1. Kapitalbeskrivning
Fryxell, Eva Andreetta
Boel Englund
7 dec 03
1.1. Publicist
Verksamhet: kulturella sfären
1.2.
Bidrag till olika tidskrifter, uppsatser i sociala ämnen, kvinnofrågan, nykterhetsfrågan + om litteratur. Bland de senare märks "Kvinnliga författartyper för den naturalistiska riktningen inom litteraturen på 1880-talet", 1893, och "Svenskt hvardagslif, tecknadt i vår mest lästa skönlitteratur", 1895, båda i Svensk tidskrift. (Sv Män o kvinnor, art Fryxell, Eva)
Andra titlar: Kvinnofrågan (1880), Omstörning och utveckling (1886), Apologi för vår tids opportunitetsbetraktelser (1991), Kvinnliga författartyper på 1880-talet (1893), Fosterländska röster (1909) (Hedberg&Arosenius, 1914).
Sekr i styrelsen för Stockholms läsesalong 1871-90
Stiftarinna av fören. Adresskontor för arbeterskor och arbetsgivare 1880. (Hedberg&Arosenius, 1914)
Utgivit faderns "Bidrag till Sveriges historia efter 1772" (1882) samt "Min historias historia " (1884).
Medarbetat i Tidskrift för Hemmet. Skrev under hela 1870-t i tskr. om litt i nat.ek, hist, fil, rel, om förf som V Rydberg, Kingsley, Svedelius, Wikner, Max Muller, Emerson, Taine ("förf tas av henne till utgpunkt för orienterande essayer, som bära vittne om hennes livliga kulturella intressen och sunt optimistiska livsåskådning", (Leijonhufud 1923, s 73).
Bidrag även i Dagny på 1890-talet.
-Biträdde som handsekreterare sin far i hans historiska arbete
1.3. FÖDD OCH DÖD
Född 1829-01-15 i Stockholm
Död 1929-03-31 i Stockholm
1.4. Yrke
:
skriftställarinna
Pseudonymer: Edmund Gammal, F A Ek, Per Trygg, Teodor Frid
1.5. Försörjning
;
Mig veterligt ingen anställning.
Troligen mkt liten inkomst av skriftställeriet.
Efter faderns död (1881) förmodligen inkomst av ärvt kapital (obligationer, aktier) . Dessförinnan förmodl försörjd av fadern (arbetade som sekreterare åt honom..)
1.6. Födelse- och uppväxtort
::
Stockholm Uppväxt på Söder, i Maria skola, St Paulsgatan 10, där fadern var först lärare, sedan rektor. Somrarna tillbringades i Sunne, sedan fadern blivit kyrkoherde där 1836. (Scheutz, s 226) Dock oklart hur länge fam. bodde på Söder - flyttade ev till Sunne??
Anders Fryxell finns ej med i Sthlms adresskalender 1863, 1866, 1867 (= de före 1870 jag tittat i).
1.7. Boende som vuxen
:
fram till faderns död 1881 troligen tills med fadern (och systrar).
Uppgifter fr Sthlms adresskalender:
1870 säger Fryxell, Anders, professor, kyrkoherde, Bryggaregat 12 B (=norrmalm)
1880 säger Fryxell, Anders, professor, kyrkoherde, Klara Strandgata 14 (= Norrmalm, nuv. Vasagatan)
1885: Fryxell, E A, Mamsell, Regeringsgatan 89
1890, 1895 detsamma, men titeln är Fröken
1900: Fryxell, E A, fröken, Drottninggatan 67. Raden efter anger att även frk M. Fryxell har samma adress, = systern Mathilda.
1905, 1910: detsamma
1915: samma adress, men enbart Eva A.
1920: samma som 1915.
Bor tillsammans med systern Mathilda, som är socialt & rel verksam(filantrop/socialpolit; föreningar för). Mathilda dör 1909. /Källa: nog Scheutz/ . Alltså ev även före 1900.
Scheutz anger bostäderna så här:
1887-1900 bosatt vid Regeringsgatan, därefter Drottninggatan 67.
I sista bostaden 5 rum och kök (enl bouppteckningen 1929 - nä säkert fortf Drottninggat 67)
Vet inget om hemhjälp, men. Fanns nästan säkert jungfru/ar.
1.8. Socialt ursprung
:
på farssidan släkt av präster & lärda.
1.8.1. Far:
Anders Fryxell (7 febr 1795- 21 mars 1881), skolman, präst, professor; hävdatecknare/historiker, mkt välkänd sådan ("Berättelser ur svenska historien"). Professors titel 1833; fil dr 1821, teol dr. 1845. Grundare av Wallinska flickskolan (1831, på Wallins uppmaning). Medl i Svenska Akademin 1840, medl i Vetenskapsak, Vitterhetsak "jämte en mängd andra in- och utländska lärda samfund" (Sv Biogr Handlexikon 1906; SBL)
Fars utbildning:
faderns första uppfostran ombesörjdes av farfadern, Mattias Fryxell. (NF)
Inskr vid Uppsala univ 26 febr 1813, lär i A A Afzelius' ensk skola i Sthlm
1817, fil kand i Uppsala 9 juni 1819, mag/fil dr 1821.
Fars karriär:
vik lär vid K Djurgårdsskolan i Sthlm 1 nov 1819, ord 12 okt 1820, prästv 3 juni s å, mag i
Uppsala 14 juni 1821, kollega vid Maria h lärdomsskola i Sthlm 4 juli 1822, pastoralex
11 dec 1824, led av kommittén för överseende av rikets allm undervisningsverk
1826, rektor vid Nya elementarskolan i Sthlm 27 dec 1827, vik rektor vid Maria h
lärdomsskola där 29 jan 1828, ord 15 april s å, rektor vid Wallinska flickskolan där
1831, erhöll årl statsanslag för fortsatt utg av "Berättelser ur sv historien" 1831-36,
prof:s n h o v 1833, kh i Sunne 19 juni 1835 (tilltr 1 maj 1836), prost över Fryksdals
kontrakt 1 juni 1836 o därjämte över Älvdals kontrakt 1 febr 1837, teol dr 14
juni 1845, uppförd i 2:a rummet vid biskopsval i Karlstads stift 1859 men avböjde.
- Led av dir för Sällsk för växelundervisningens befrämjande o dess arkivarie
1823-35, led av sällsk Pro Fide et Christianismo 1830, SA:s stora pris s å, Korresp-
LSkS 1831, LSkS 1832, LVHAA 1834, LNO 1839, LSA 1840, LVA 1847, KNO1kl 1850.
När dottern var 10 år hade fadern alltså redan sedan ngra år tillbaka professors namn och var känd historiker/historisk berättare.
1.9. Mor:
Julia Lagerström, kusin till Anders Fryxell.. G 24 juni 1825 i Hallsberg (Ör) m sin
kusin Juliana (Julia) Lagergren, f 17 nov 1804 där, 19 febr 1868 i Sunne (Värml),
/Modern får dåliga nerver, vårdas länge hemma av döttrarna, sedan på sjukhem, enl Scheutz./
1.10. Syskon:
EF var äldsta flickan av 7 levande födda barn. Två av barnen avled efter kort tid.
Yngsta systern Emma dövstum. (Scheutz s 226)
Andra systrar: Julia Mathilda F (1830-1909), känd för sin sociala verksamhet (sjukvård, folkundervisning; filantropi/social verksamhet), och diakonissan Louise F(1834-1907). -En bror, Elof Fryxell. Vet ej om äldre el yngre än EF.
/Vet ej broderns yrke, men broderns tre söner blev grosshandlare, generaldirektör resp stationsinspektor; broderns dotter gift med en lektor. (Bouppteckn efter EF)/
1.11. Farfar:
Mattias Fryxell, kontraktsprost o kyrkoherde.
1.12. Farmor:
Eva Lovisa Ekman (SBL, art Fryxell, Anders, )
1.13. Morfar:
assessorn Alexander Lagergren
1.14. Mormor:
Andréetta Ekman (SBL)
1.15. Utbildning:
Uppgift saknas
1.16. Utlandskontakter:
Uppgift saknas
1.18. Socialt kapital
umgänge inom kult. Sfär: tidig, & gammal vän till Selma Lagerlöf; bekant med Sophie Adlersparre; f ö dåligt med uppgifter! Säkert många fler.
umgänge inom fil. Sfär: EFs systrar Mathilda o Louise var aktiva inom detta område;
EF var aktiv medlem av Federationen (= mot prostitution, osedlighet, + kvinnofrågor).
Manns 1997, s 47f ser Sophie Adlersparre, Anna Hierta Retzius, Ebba Lind af Hageby, Rosalie Olivecrona, Ellen Key, Eva Fryxell och Fredrika Limnell som centrala personer i ett kvinnligt (o manligt) nätverk för kvinnosaken.
1.19. Utmärkelser
uppgift saknas.
1.20. Organisationskapital
Ständig medlem av Föreningen för gift kvinnas äganderätt; medl i FB-förbundet, aktiv medl i Federationen (Scheutz s 227)
Sekr i styrelsen för Stockholms läsesalong 1871-90
1.21. Ställningstaganden
kan nog betecknas som högerkvinna, absolut inte vänster (aktiv i Federationen, ställningstaganden i kulturella frågor mot 80-talister och "Strindbergslitteraturen")
1.22. Kvinnopolitiskt kapital/ ståndpunkt i centrala frågor
Se ovan +
EF är den som ger "kvinnofrågan" just den beteckningen, i sin art fr 1880.
Beskriver i artikeln kvinnofrågan som en pågående diskussion om innebörden av könstillhörighet och kvinnors sociala villkor; en strid om själva innebörden av kvinnlighet, Manns 1997 s 13.
- Hör till undertecknarna av Anna Hierta-Rs protestskrivelse mot Ellen Keys tal Torpedo under arken vid Ibsen-festen 1898, där Key bl a hävdar att det är inom erotikens sfär som kvinnans insatser kan nå sina höjder. Manifestet, där Key sägs representera vad som närmast är en etisk nihilism, publiceras i Aftonbladet med 280 namnunderskrifter av mer el mi framträdande kvinnosakskvinnor. (Manns 1997, s 147f)
- Skriver brev och tackar Anna Sandström för hennes artikel Modern romantik och etik i Dagny 1898, vilken kritiserar Keys kvinnoideal, Manns 97 s 150. Andra som tackar Sandström är Lotten Dahlgren, Hilda Casselli, Lilly Engström, Lydia Wahlström och Gertrud Adelborg. Alla utom Adelborg hade också undertecknat protestskrivelsen samma år, Manns s 151.
1.23. Pedagogiskt kapital
Uppgift saknas, troligen inget
1.24. Kulturellt kapital
Publikationer, se ovan under Verksamhet
1.25. Ställningstaganden
s
e ovan om anti-80-talsrealism. Konservativ snarare än "förnyare".
-Går i polemik mot Ellen Key med anledning av Keys biografi över författarinnan AC Leffler. I biografin finns sidor som utgör en krigsförklaring mot kvinnosakskvi och deras konventionalism ("tantdogmer", "emancipationskatekesens bud"). EF och Key sedan i polemik i Svensk Tidskrift 1893 (Leijonhufvud 1923, s 242-43).
/Detta om polemiken hör nog snarast hemma under kvinnopolitiskt kapital/
-Stödde t.ex. den mycket populäre, storsäljande författaren Alfred Hedenstierna (pseud. Sigurd) på bekostnad av de kulturradikala författarna
Jag citerar ur SBL, art Hedenstierna, Alfred:
"H vände sig i sina böcker till en bred borgerlig läsekrets. I sitt författarskap sökte han opponera mot de nya strömningarna i 1880-talets sv litteratur. Med en hänsyft-ning påi Strindbergs böcker skrev han i förordet till en av sina romaner, att han hoppades finna en läsekrets utan att använda "skandal och förförelse". I sin "fosterländs-ka" karakteristik av H framhöll Eva Fryxell (1895) hans opposition mot den kulturella radikalismen. Hon ansåg att hans populari-tet berodde på att han kände det varmaste deltagande med de ringa och förbisedda och att han i sitt författarskap sökte skapa
bilder av vardagslivet hos de klasser, som "draga dagens tunga och hetta och som utgöra nationens must och märg".
1.26. Filant./socialpol. Kapital
Manns 1997, s 13, kallar EF "litteratör, filantrop och kvinnosakskvinna".
Men jag saknar uppg om hennes filantropiska verksamhet; kanske tills med systrarna?
+ Här igen aktiviteten inom Federationen? Vintern 1887 var sedlfrågan mkt brännande.Ett kvinomöte hölls i hotell W6 stora sal i Sthlm den 25 apr, på inbjudan av flera damer, bland annat ett par framstående medl emmar av Federationen. Eva Fryxell hörde till inbjudarna, liksom Sophie Adlersparre, Amanda Kerfstedt o Fredrika Limnell. (Leijonhufvud 1923, s 179-80, jfr Manns 97, s 84).
1.27. Religiöst kapital
Ev igen: tillhörde den rel/sedliga/kvinno-organisationen Federationen (mot prostitutionen). Organisationen hade möten i systrarna Fryxells våning (Scheutz)
1.28. Bouppteckning
:
EF efterlämnade vid sin död 1920, vid 91 års ålder, en behållning i boet på 84.260 kr. = Mycket. (Arvingar: broderns 4 barn). Lösöre/bohag värderas till ca 4.800 kr. Därav silver för drygt 900 kr (drygt 9 kg). Två dyra ljuskronor, många tavlor. På sparkasseräkning/ar ( 3 st) drygt 3.000 kr.
F ö aktier och obligationer. Största posten: aktier i Uddeholms AB för drygt 31.000. Fö aktier i järnvägar, spårväg mm. 1 st aktie i Svenska Morgonbladet (= höger/religiös dagstidning). Obligationer: Sveriges Allm hypoteksbank, ASEA, LM Ericsson, Sthlms allmänna telefonAB, Svenska statens mm.
-Dyr begravning.
Den bild bouppteckningen ger är bilden av gedigen, gammaldags borgerlighet. Fint lösöre, säkra papper (?).
1.29. Bibliografi/biografi
Med i Nordisk Familjebok (uggleuppl), Sv Män och kvinnor, Hedberg& Arosenius; Scheutz 1995-2001. EJ i Lundström 1924.
Nog i flera, relativt känd.
1.30. Hälsa
ohälsa; dödsorsak uppgift saknas
1.31. Källor
:
Bouppteckning efter Eva A Fryxell 7-9 juni 1920 vid Stockholms Rådhusrätt
Hedberg & Arosenius: Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, 1914, art Fryxell, Eva
Leijonhufvud, Sigrid: Sophie Adlersparre. "Esselde" Ett liv och en livsgärning. 1-2. Sthlm 1923
Manns, Ulla: Den sanna frigörelsen. 1997
Nordisk Familjebok (NF), uggelupplagan, art Anders Fryxell, Eva Fryxell
Scheutz, Lisbet: Berömda och glömda stockholmskvinnor. Mbm förlag, 1995-2001
Svenska män o kvinnor, art Fryxell, Eva
SBL, släktartikel Fryxell + art Fryxell, Anders
Svenskt Biografiskt Handlexikon 1906/på nätet