikheten inom äktenskapet hade för kvinnor, särskilt på landsbygden (Manns 97, s 159) Irrar fr 1928 och under resten av sitt liv från land till land utan att kunna slå rot, IL s 267.
Vistelse i andra familjer: barnen och ungdomarna Roos gästade ofta mormor Nordenfalk på Blekhem (IL s 29, s 54). Umgänge/baler med ungdomar fr granngodsen, s. 55. Syskonen Roos umgicks med barn/ungdomar ur två andra familjer med FM Franzén-anknytning, som på somrarna bodde nära varandra vid Stocksund, skrev och uppförde teaterpjäser (äv i början av 1880-talet, då AMR var 20 år), IL s 38. Familjerna: Th Fritiof Grafström (kyrkoherde i Klara, ordensbiskop); kommendörkapten friherre G J A Skogman, id. Familjen Lilliebjörn (Carl Johan, läkare, gift m friherrinnan Alida Duwall) en vänfamilj. I fam. fanns ungdomar som AMR hade kontakt med gm åren. IL s 56.
Bor med föräldrarna, efter faderns död 1895 med modern och en av bröderna, fram till 1905, dvs till 43 års ålder (SBL; IL s 134-35) 1899 egen rad i Sthlms adresskalender: AMR, fröken, redaktionssekreterare i Ord och Bild, Riddargatan 55. Under samma adress finns SM Roos, generaldirektörsenka och Waldermar Roos v häradshövding (cit fr IL s 134). 1904 : står ffg som Författarinna i adresskalendern, men bor fortf tills med modern o brodern, IL s 134. Bor ett tag, ca 1899?, i Djursholm, inhyrd hos prostinnan Lotten Beskow, IL, s 135. (Doktorn ordinerat lantluft)
Flyttar 1905 till rödmålad stuga Elgenstorp, ombyggd, med ateljé, i Botkyrka, bor där till 1910, IL s 168f. Första tiden (kort) tills med skulptrisen Sigrid Blomberg (id.) Botkyrka vid Tullingesjön höll vid denna tid på att byggas ut till modern villastad av Alice Tegnérs man Jakob Tegner . I tidningarna (Stlms Dagblad, x) kunde man läsa hemma-hosreportage från Elgenstorp. (id.) Sen, ca 1910, till Birger Jarlsgatan, IL s 200. Flyttar våren 1914 till Tivoli-området i Solna, litet vitt hus som hon kallar Villa Gemma. I samma område bor även väninnan Lucie Lagerbielke, IL s 224.
Bor ett tag (ca 1915?) i Samfundet De Nios/Lotten v Kraemers hus på Villagatan 14, IL s 235. Ca 1916 flytt till Lidingö, först norra delen av ön, sedan till Lokevägen 10, där hon köpte en villa, döpt till Villa Roos, IL s 242.
1928 till sin död 1938: utrikes, många olika länder och ställen.
/1928 blir Haifa nära syriska gränsen hennes bostadsort, IL s 261. Flyttar fr o m 1928 under resten av sitt liv fr plats till plats utrikes, IL s 271. (Har ev att göra med att billigare där? + hennes hälsa + att handpåläggning som läke-konst förbjudits för icke-läkare i sverige 1915, IL s 261. El med anklagelserna för plagiat 1928??) Efter Egypten o Palestina till Tyskland (juli 1928). Munchen, Dresden. 1929 Schweiz, Algeriet, 1930 London, sedan besök i Sverige. Det blev hennes sista besök i Lidingövillan (som varit uthyrd), för huset skulle säljas, IL s 269. Säljs 1 okt, IL 271. Sedan till England, sedan snart till USA. New York, Florida, New York, s 271. Sedan Italien, Lago Maggiore, men huset för dyrt, så sen Bergamo. I Bergamo 1933, IL s 269ff. 1934 Schweiz, s 279. Dock nödv resa till Sthlm för läseböckernas skull; hälsade på hos bror Adolf på Djursnäs i Ösmo, s 280. Blev sjuk. Sept 1934 iväg igen, för alltid. Först London, sedan Portugal. Sedan Teneriffa, där en del svenskar (1935)., s 280f. Där hyr hus. Men sen iväg o reser, spanien, Tyskland, Ungern, grekland, Egypten. O tydligen tillbaka till Teneriffa. Där omvänd till spiritism, IL s 287f. Till Indien, för arbete för en högre makt. Dit i okt? 1937./ April 1938: hittas medvetslös i sitt rum på Malabar Hill i Bombay, förs till St George Hospital, dör där 23 april, IL s 311.
Under 80-talet: ngra goda vänninnor var ordensbiskop & kyrkoherde Fritiof Grafströms döttrar Fanny och Clara. Fanny gifte sig med överdirektör Viktor Almquist, (viktig person i Samfundet De Nio). Clara med friherre Viktor Magnus von Born. Andra: Ebba Skogman, dotter t baron CJA Skogman, sedan gift Cederbaum; Ebba Hernmarck, dotter t justitierådet Carl G Hernmarck; Anna Bredberg, dotter t presidenten i kammarrätten Henrik V Bredberg, sen gift med livmedikus C A Flensburg; Anna Schröderheim, dotter t kanslirådet Johan S, sen gift med justitierådet E A Westman; Agnes Almquist, dotter till generaldirektör Fridolf A, sen gift med statsminister Hjalmar Hammarsköld. /AMR och dessa stiftade liten sällskapsklubb, Förenta staterna./ IL s 87.
Ellen Key vän (åtm fr o m 1901; säkert även tidigare) (IL s 156 f). (men rejäl polemik mot Ellen K i boken Framtidens rel o framtidens kvinna (1908) , IL s 179 ff) - Klara Johanson vän. -Nathan + Anna Söderblom. (tidigt, + fortf kring 1905-6, se brev i IL s 170) -Nära vän till friherrinnan Lucie Lagerbielke, dotter till "Brännvinskungen" Lars Olsson Smith, gift med kaptenen i flottan friherre Henrik Lagerbielke (IL s 189). Denna är spiritist/teosof, intr av "psykisk forskning" och det ockulta.; författarinna (pseud Vitus, Rutger Falk m fl.) - dock trol. Ej alls av skönlitt . Syster till Lucie är prinsessan Mary Karadja, gift med turkiske ministern i Sthlm och författare med starka ockulta intressen även hon, IL s 192. Lucie L & AMR känner varandra sen tidigare men närmare vänner åtm före 1905 då de ger ut bok tillsammans. Brytning 1928, då LL i Sthlms Dagblad anklagar AMR för plagiat mm i samband med boken Forces illimitées, IL s 263 f. AMR makulerar upplagan av boken. -Aivva Uppström (förf, f 1881) vän, nog under senare delen av AMRs liv. -Skulptrisen Sigrid Blomberg vän, bor med henne ett tag kring 1905, IL s 168. Bekant, åtm, med Selma Lagerlöf, IL s 231 f. Vän med förf och litteraturkritikern Fredrik Vetterlund (med familj), åtm kring 1914, IL s 121. //Vetterlund var en flitig medarbetare i Dagny, ngnstans måste jag skriva detta!// God vän med Verner von Heidenstam, umgicks i hemmet när han var gift med Olga Wiberg, IL s 203. //Och Heidenstam återkommer som vän/bekant hos rätt många//
Gurli Linder, Selma Lagerlöf, Alice Tegner och Jane Gernandt-Claine (förf) är vänner fr seminarietiden som AMR mkt länge håller kontakt med. Klara Johanson nära vän. Lucie Lagerbielke likaså. Förutom Lagerbielke (?) kan nog dessa sägas utgöra ett informellt kvinnligt nätverk.
Sällskapet Nya Idun, fr 1895. Ordf 1901-05 (Källa: Sällskapet Nya Idun 1885-1913) Tycks ha avsagt sig ordf.skapet i samb med att hon flyttar ut från stan, till Elgenstorp i Botkyrka, IL 198. Sveriges Författareförening , fr 1895 1911-1918 med i styrelsen för Sv författarföening. (IL) Ledamot av Samfundet De Nio 1913-1918.
-Vice ordförande i kommitté som 1902 planerade en utställn av svensk konst o konstslöjd i London. (Andra medl i kommittén: t.ex. arkitekt Ragnar Östberg, konstn Gustaf Ankarcrona, A Zorn, Carl Larsson, Ottilia Adelborg, Sigrid Blomberg) Utställn blev dok ej av., IL s 153.
Ordf i föreningen Offervilja, som hade till ändamål att "genom frivillig självbeskattning hjälpa fattiga gamla", IL 198.
Ärvt ekonomiskt kapital: ej undersökt nameringar:
Enl bouppteckningen uppgick tillgångarna vid dödsdagen till drygt 3.000 kr, skulderna till drygt 1.000. Behållning: 2.043 kr. Tillgångarna utgörs fr a av bankmedel. Obs: författarrättigheter är här upptagna till 0:-, ditskrivet med bläck i en f ö maskinskriven bouppteckning. Övr tillgångar: främst guld & nipper för 377 kr. Under gångkläder nämns 1 päls, gammal och sliten, 1 silverräv, dito. /Andra källor talar redan kring 1917 om att AMR klädde sig konstigt och gammalmodigt..IL s x/.
1895 invald i Sveriges Författareförening . Redaktionssekreterare i Ord&Bild 1898-1902. Utger 1899-1901 Sveriges författarförenings litterära årsskrift Vintergatan. 1901 författaranslag fr Sv Ak om 600 kr, samtidigt som bl a Selma Lagerlöf, Per Hallström, Daniel Fallström, AU Bååth. De nämnda får dock mer pengar, mest SL som får 1000 kr. IL, s 124.. Diktsamlingen Aderton år (1902, på eget förlag) "väcker sensation" enl IL, s 101. Dock främst pga det öppet personliga innehållet - anonyma brev från läsekretsen. Får god kritik av Urban v Feilitzen i Ord och Bild, Klara Johanson i Stockholms Dagblad (IL s 101-03). - IL menar att AMR vid den här tiden "annars börjat räknas till de större förmågorna inom landets litterära värld", men att diktsamlingen knappast ökade hennes prestige i det avseendet. - KJ skriver uppskattande om flera av AMRs vuxenböcker (IL, t.ex s 162, 175). /Dock ej om alla, se IL s 178./ AMR skriver i brev kring 1906 (till KJ) att hon alltid har svårt att få förläggare, därför att de vet att hennes böcker "inte går", detta apropå en bok för ungdom, IL s 166. 1907: god kritik för novellsamlingen Syster Dione (av Bo Bergman i DN, KJ i Sthlms Dagblad, F Vetterlund i Aftonbladet, IL s 174f) ca 1907: AMR fick varken huvudpriset eller ngt av de 2 extraprisen i tidskr Iduns romanpristävling med sin anonymt insända roman. (De gick till Olof Högberg för Den stora vreden, resp romaner av Mathilda Roos och Helena Nyblom). Men bland de fem romaner som dessutom valdes ut för att utges i Iduns romanbibliotek, ingick hennes, IL s 176. (utkom 1908, året efter dessutom på Fritzes förlag, id.)
1911-1918 med i styrelsen för Sv författarföening. (IL)
Ledamot av Samfundet De Nio 1913-1918. Utsedd av testator Lotten von Kraemer. (källa: NF, art. Samfundet de 9 + IL s 234.) Avsäger sig ledamotskapet 1918, samtidigt som Selma L. Kan ej biträda Samfundets beslut att ej utdela pris 1918, IL s 234. + ev blivit förtalad, IL s 235f. Åtog sig (kring 1915?) att bli red. För Samfundet De Nios litterära tidskrift, IL s 218. / = Svensk Litteraturtidskrift? El årsboken Vår tid? + BLEV hon verkl red? Ej kollat./
/Ordf (start ca 1906) i föreningen Offervilja, vars ändamål var att genom frivillig självbeskattning hjälpa fattiga gamla. (Medl avstå mellan 10öre o 1 kr i veckan, medlen sen delas ut gm, el i samråd med, befintliga sociala institutioner.) IL s 198./
/Säger i bok fr 1922 att hon alltid, även då "tanken som mest kritiskt granskade trons innehåll", haft en orubblig övertygelse om "tillvaron av en allomfattande vishet, en allförbarmande Gud", IL s 45. Skriver själv, i bok 1902: "kristendomen är den på en gång enklaste och djupaste av de världsförklaringar som för mänsklighetens förkunnats, att dess lära är 'Gud är kärleken ' ( )", cit fr IL s 128./
Skrev uppmärksammad bok Fariseism i våra dagar (1902; 2 upplagor), IL s 132. Wirsén uppskattade ej boken så mycket, IL s129-30. Även boken Framtidens rel o framtidens kvi (1908, med polemik mot Ellen Keys åsikter). Höll föredrag om Kvinnan och kristendomen i Uppsala kristliga studentförbund 1907 (även tryckt), IL s 172.. Håller föredrag i religiösa ämnen, kring 1920 små turnéer i landet, IL s 258. Ex på titel: "Den psykiska forskningens betydelse".
Positioner i förhållande till det religiösa fältet: "Religiöst intresserad, har hon i Fariseism i våra dagar (2 uppl 1902) och Framtidens religion och framtidens kvinna (1908) gjort uppmärksammade inlägg; hennes åskådning har så småningom övergått till teosofisk" (NF uggleuppl. art AMR) Upptäckte senast 1891, men antagl långt dessförinnan, att hon hade "dolda krafter", helande förmågor, och arbetade som helbrägdagörerska (handpåläggning) (IL s 70). Skrev om "Dolda krafter" i trilogi med detta namn 1905-06. Mothugg/kritik av domprost John Personne i Sthlms Dagbl 8.10.05, nedgörande kritik av S A Fries i SvD, IL s 195f. Skriver 1913 bok Teosofi och teosofer, där hon kritiskt granskar och tar ställning MOT teosofin, el åtm Teosofiska samfundet, IL s 225f. För Jesus Kristus i stället. Tror dock fortf på reinkarnation, IL s 228.
Ställningstaganden i religionsfrågor Icke dogm-tro; påverkad av V Rydbergs Bibelns lära om Kristus, IL s 126. Medl i kretsen kring liberalteologernas organ Kristendom och vår tid; medl av redaktionen 1906 (källa: Inger Hammar under seminarium 17/9 -02; se vidare KG Hammars avhandl fr 1972.) Hävdar i föredraget 1907 att kvinnor bör kunna predika offentligt (se citat IL s 173). Tror på, och skriver i sina rel.diskuterande böcker böcker om, preexistens och reinkarnation, IL s 181.
Förf till välkända och mkt använda läseböcker, + barnbibl Saga; bredvidläseböcker för skolan på Svensk Lärartidnings förlag, t. ex Genom seklerna del 1 o 2, 1924 (IL s 258f). Skolupplagorna av Sörgården gick åren 1913-46 ut i 21 tryckningar om tot 1 200 000 ex, av I Önnemo i 21 tryckn med tot 1 050 000 ex. Furuland mfl 1979, enl IL s 219.
Höll föredrag om, samt skrev underlag för motion om, åtgärder för att ge ökad trygghet åt folk- och småskollärarinnor som bodde i ensligt liggande skolhus, 1914. Brodern Adolf Roos lämnade in motion till Första kammaren 1914. IL s 221.
Uppgift saknas, nog inget - om inte hennes healingverksamhet räknas hit!
Skrev till den franska utgåvan av novellsamlingen Tysta djup långt förord som betonar kvinnors särskilda förmåga att skildra kvinnor (IL s x) 1901-1905 ordf i Sällskapet Nya Idun. Hävdar, el åtminstone antyder, att kvinnor bör kunna predika offentligt, 1907 (se citat IL s 173) 1911, i tre artiklar i Dagny om en utställning av organisationen Svenska Konsnärinnor, tar hon tydlig ställning för kvinnliga konstnärer & deras rätt att konkurrera med männen, IL s 202.
"Politik var ingenting som A-M i första hand tycks ha intresserat sig för", skriver IL, s 228. Ställningstagande: höll 1914 tal vid opinionsmöte i försvarsfrågan, IL s 228. Nödvändigt göra uppoffringar för försvaret av fäderneslandet; tycks dock främst ha tryckt på religionens betydelse, en fast relig. Livsåskådning nödv för pliktuppfyllelese. IL s 228f.
klen hälsa. Har sned rygg (IL s 67). Genomgick 1874 smärtsam operation, oklart av vilket slag, IL s 69. Klagar i brev senare i livet över huvudvärk, ledont, ryggont, ischias, sömnlöshet mm, IL s 70, 75. Reumatiska besvär, ont i höft och knä, svårt att gå (ca 1900, IL s 135).