Lars var 3 år när han blir moderlös och lillebror Carl blott en månad. De stannar hos fadern som läste med dem, svenska skalder som Kellgren och Leopold, psalmer, huvudräkning, och enklare översättningar. Alla sov i samma rum, inget stryk utdelades, verkar vara en harmonisk barndom trots allt. Tid fanns för lekar. 1810 fick pojkarna informator, en ung teologistudent, Peter Traeneus, som följde faderns råd att utveckla "de reflekterande själsförmögenheterna" hos pojkarna. När Lars var 11 år fick de en docent som informator, blev senare domprost. Han lärde ut en särskild minnesteknik som Lars senare använde som riksdagsman och tidningsutgivare. Vid 13 års ålder tog han studenten, hösten 1814.

Lars läste i Uppsala, tillhörde Västgöta nation, fick beröm av inspektor som junior, läste historia hos EG Geijer, religion hos Johan Thorsander och var intresserad av naturvetenskap. Magisterexamen 1820, jur. kand. 1821. Uppsala är instängt, lärarna borde ha mer kontakt med verkligheten. Hans far hade uppskattat hederliga arbetare, kunde umgås med dem otvunget och lättsamt.

Fadern dör 1816 Lars är 15 år och Thorsander blir en slags fadersfigur som fortsätter handleda Lars.

Efter examen anställd på Bergskollegiet, tingsmeriterade sig och fick en bergmästartjänst. 1823 fick han tjänst som extra kanslist i Riddarhuset i vars klubblokaler han hade fri tillgång till såväl svenska som utländska tidningar. Han läste och lärde och insåg pressens roll i samhället. Kontaktade Argus och Johan Johansson och började som frilansjournalist i den lätta genren. Som en av stenografins pionjärer, blev han protokollförande notarie i Riddarhuset 1828. Tillsammans med en kollega startade han ett internt informationsblad, Riksdags-Tidning och under två år kom det ut 350 nummer. De tyckte nämligen att de vanliga tidningarna var senfärdiga i sin rapportering.

Köpte ett tryckeri efter F B Nestius och tryckte en hel del bl.a. Berättelser ur svenska historien till ungdomens tjänst av Anders Fryxell.

Aftonbladet utkommer med sitt första nummer 6 dec. 1830 och han säljer tidningen 1851. I 14 år förlägger han Fredrika Bremers texter.

Lars var mycket intresserad av industrialismen och ville göra något eget, debatterade i näringsfrihetsfrågan och motionerade om ett liberalare tullsystem. Vid en utlandsresa 1837 såg han ffg. stearinljus, vilka var okända i Sverige. Här fanns bara talg- och vaxljus. Projektet Liljeholmen etableras 1839 och Aftonbladets kontor blir försäljningsställe. Efter tre år går företaget med vinst. Arbetarna är säsongsarbetare - försäljning ffa vintertid - och många kommer från Dalarna.

Ungefär samtidigt etablerar Lars sig som grosshandlare, han får burskap med tiden, dvs. rätt att självständigt driva handel.

I riksdagens adelsstånd från1826; åren 1856-58 satt han för Sth. Reglerna hade då ändrats så att adlig industriidkare kunde välja och vara valbar även till borgerskapet. I borgarståndet satt han från riksdagen 59/60 och valdes till AK för Sth från reformen 1865/66.