1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Dyrssen, Lizinka "Fredrika"

Agneta Linné 2003-11-25

1.1. Yrke

Rödakorsare - stadsrådinna

1.2. FÖDD OCH DÖD

1866 - 1952

1.3. VERKSAMHET

YRKESBETECKNING

När hon var 28 år, gift och med två barn, började hon 1894 intressera sig för saker utanför familjen. Svenska Röda Korsföreningen gav möjligheterna där morfars bror var ordf 1883-98. Genom tillskapandet av Damkommittén bereddes kvinnor tillträde till föreningens verksamhet. Den byggde upp beredskapslager för den militära sjukvården, damer samlade in persedlar och tillverkade bl.a. förband. Vid kriser tömdes lagret och fylldes på igen. Här träffade hon på andra kvinnor med socialt patos som var förändringsbenägna. Hennes organisationsförmåga uppmärksammades och hon vidgade sina vyer. Framför allt intresserade hon sig för kvinnors internationella solidaritet i en orolig värld. Hon valdes 1906 till ordf i kvinnoföreningen, den tidigare damkommittén, och blev en av de första kvinnorna i Överstyrelsen för RK. I båda satt hon kvar till 1926, då hon var 60 år. Hon arbetade kraftfullt och diplomatiskt för att RK skulle gå samman med Sophiaföreningen för svensk militär sjukvård, vilket skedde 1915. Hon eftersträvade en demokratisk struktur i organisationen och hon bidrog aktivt till att utveckla RK:s sociala linje som tog sikte på hjälpbehov både hemma och utomlands. Hon, tillsammans med många andra, blev klar över att kvinnorna måste organisera sig för att få inflytande och hon engagerar sig i olika aktiviteter. Maken var engagerad i moderniseringen av flottan och Lizinka blev intresserad av försvarsfrågan och såg kopplingen till RK. Manliga släktingar Björnstjerna talade ofta om Sveriges svåra läge i relation till stormakternas upprustning. En kvinnlig släkting Emma Dyrssen hade redan 1896 tagit initiativ till bildandet av Kvinnoförbundets för Sveriges sjöförsvar. Nio år senare Avslöt sig LD och var mycket aktiv 1905, genom broschyrer, föreläsningar etc. stärka och utveckla sjöförsvaret. Samverkan skedde med Svenska Folkförbundet. Här återfinner vi kvinnor som Ebba von Eckerman, Antonie Rettig, Anna Wallenberg, Annie Lindman. År 1914 förenar sig Sjöförsvarsförbundet och RK för att samla in medel för att utrusta lasarettsfartyget Verdandi bl.a. med hjälp av citat från Gustav Vasa:

"Älska och ära ditt fosterland och var det gagneligt i dett stånd, hjälp till att det väl bevara."

Flera av de kvinnor LD mötte var medlemmar i FBF; hon rekryterades av Esselde, anslöt sig och var ledamot av styrelsen från 1901. Samarbetade med Agda Montelius som hade annan ideologisk inställning, vilket dock inte hindrade deras arbete. Rösträttsfrågan hade länge diskuterats, låg och pyrde men blossade upp strax före sekelskiftet. Från 1902 är LD i ledningen för stockholmsförbundet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR. Hon samverkan nära med Lydia Wahlström. LD ville övertyga societetens damer om kvinnorörelsen och informera dem om riksdagspartiernas inställning i rösträttsfrågan. Alla borde engagera sig, tycks LD tycka. Hon arrangerade tebjudningar och övertalade Lydia W att utveckla röst rättsfrågan för dem. Hon var en god pedagog och gjorde sitt bästa men kände sig inte hemma bland högreståndsdamerna, enligt Nicklasson. En annan utväg LD såg var att övertyga maken som i sin funktion som sjöminister väl visste vad damerna åstadkommit. Han förstod och stödde sin hustru men ansåg sig inte kunna ta upp frågan i regeringen. LD var huvudtalare vid LKPR:s konferens 1908 och senare inbjöd man riksdagsledmöter till ett möte på Grand Hotel på valborgsmässoafton. Cirka 150 kom och lyssnade till argument för att skapa rättvisa åt kvinnor oavsett civilstånd, fullt politiskt medborgarskap och undanröjande av föråldrade regelverk. Den efterföljande debatten i riksdagen ett par dagar senare publicerades så i pressen: "Kvinnans rörsträtt inför rikdagen. Avslås och ställes på framtiden." 1909 var LD ordf i FKPR i Sth och arbetade samman med Louise Stenbock. Högerkvinnor hade det inte lätt i LKPR eftersom moderpartiet var motsträvigt. LD fick ett uppdrag att bilda en förening som kunde påverka AVF och 1911-12 bildades Moderatkvinnornas rösträttsförening med LD som ordf. Den utvecklade en försiktigare linje för att få gehör, en strategisk anpassning vilket inte ledde någonstans. Partiet kämpade emot men fråga var väckt även inom AVF. Den kommunala rösträtten för kvinnor tillkom 1907-09 och det första valet var en katastrof med tanke på kvinnors deltagande. Två kvinnor kom in i stadsfullmäktige i Sth, Gertrud Månsson, soc.dem. och Valfrid Palmgren, höger + 98 män! Detta gav moderatkvinnorna anledningen att starta sitt nätverk för utbildning och organisering av m-kvinnor. Gruppen skulle söka samarbete med AMF. De flesta mötena ägde rum hos Ebba von Eckermann på Sturegatan 32 och 1911 etablerades Stockholms moderata kvinnoförbund med Ebba som ordf. LD ingick i styrelsen fram till 1918. Hon arbetade hellre i icke-partipolitiska föreningar som RK och FBF. I FBF var hon vice ordf. 1918 och ordf efter att Agda Montelius avlidit 1920 och kvarstod till1937 (71 år).

1.4. FÖRSÖRJNING

Egen, makes och släktens förmögenhet. Ingen lön, möjligen arvode för styrelsearbete.

1.5. BOENDE SOM VUXEN

Fadern blev överståthållare i Sth när LD var 8 år; bodde i Tessinska palatset och pendlade till Lennartsnäs. Efter giftermål 1888 med sjöofficeren Wilhelm Dyrssen (1858 03 26- 1929 07 14) bosatt på godset Öråker, ett annat av släktens jordegendomar, beläget vid Almarestäket. Våning i Stockholm

Enl AK

1915 W, f.d. statsråd, vice amiral, address osm ovan
1925 W, f.d statsråd, amiral, Öraker, Kungsängen, tel. 1
1930 Lizinka, amiralska, Öraker, Kungsängen,
1935 Lizinka, amiralska, Stureparken 2
1946 sak samma. Bodde troligen där till sin död 1952.

1.6. SOCIALT URSPRUNG

Född på godset Lennartsnäs, vid Görväln vid Mälaren, i Stockholms-Näs socken i Uppland. Se nedan

1.7. FARS OCH MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Moder: Thérèse Björnstjerna (1827-1881). Om henne är inte mycket känt men morfar Carl Magnus B. (1817-1888) var uppvuxen och utbildad i London där hans far var svensk minister. Verksam i kavalleriet och passerade graderna snabbt, knöts till hovet och sändes vid flera tillfällen "i speciell beskickning till europeiska hov, regeringar och krigsskådeplatser." Satt i riksdagen olika perioder, i skolfrågor verkade han emot latinherraväldet och för engelska som obligatoriskt språk. Han var för allmän värnplikt, arbetade i föreningen Värnpliktens vänner. Satt under många år i Stockholms stadsfullmäktige. En bror till morfadern Oscar Magnus B (1819-1905), mer konservativ, militär och tidvis utrikesminister med säte i många styrelser. Ordf i Röda Korsets förening 1883 pga. hans militära och internationella anseende. Lizinka påverkades sannolikt av denna erfarenhet.

1.8. ANTAL SYSKON, KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

Okänt

1.9. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA

Inget faktaunderlag finns. Förmodligen genomfördes utbildningen på sedvanligt sätt i dessa kretsar - guvernanter och specialister av olika slag, troligen även fadern. Många internationella kontakter via släkten gör det troligt att språkutbildning ingick. Fadern var överståthållare i Sth under 14 år av LD:S uppväxt, vilket medförde att hon kunde insupa miljön såväl på landet som i staden, vars sociala problem måtte varit tydliga även för en ung flicka. Socialt och politiskt intresse torde vuxit fram genom hennes erfarenheter i familj och släkt.

1.10. UTLANDSVISTELSER

Stort internationellt intresse och många släktingar reste och vistades utomlands. Troligen resor men inget underlag.

1.11. EGEN FAMILJ

Gifte sig 1888, då hon var 22, med Wilhelm Dyrssen (30), martialiske ?? sjöofficer, 1904 utnämnd till konteramiral och 1905 befäl över kustflottan, sjöminister 1906-07. Militär ledamot av Högsta domstolen 1910-23, ordf i lantarbetsarbetsgivarna centralförbund 1919-26, av K M:t utsett ombud för arbetsgivarna vid internat. Arbetarorganisationens tredje konf. i Geneve Två söner föds under äktenskapets första fem år.

1.12. SOCIALT KAPITAL

Adligt påbrå från både fars- och morssidan och ett livligt släktumgänge med kalas på de olika godsen under ungdomen. Officerer, diplomater i släkten samt ministrar ger kontakter åt många håll, inte minst till beslutsfattare i Sverige.

1.13. ORGANISATIONSKAPITAL

Hennes uppväxt och utbildning gav henne organisationsförmåga som hon använde i Röda Korset, FBF, LKPR, FKPR, MKF etc. Ansågs diplomatisk, skicklig att organisera, demokratiskt sinnad.

1.14. PEDAGOGISKT KAPITAL

Lizinka Dyrssens pedagogiska insats gäller inrättadet av ett seminarium för lanthushållslärarinnor i Rimforsa i Östergötland. FBF lyckades med detta sedan konsul Oscar Ekman jr donerat medel efter påtryckningar från LD. Snart nog fick den statsanslag.

1.15. POLITISKT KAPITAL

Artikel i Allmänna Valmansförbundets tidskrift Medborgaren 1920 om vad svenska RK hade betytt under krigsåren. Människor med olika uppfattningar kan arbeta gemensamt och därmed bidra till att utveckla demokratin.

1.16. KULTURELLT KAPITAL

1.17. SOCIALPOLITISKT/FILANTROPISKT KAPITAL

1.18. BOUPPTECKNING, UTMÄRKELSER OCH EFTERMÄLEN

Illis Q av 8 storleken 1937

Bouppt. är ej kontrollerad.