1. KAPITALSAMMANSTÄLLNING Dahlgren, Eva Charlotta (Lotten) Carolina

Boel Englund 7 dec 03

1.1. Publicist

Verksamhet: Kulturella sfären

1.2. Född och död

Född 1851-04-23 i Stockholm

Död 1934-01-14 i Djursholm

1.3. Verksamhet

Meddelade enskild undervisning /uppgift om årtal saknas/ Tjänstgjorde i Aftonbladets redaktion 1888-90;

redaktör för Fredrika-Bremer-förbundets tidskrift Dagny 1891-1907 sekreterare i Sällskapet Nya Idun 1901-06.(/Källa: SBL art Dahlgren, L) Bidrag i Aftonbladet 1888-90 (som medlem av redaktionen). I Snöflingan 1890,91. (källa Ney 2000) Litteraturrecensioner o andra bidrag, många, i Dagny. Även barn- och ungdomslitteratur (Källa: innehållsförteckn i Dagny; Englund&Kåreland 2003)

Publicerat bl a:

Ransäter, värmländska släktminnen, 1905. (uppmärksammad, 3 upplagor på ett år, SBL) Ur Ransäters familjearkiv, 1907 En svensk herrgårdssläkt , 1909 Norrländska släktprofiler, 1911 Lyran, interiörer fr 1870- och 80-talens konstnärliga och litterära Sthlm, 1913 (källa: Hedberg& Arosenius 1914). Se f ö publikationsförteckning i SBL (fram till 1931, åtm en bok utgiven senare).

1.3.1. Yrke

skriftställare

1.4. Försörjning

Anställningarna på Aftonbladet 1888-90 samt som redaktör för Dagny måste ha givit inkomst. Uppgift om summor saknas. En del av böckerna bör ha inbringat viss inkomst.

1.5. Boende som vuxen

Uppg fr Sthlms adresskalender:

1880: Dahlgren, F A, Kansliråd och Byråchef, Hantverkargatan 18 (= kungsholmen).( På Hantverkargatan 4 finns två andra Dahlgrenar, bröderna Erik W och Sven F)

1885: fadern F A samma titlar, ny adress: Kaplansbacken 3 (Kungsholmen)

1895: Dahlgren, Lotten, Fröken, Djursholm (fadern, nu f.d. kansliråd, bor också i Djursholm. Systern Anna tycks bo inne i Sthlm)

1900: Dahlgren, Anna, fröken, och Lotten, fröken, Utg. af Dagny, och Ulla, enkefru, qv. Ysäter, Ysätervägen. = Djursholm. /Djursholms tomt- o villaägare o hyresgäster har nu särsk avdeln i kalendern. * markerar hyresgäster; damerna Dahlgren har EJ */

1905: Dahlgren, Lotten och Anna, fröknar, Lilljansplan 8 IV (= Östermalm) /I Djursholmsavd finns en Th Dahlgren, brukspatron, qv Ysäter, Skandiavägen./

910: Dahlgren, Lotten och Anna, fröknar, Tegnabo, Germaniavägen (Djursholm) /tycks vara nära brukspatronen, och nu kommunalkamrern för Djursholm, som bor kvar men nu anges Germania som station. + systrarna har fortf ej hyresgäst-*/

Tiden före sin död 1934 (vet ej hur länge, kanske många år) bodde LD tillsammans med sin syster, änkefru Malin Lindberg, i ett hus i Djursholm. Jungfru fanns. Ett rum för vardera systern, ett förmak, en jungfrukammare, kök. (källa: bouppteckningen). Detta hus tycks enl bouppteckn EJ vara deras eget, ingen fastighet tas upp till värdering. = ??

1.6. Fadern dog

i Djursholm 1895, systern Anna verkade i Djursholm. Lotten D avlider i Djursholm.

1.7. Socialt ursprung

Far: Fredrik August Dahlgren ("Fredrik på Ransätt"), f 1806-09-20 i Nordmarks socken, Värmland. Död 1895-02-16 på Djursholm. Fars utbildning: Elev vid Karlstads h. lärdomsskola ht. 1828 och gymnasium ht. 1831 (SBL), student i Uppsala 1834, fil dr 1839.

1.7.1. Fars yrke

författare (välkänd - Värmlänningarne 1846; Viser på varmlandske tongmåle 1840-talet, utgåvor 1875 o senare); Samt "kulturarbetare": översättare, lexikograf mm). Samt kansliråd i ecklesiastikdepartementet.

Fars position: 1841 eo tjänsteman dels i Riksarkivet, dels i Ecklesiastikdepartementet. 1862 protokollsekr i Eckl.dep, 1871 exp.sekr, 1874 tf chef för byrån f hälso- och fattigvårdsärenden; 1878 kansliråd o chef för denna byrå. Slutade där med pension 1882. 1854 anställd som amanuens i Sv akademin. (Utarbetade bl a första (1873) o 5 följ upplagor av SAOL.) - Litteratör på Kungl teatern 1857-61. Skrev pjäser, översatte fr allt, bl a Shakespeare, Lessing, Calderon, fick priser för översättningar av Vetenskapsak o av Svenska ak 1866. -Invald i Musikal. Akademin 1866, i Svenska akademin 1871. (Huvudkälla för fadern: NF) RNO 1871; KNO1k1 1888; fil. jubeldoktor 31 maj 1889 (SBL).

När dottern var 10 år, 1861, var fadern trol relativt välkänd författare och kulturperson. När hon var 25 var han en bland de aderton och skulle snart nå sin ämbetsmannabanas slutpunkt som kansliråd.

Farbror 1: Bengt Erland Dahlgren, f 1809, d som grosshandlare i Gtb 1876. Gjorde storartade testamentariska donationer i form av pengar o konstverk (t Göteborgs museum, Nationalmuseum; Ak för de fria konsterna fick 100.000 kr). Alltså Rik, + kulturintr. Hedersledamot av Konstakad. 1863. (Källa: NF)

Farbror 2: brukspatronen på Ransäter Johan Mauritz D. (f. 1815, 1855)

Mor: Ulrika Magdalena von Heland, f. 18 apr. 1818 på Kastensbol, Långseruds socken, 12 aug. 1900 i Djursholm. Giftermål 4 juli 1847 på Bäck, By socken (SBL)

1.Erik Dahlgren, f 1848-06-07 i Sthlm, riksbibliotekarie, geografisk författare . Kansliexamen i Uppsala 1870, sen eo amanuens vid Kungl bibl, ordin. 1878. From 1887 även bibl på Karolinska inst. 1893 bibl. på Vetenskapsakademin. 1903 lämnade han båda dessa befattningar o blev överbibliotekarie på Kungliga Biblioteket. Fil hedersdoktor i Uppsala 1893. Sekr i Sällskapet för antropologi och geografi o red av dess tidskrift Ymer, flitig förf på det geografiska området, företrädesvis på upptäcktshistoriens. Utgett div skrifter; 1897 utgav han på uppdrag av stadsfullmäktige till Allmänna konst- och industriutställningen 1897 tre band om "Stockholm. Sveriges hufvudstad", i vilket han själv författat kapitlen om högre undervisningsanstalter, museer, bibliotek och arkiv samt Stockholm omgivningar (SBL) . - Ledamot av Vetenskapsakademin 1900, av Vitterhets-, historie och ant.akademin 1905. (detta främst fr NF, se mer SBL)

2. Sven Fredrik Dahlgren, , f. 5 nov. 1849 i Stockholm. student i Uppsala ht. 1867; fil. kand. 1872; fil. doktor 31 maj 1875; har företagit utländska studieresor till Italien 1877, 1889 och hösten 1905, till Tyskland 1881, 1883, 1886 och 1888, till Österrike 1881, till England 1886 och till Belgien 1886. Lärare i språk (mod. Och klassiska) vid läroverk i Uppsala, sedan Sthlm, 1872- 1881. Lektor i latin och grekiska vid h. allmänna läroverket i Skara 1881 Ledamot av stadsfullmäktige i Skara 1889-98 och 1903-12 (ordförande 1907-12) och var där-under ledamot av kommunala styrelser och kommittéer,.

3. Systern Anna Dahlgren, bibliotekarie, Djursholm. f 23/1 1857. Föreståndarinna för Sthlms arbetsstuga 1888-94, bibl vid Djursholms folkbibliotek sedan 1908. Medl av Djursholms folkbildningsförenings styrelse sedan 1904 (Hedberg&Arosenius 1914). Död 8 juli 1929, enl LDs bouppteckning.

Andra syskon (källa bouppteckningen): Bengt Mauritz Dahlgren, musikhandlare Malin Dahlgren, gift Lindberg.

Inspektoren vid Tabergs gruvor i Nordmarks socken, sedermera bruksägaren Barthold Dahlgren (f. 1772, 1848), vilken 1821 inköpte Ransäters bruk efter Erik Gustav Geijers faders död. Farfadern hade ej mindre än sexton barn.(SBL, släktartikel) Farmor: Anna Karolina Svensson. (SBL)

Morfar och mormor: majoren Johan Vilhelm von Heland och Brita Charlotta Geijer.

1.8. Utbildning

Åtnjöt undervisn i mamsell Augusta Eggertz skola i Stockholm,; studerade språk i Genève 1878-79. (SBL) Fö inga uppgifter.

1.9. Utlandskontakter

Språkstudier i Geneve 1878-79 Sedan utrikesresor åtminstone i samband med internationella kvinnokonferenserna i Berlin 1896, Kristiania 1902 (NF). Förmodligen fler.

1.10. Egen familj

1.11. Socialt kapital

Om man ser till fadern och bror Erik, bör hon ha umgåtts rikligt i kulturella kretsar från ungdomen. Redaktörskapet för Dagny innebar kontakter med både kvi och män ur kulturella kretsar, + kvinnosakskretsar. Klara Johanson vän. Fredrika Limnell. Säkert många fler. (Sophie Adlersparre uppskattar LDs humor o kvickhet, som syns i Sällskapet Nya Idun; Leijonhufvud 1923, s 240.) Ev kan broder Sven, språklektorn, ha inneburit kontakter inom ped. Sfär? -Umgicks på Fredrika Limnells Lyran. (uppg bör kollas#)

1.12. Utmärkelser

Erhöll medaljen Litteris et artibus 1921 (SBL)

1.13. Organisationskapital

(se även nedan, kvinnopol kap!):

Inititativtagare till och sekreterare i Diskussionsklubben av den 21 jan 1912, en protestgrupp inom Sthlms F.K.P.R som ville ha ett mer opolitiskt FKPR och efter ett år inte längre var knuten till FKPR. (Mest, men ej enbart högerkvinnor med) (Bokholm 2002, s 287 f)

medl av organisationer:

Föreningen för gift kvinnas äganderätt FBF Sällskapet Nya Idun Diskussionsklubben av den 21 jan 1912 Årsta utställningskommitté (källa: Bokholm 2002, tablå s 309)

1.14. Kvinnopolitiskt kapital

1888 styrelsemedlem i FBF (Sv Män o kvinnor, art Dahlgren, L). Suppleant 1887-1895, ordinarie ledamot 1896-1900, enl sammanställning gjord av mig (på FFOs webbplats). 1917 fortfarande, el åter, styrelseledamot, Bokholm 2002 s 291. Sekreterare i Sällskapet Nya Idun 1901-1906 (Källa SBL) Representerade FBF vid kvinnokongresserna i Berlin 1896 o Kristiania 1902 (+ evfler. Källa NF),

1.15.

Ställningstaganden: Framhäver männens betydelse som rådgivare inom FBF (i art i Dagny 1909; Bokholm 2002 s 264) Men: hävdar i Dagny-artikel 1900 att debatten om Ellen Key o hennes ev "osedlighet" är kvinnornas sak, ej männens. Vill inte, som Anna Hierta Retzius, att FBF ska gå samman med bl a Wirsén för att fördöma Key. (Linden 2002, s 334) Framhäver kvinnorörelsens (FBFs, Diskussionsklubbens), ideella syften snarare än de praktiskt nyttobetonade (i anförande i Diskussionsklubben 1917, Bokholm 2002 s 291.) Mot alltför stor öppenhet i sexuella frågor; mot Frida Steenhoffs idéer om "fri kärlek", t.ex. i art. I Dagny 1907 (Christina Carlsson Wetterberg 2002, s 199)

- Hör till undertecknarna av Anna Hierta-Rs protestskrivelse mot Ellen Keys tal Torpedo under arken vid Ibsen-festen 1898, där Key bl a hävdar att det är inom erotikens sfär som kvinnans insatser kan nå sina höjder. Manifestet, där Key sägs representera vad som närmast är en etisk nihilism, publiceras i Aftonbladet med 280 namnunderskrifter av mer el mi framträdande kvinnosakskvinnor. (Manns 1997, s 147f)

- Skriver brev och tackar Anna Sandström för hennes artikel Modern romantik och etik i Dagny 1898, vilken kritiserar Keys kvinnoideal, Manns 97 s 150. Andra som tackar Sandström är Hilda Casselli, Lilly Engström, Eva Fryxell, Lydia Wahlström och Gertrud Adelborg. Alla utom Adelborg hade också undertecknat protestskrivelsen samma år, Manns s 151.

1.16. Pedagogiskt kapital

Uppgift saknas, nog inget

1.17. Kulturellt kapital

Publikationer: se ovan under Verksamhet. Nog uppskattad främst för sina historiska värmlandsskildringar. SBL skriver: "1905 vann hon stor litterär framgång med sin första Ransätersbok, vilken på ett år utgick i tre upplagor. Dessa släktinteriörer från 1830-talets Värmland och Uppsala fängslade med makten av ett nytt stoff, ty vår efterromantiska kultur var vid denna tid så gott som bortglömd."

- Fö saknar jag uppgifter.

- Ej "förnyare" på detta område heller.

1.18. Ställningstaganden

Tog ställning mot Gurli Linders syn på barn- och ungdomslitteratur. Linder vände sig mot att de boklistor med förslag på lämplig litteratur för barn och unga som regelbundet presenterades i Dagny inte tog upp någon vuxenlitteratur, inte ens för ungdomar som närmade sig 18-årsåldern. Därigenom bidrog inte Dagny till att höja nivån på ungdomens litteraturläsning, ansåg hon. Lotten Dahlgren gick i svaromål, och de båda damerna förfäktade hårdnackat var och en sina synpunkter. (Englund&Kåreland 2003, s )

1.19. Filant./socialpol. kapital

1.20. Religiöst kapital

1.21. Bouppteckning

Behållning: 27.904 kr (år 1934) Inventarier av olika slag: det högst värderade är böcker, upptagna till 250 kr, bordssilver(126kr), en chiffonnier för 100 kr och en soffa med 10 stolar, 100 kr. Inte mkt dyra saker. Aktier och obligationer: Svenska statens för drygt 6.000 Sv Allm hypoteksbank 5000 Sv Stadshypotekskassa för ca 7.500 Oläsligt AB, 7.000 Allt detta ovan lär vara obligationer. De är inte så gamla, fr slutet av 20-talet.

Aktier: 5 aktier i AB Djursholms arbetarebostäder å nom 200 kr, värderade till 650 kr. Andra medel: fordringar (småsummor) på två livräntor + 70 kr på en postsparbanksbok. Samt en fordran på 1.000 kr hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget på 1.000 kr (motbok).

Testamente: enligt inbördes testamente mellan LD och hennes syster Anna D, som avled först, ska behållningen i boet delas mellan en brorsdotter, frk Agnes Dahlgren, och en systerdotter, änkefru Gerda Svensson, född Lindberg. Först delas penningar och värdepapper lika mellan de två; vad övrigt är tillfaller Agnes Dahlgren. (källa: bouppteckn)

1.22. Bibliografi/biografi

Med i Hedberg&Arosenius 1914, Lundström 1924, Sv Män oKvinnor, SBL, NF Nog även på andra ställen, relativt känd

1.23. Hälsa

ohälsa; dödsorsak: uppgift saknas

1.24. Källor

Bouppteckning efter Lotten Dahlgren, 27 febr 1934, Södra Roslags domsaga.

Bokholm, Sif: I vimlet. I Rummet vidgas, Sthlm 2002.

Carlsson Wetterberg, Christina: Med den fria kärleken på programmet. I Rummet vidgas, Sthlm 2002.

Englund&Käreland: Vägen ut. I Kvinnorna och staden, 2003

Hedberg&Arosenius 1914

Leijonhufvud, Sigrid: Sophie Adlersparre. "Esselde" Ett liv och en livsgärning. 1-2. Sthlm 1923

Lindén, Claudia: Om kärlek. Sthlm/Stehag 2002.

Manns, Ulla: Den sanna frigörelsen. 1997

Ney, Birgitta: Skriftställarinnor, journalister m fl. Centrum för kvinnoforskning, Sthlm, rapport nr 19, 2000.

NF, uggleupplagan, art Dahlgren, Lotten, Dahlgren, Fredrik, Dahlgren, Erik.

SBL, art Dahlgren, Lotten, Dahlgren, Fredrik, Dahlgren, Erik, Dahlgren Sven + släktartikel