född Bergström Född i Hennickehammar, Färnebo, Värmland, den 1853-12-30 Död i Lidingö, Stockholm, i 1937-05.
Sånglärarinna i Filpstad 1876-1880. 1880-1897 sånglärarinna vid flea olika skolor i Stockholm, bl.a. Brummerska skolan. Fr. 1897 lärarinna i sång vid Statens högre lärarinneseminarium och Statens normalskola för flickor. Från 1903-1920 lärarinna i provkurs för skola vid Kungl. Musikkonservatoriet. Pensionerades 1920, men återkom vid ett par till fällen som vikarie efter sin pensionering.
Familjen kom från en bergssmanssläkt i Värmland
Fadern var gruvbyggare och ägde på 1870-talet Finshyttans bruk, som då var inne i en expansiv period.
Fyra bröder och en syster: Carl Johan Bergström, äldre bror, under lång tid verksam vid faderns bruk Finshyttan, dessutom politiskt aktiv i Filipstads stadsfullmäktige. Lars Wilhelm, blev disponent för Finshyttans bruk efter faderns död 1883. Politiskt aktiv i Filipstads stadsfullmäktige åtminstone på 1910-talet. Satt en tid i riksdagens första kammare. Johannes. Involverad i bygget av sulfit- och kraftstationer i bl.a. Skutskär, Köpmanholmen och hos Uddeholms bruk. Albert, yngre bror. Ledamot av riksdagens första kammare 1901-1911 (1901-1904 för det protektionistiska majoritetspartiet, från 1905 högerpartiet). Byggde bl.a. gruvbyggnader, motorer, generatorer, ugnar m.m. i olika industriella projekt. Järnsvägsbyggare. Emma, yngre syster, studerade vid Slöjdskolan i Stockholm och arbetade lång tid som handarbetslärarinna. Flyttade till Umeå och engagerade sig i den växande hemslöjdsrörelsen. Gav ut flera böcker, bl.a. Hagaprinsessornas korsstygnsbok, och medverkade i flera böcker om samisk slöjd. Belönades med Hazeliusmedaljen 1936 för sina insatser inom folklivsforskning.
Studieresa 1890 till flera institutioner i Tyskland och Schweiz, genom resestipendium från Kungl. Musiakliska akademien. Dessutom flera kortare resor främst inom Norden, bland annat till internationella skolsångmötet i Köpenhamn 1905.