1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Eurén, Elisabet Matilda Vilhelmina

Agneta Linné 2003-11-25

1.1. Pedagog

1.2. Variabler och modaliteter

: Kärndata

1.3. BIOGRAFISKA DATA

Född 1864-07-09 Födelseort: Bergsgården, Stora Kopparberg (Källa: Lundström 1924) Död 1939-08-20 Dödsort: Stockholm (Källa: Lundström 1924, Fevrell 1943)

1.4. VERKSAMHET

Pedagogiska området

1.5. YRKE

Lektor vid folkskoleseminariet i Stockholm från 1919, dessförinnan seminarieadjunkt (Källa: Lundström 1924, Hedberg & Arosenius 1914, Sörensen 1930)

1.6. AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET

1) Timlär. Brummerska skolan och Statens normalskola, Stockholm 1885-86 (Kölgren & Tengström 1915)
2) E. lär. Lyceum för flickor, Stockholm, och Statens normalskola 1886-87 (Kölgren & Tengström 1915)
3) Ord. lär. Lyceum för flickor, Stockholm 1887-92 (Kölgren & Tengström 1915)
4) Adjunkt kristendom, svenska, metodik vid Folkskoleseminariet i Umeå 1893-ht 1904 (Kölgren & Tengström 1915)
5) Adjunkt modersmålet, naturkunnighet, pedagogik o. metodik vid Folkskoleseminariet i Stockholm 26/10 1904-18 (Kölgren & Tengström 1915, Sörensen 1930)
6) Lektor i psykologi och pedagogik samt modersmålet vid Folkskoleseminariet i Stockholm 1919-24 (Sörensen 1930)
7) T.f. rektor Folkskoleseminariet i Stockholm vt 1919 (Sörensen 1930)

1.7. FÖRSÖRJNING

Inkomst av anställning

1.8. BOENDE SOM VUXEN

:

Bostadsadresser Stockholm:

1880 -
1890 Uppgift saknas
1900 - (Tjänstgör i Umeå)
1910 Södermalm: Svedenborgsgatan 12, 4 tr.
1919 Södermalm: Ringvägen 106, 5 tr.
(Källa: Adresskalender för Stockholm 1881, 1891, 1901, 1911, 1920; årg. 1921 saknas) Vid dödsfallet 1939 bor hon adress Badstrandsvägen 22, Stora Essingen, Bromma församling (SSA: Bouppteckning Elisabet Matilda Vilhelmina Eurén).

Bor i: Hyreshus 1910, 1919, 1939 Sommarställe: uppgift saknas Bor med: uppgift saknas. Inget tyder på att hon i Stockholm bor med föräldrar eller släkt; föräldrarna döda, brodern bor i Eksjö

1.9. SOCIALT URSPRUNG

1.9.1. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

1.9.1.1. Far
:

Justus Ludvig Eurén (1806-1885)

1.9.1.1.1. Utbildning:

Uppgift saknas, troligen juridisk universitetsutbildning

1.9.1.1.2. Position:

Häradshövding i Stora Kopparbergs domsaga

1) Dottern 10 år: Häradshövding 2) Dottern flyttat hemifrån: Häradshövding; dottern 25 år: fadern död 3) Höjdpunkt: Häradshövding (Källa: SBL, bd 14, s. 668ff, Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924)

1.9.2. MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Mor: Elisab. Krist. (Betty) Södermark (1829-1904) (Källa: Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924)

1.9.3. ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

Bror: Ludvig Magnus (1866-1936), borgmästare i Eksjö (Källa: SBL, bd 14, s. 668ff) Inga närmare släktingar vid sin död: kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden. Boet uppgavs av en kusin, fröken Märta Isberg (SSA: bouppteckning).

1.9.4. FAR OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Farföräldrar mm: Farfar: Magnus Eurén (1763-1824), prost, fil.mag., teol.dr, riksdagsman 1817, lektor

Farfarsfar: Eric Eurén (1722-1793), fil.mag., lärjunge till Linné, lektor, prost, entusiastisk för Rousseau Farfars mor: Brita Aurivillia (Källa: SBL, bd 14, s. 668ff)

Morföräldrar: Uppgift saknas

1.10. UTBILDNING

1.10.1. Grundutbildning:

Uppgift saknas

1.10.2. Yrkesutbildning:

- Studier vid Kungliga Högre Lärarinneseminariet i Stockholm, avgångsexamen 1884 (statligt seminarium)

- Studier vid Kungliga Högre Lärarinneseminariets i Stockholm fjärde avdelning, utexaminerad 1893 (Källa: Kölgren & Tengström 1915, Lundström 1924)

Akademisk utb: Nej

1.11. UTLANDSKONTAKTER

Resor, studier:
Språkstudier: Hannover och Schweiz 1889, England 1891
M. statsunderstöd till seminarier i Sverige 1898
Norge 1898
Tyskland, Italien, Tyrolen 1907
Danmark 1907 och 1917
Frankrike 1921
(Källa: Kölgren & Tengström 1915, Sörensen 1930)

1.11.1. Påverkan, konferenser, internationellt samarbete:

Språkkunskaper: Uppges vara mycket beläst och mångsidig i sina kunskaper (SBL)

1.12. EGEN FAMILJ

Ogift Ej barn Inga närmare släktingar vid sin död: kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden (SSA: bouppteckning).

1.13. SOCIALT KAPITAL

Umgänge inom pedagogisk sfär: Samarbetade med bl.a. Anna Sörensen, Hedwig Sidner och Marie Louise Gagner (se dessa).

Vid jordfästningen talade rektor Anna Sörensen för inspektor och kollegium vid Folkskoleseminariet samt för Svenska seminarielärarföreningen, för Förbundet för kristligt samhällsliv rektor N. J. Nordström, för Svenska skolornas fredsförening och Nordiska lärares fredsförbund ämneslärarinnan Greta Stendahl (SvD 26 aug 1939).

1.13.1. Utmärkelser:

Uppgift saknas

1.14. ORGANISATIONSKAPITAL

Relativt stort:

1.14.1. Organisationer/förtroendeuppdrag:

Vice ordf. styrelsen för Svenska seminarielärareföreningen 1913-18 (Sörensen 1930)

1.14.2. Fredsorganisationer:

Vice ordf. i svenska skolornas fredsförening 1921, ordförande från 1928 (Sörensen 1930) Tillhört styrelsen för Nordiska lärares fredsförbund (SvD 22 augusti 1939)

1.15. POLITISKT KAPITAL

1.15.1. Kvinnopolitiskt kapital:

Att Elisabet Eurén var en av de första kvinnor i landet som utnämndes till lektor vid statlig högre läroanstalt (1918) är en indikator på kapital också kvinnopolitiskt. Representerade de kvinnliga seminarieadjunkterna vid uppvaktningar för att stärka deras ställning. Detta måste ses som uttryck för kvinnopolitiskt kapital. (Källa: ABKFs arkiv, Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv) Ev. ställningstagande: Deltog ej i opinionsyttringen mot Ellen Keys tal till Ibsen 1898 (Stockholms Dagblad 16 maj 1898); EE tjänstgjorde och bodde emellertid då i Umeå.

1.16. PEDAGOGISKT KAPITAL

Relativt stort. Tillhörde de allra första kvinnor som förordnats som lektorer vid statligt läroverk (Folkskoleseminariet i Stockholm), var därigenom en viktig pionjär. Tillskrivs vara en bemärkt stockholmspedagog i nekrologen (SvD 22 aug 1939) Skapade biblioteket vid Stockholms folkskoleseminarium och var dess första bibliotekarie, gav biblioteket en central ställning i seminariets arbete (SBL, SvD 22 augusti 1939).

1.16.1. Läroböcker:

Uppgift saknas

1.16.2. Undervisning:

Högt uppskattad som lärarinna, uppger SBL (bd 14, s. 669).

1.16.3. Föreningar, kårorgan:

Vice ordf. styrelsen för Svenska seminarielärareföreningen 1913-18 (Sörensen 1930) Vice ordf. i svenska skolornas fredsförening 1921, ordförande från 1928 (Sörensen 1930)

1.16.4. Ställningstaganden:

Reformvänlig, dock med inriktning på det som visade sig fungera i praktiken (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943.

1.16.5. Förnyare:

Ja, inte minst vad gäller biblioteksverksamhet vid seminarierna: Byggde upp biblioteket vid Stockholms folkskoleseminarium. Var dess första bibliotekarie, gav biblioteket en central ställning i seminariets arbete (SBL, SvD 22 augusti 1939). Genom hennes insats tillkom elevbibliotek vid folkskoleseminariet i Umeå

Ville pröva nya undervisningsmetoder; Införde ny, praktisk gymnastikdräkt vid seminariet i Umeå; brukade själv reformdräkt (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943, s 247ff) Sammanfattningsvis mycket gott erkännande som pedagog (Fevrell 1943, SBL).

1.17. KULTURELLT KAPITAL

Föreningar/kårorgan, sällskap

1.17.1. Publikationer:

Carl Ulr. Broocman, biografiskt utkast, Verdandi 1894, hft 1 o. 2 Något om modersmålsundervisningen, särskilt på de lägre stadierna i skolan, Verdandi 1903, hft 6. Artikel om Kungl. Högre lärarinneseminariet med anledning av dess 50-årsjubileum, publicerad i Idun 1 oktober 1911: Elisabet Eurén: K. Högre lärarinneseminariets femtioårsjubileum den 1 okt. 1911

Förnyare: Engagerad för att bygga upp seminariebibliotek, se ovan under Pedagogiskt kapital

1.18. KAPITAL KNUTET TILL FILANTROPI OCH SOCIALPOLITIK

Ja: Tog initiativ till bildandet av Umeå arbetsstuga, den första i Västerbottens län, var dess sekreterare (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943, s 247ff)

Samarbetade bl.a. med Marie Louise Gagner i arbetet mot s.k. kolportagelitteratur och för en god ungdomslitteratur (Boëthius 1989). Lade ner ett stort arbete för Birkagården (SvD 22 aug 1939).

1.19. RELIGIÖST KAPITAL

Verksam inom Förbundet för kristet samhällsliv. Uppges varit djupt religiös. (Källa: Fevrell & Gavelin, i Fevrell 1943, s 247ff) Även kontakter med Kväkarna, dvs Vännernas samfund i Sverige, som hyllade med en krans vid jordfästningen (SvD 26 aug 1939).

1.20. BOUPPTECKNING

Aktieinnehav : 10 890:00 kr
Obligationer: 11 007:28 kr
Fordringar: 1 586:63 kr
Kontanta medel: 678:23 kr
Lösöre: 2 485:50 kr
fastighet/er: nej
jord- och skogsinnehav : nej
sparat kapital: se ovan
Summa tillgångar: 26 647:64 kr
Avgående poster och skulder: 14 769:08 kr
Behållning: 11 878:56 kr
(SSA: Bouppteckning Elisabet Matilda Vilhelmina Eurén, 4 november 1939.

1.21. BIBLIOGRAFI/BIOGRAFI

Återfinns i
-Hedberg&Arosenius 1914
-Lundström 1924
-Sörensen 1930
-Fevrell 1943
-Svenskt Biografiskt Lexikon
Nekrolog i SvD 22 aug 1939: Elisabet Eurén död; på familjesidan, men mer omfattande och med större bild än vanligen. Notis om jordfästningen SvD 26 aug 1939.

1.22. HÄLSA

Ohälsa?

1.22.1. Dödsorsak:

Cirrhosis hepatis + cystopyelit (utdrag ur död- och begravningsbok, kopia bouppteckning, SSA). Avled å Röda Korsets sjukhem.

1.23. Källor och litteratur

Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitet: ABKFs arkiv. SSA: Bouppteckning Elisabet Matilda Vilhelmina Eurén, 4 november 1939. SSA: Folkskoleseminariet i Stockholm arkiv.

Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad 1881, 1891, 1901, 1911, 1920 (1921 förkommen Sths stadsmuseum).
U. Boëthius, När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot "smutslitteraturen" i Sverige 1908-1909, Södertälje 1989.
Y. Dahl, Lärarmatrikeln 1922, Stockholm 1923.
V. Fevrell, Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam, Stockholm 1943.
Förhandlingar vid de svenska seminarieläraremötena.
W. Hedberg o. L. Arosenius, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.
E. Kölgren o C. G. Tengström, Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.
A. Linné & K. Skog-Östlin, Flickskola och seminarium som nätverk, bildningsväg och verksamhetsfält.
N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.
Stockholms Dagblad.
Svenska Dagbladet.
Svenskt Biografiskt Lexikon, bd 14 1953.
Sällskapet Nya Idun 1885-1935.
A. Sörensen, Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930, Uppsala 1930.