1.12. BOUPPTECKNING, UTMÄRKELSER OCH EFTERMÄLEN
1887 medalj av tolfte storleken "för berömliga gärningar" Har ej undersökt bouppteckning eller tidningar.
Herresätet Strömsrum, Ålems församling, fyra mil från Kalmar
Verksam i hemmet fram till 31 års ålder. Sjuksköterskeutbildning maj 1866 till maj 1867 vid St Thomas hospital i London, samt auskultation och studiebesök vid många andra sjukhus i England. Efter hemkomsten tjänstgöring några veckor på Serlas hos prof Santesson "för att pröva min förmåga, innan jag skall leda och lära andra." "Översköterska på kirurgiska kliniken i Uppsala samt föreståndarinna för den av Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält å sjukhuset stationerade sjuksköterskeskolan" 1867-1877. Sjuksköterska vid hospitalet utanför Uppsala 1877-1886 pga. sjukdom. Ingen lön i London eller på Ser.las. Lön i Uppsala.
UAS hade 150 platser. Varje sjuksköterska ansvarade för vården av patienter på 2 salar med 10 i vardera. Hon hade sedermera hjälp av en elev. Hon hade under englandstiden hoppats att få besätta avdelningsskötersketjänsterna med diakonissor men i stället tjänstgjorde de som kom från gamla Nosocomium; de flesta outbildade. Omkring 5 elever antogs varje år, en nu och en då. Utbildningen omfattade 6 mån, inga föreläsningar från läkare förekom. Den mesta tiden vistades de på kirurgen med prof Carl Mesterton (1826-1889, anställd vid UAS 1858), kortare tid på medicinkliniken hos prof Olof Glas anställd UAS 1856-1877. ER:s uppfattning var att läkarna hade en trångsynt och ensidig åsikt om "sjukvårderskans ställning." Man kan tänka att det inte var så lätt alla gånger i arbetet med sådana chefer. Arbetsklänningen var av svart eller grått ylle, ofta med krinolin och förklädet var av vit bomull. Ytterkläder civila, men en mössa var gemensam för alla, en liten tyllplatta med pipat rysch i kanten. Gemensam middag åts och då läste ofta ER ur Bibeln eller annan uppbyggelseskrift. Hon hade en stor förtröstan i Gud. I brev till Esselde skriver hon bl.a. om systrarnas osedlighet, en får barn, tar ledigt för att föda, återkommer och blir gravid på nytt - och hon skäms inte för att tala om det. Det synes vara det mest fördärvliga. Emmy Rappe spelade orgel de gånger de kunde vistas i sjukhusets kyrksal. Kosten var bristfällig och ER hade dålig mage och då Gustaf Kjellberg på hospitalet lockade med bättre arbete och mat, uppskattning av chefen och en ordnad ställning antog hon budet och slutade på UAS. Om tiden på hospitalet har två sjuksköterskor berättat. ER ansågs moderlig och god med stor humor; "hon lämnade som en gläjdestråle efter sig var hon gick fram." Hon arbetade gärna med arbetsterapi, vävning, spinning i samverkan med Handarbetets vänner, grundat av Esselde1874. Hon höll morgonandakt och spelade orgel även här.
godsägare friherre Adolf Rappe. Han beskrivs som ett original, sträng, fordrande fastän döttrarna vördade honom. Esselde skriver i ett brev till fru Olivecrona i maj 1865, innan de beslutat sig för att skicka Rappe till London att "är en fröken Rappe nämnd, som säkerligen skulle både önska befattningen och passa för den, men som hennes far är en despot av första graden så anses det ej ens löna mödan att föreslå saken." Han tålde inte döttrarnas klaverspel, varvid Emmy utvecklade sin teckningstalang - den hördes inte. Hon beskrivs som livlig, känslig, energisk, verksam och vetgirig. Hon ledde söndagsskola i Strömsrum.
Tre systar, varav en dog ung. Sigrid var hemmadotter i hela sitt liv, så Emmy och Wendela, g.m biskop Martin Johansson i Härnösand. Halvsyskon: minst en halvbror
Herresätet Strömsrum, Ålems församling, fyra mil från Kalmar. Bodde sedan vid de sjukhus där hon tjänstgjorde.
Okänd grundutbildning. Fungerade som faderns handsekreterare, skrev fort och bra, kan sätta upp affärsbrev. "Under sina mjölkkammarbestyr har [hon] vunnit vana vid att behandla folk, åtminstone underordnade; har mycken förmåga att göra sig åtlydd och avhållen. Vana vid kroppsarbete, vid att föra räkenskaper och hantera penningar" .. skriver hennes styvmor till sin syster friherrinnan von Koch i januari 1866. Sjuksköterskeutbildning 1866-67 i London; var 33 år då hon kom dit.
Okända, förutom England ffa. London och en fyraårig kursortsvistelse i Schweitz i slutet av livet.
En faster Elise Rappe (1803-1876) var road av friluftsliv och sport och kunnig i all slags handslöjd. Som vuxen reste hon till Lund där hon assisterade professor Ask vid operationer och kallades sjukförestånderska. Hon bodde i ett rum för enskilda patienter och hade ett stort R på dörren. Hon var en viktig inspiratör för yrkesvalet. En bidragande orsak var troligen också en besvarad kärlek till en ung präst där fadern ställde sig fullkomligt avvisande. Berättelser om de olika krigen nåde henne genom tidningar och hon hade läst Sköldbergs bok från Genèvekonferensen. En kusin Maria Ribbing uppmuntrade hennes intresse för sjukvård och en annan kusin prof. Sigurd Ribbing var under flera år på 1870-talet ledamot av direktionen för UAS. Kände Esselde väl och hade många vänner i Stockholm. Systern som var gift med biskopen i Härnösand var en nära förtrogen. Fyraårig vistelse i Schweiz i Heinrichsbad; efter återkomsten till Sverige köpte hon ett ställe Salem utanför Helsingborg. Resa runt Sverige 1896 till syster och svåger med barn i Härnösand, vidare till andra släktingar. Hos halvbrodern Adolf Rappe på Drettlinge i Dädesjö församling nära Växjö dog hon, troligen av lunginflammation.