1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING JOHANSON, KLARA Elisabet

Boel Englund 28 nov -03

1.1. Publicist

1.2. FÖDD OCH DÖD

FÖDD 1875-10-06 i Halmstad DÖD 1948-10-08 i Sthlm, Matteus församling.

1.3. VERKSAMHET

Yrkesbeteckning: skriftställare (litteraturkritiker, kåsör, essäist, översättare)

1.4. Avlönad/oavlönad verksamhet

:

- anst. vid Krigsarkivet hösten 1897 (Källa: SBL)
- anst. som redaktionssekreterare vid Fredrika Bremer-förbundets tidskrift Dagny jan 1898-1900. (Källa: Svensson 1997, s 26 + not)
- Publicerar sig i Stockholms Dagblad nov 1899-juni 1912.( Källa: Afzelius 1957, bibliografin) Medlem i Stockholms Dagblads redaktion hösten 1900-1910. Tjänstledig 1910-12. (Källa: a Svensson 1997; b brev i KJs arkiv)

Sedan ingen verksamhet som anställd. Utger Fredrika Bremers brev i 4 vol 1915-1920, tills med Ellen Kleman. Med kommentarer av KJ. Bidrag i fr a Hertha 1914-15, i Samfundet De Nios årsbok Vår tid 1916-21, Tidevarvet 1923-26, 32. Mm. Översättningar, bl a av Amiel, Rosa Mayreder, Benedetto Croce. Essä- och aforismsamlingarna Det speglade livet 1926, En recensents baktankar 1928, Det rika stärbhuset 1946. 1948 essäsamlingen Sigrid Fridman och andra konstnärer. (Källa: Afzelius -57) Utger dessförinnan berättelse- och kåserisamlingarna Oskuld och arsenik (1901) samt Ligapojken Eros, historier om barn och dårar (1907); båda under pseudonymen Huck Leber . 1907 gav hon ut en nyligen död prostituerads dagbok Den undre världen, samma år översatt till danska och finska. Se vidare bibliografin i K Johanson, Kritik, utg av N Afzelius, Sthlm 1957, s 263-328.

1.5. Offentligfinansierad/privatfinansierad verksamhet

:

Arbetsplats eller verksamhetens karaktär: se ovan under anställningar. Publicerade sig under perioden som anställd även i andra tidningar/tidskrifter, översatte böcker o artiklar, utgav egna böcker (berättelsesamlingar + Den undre världen). Befann sig "ett par timmar om dagen" på Stockholms Dagblads redaktion; tycks ha varit ung likadant under perioden som red.sekr på Dagny. (Källa: brev i KJs arkiv)

1.6. SOCIALT URSPRUNG

1.7. Mor

:

Anna Christina, född 6 jan 1834 (enl mantalsuppg för Stlhm 1899, mm), född Jönsdotter (källa Halmstads församlings husförhörslängd 1879-1882, ev Svenska män och kvinnor; ) i Mjöbäcks församling, också i sydöstra V-götland. (Källa: Edfeldt -84)

Död: 1905 (Palm 1966, s 186).

Yrke: - inget yrkesarbete utanför hemmet; enl Palm 1966, s 185, skötte Anna Johansson makens butik fram till dennes död 1890.

Utbildning: Uppgift saknas

1.8. Antal syskon, deras kön, plats i syskonskaran

:

yngst av nio syskon, en bror emigrerad, övriga bröder döda som barn (källa: Edfeldt -84)

1.9. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA

2) Studentexamen som privatist 12 juni 1894. (Källa:?)
3) Fil.kand.examen i Uppsala 15 sept 1897.
Berömlig i Nordiska språk för prof A Noréen, Berömlig i Estetik för prof. Nyblom (Källa: Uppsala univ.arkiv. Fil.fak. A IVa: 7; examensprotokoll ). Med utm. ber. godk. för Persson i latin, Godkänd för prof Danielsson i grekiska, Icke ut. ber.godk för K R Geijer i teoretisk filosofi. (Källa: Uppsala univ.arkiv. Fil.fak. A IVa: 7 (examensprotokoll))

1.10. UTLANDSVISTELSER, STUDIERESOR

"Sina första längre utlandsresor" gjorde hon tillsammans med den resvana väninnan Ellen Kleman: 1910, 1911, 1914 till Tyskland, 1918 till Frankrike och Schweiz (+Tyskland?), 1920 till Tyskland. "Resorna förde alltid till för henne kära vallfartsorter, Goethes Weimar, Kernells Erlangen eller Amiels Clarens. Långt senare lyckades Sigrid Fridman föra henne med sig ända till Grekland" (Afzelius -53, s 17)

1.11. SOCIALT KAPITAL

1.12. VISTELSE I ANDRA FAMILJER

?

1.13. INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR

känner ej till några sådana

1.14. GIFT/SAMMANBOENDE/BOR HOS FÖRÄLDRARNA

Ogift. Bor i Uppsala fr sept -95 tills med Lydia Wahlström i dennas dubblett på Sysslomansgatan 21, fr hösten 96 tillsammans med LW och Maj Lagerheim på Sturegatan 17 A (Källa: Svensson 97, s 20) Hösten -97 tycks hon främst ha bott hos familjen Lagerheim, Torstenssonsgat 15 i Sthlm. (Källa: adress på brev i KJs arkiv). Aapril -98 till ca sept 99 bor tills med modern i lägenhethet Odengat. 94. -Från okt -99 på Norrtullsgat. 8 B. Inneboende trol hos änkefru Margareta Anderson f 21. Reg på denna adr i mantalslängden år 1900 och 1901. - Nån gång efter hösten 1901, troligen våren el hösten 1902, flyttar hon till Floragatan 20. Nästan säkert i-boende hos folkskollärarinnan Maria Forsell. Källa: mantalslängd - 1906 , enl mantalslängden, till Karlav. 28.. Nä säkert i-boende hos Lärarinnan vid Sofia Almqvists samskola Ingeborg Lundström.

Fr 1912-1913 och fram till Ellen Klemans död 1943 bor KJ tillsammans med Ellen Kleman. EK är fr Karlskrona, av sjöofficerssläkt (far: kommendörkapten Carl Kleman; källa SBL), redaktör för Dagny och sedan Hertha. Och, åtm till ngn gång efter 1924, tillsammans med Ellen Klemans äldre syster Anna Kleman, kontorsbitr. å Lifförs.AB Thule . Adress: 1912 Valhallav. 59 1923: Valhallav. 80. 1937: Drottningholmsv. 76. 1944 flyttar hon, ensam, till Sätertäppan 5, Matteus församl. Källa: t o m 1915 mantalslängd, därefter mantarsreg, för följande år. Den sista bostaden utgjordes av två rum och kök (Bokrummet, sovrummet, hall, kök), källa bouppteckningen,

1898-1901 på Norrmalm
1902-1936: Östermalm
1937-43 på Drottningsholmsvägen = Kungsholmen
1944-48 Sätertäppan, = Norrmalm?? Röda Bergen

1.15. Antal egna barn

:

0

1.16. UMGÄNGE SOM VUXEN

:

I Uppsala: Lydia Wahlström, Maj Lagerheim m fl kvinnliga studenter. Umgicks i det Quenselska hemmet, nära vän med professorskan Florence Quensel, f. Dickson. Män fr Estetiska föreningen: umgås med Erik Brogren (senare make till Gertrud Almqvist-Brogren), är bekant med konsthistorikern Adolf Hahr.

Stockholm: nära vän med Lotten Dahlgren, ett tag med Marika Stiernstedt. Gurli Linder. Anna Maria Roos. Översättaren Ellen Wester. Erin Blix (1910-11). Ellen Kleman. -Till KJs o EKs hem kom många, första tiden ofta Erik Hedén, fd halmstadsbon litteraturkritikern Fredrik Vetterlund. Hilma Borelius gammal vän; Hedv af Petersens kollega fr Sthlms dagblad. Emilia Fogelclou fr ca 1912. Från 1923 nära vän med skulptören Sigrid Fridman. Källa: Afzelius -53; brev. Ser man till hennes korrespondens gäller att här finns många brev även från journalisten Ida Bäckmann, Elin Wägner (1923-48), Fanny von Wilamowits-Moellendorf (1910-48), förf Jane Gernandt-Claine (1900-25).

Skrev Key-satir 1902, fick örfil av Key i Keys tambur, sams igen ca 1923. Källa: ? (örfilen omnämns i KJ-brev fr 1908) Högg 1907, sannolikt omedvetet, Ellen Key "i den hjärtpunkt som de döda vänninnornas minne var" (dvs AC Leffler, V Benedictsson o Sonja Kovalevsky) o blev förlåten igen först efter lång tid. Sigrid Fridman var en av medlarna (Hackzell i Ny syn på Ellen Key, s 215. S 224 talas om den "skuld Huck Leber drog på sig 1902 och 1907 i Ligapojken Eros, en skuld EK förlät 1923".). KJs parodi på EKs essä om Malwida von Meysenburg kom i StD 17 aug 1902, signerad Huck Leber och med titeln Lefnadskonsten i exempel. Omarbetad o med titeln Alvilda von Gluckentreff, lefnadskonstnär i Ligapojken Eros 1907. MEN i denna parodi finns inget som borde vara sårande för vänninnornas minne. = vet ej vad som 1907 sårade Key.

1.17. Deltagande i informella kvinnliga nätverk

Vänskapen med Lotten Dahlgren, Anna Maria Roos, Hedv af Petersens, Hilma Borelius, Ellen Kleman; senare Emilia Fogelclou och Sigrid Fridman kan sägas ha fungerat som ett inf kvinnligt nätverk

1.18. DELTAGANDE I FÖRENINGAR, SAMMANSLUTNINGAR, STIFTELSER

:

-Estetiska föreningen i Uppsala ht 94-vt 97 (Källa: Estetiska föreningens arkiv, UUB, protokollsbok vt 1887- 1900)
- sekreterare i Fredrika Bremer-förbundet från oktober 1898 och en tid framåt, förmodl okt-dec 1898. I stället för ordinarie sekr frk S Ulrich, som var tjänstledig från oktober. Källa: Fr Bremerförbundets verksamhetsberättelse 1899. - Bör ha varit medlem i FBF även senare!
-Sällskapet Nya Idun 1898 (Källa: Svensson -97, )
-Medl i Sveriges Författareförening 1901 (Julén -68)
- "Då och då fick KJ motta inbjudningskort till 'sammanträden' i det mest exklusiva Goethesällskap som väl har funnits i detta land. Den krets där hon upptogs bestod av professorskan Therese Gyldén, f von Knebel, dennas dotter Elsa Gyldén och Dagens Nyheters chefredaktör Fredrik Vult von Steijern." S-trädena ägde rumi det Gyldénska hemmet och på Kaggeholm. Källa: Afzelius -53, s 16.

1.19. Medverkan i statliga kommittéer, kommunala nämnder etc

:

ingen

1.20. Relationer till beslutsfattare, politiker, hovet

:

inga

1.21.

EKONOMISKT KAPITAL Ärvt ek. kapital: inte mycket. Tillgångarna i boet efter fadern uppgick sammanlagt till ca 10.000 kr, dvs hälften av fastighetens värde. (Källa: bouppteckning efter Alexander Johansson 2 dec 1890) Inkomster 1898 och 1899: streck i mantalslängden för 99 och 00, vilket betyder under 600 kr/år (det senare osäker uppg, kolla) 1900-1901: 1.400 kr per år, 1902-1910 mellan 2.300 och 3.000 kr per år (högst 1902, 1908, 1910) 1911-1914: ca 1.200 kr/år, ett av åren doc 2.000 Källa: mantalslängden för året efter

Behållningen i boet efter KJ 1948 är 6.800 kr. De stora posterna under tillgångar är hennes boksamling, värderad till 3.000 kr, och de drygt 3.000 kr hon hade insatta på motbok i Stockholms läns sparbank. Inga aktier el obl. Författarrättigheter upptagna till 1 kr. Dödsbodelägare: systern Alma Davidssons fyra barn, namngivna, "avlidne helbrodern Emil Holts … till antal och boningsort okända bröstarvingar" samt "helsystern Mrs Vendela Dellgren å okänd ort i Amerikas Förenta Stater". //Systern var 1948 redan avliden.//

1.22. SPECIFIKT SYMBOLISKT KAPITAL

1.22.1. Intellektuellt kapital i snäv mening:

Mycket livligt publicistiskt verksam 1899-1910. Omtalad som skarp och kvick skribent; polemiserade, bl a mot Ellen Key, blev föremål för flygblad 1910; person som författare in spe vände sig till för att få sina manus bedömda. (källa: Den sv litteraturen IV; brev). Därefter liv klart mera i det fördolda; uppmärksammad igen mot slutet av sitt liv, kring -46. 1924: tilldelas av Iduns kvinnliga akademi Iduns stora pris på 1.000 kr för en förtjänstfull kvinnlig gärning; främst för sina arbeten om Fredrika Bremer (Idun 1924:1, s 3) //Brev till Iduns kvinnliga akademi okt 1923 som föreslår KJ som pristagare finns fr åtm Hedvig af Petersens, fil dr Fredrik Vetterlund, Carl Laurin, Sigrid Leijonhufvud och Lydia Wahlström. Alla utom Laurin nämner särskilt KJs & Klemans utgåva av Fredrika Bremers brev. Källa: fotostatkopior av breven, fr Iduns kvinnl akad.s arkiv, i privatpersons händer.// 1927: De Nios pris, enl Litteraturhandboken, 1999, MEN: vid förfrågan per tel 2001 om KJ fått ngt pris från Samfundet De Nio uppgav samfundets sekreterares sekreterare att hon ej fått ngt pris fr De nio. Fick understöd av Sv Akademien, första gången troligen 1931 och därefter årligen 1934-1948. Beloppen växlade: 1931-38 och 1940-43 var summan 1.000 kr, 1939 och 1944-46 var den 1.500 kr för att 1947 stiga till 2.000 kr och 1948 till 2.500 kr. (Källa: uppg fr Bo Svensén, Svenska Akademin)

Ställningstaganden: Anti Fredrik Böök. Pro symbolister-idealister (Ekelund, Ivar Conradson, G-O Adelborg, ). Pro Hilma Angered-Strandberg.

1.23. Politiskt kapital

:

Inget. Föraktade enl egen utsago politik. Inget medlemskap i pol. org. Röstade själv ffg under andra världskriget. (Källa: Eman)

Var emot Keys idéer, men samtidigt på avstånd o med förbehåll. KJs ironier och "far from the madding crowd"-hållning gör hennes ställningstaganden svåra att fastslå. Skrev en artikel med gratulationer till Key i Sth Dagblad 1909 på 50-årsdagen (Källa "En agitation som bör se upp med", Justina P i Dagny 1910, s 10) 1911 i Dagny Professorer i olja, om ak. konsistoriets yttranden i fråga om grunderna för kvinnors anställning i off. tjänst: ironisk mot de manliga professorerna som motsätter sig kvinnors rätt till tjänst - men en ganska mild ironi, på Avstånd. Min gissning om artikelns innehåll, innan jag läst den, visade sig stämma: Kj är i princiip För, men på ett ironiserande och "detta är ändå inte så viktigt"-sätt.

1.24. Kapital knutet till filantropi och socialpolitik

:

inget

1.25. Religiöst kapital

:

? vill säga "inget", men behöver nyanseras om därmed avses även allmänt ställningstaganden ifråga om religion

1.26. Utbildningspolitiskt och pedagogiskt kapital

:

inget. Ointresserad. . "All sorts pedagogik är jag lyckligtsvis fri från - det ligger inte för min röst." (brev)

1.27. Kapital relaterat till vårdområdet

:

inget

1.28. Kvinnopolitiskt kapital

:

Svårt att säga, se ovan under Kvinnofrågan.

1.29. Eftermälen

:

Har kollat två tidningar, Sv D och Stockholmstidningen. I SvD: dödsannons, liten, sö 10 okt. Samma dag, på s 9, där hälften är forts på s 8 med Familjenytt, runa Klara Johanson in memoriam, av Karl Ragnar Gierow. En spalt, med litet porträtt upptill. I Sthlmstidningen: sö 10 okt spalt på motsv Födde-döda sida, kortare än SvDs, samma foto, runa Klara Johanson död. Räknar fr a upp vad hon skrivit, nämner St Dagbl o Huck Leber. Talar om nu senast den mkt uppmärksammade Sigfrid Friedman o andra konstnärer", SIC, Sigfrid ist för kvinnonamnet Sigrid! Utecknat: W. S-hm; Werner Söderhielm?

1.30. Källor

:

Bouppteckning efter Klara Johanson 9 nov 1948, SSA
Estetiska föreningens arkiv, UUB, protokollsböcker
Halmstads församlings husförhörslängd 1879-1882;
Klara Johansons arkiv, Kungl Biblioteket, brev
Den svenska litteraturen, del IV. Red Lars Lönnroth o Sven Delblanc. 1989.
Edfeldt, Johannes: Klara Johanson. 1984
Eman, Greger: Nya himlar över en ny jord. 1993.
Fredrika Bremer-förbundets verksamhetsberättelse 1899.
Johanson, Klara: KJ själv. Utg av N Afzelius.W&W 1952.
Klara Johanson: Ur dagböckerna, urval, inledn och namer av Greger Eman, 1989.
Johanson, Klara: Kritik. Utg av N Afzelius. W&W 1957.
Julén, Björn: Att skriva och ändå leva. 1968
Leijonhufvud, Sigrid: Iduns pristagarinna för året, i Idun1924:1.
Litteraturhandboken, huvudred Björn Linnell, 1999
Ny syn på Ellen Key, red Siv Hackzell, 2000.
Svensson, Ingrid: Klara Johanson som kritiker. Uppsala 1997. (Kotterier och kön; 5)
Palm, Maja: Klara Johansons Obadja - ett emigrantöde. I Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1966, s 183-193.
SBL, art Johanson, Klara