1. Kapitalbeskrivning Limnell, Fredrika Svedbom, född Forssberg

1.1. filantrop

(socialt verksam, filantrop)

1.2. FÖDD OCH DÖD

1816 1892 09 12 i sviterna av en allvarlig influensa följd av elakartade utslag

1.3. YRKESBETECKNING

Filantrop

1.4. VERKSAMHET

Nära medarbetare till Fredrika Bremer och prinsessan Eugenie i sociala frågor, Esselde, Anna Hierta-Retzius, Ebba Lind af Hageby, Rosalie Olivecrona och Eva Fryxell i olika föreningar för att förbättra kvinnors livsvillkor - i Tidskrift för Hemmet 1859, Lärokurs för fruntimmer, 1859, Söndags- och aftonskolor för flickor 1863, Renskrivningsbyrå 1864, Läsesalongen 1867 mm. Handarbetets vänner hade Limnell i styrelsen liksom även FBF då det startade 1884. Här samverkan även med Ellen Ankarsvärd. Den provisoriska damkommittén i Röda Korset, 1864-5, som föregick den permanenta 1875, bestod av bl.a. Adlersparre, Olivecrona, Limnell och Jenny Rossander Litterär och musikalisk salong i Stockholm i Keyserska huset vid Rödbotorget 1 (nuvarande Centralpalatset) och efter 1876 i Palinska huset, Malmtorgsgatan 1, 3 tr. i hörnet av Gustaf Adolfs torg. Sommartid hölls salongerna på Lyran vid Mälaren. Social, tidvis religiös och filantropisk salong framför allt i stadslägenheten. Ex: lärarinnor och lärjungar från HLS och folkskoleseminariet. Samlades regelbundet hemma hos FB och efter hennes flytt till Årsta hos FL

1.5. AVLÖNAD/OAVLÖNAD

Oavlönad

1.6. ARBETSPLATSER, VERKSAMHETENS KARAKTÄR

Upplät sitt hem för varjehanda samhällsnyttiga företag. Satt med i en rad föreningar.

1.7. SOCIALT URSPRUNG

1.8. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Catarina Margareta Svedbom (1777 1854).

Gift 2) Olov Fredrik Forssberg (1762 -2 sept. 1831), lektor.

1.9. ANTAL SYSKON, KÖN OCH PLATS I SYSKONSKARAN

Tre döttrar: den första dog inom första året, den tredje systern Anna Wilhelmina (1818 1831) drunknade vid besök hos släktingar i Ångsta (därifrån kommer Anna Lindhagens mor!. (Fadern död några veckor senare) Nr 2 var Fredrika, född 1816. Hon blev således enda barnet efter 1831.

1.10. FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farfar: Erik Forssberg, Åre, bokhållare vid Carl Gustafs kopparverk. Farmor: Christina Olofsdotter. Fattiga men lät Olof Fredrik få i skola på Frösön. Morfar var Jonas Erik Svedbom (1731 1783), komminister i Härnösand, mormor Anna Magdalena Unaeus (1750 1811)

1.11. FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS

Härnösand, Forssbergska huset

1.12. UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS

Härnösand

1.13. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA UTBILDNING

Ev. guvernant. Fredrikas far trolig vägledare i ungdomsåren. Kusinen Per Erik Svedbom tränande henne i bl.a. tyska och ffa. i musik. Hon citerar tyska författare, har läst franska och italienska och under en resa i England lär hon sig även engelska. Har en utmärkt sångröst, en "silverstämma", spelar piano. Mamsell Ekenmarks välrenommerade vävskola har troligen haft FF som elev. FF gör sin första Stockholmsresa 1835

1.14. EXAMINA

Inga

1.15. UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR

Englandsresa finns belagt; i övriga okänt. Framför allt följer hon sin fästmans många och långa resor via brev och lär sig geografi, kultur och historia därigenom medan hon fungerar som hemmadotter, väver etc. i väntan på att gifta sig med Svedbom.

1.16. SOCIALT KAPITAL UMGÄNGE UNDER UPPVÄXT

(bostad, sommarnöjen)

Föräldrarna umgicks med biskop Almqvist och senare biskop Franzén. Helena, Fanny och Charlotte Franzén var FF:s nära väninnor - FMF kallade henne sin fjärde dotter. En mil utanför staden låg Säbrå, den biskopliga prebendegården där FF vistades mycket, flera dagar i sträck, som ett andra hem skriver hon själv i ett brev. Hon umgicks mycket med kusinerna Per Erik och Ulla Svedbom; de bodde på samma gata i Härnösand. Hon gick ut och in i landshövdingens residens, baron Mörner, vilka hade 3 döttrar och en son, betraktad som stadens flottaste balkavaljer. Särskilt god vän var FF med Sigrid Mörner. Thérèse Berlin och flickorna Häggblad. Mor och dotter reser omkring och besöker släkt och vänner. Bl.a. omnämns Sköns prästgård där prostparet Backlund regerar, Wifsta varv där direktör P. A. Hellzén bor, av FF kallad "morbror" - han är moderns styvson. Ofta vistades släkten där under jular och andra helger för att "kalasera, dricka, äta och sofva" och särskilt högtidligt är det när ett fartyg går av stapeln. Inte bara ekonomiskt intresse gör detta till stora stunder; varvsutvecklingen var en stor sak för bygden, hela släkten och säkerligen för norra Sverige. Baler, slädpartier, musiktillställningar och spektakler avlöser varandra. Gymnasistbalerna är tre under året: fettisdagsbal, första maj-bal och i oktober. Härnösands musiksällskap leds av PE Svedbom men även FF håller taktpinnen under vissa körövningar. Efterträdare är AF Wimmercrantz och A Sidner. FF är självskriven primadonna i alla sammanhang; hon är lika god vän med kvinnor som med män.

1.17. VISTELSER I ANDRA FAMILJER

Stockholmsvistelse 1835, bor hos major Törnqvist där det hålls onsdagssoaréer. Hennes program är fullt med supéer, soaréer, teaterbesök, konserter, Karlbergsbaler etc. Hon sjunger hos Bergen, vilket PE ger henne beröm för. Från hösten -35 kommer modern ner till Sth och de flyttar till en egen lägenhet på Bryggargränd 11.

1.18. INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR

Se ovan

1.19. GIFT/SAMMANBOENDE

Gift 1) 1842 med sin kusin Per Erik Svedbom (1811 7 okt 1857), rektor vid Nya Elementar i Stockholm och redaktör för Aftonbladet, smädad i bl.a. skämttidningen Kapten Puff. P-E gjorde en studieresa 1838 1840 runt Europa. Student 1829, läser flitigt i Uppsala, är sånganförare i Norrlands nation. Fil.mag. med lagerkrans i Uppsaladomen 1836. Musiken är det enda som kan dra honom från studierna. Sommaren 1833 är han informator hos baron August Söderling Hermelin på Gripenbergs gods i Småland. 1836, efter promoveringen, till 1837, informator för general de Camps söner. De vistades på sommaren på Kils gård Värmdö, som Karl Johan upplåtit. Då kan han träffa FF i Sth.
Gift 2) 1860, 3 år efter make I:s död, med dåvarande löjtnanten vid väg- och vattenbyggnadskåren, senare byråchefen vid SJ Carl Limnell (1823 2 juli 1882 i lunginflammation). Carl Limnells mor, Ulla Löwenstedt, var norrlandsflicka men hade tillbringat lång tid som guvernant och fosterdotter hos Franzéns i Kumla prästgård, gifte sig 1822 med en kontrollör i tullverket och flyttade till Stockholm. Makens släktförbindelser gav henne tillträde till societeten där den unga frun med sin "skönhet och grace …. med snille och förstånd" gjorde henne omtyckt. Änka i unga år måste hon försörja sig och de två barnen - Carl var endast 5 år vid faderns död - som husföreståndarinna hos lagman Callerholm och värdinna i ecklesiastikministern, senare ärkebiskopen Reuterdahls hem. Vid sonens giftermål upptogs hon som ständig medlem i dennes familj. Med sin livlighet och konversationsförmåga var hon uppskattad i den limnellska salongen intill sin död 1869.
Fredrikas moder Katarina Margareta, Cajsa Greta, bodde hos Fredrika under hennes första äktenskap. Hon dör i dotterns hem den 29 januari 1854 efter ett slaganfall. Hon längtar under hela sin stockholmsvistelse tillbaka till Härnösand. FL saknar hennes kärlek och sällskap.

1.20. ANTAL EGNA BARN

Par 1 har två söner; Wilhelm, kallad Vi, (1843 1904) , som var mycket begåvad, FD, tonsättare, sekr. i Musikaliska akademin, död i kolera , och Erik (1855 xx), "'det älskade sorgebarnet', den själsligt sjuke yngste sonen".

1.21. UMGÄNGE SOM VUXEN

I den limnellska salongen och på Lyran mottogs författare som Snoilsky 1885 , C. D. af Wirsén, Gunnar Wennerberg (som bidrog till att Wilhelm fick tjänsten som sekr. i Musikaliska akademin 1876 ), musiker och sångerskor på uppgång eller högt firade. Litterär salong där FL själv läste ur t.ex. Heidenstams Vallfart och välfärdsår innan den kommit ut. En annan gång var hon bjuden till Esselde för att höra Selma Lagerlöf läsa ur den påbörjade Gösta Berlings saga. En penninggåva från FL gjorde att Selma kunde ta ledigt och skriva klart. Ibsen, Björnson, inflytelserika personer som landshövding (från 1862) greve Adolf Hamilton med maka Agnes, professor Carl Rupert Nyblom med hustru Helena. Familjerna Hamilton och Nyblom återfinns i massor av FL:s brev Professorn i arkeologi Sven Nilson med dotter bodde hos Limnells under arkeologikongressen 1874 Samverkan med Fredrika Bremer och prinsessan Eugenie i filantropiska företag och med FB i utbildningsfrågor för flickor. Paret Retzius och paret Lind af Hageby under lång tid. I boken Lyran under rubriken Människor hon känt behandlas Fredrika Bremer, Agnes Hamilton (EG Geijers dotter), Pontus Wikner, Ernst Ahlgren, Ibsen och Björnson och Magdalena Thoresen. Agnes Hamilton avlöste FB i FL:s hjärta och deras brevväxling varade i över 20 år. De sågs inte så ofta men vistades då och då cirka en vecka i varandras hem. Agnes synes plågad av de plikter som följer med hennes kall som landshövdingska och trivs bättre i små sammanhang med nära vänner, i naturen i Norrland eller Gotland.

1.22. DELTAGANDE I INFORMELLA KVINNLIGA NÄTVERK

En rad unga kvinnor från Högre lärarinneseminariet och Seminariet för utbildande av folkskolans lärarinnor träffades omväxlande hemma hos FL och F Bremer. När FB flyttade till Årsta, blev FL ensam med "lilla kursen". Här fanns Jenny Rossander, Ebba Gregersson, Maria De Wylder, vilka kallades Fredrika Bremers döttrar. När Jenny Rossander startade aftonkursen för fruntimmer var FL medlem av direktionen och var ekonomisk gynnare av företaget. Denna utvecklades sedermera till ett kvinnligt kollegium med Pontus Wikner som lärare i filosofi, allt arrangerat av FL. Pga. Wikners andliga och fysiska lidanden måste han ibland göra uppehåll i undervisningen och en konsekvens av hans besvär var att FL blev hans förtrogna Tante. Runt Esselde, Rosalie Olivecrona och Tidskrift för Hemmet fanns ett nätverk där FL ingick jämte Ebba Lind af Hageby och Anna Retzius, Ellen Key, Eva Fryxell. FL finansierade många av Esseldes idéer. Medarrangör till det stora kvinnomötet 1887 på hotell W6 i Sth. Stort intresse för det nordiska mötet för "de abnorma skolorna", dvs. skolor för funktionshindrade barn och ungdomar, i Sth 1876 i 5 dagar.

1.23. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER

Tidskrift för Hemmet från 1859. På 1870- och 80-talen samlade Esselde emancipationsvänner runt tidskriften - den var samlingspunkt, ville ha mer kvinnopolitiskt innehåll i tidskriften och hade dessutom ekonomiska svårigheter. Antalet prenumeranter har sjunkit i slutet av 70-talet och ett antal personer garanterade tidskriftens utgivning 1880, bl.a. FL. Läsesalongen med Esselde 1867 Fruntimmerskommittén för insamlande av gåvor till de sårade i fält (senare Röda Korset) leddes 1870 av Adlersparre, Olivecrona och Limnell Sekreterare i Klara Skydds- och arbetsförening från dess start 1853 till ca 1885. När FB hade dött 1865 på nyåraftonen, ledde FL nästkommande årsmöte i Klaraföreningen som startats av FB och höll där "ett äreminne öfver sin oförgätliga vän" och återkallar i minnet hennes sällsynta personlighet "hvilkens vishet var kärlek och hvilkens kärlek var handling" och hur hon "på sitt eget stilla sätt tände ett nytt ljus i kvinnans medvetande". I styrelsen för gift kvinnas eganderätt i 12 år, i föreningen för sinnesslöa barn Bikupan 1870 Handarbetets vänner 1874- 92 v. ordf i Eugeniahemmet "Federationen" 1878 ville upphäva prostitution som legaliserad verksamhet, försvara en sedlig livsföring men diskuterade livligt kvinnofrågor. FL aktiv här samman med Essselde, Ellen Fries och Eva Fryxell. Mycket verksam vid bildandet av FBF 1884. FL med på inbjudan till konstituering men var inte med i den nybildade styrelsen. Invald i Sällskapet Nya Idun 1885 FL var inte särskilt framträdande på föreningsnivå.

1.24. MEDVERKAN I STATLIGA KOMMITTÉR, KOMMUNALA NÄMNDER

Inga kända

1.25. RELATIONER TILL BESLUTSFATTARE, POLITIKER, HOVET

I det filantropiska arbetet fanns ett nära samarbete med prinsessan Eugenie, stiftarinna av Eugeniahemmet. När tyska kejsaren med 11 krigsfartyg gästade Stockholm, skickade kungen biljetter till Logården till paret Limnell. Hans utseende kommenteras av FL i brev. Prins Gustaf studerar i Uppsala 1877-78, kungen besöker honom och landshövdingeparet är djupt involverat i kungens mottagande. Landshövdingskan Agnes Hamilton skriver flitigt till FL. Vintern 1881 var Carl och Oscar där - samma rapportering till FL. Hamiltons ena son Hugo blir sedermera justitieminister och den förste ordf. i FBF.. Vid prinsessan Eugenies begravning var FL inbjuden och hade en plats i koret.

1.26. EKONOMISKT KAPITAL FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM

Bouppteckningen slutar på kronor 108.844:28. Drygt 80.000 i aktier, cirka hälften vardera i Wifstavarf och SEB. Nämnas kan att i stadsvåningen fanns 52 bordsdukar, 168 servietter, på Lyran fanns 19 madrasser, 11 soffor, 92 stolar (inkl. trädgårdsdito). Familjeföretaget Svedbom-Hellzéns Vifstavarf ger god avkastning. Bland annat bekostar FL en stor del av Fredrika Bremers resa från Italien till Palestina.

1.27. RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE

Moderns första man Pehr Hellzén grundade Wifsta varv och grundlade en stor förmögenhet som FL tog del av. Se ovan

1.28. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL INTELLEKTUELLT

Med den korta formella skolunderbyggnad FL hade är det intressant att namera att hon, under Per-Eriks tvååriga resa genom Europa, följer med hemifrån genom att läsa om kultur, arkitektur, studera musik rörande de länder han passerar. De diskuterar allsköns sociala och kulturella fenomen i breven.

1.29. FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET

ingen

1.30. AKADEMISKT, VETENSKAPLIGT KAPITAL

inget

1.31. POLITISKT KAPITAL Ställningstaganden

Allmänt intresse för aktuella skeenden. Verkar filantropiskt för handikappade barn och även vid krigstillstånd. I ett brev 1880 skriver hon om arbetarstrejken med arbetare som vandrat genom gatorna, men inte gått på krogen, betett sig "fullt oklanderligt". Hon tycks förstå alla människor, oavsett intresse.

1.32. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

Som en av de ledande i tidig kvinnorörelse jämte Esselde, Key, Olivecrona, systrarna Hierta m.fl.sågs hon med respekt. Hennes stora bekantskapskrets och omfattande vänkrets gjorde henne till en "spindel i nätet" och hennes förmögenhet gjorde att många goda filantropiska idéer kunde genomföras - "N.N. har rätt och jag bekostar saken".

1.33. RELIGIÖST KAPITAL

Mycket religiös och hade en "fast kristlig lifsåskådning" utan att säga nej till livets goda. Hon uppskattades såväl av Guds barn som av världens barn, skriver Dahlgren på s. 61 i Lyran. Under 1850-talet fanns en fransk-schweizisk pastor i den reformerta församlingen i Stockholm, vid namn Trottet. Han samlade stora skaror till sina predikningar bl.a. FB och FL. Efter 6 år flyttade han till Holland men några trogna efterföljare bl.a. Jenny Rossander lovade att hålla ihop de schweiziskor som fanns i Stockholm. FL ställde sin matsal till förfogande för möten 2 timmar varje söndag. De improviserade gudstjänster som hölls där under några år förgylldes av FL:s skönsång och ackompanjemang. Hon förstod sig även på prinsessan Eugenies pietistiska religion och hon kunde medla mellan företrädare för den och t.ex. styrelsen i Eugeniahemmet. Prinsessan tackar FL för hennes insatser, hennes "välsignelsebringande närvaro" vid sammanträden på slottet rörande vanföra barn, djurskydd, blomstermissionen och inte minst för hennes pekuniära insatser i olika sammanhang. Bl.a. omnämns en gåva till Fjellstedtska präst- och missionsskolan i Uppsala.

1.34. KAPITAL I RELATION TILL VÅRDOMRÅDET

Med egen erfarenhet av funktionshindrade barn var hon mycket intresserad av vård och omsorg om dessa. Stödde ekonomiskt Eugeniahemmet och liknande inrättningar.

1.35. KVINNOPOLITISKT KAPITAL

En central position intog FL med FB i frågan om kvinnors utbildning runt 1860. Se ovan. FL kan sägas instämma i ett uttryck som tillskrivs Esselde apropå fruntimmerskommitténs insamling av gåvor till sårade i fält: "Nu som ofta representerar kvinnorna tron, männen tvifvlet". Arbetade för föreningen för gift kvinnas eganderätt från 1873. Verkade aktivt för bildandet av FBF men deltog inte i styrelsearbetet (1884 var hon 58 år) FL hade en viktig men inte så offentlig position i kvinnorörelsen; hon fanns bakom, stödde socialt, personligt, kulturellt och ekonomiskt många skiftande företag.

1.36. EFTERMÄLEN

Bouppteckningen är omfattande (inventarier i staden upptar 16 s, Lyran 7 s; därtill aktier, fordringar mm några sidor. I sitt testamente den 15 januari 1892 skriver FL att då sonen Erik "icke är i den sinnesförfattning, att han i frihet kan bestämma öfver sig och sitt gods, och hans förmögenhet redan nu är sådan, att dess afkastning till fullo betäcker alla de omkostnader, som för hans uppehälle och vård kunna kräfvas, förordnar jag härmed som min yttersta vilja, att min son Erik skall af sin quarlåtenskap erhålla allenast så mycket som utgör den honom såsom bröstarfvinge tillkommnde laglott, hvaremot quarlåtenskapen i öfvrigt skall tillfalla min äldre son" ... Vilhelm.

Guld och nipper; bl.a. kedjor, fingerborg 488
Silfver; bl.a. 24 msk, 36 dsk, 12 tsk, 18 gafflar, tandpetarfordral 364
Nysilfver och Pläter
Koppar
Malm och Messing
Jern-, Tenn- och Blecksaker
Linne och duktyg; bl.a. 52 dukar, 168 servietter
Gångkläder
Sängkläder
Möbler och Husgeråd; däribland soffor, länsstolar av ek eller valnöt, klädda med sidendamast eller ylletyg, matbord av ek, bokhyllor och skrivbord av maghogny, "liggsoffa och emmor klädda med kreton", notställ och staffli. Arton lampor bland andra en gaskrona (värderad till 40), stor ljuskrona (20), femton lufter gardiner varav några var "af siden och ylle med undergardin af tyll".
Porslin
Glas
Sten- och Träkärl
Böcker, Planschverk och namer 800
Taflor m.m. 1.165
Diverse (varav 120 för ett parti vin) 514 tot. 8.678:78
På Lyran fanns bland annat sängkläder -19 madrasser, 28 kuddar, "9 bolstrar af fjäder", 12 täcken varav 2 av siden. Sammanlagt fans elva soffor samt 13 trädgårdssoffor och 92 stolar, en roddbåt. Totalt värderades Lyran till 17.890:50 varav 15.361 avsåg arrenderätten och byggnaderna.

Vifstavarf 35.000
SEB 37.000
Skandia 3.375
Kropps AB 1.280
Ångbåt Drottningholm-Fittja 1.000
Stockholms pantbank 1.200
Obligationer fanns i Bergslagens jernvägs AB 3.420 tot. 82.275
En aktie i Stockholms Arbetarhem och en i Stockholms Praktiska Hushållsskola åsattes inget värde.
Allt som allt: 108.844:28

Den 12 sept 1892 fanns annons i AB med hänvisning till Joh 11:25: (Jesus sade till henne: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva, om han än dör.) Dödsruna i Aftonbladet den 13 sept 1892 "En inom hufvudstadens vetenskapliga, literära och konstnärliga kretsar mycket bekant personlighet bortgick i går afton, då enkefru Catharina Fredrika Limnell, f. Forssberg, efter en längre tids sjuklighet afled å sitt sommarställe Lyran vid Mälaren" […] … sörjes "närmast af tvänne söner, af vilka den ene är den bekante musikern, sekreteraren i Musikaliska akademin, dr W. Svedbom." I DN 17 sept 1892 står om "En högtidlig jordfästning " med mycket blommor, sång av medlemmar ur operakören och musik. Kyrkoherden i Ad Fr dr. Staaff förrättade jordfästningen, varpå han talade om hennes "stora välgörande verksamhet, hennes sällsynta bildning, begåvning och intresse för litteratur och allmänna frågor". Kyrkan var nästan full; trots att hon undanbett sig blommor var kistan "höljd av dylika."