1. KAPITALBESKRIVNING Cederskiöld, Marie

1.1. Marie Cederskiöld , minikap.

1.2. VERKSAMHET, YRKESBETECKNING, ARBETSPLATSER, VERKSAMHETENS KARAKTÄR

Socialt arbete i Småland hos Mormor på Herrestad (se nedan), Föreståndare för Ersta diakonissanstalt i Stockholm 1851- 63. Avlönad från Ersta.

Väckelserörelsen drog fram över Småland under 1820- och 30-talen. Dryckenskap var ett stort problem som fadern stormade mot i sina predikningar och husförhör. Kända väckelserörelsenamn i Småland är Sellergren, Jakob Otto Hoof, Arvid Zakrisson. Även präster fick vägledning av Arvid. Marie träffade honom dels hemma i prästgården, dels på Herrrestad, där missionsböner ägde rum. Peter Sandén var präst med gammalpietisk inriktning som drog stora skaror åhörare till sina predikningar. Men mest lär Emilie Petersen på Herrestad, f. 1782, död 1859 ha betytt för Maries andliga utveckling. Hon kan ses som en av diakonins pionjärer i Sv. Hon öppnade skola för godsets barn, mottog andra barn i sitt eget hem (bl.a. Emilia Rappe senare g.m. lektorn vid Stockholms gymnasium Peter Magnus Elmblad). Hon startade en arbetsförening, ordnade missionsböner, skänkte och samlade in pengar bl.a. från sina tyska vänner. Vävnader därifrån köptes av kungahuset och Jenny Lind köpte för Ersta och även Magadalenahemmet och stödde därmed arbetsföreningen. Kläder åt fattiga, mjöl under ofärdsår. Sjukvård åt sjuka där MC också deltog. Peter Fjellstedt, (1802-1881) missionär som senare öppnade ett missionsinstitut i Lund, betydde mycket för MC. Han deltog i faderns dödsvaka, stödde familjen. Efter faders bortgång flyttade MC till Herrestad för att bistå i högre utsträckning i det ideella arbetet. Efter två år där skriver Mormor på Herrestad: "I Marie är ännu ingen andlig jämvikt, tycker jag. Den myckna kunskap har ej haft nog kärleksövning. Hon förstår ej övertaga frivillig möda och är och förblir tills nu en Stubengelehrter." - Samma omdöme gav Karoline Fliedner i Kaiserswert om MC när hon kom dit. //Jfr teori och praktik-diskussionen// Under en vistelse på Herrestad höll Fjellstedt enskilda böner med MC, förklarade olika bibelställen, uppmanade henne att företa sig något och han förblev hennes själasörjare under många år. 1848 öppnar MC flickpension i Lund med cirka tio flickor. Ibland hjälpte brodern till med räkneundervisningen. Väckelserörelsen spred sig till huvudstaden. 1849 samlas ett antal män och kvinnor för att diskutera stiftandet av en diakonissanstalt. Många tillhörde väckelserörelsen. Förfrågan gick till unga kvinnor som skulle kunna ta på sig ledarskapet för den nya anstalten. Flera sade nej innan budet gick till MC. Hon rådgjorde med Fjellstedt som uppmuntrade henne, varefter hon tackar ja. Men hon vacklade i sitt beslut. Brodern var emot, liksom andra släktingar. Men beslutet var fattat. Hon skulle resa till Kaiserswerth för utbildning. Diakonissarbetsföreningen hade 1851 hyrt ett tvåvåningshus på Pilgatan. Det hade renoverats och utrustats under två år. Två sjukrum fanns på övervåningen - fyra sängar i varje rum, tre diakonisselever inträdde genast. Prof. Magnus Huss hade överinseende över det lilla sjukhuset vilket medförde att eleverna också kunde praktisera på Serafimerlasarettet. Nio ansökningar inkom under det första året men få antogs då de "var föga skickade för kallet".

Diakonissarbetarföreningen höll möten på Brunkebergs hotell för att stödja verksamheten. Där deltog ofta Fredrika Bremer. Hon gjorde även sjuk- och fattigbesök hos människor. I båda dessa verksamheter träffades de båda kvinnorna. FB ville redan 1830-talet utbilda sig till sjuksköterska, ngt fullständigt otänkbart då. MC översatte dikter från tyska till svenska, en översättning som FB granskade och fann den "skön, innerlig, verserna fulla av grace." (Stenvall s. 138). Koleraepidemi i Sth 1853 med många dödfall. Sjuka togs inte emot på sjukhuset, men provsystrar gick i hemmen. FB bildade förening för barn som koleran gjort föräldralösa i samverkan med Fredrika Limnell och andra damer ur övre medelklassen. Söndagsskola startade 1851, skola och det tilltänkta seminariet förestods av Betty Ehrenborg (se ovan; kan läsas mer om i "Betty Ehrenborg och diakonin" av Sven-Åke Rosenberg i Febe 1941). För barnen hölls regelbundet julfester med gröt, sång och utdelande av nya kläder, ofta skänkta av Jenny Lind-Goldschmidt. (s.144). Fängelsebesök s. 150 ff, stötte på patrull av företrädare för prästerskapet, landshövdingen gav dock tillstånd men fångpredikanten vrenskades. Besöken tvingades upphöra efter en tid trots att FB talat med drottningen som i sin tur talade med kungen. Oskar I hade redan som kronprins utgivit en skrift om humanare behandling av straffångar. Efter uppvaktning hos kungen fick slutligen Fruntimmerssällskapet för fångars förbättring, bildat av Fredrika Bremer, Mathilda Foy, Marie Cederschiöld och Betty Ehrenborg (senare känd som Catharina Elisabeth (Betty) Posse, författarinna) 1854 tillstånd att regelbundet hålla möten för kvinnliga fångar för undervisning och uppbyggnad. Även sångundervisning förekom. Magdalenahem inrättades 1852 för att rädda kvinnor dels inflyttade från landet, dels lättfrestade stockholmskvinnor. Detta förestods av Emilia Elmblad, f. Rappe. MC såg detta hem som ett komplement till diakonissanstalten men 1857 övertogs det av diakonissanstalten. 1862 inköptes Stora Ersta och de många verksamheterna kom att rymmas inom samma lokaler. FB skrev brev till Mathilda Foy från Neapel - den långa resan till Italien, Palestina, grekland etc - och hälsar "hjärteligen Marie Cederschiöld och våra vänner". Efter tio års hårt arbete med många nya uppgifter var MC:s krafter slut. En lång viloperiod 1858 räckte inte till att återställa henne. 1862 flyttade MC till Osby där modern och två systrarna bodde. Med sig hade hon en diakonissa, Elise Djurberg, som skötte henne. Hon blev aldrig nog bra, slutade 1863 på egen begäran. 1865 rapporterar FB om depressionstillstånd hos MC i ett brev till Caroline Frumerie. Hon behåller sitt intresse för diakonin och kvarstår i diakonissarbetsföreningen som styrelsemedlem intill sin död. Så småningom upptog hon söndagsskola i sitt hem, arbetade för missionen, viss sjukvård vid hembesök, läste litteratur på främmande språk. MC reste med Mathilda Foy till Jämtland och Norge 1868. I Norge upprättades en diakonissanstalt inte förrän 1868. Den blivande föreståndarinnan Cathinka Guldberg diskuterade de erfarenheter gästerna gjort i Stockholm 1877 flyttar hon till Växjö, bor med modern, väckelsemöten hos landshövdingskan Wennerberg, skänkte gåvor till Ersta, avlider 1892 i en väninnas hem i Lund.

1.3. FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESSER

Född i Växjö innerstad på en gård vid nuvarande länsresidenset; 1818 flytt till nr 12 i Växjö Östregård; 1821 blev fadern kyrkoherde i Lekaryds pastorat, cirka 2 mil från Växjö.

1.4. SOCIALT URSPRUNG

1.4.3. UTBILDNINGSKAPITAL, EXAMINA

Marie informerades i hemmet av fadern, gick flickpension i Lund hos mamsell Alsterlind. Ämnen var "kristendom, skriva, räkna, geografi, historia, nu brukliga fruntimmersarbetet, ritning, målning, fransyska språket såväl att skriva och tala det". Kunde läsa franska och engelska, talade och läste tyska. Umgicks mycket med den tyskfödda Emilie Petersen, känd som Mormor på Herrestad, där hon tränade sin tyska. Marie lär även ha studerat Bibeln på italienska. I april 1850 avreste MC till Kaiserswerth dit hon anlände efter åtta dagars resa. MC var inte nöjd med förhållandena där; inget eget rum, äta bland människor utan bordskick, maten var vämjelig. Stiga upp kl 5.00, bädda sin säng, undervisning, sedan skura, sopa, tvätta på olika avdelningar, mata och sköta små barn. Vid 35 års ålder skulle hon ändra sina tidigare borgerliga vanor, fick svårt att sova och vantrivdes rejält. Sommaren 1851 vistades Florence Nightingale 3 mån i K., året innan ett kortare besök, Fredrika Bremer hade varit på besök redan 1846 och skrivit "Ett par blad från Rhenstranden, eller Marienberg och Kaiserswerth". Läkare, skolmän, publicister, justitieråd, överhovpredikant, friherre, medicine prof. M Huss m.fl. besöker K. Brev hem s. 98-99; statusskillnader s 102 risk att diakonissorna mest fröjdade sig över sina fina kläder och inte sitt kall. MC fick låna böcker av Elisabeth Fry, som gjorde fängelsebesök i England av Flieder i K och många andra böcker som fördjupade hennes andlighet. Gjorde en del resor och besökte katolska sjukhus, sinnessjukhus etc. April 1851 lämnar MC Kaiserswerth och i juni välkomnades frk Cederschiöld av förvaltningsutskottet vid diakonissanstalten i Stockholm.

1.5. SOCIALT KAPITAL

En farbror blev juris professor, vann professuren i moralfilosofi 1807 över Tegnér. En annan farbror var professor i anatomi i Lund, senare vid KI och från och med 1822 direktör för Allm. BB i Sth. Han intresserade sig för barnmorskeutbildningen. En tredje farbror blev grosshandlare i Malmö. En morbror var professor och psalmförfattare Samuel Ödmann, en annan var poet och fick flera gånger pris av Svenska Akademin. Ytterligare en morbror var läkare och professor i Lund. MC umgicks i Lunds sällskapsliv och var uppvaktad, gjorde besök vid olika institutioner som t.ex. räddningshem för pojkar samt umgick mycket i Fjellstedtska familjen. Dubbelhet. Umgicks flitigt med Betty Ehrenborg, som senare blev en samarbetspartner vid Ersta och Justina Ahnfelt.

1.6. KULTURELLT KAPITAL

Ej undersökt

1.7. SOCIALPOLITISKT/FILANTROPISKT KAPITAL

Aktiv i sitt arbete och under sin ungdom på Herrestad. Se ovan

1.8. BOUPPTECKNING, UTMÄRKELSER OCH EFTERMÄLEN

Död i Lund hos en Fröken F i vars hem hon skulle vistas ungefär ett halvår. Gunnar Stenvall tror att frk F är Caroline Frumerie, FB:s fosterdotter. På sin födelsedag den 20 nov var hon pigg och livlig i gamla lundavänners lag. Under julen blev hon sjuk och matt och från nyårsaftonen var hon sängliggande och avlider den 7 januari. Jordfästning skedde 10 jan i Växjö domkyrka med begravning på Tegnerkyrkogården- En levnadsSOCIALT KAPITALteckning av doktor Bring finns i Olivebladet, tidningen Idun hade en artikel om hennes gärning och i Smålandsposten fanns en sakkunnig minnesruna som avslutas med orden:

"Våren kom snabbare än hon väntat, den eviga livsvår, som lönar ett Herren hängivet sinne och trohet i hans verk på jorden."

Ej läst bouppteckning.