1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Lindhagen, Anna Jacobina Johanna

1.1. Publicist

sjuksköterska, rösträttskämpe, barnavårdsinspektör, redaktör

1.2. FÖDD OCH DÖD

född 1870-04-07 på Pilgatan 6D (nuvarande Folkungagatan) Katarina församling, död 1941-05-15 å Fjällgatan 34, Sofia församling pga haemaorragia cerebri på Ersta sjukhus.

1.3. VERKSAMHET

1.3.1. w

YRKESBETECKNING

Sjuksköterskeutbildning vid Maria sjukhus, inskriven i Röda Korsets sjuksköterskehem 1890 vid 20 års ålder. Barnavårdsinspektris, redaktör, författare i liten skala, kommunalpolitiker.

1.3.2. AVLÖNAD/OAVLÖNAD

Anställningar gav lön, medan sociala uppdrag troligen inte gav inkomst, möjligen mindre arvoden.

1.3.3. ARBETSPLATSER, VERKSAMHETENS KARAKTÄR

Anställd vid Smedjebackens sjukstuga 1890; som besökare hos F.V.O. 1891-92,

Kontorist hos P. A. Norstedt & Söner bokförlag 1892-1902.

Vice värd vid Stockholms stads hyreskontor 1905-08

Barnavårdsinspektör vid Sth stads fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1902-25 där hon framför allt arbetade för "att få till stånd bostäder för barnrika familjer och den humanare behandling av ogifta mödrar och deras barn, som sedan lagstadgats."

1.3.4. EGEN FAMILJ

1.4. SOCIALT URSPRUNG

1.4.1. f

FARS OCH MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Justitieråd och stadsplaneraren Claes Albert Lindhagen (1823-1887) och Anna Emilia Schönmeyr (1833-1880). Claes Albert läste juridik i Uppsala, vantrivdes rejält - det skrivs att kanske var det därför han arbetade hårt på att se till att Stockholm fick en egen högskola. 1853 satt han ting i Södra Ångermanlands domsaga och lärde där känna häradshövdingen Schönmeyrs två döttrar, varav han först gifte sig med den första Anna Emilia. Giftermålet ägde rum 1860, bröllopsresan gick till Paris där Hausmannska stadsplaneringen pågick som bäst, besök i Bryssel som anlade stora paradgator. Hustru 1 dör 1880 och 1882 gifte han om sig med systern Elin Matilda

Flickorna Schönmeyrs föräldrar var häradshövding Carl Martin Schönmeyr och hans hustru Johanna Sebenius.

1.4.2. FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESSER

AL föddes i ett av de första hyreshusen på Söder, Pilgatan 6D, Sofia förs. 1878 flytt till Humlegårdsgatan, 1880 dör modern, 1881 flytt till hörnet av Östermalmsgatan och Grev Turegatan. CA Lindhagen har adress Gref Thuregatan 66 år 1887; är då omgift med Elin Matilda och han dör samma år.

1906 bor enkefru E. Lindhagen på Villagatan 23 (troligen bor Anna med henne).

1910 bor Anna L, barnavårdsinspektör på Floragatan 15 III. Enkefru E. Har samma adress

1917 bor Anna Floragatan 15 n.b. medan enkefrun bor kvar på tre trappor

1927 flyttar Anna till Fjällgatan 31, II och enkefrun bor kvar på Floragatan.

I en artikel i Vecko-Journalen 1929:7 finns en intervju med Anna L i artikeln Hos medborgarinnan Anna Lindhagen eller idyllen vid Fjällgatan. Här berättar hon att hon har studierum på Fjällgatan 30 och att hon "äter fortfarande, som jag alltid gjort, middag hos min mamma." Hon fick en rejäl promenad varje dag om hon gick mellan Söder och till Floragatan, alldeles norr om Humlegården.

1.4.3. ANTAL SYSKON, KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

AL har tre bröder:

Carl Albert, borgmästare (1860-1946)

Albert Israel, kansliråd (1865-1936)

* Anna (1870-1941) ) är den enda dottern i familjen

Arthur, jurist, lagberedningen, president (1884-1950), dvs. halvbror

1.5. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA

Genomgått Normalskolan för flickor (som var övningsskola för Högre Lärarinneseminariet och existerade 1864-1943 och omvandlades därefter till Statens normalskola). Hon ansågs för klen för att ta studenten. Sjukvårdsutbildning vid Maria sjukhus 1889-90, ansluten till RK sjuksköterskehem 1890.

1.6. UTLANDSVISTELSER

1898-1902 var AL sekr. i Sveriges kvinnliga fredsförening, 1919 ledamot av styrelsen för svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Under första världskriget gjorde hon omfattande resor i krigshärjade länder.

1.7. SOCIALT KAPITAL

Både på fädernet och mödernet finns jurister i höga positioner, farfar var komminister och dog av slaganfall i predikstolen 1839, farfars bröder var läkare, matematiker och sekreterare i Vetenskapsakademin, inspektor vid realläroverket på Norrmalm (öka realämnenas andel var strävan); således finns alla de tre klassiska professionerna representerade på farssidan. Bland kusinerna kan nämnas skådespelare, lektor i matematik och fysik, pedagog med samma namn, sjuksköterska, läkare, författare och översättare. Släktens samlade utbildningskapital är stort men hennes eget relativt litet. Dock har hon en fullständig grundutbildning och en yrkesutbildning. - Bröderna var jurister, borgmästare, kansliråd och ordf. i Arbetsdomstolen. Familj och släkt betydde mycket. Fadern var den som lade förslaget till ny stadsplan 1866 efter resor till Paris och Bryssel för att studera deras etablering av esplanader, breda gator, husens höjd för att släppa solen till gatunivån etc. Vistelser i Ångermanland, på Angsta, som var en gård morfar ägde, förekom ofta om somrarna. Brodern var liberal, liksom inledningsvis fadern, båda i A.K. och senare i F.K . Brodern Carl Albert i riksdagen totalt 1897-1940, blev alltmer radikal och inträdde i socialdemokratiska partiet 1909, motionerade 1912 om republik. Båda satt likaledes i stadsfullmäktige. Båda arbetade för förbättrade eller nya lagar ang. ordningsstadga i städer, brandstadga, hälsovårdsstadga 1874; brodern för vidmakthållande av jordbruknäringen i Norrlands skogsbygder med bl.a. förslag till förbud för bolag att förvärva jord samt vanhävdslagar för skogsindustrins gårdar. Ivrig förespråkare för kvinnlig rösträtt, arbetade för internationell fred och för "samvetspolitik" i st f intressepolitik och för sociala välfärdsåtgärder av skilda slag. Motionerade i riksdagen för utredning av den kvinnliga sjukvårdspersonalens utbildnings- och arbetsförhållanden 1911, resulterade i utredningen 1912-16.

1.7.1. UTMÄRKELSER

Tre utländska dekorationer för verksamhet under och efter kriget, en svensk för koloniverksamheten. 1918 erhöll hon Iduns kvinnliga akademis pris

1.8. ORGANISATIONSKAPITAL

sekr. i Sveriges kvinnliga fredsförening 1898-1912;

styrelseledamot i Stockholms F.K.P.R.(förening för kvinnans politiska rösträtt) 1902-16,

värdinna för några av stadens arbetarbostäder i Hjorthagen 1902-

Ledamot av styr. för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1911-28.

Ledamot av styr för Bildningsföbundets bokfömedlingsbyrå 03-15

V ordf i Radikala klubben 05-12

Redaktör för Morgonbris 1911-16

Stadsfullmäktige 1911-23.

Ledamot av styr för Samfundet för hembygdsvård 1916-

Styrelsen för rättshjälpsanstalt 16-28, för Eira sjuhus 17-,

Ledamot av Sth folkskoledirektion 20-29, av Skönhetsrådet 21-

I styrelsen för Rädda Barnen från start och dess ordf. åren 1922-27.

Ledamot av Stockholms skönhetsråd genom sin önskan att bevara kulturellt värdefulla miljöer. Särskilt söder var hon förtjust i. Bildade Föreningen Stigberget 1929 och var dess ordförande.

Ledamot av stadsplanenämnden från 1921.

Initiativtagare

till Stockholms koloniträdgårdar 1904 och ordf. i sådan förening från 1906-21. då staden övertog verksamheten. Redan 1907 fanns det koloniträdgårdar på sex ställen i staden bl.a. i Eriksdalslunden och Fredhäll.

I CSA:s berättelse till styrelsen till årsmötet den 22 maj 1914 finns 25 föreningar anslutna bl.a. föreningen Hem för arbeterskor med Gerda Meyerson, Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm med Anna Lindhagen. I CSA:s styrelse bl.a. GMeyerson, Anna Whitlock och Kerstin Hesselgren.

1.9. POLITISKT KAPITAL

Från 1902 deltar hon som styrelseledamot i FKPR, föreningen för kvinnans politiska rösträtt fram till 1916. När hon 1915 lämnade rösträttsrörelsen till Emilia Bromé hade hon ordnat 46 möten, 133 styrelsemöten blott i denna enda förening. Säkerligen påverkad av broderns politiska ställningstagande 1909, inträdde AL i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1911 och blev samtidigt redaktör för dess månatligt utkommande tidning Morgonbris. I denna värld full av politiska ställningstaganden "för medborgaren" och för en bättre miljö för alla människor, fick sannolikt AL mycket näring. Hon värnade om barns och ogifta kvinnors ställning, för fred och samarbete, för kvinnors organisering och rösträtt, Till det första offentliga mötet 1902 i rösträttsfrågan var hon initiativtagare och höll även inledningsanförandet. 1911 inträder hon i stadsfullmäktige där hennes första motion tog upp frågan om "planerade gårdar i den stockholmska stenöknen - ett förslag som på sina håll betraktades som ett excentriskt hugskott." 1917 lämnar hon in en motion om fridlysning av blåsippor. Naturintresset grundlades i tidig barndom där hon, i innerstan, omgavs av stora trädgårdar, stall och vagnshus. "hon hade framför allt ett ömt, förälskat öga för dessa små bortglömda idyller och de rörande hjälplösa små hus av trä eller sten, som glömt sig kvar i den uppväxande storstadens stenöken." Hon inspireras att etablera koloniträdgårdsrörelsen ffa från Skåne och Danmark och den första bildas 1904. Hon var själv ordf. i en sådan förening 1906-21, då staden övertog ansvaret. Sökte påverka myndigheterna att ge tjecker och polacker en fristad i Sverige i mellankrigstiden och under andra världskrigets första år. Tog initiativ till en insamling för Belgiens barn som inbringade osannolika 200.000 kr.

1.10. PEDAGOGISKT KAPITAL

Kolonirörelsen kan ses som ett stort pedagogiskt företag. Att få folk att röra sig, promenera ut till stugan, planera och skörda egen frukt och egna grönsaker, hälsosamt liv är i sanning en folkhälsopedagogisk insats. Stödde Ellen Key. CSA kallade till konferens för diskussion av arbeterskeförhållanden den 6 och 8 nov 1910. /Arkiv CSA/ 12 kvinnor undertecknade uppropet bl a Gerda Meyerson, Ada Nilsson. Under diskussionspunkten "Vad kan göras för att väcka och underhålla bildningsintresset hos arbeterskorna?" yttrar sig bl a Fröken Lindhagen §3. Hon talade om att Tolfternas framgång berodde på att "de når de bästa bland arbeterskorna, äfven som på att där rådde Ellen Keys frisinnade ande." Men hur skulle övriga nås? Anna Lindhagen ansåg att skolgången borde förlängas till 17 eller 18 års ålder. ... "ledningen af vår ungdom slutade för tidigt." I § 9-12 diskuteras ett förslag och väljs en kommitté för att utarbeta en plan till studiecirklar "samt öfriga medel att väcka och underhålla bildningsintresset bland arbeterskor i Stockholm. Sju kvinnor tillsätts bl.a. GMeyerson och Anna L. Under diskussionen om "Vad kan göras för att sprida yrkeshygieniska kunskaper?" tar Anna L upp frågan om bostadsbristen, särskilt för barnrika familjer och änkor. De får ju vänta i åratal. Enkelrum för arbeterskor anbefalls. Ensamstående kvinnor och familjer skall inte bo i skilda hus enligt AL

1.11. KULTURELLT KAPITAL

Svårt att isolera från annat.

1.12. FILANTROPISKT/SOCIALPOLITISKT KAPITAL

"Hon skötte den telegrafiska namninsamlingen till uppropet i juli 1905, då sansade svenskar ställde sig bakom Oskar II i unionsfrågan: 'släpp Norge fritt'." Hon kämpade för lapparna på 10-talet, för flyktingar under första världskriget, reste till krigshärjade länder för Röda Korsets räkning, gav hjälp till balter. "L kan betraktas som en övertygad åttiotalist med offensiv inställning till samhällsproblemen. /../ väntade sig dock sällan några snabba lösningar utan såg alltid frågornas lösning på lång sikt." - "jag tror inte på omstörtande revolutioner, bara ett segt, energiskt framträngande, jag tror på tålamodet!"

1.13. RELIGIÖST KAPITAL

Betonade vikten av vitterhetens, musikens och även religionens betydelse för människorna, trots att hon själv snarast var ateist. I sitt testamente förordar hon borgerlig begravning.

1.14. EKONOMISKT KAPITAL, BOUPPTECKNING

Bouppteckningen visar att hon hade en stuga Stora och Lilla Sandböte i Ornö socken, som testamenterades som naturreservat till en nybildad stiftelse, där helst en representant för Stockholms högskolas geografiska institution och en ledamot av styrelsen för Svenska Naturskyddsföreningen, skall ingå. Kraven preciseras. Den ursprungliga naturen skall bevaras, inga tillbyggnader på huvudbyggnaden får ske, möjligen kan några små hus få uppföras, ingen skadegörelse får ske på växt- och fågelliv och ingen skogsavverkning får ske. AL skriver vidare att "Som naturskydd räknar undertecknad också att å ön eller vid dess stränder ej får utföras grammofonmusik." Stor andel av boet tillfaller Föreningen Stigberget som förvaltar Borgarrummen på Fjällgatan 34, där man fortfarande kan se många av hennes tillhörigheter. Begravningskostnader: 1.555 kr. Bouppteckningen slutar på 12.247,59 kr. Dödbodelägare är broder Carl, f.d. borgmästare och avlidna broder Albert Israels 2 söner och en dotter. Testamente upprättat april 1937.

1.15. EFTERMÄLEN

Finns med i SBL, Svenska män och kvinnor 1948, A&H 1914, ej med i Linder. I Dagens Nyheter 16 maj 1941, dvs. dagen efter dödfallet, finns en dödsruna på en och en halv spalt, undertecknad Z. Hon sörjs av styvmodern Elin L, brodern Carl, halvbrodern Arthur, svägerskan Hedvig, änka efter Albert samt brorsbarn. SvD 16 maj 1941. AL avled igår på Ersta sjukhus, 71 år gammal. "barnens riddare", "barn och ensamstående mödrar", barnavårdsinspektör, ordf. i Rädda Barnen 22-27. 1902-15 sekr. och ordf. i Sth föreningen för kvinnans politiska rösträtt, hon "älskade lidelsefullt sin födelsestad .... hon hade framför allt ett ömt, förälskat öga för dessa små bortglömda idyller och de rörande hjälplösa små hus av trä eller sten, som glömt sig kvar i den uppväxande storstadens stenöken." Vidare beskrivs hur hon medverkat till att ny barnavårdslag infördes 1917, att hon var världsmedborgare. Sörjes närmast av brodern Carl L och halvbrodern f.d. justitierådet Arthur L

1.15.1. PUBLIKATIONER

Ur Ulla Manns Artikelbibliografi 1992

1901: "Ett besök i Stockholms asyler för husvilla" s. 43-47 i Social Tidskrift, 1. //Om fattigvårdsnämndens nystartade asyler för ensamstående mödrar. Ff välkomnar dessa hemliknande tillskott till de baracker som hittills varit enda bostadsmöjlighet för husvilla. Sökord: bostad, fattigvård, moderskap, ogift moder.//

1903: "Samkväm i Stockholm för kvinnor från olika yrkesområden, en 11-årig verksamhet" s. 56-58 i Social Tidskrift 3, 1903. //Tolfternas verksamhet som främjat kontakt mellan kvinnor från olika klasser + kulturellt och andligt innehåll till arb. klassens kvinnor. Keys initiativ och Amalia Fahlstedts arbete omskrivs med värme. /folkbildning, tolfterna//

1904: "Tjänarinnefrågan" s15-18 i Social Tidskrift, 4. //Tjänarinnornas behov av facklig organisering. Ett förslag till program och stadgar för en tjänarinneförening presenteras. /facklig organisering, tjänarinnefrågan//

1904: "Några tankar med anledning af Ellen Keys Lifslinjer och därom gjorda uttalanden s. 373-377 i Social Tidskrift,4. //Bemöter kritik som Key fått av Ebba Westerbergs, Ernst Linjedahs och Glaukons artiklar i tidskiften s.å. /erotik, kärlek, sedlighet//

Replik till ovanstående av Ernst Linjedahl; Ellen Key-frågan, en replik s. 421-423 i Social Tidskrift.4, 1904. //Bemöter AL att han alls inte feltolkat Key. sakord: som ovan//

1909: "Ellen Key, till 60-årsdagen (11 dec. 1909), några tankar om hennes författarskap" s. 144-146 i Tiden, 1, häfte 11. //Förslag att ge ut Keys författarskap i småskrifter bl.a. Livslinjer, där kapitlet Rätten till moderskap ses som viktig för kvinnofrågan. /kvinnoemancipation, kvinnofrågan.//

1913: Från försumliga försörjare och om barnpensionering recenseras s. 333-334 i Social Tidskrift,13. //Boken beröms för att vara "ett välkommet väckelsens rop" i fråga om fäders svaga ekon. ansvar för barn u.ä. Förslag till lagstiftn inom området i Norden presenteras. /litt.kritik, moderskap, ogift. moder, underhållsbidrag, barn u.ä.//

1.15.2. Böcker

1905 Om koloniträdgårdar

1915 Om belgierna nu. Herman Brulin recenserar den 1916 och anser henne inte särskilt objektiv eller saklig i sin beskrivning. Svensk Tidskrift 1916, 6, s. 301-309.

1916 The question of nationality

1917 I nationalitetsfrågan

1923 Idyller och utsikter

1930 Stockholm från vattnen

1941 (postumt) Vad vi tänkte

1990 Idyller och utsikter (faksimilupplaga)

1996 Koloniträdgårdar och planterade gårdar (faksimilupplaga, orig. 1916)

Därtill skrivit i Svenska Turistföreningens årsbok om Indalsälven 1902, om några svenska städer och deras trevnad, 1917. I Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift 1912 om Eriksdalslunden, ett stycke bevarad stockholmsnatur. I Idun 1913 om byggnadsstilen på landsbygden, om Stockholms gamla kåkar i tidskriften Konst 1914-5 m.m. En del anvisningar för rundvandringar i Stockholm bl.a. vid Nordiska socialistiska ungdomsdagen i Sth 23-26 juni 1927.