Gertrud Johanna Almqvist, gift Brogren Källa till mellannamn: SBL art Brogren, Erik.. Brukar i biografiska sammanhang kallas G Almqvist-Brogren, men tycks själv länge ha kallat sig vid enbart flicknamnet.
Född 1875-10-16 i Töreboda, Skarab. Län (SMOK) Död 1954-06-24 i Haga församl, Göteborg, under namnet Gertrud Brogren (källa: tjänsteman vid Göteborgs landsarkiv) Födelse- och uppväxtort: Födelseort Töreboda, f ö: Uppgifter saknas. Formuleringar om bönder och livet på landet i hennes recensioner i Idun 1910 tyder på att hon växt upp i lantlig miljö.
kulturella sfären -litt.kritiker/författarinna Huvudsaklig verksamhet fram till 1920 troligen: 1. Skönlitterärt författarskap 2. kulturjournalistik 3. litteraturkritik
Framträdde helt ung, knappast fullvuxen, med ett par tre arbeten som lät skymta betydande litterär begåvning (GA..i Idun 1910) Började tidigt medarbeta i olika tidn och tidskr o gjorde sig snart känd gm sina under signaturen Madame Sans Gêne, Madame Mère m fl publicerade artikelserier om franska förhållanden. Åren 1910-12 var hon litteraturanmälare i Idun (SMOK, Lu 1924). - Hade dessförinnan publicerat ett par noveller i Idun (GA..i Idun 1910) Som skönlitt förf slog hon igenom m Boken om Erland Höök, 1911, en roman fr Smålands fattigbygder. Andra verk bl a Det törstande folket, 1919, Den sällsamma resan, 1924. (SMOK) "Skriver i tidn o tidskrifter under signaturerna Mme Sans Gene, Mme Mere m fl", Lu 1924. "Artikelserierna Den franska kvinnan och Den svenska kvinnan i Sthlms Dagblad 1909, 1910", Lu 1924.
Pseudonymer: Madame Sans Gêne, Madame Mère m fl (SMOK, Lu 24) Molly Molander (1928.) Försörjning; Uppgifter saknas. Maken bör ha bidragit. Men efter hans död 1932 = ? Ekonomi: Uppg saknas
Genom släktnamnets förste bärare, kyrkoherden och teologie lektorn på Visingsö Harald Almqvist [EB] (1657-1711), lämnade dennes gren av släkten allmogen för prästeståndet. Under de fyra närmast följande generationerna är släkten att karaktärisera som en prästsläkt. Från och med Visingsöherden Harald Almqvists äldste son, landskamreraren Anders Almqvist [EBB], fick släkten också en under de följande generationerna tilltagande karaktär av ämbetsmannasläkt. .den av släkten Almqvists medlemmar som nått den allra mest framskjutna ställningen i samhället var Ludvig Theodor Almqvist [EBD AAL](1818-1884). Han tillhörde regeringen under tre konungar, bl a som civilminister och justitieminister. Hans domarkarriär kröntes med posten som president i Svea hovrätt och med inte mindre än tre utnämningar till ledamot av Högsta domstolen. Som en av dem som fått bekläda rikets allra högsta ämbeten blev han riddare av Serafimerorden och erbjöds - men avböjde - adel (Källa: http://www.almqvist.net/slaktforeningen/utbredning.html)
Far. Lantbruksingenjören Edvard Almqvist, f 1838 död 1895 (Lu 1924); ingenjören Edvard Teofil Almqvist, SBL art Brogren, Erik.. I ngt annat sammanhang kallas fadern agronom.
Mor: Thora Nordström, f 1839 död 1916 (Lu 1924)
Syskon: GA bör ha varit barn nr 3, att döma av beteckningen i släktutredningen på nätet ([EBD AAB Dc] - Har åtm en syster (GA, i Idun nr 1, 1910). Säkert vid namn Agnes, Sthlms adresskalender.
Farfar: kontraktsprosten och hovpredikanten Johan Magnus Almqvist [EBD AAB] ledamot av prästeståndet 1844-66 (källa http://www.almqvist.net/slaktforeningen/utbredning.html) Denne f 1799, enl NF. Farmor: ? Morfar: ? Mormor: ? = Uppgifter saknas Farfarsfar: kontraktsprosten och hovpredikanten Sven Johan Almqvist [EBD AA] ledamot av prästeståndet 1810-23, (källa http://www.almqvist.net/slaktforeningen/utbredning.html) (levde 1769-1843, enl NF)
Gertrud AB var släkt (källa: se ovan), är ej säker på hur men troligen syssling, med landskapsmålarinnan Ester Dorothea Almqvist, f. 1869 i Bromma. Föräldrar: kyrkoherden Knut Vilhelm Almqvist och Augusta Elisabet Svahn. Genomgick tekniska skolan i Stockholm 1888-91; studerade å Cederströms och Börjesons elevateljé 1892 -93, i Valand för Karl Larsson samt å konstnärsförbundets skola i Stockholm till 1896.(SBL, art Almqvist ED)
Ester Doroteas kusin Sven Alexander Almqvist var direktör för aktiebolaget Lindholmens arrendatorer 1 okt. 1892 samt för Lindholmens verkstadsaktiebolag mars 1894; ledamot av svenska livförsäkringsanstalten Tryggs överstyrelse från 1900; verkställande direktör för Göteborgs mekaniska verkstad (Götaverken) 1906-1910, (SBL, art densamme) De två ovan var brorsdotter resp brorson till Ludvig Theodor Almqvist (statråd, pres i Svea hovrätt mm, död 1884 - se ovan)..
Egen familj: Gift med förf Erik Brogren 14 april 1917 - (makens död) 1932, SMOK. (Denne tidigare, 1901-1916, gift med Karin Rezelius, f. 30 aug. 1865, 23 mars 1916, dotter till hovrättsrådet Karl Herman Rezelius (SBL)
Maken: Brogren, Per Axel Erik, 1871-1932. Författare (lyriker) och tidningsman (främst ägnat sig åt konst-, litteratur- och teaterfacket). Katolik. f. 28 juni 1871 i Stjärnorps församling (SBL) Död 1932, källa nätet. Föräldrar: kyrkoherden Jon Vilhelm Brogren och Karo-lina Lovisa (Louise) Ulrika Petersson. Elev vid Norrköpings h. allmänna läroverk ht. 1881; avlade mogenhetsexamen därstädes 5 juni 1889; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 14 dec. 1893; studerade konsthistoria i Berlin, Dresden och München 1897 och katolsk teologi vid prästseminariet i Eichstädt och vid universitetet i München 1899-1900; vistades i flera omgångar vid benediktin-klostret Andechs i Oberbajern, där han förberedde sig för verk-samhet inom romerska kyrkan; har företagit studieresor till Frankrike, Schweiz och Italien 1907 och 1920-21. Medarbetare i Morgon-posten, sedermera Göteborgs morgonpost 1904-07, Skånska afton-bladet 1907-10 och Östgöta correspondenten 1910-11; vistades 1911-17 i Stockholm och medverkade under denna tid i flera tid-ningar, bl. a. Aftonbladet, Stockholmstidningen och Stockholms dagblad; redaktör och utgivare av veckotidningen Biografen 1912 -13; ånyo anställd i Göteborgs morgonpost från 1921. Har erhållit Bonniers författarstipendium 1902 och understöd av Svenska akademien. B. tillhörde under uppsalaåren en poetiskt verksam kamratkrets, bland vars medlemmar märktes Karl Erik Forsslund och den tidigt hädangångne kyrkohistorikern Josef Helander och vars samlade litterära försök framlades i en vitter studentkalender med titeln "Vid årsskiftet" (1892). " I B:s hela pro-duktion kan man f. ö. avläsa stadier i en oavlåtlig andlig kamp, kastningar i livskänsla och livserfarenhet, alla dock graviterande åt en allt fastare förankring i den trosövertygelse, där han efter sin sturm und drang och med en hos konvertiter icke sällsynt känslo-intensitet finner sig ha nått ett fäste." (SBL, art Brogren, Erik, 1926) -Maken död 25/12 1932, enl Sv förflexikon 1942.
Enligt Lu 1924 guvernantundervisning, språkstudier i Frankrike och Schweiz. Certificat d'etudes francaise, Sorbonne 1906. Studerade vid Sorbonne 1905-06 (smok). "Använt de senare åren till fördjupade studier, huvudsakl utomlands" och därunder ett par terminer vid Sorbonne, art GA.. i Idun 1910.
Uppgifter saknas. Det ser ut att funnits ett visst ärvt socialt kapital (se ovan). Maken och hans umgänges- och yrkesvänner kan ha bidragit.
Uppgifter saknas, gissninsvis litet-inget Ledamot av Sällskapet Nya Idun 1903 (källa: förteckn i Sällskapet Nya Idun, 1914/1925) Ledamot av Sveriges Författareförening 1912 (Julén 1968)
Gissningsvis litet. Feminist, men en mkt måttfull och avvaktande sådan, enl artikeln GA. i Idun nr 1 1910. Enl samma källa var det den beundran hon kände för de ryska studentskorna vid Sorbonne ca 1905 som gjorde henne till "feminist". Uppskattar Rosa Mayreders syn på kvinnligt-manligt, dvs ung. att i de utvecklade samhällena handlar det om människa, inte man-kvinna (jfr det tidiga FBFs positition, enl Manns 1997). "De individuellt differentierade kvinnorna veta, att deras inre inte finns klarlagt i någon sorts ny uppslagsbok, och att de lika ofta finna sig i andlig släktskap med en person af motsatt kön som med en af sitt eget." (G A i recension i Idun 1910, s 194)
Publicerat sig i tidskr Rösträtt för kvinnor. I nr 8 1912 med art Käthe Schirmacher : Das rätsel Weib, i nr 9-10 1912 med art. Martyrer. Källa: http://www.ub.gu.se/samlingar/kvinn/digtid/04/1912/
Gissningsvis litet (obs: se anmärkning i kapbeskr över Annie Åkerhielm!) I egenskap av Sthlms Dagblads kvinnliga stipendiat publicerat art.serien om Den franska kvinnan i Sthlms Dagblad, ( GA..Idun 1910.) Artikelserierna Den franska kvinnan samt Den svenska kvinnan i Sthlms Dagblad 1909, 1910, enl Lundström 1924. Efterträdde 1910 Marika Stiernstedt som litteraturanmälare i tidningen Idun. ( GA..Idun 1910). Recenserade där i "Spalten om böckerna" regelbundet nyutkommen svensk skönlitteratur, främst av manliga författare (t.ex. Hjalmar Bergman, Sven Lidman, Olof Högberg, Algot Ruhe, Melsted). Men äv "kvinnolitteratur", som böcker av Rosa Mayreder, dansk bok om Kvinnan.
Hennes välskrivna recensioner (jag har läst i Idun 1910), där hon främst recenserar nyutkommen svensk skönlitteratur av manliga författare, är hållna i en distanserad och ibland lätt syrlig ton. Bedömningarna är nyanserade, dvs mycket både - och, både uppskattning och negativa omdömen för ett och samma verk. Ibland med hänvisning till olika typer av läsare. Möjligen tenderar hon att mer helhjärtat bedöma kvinnliga förf positivt.
Enl telsamtal 28 jan 04 med tjänsteman vid Göteborgs landsarkiv finns Gertrud Brogren, död 24 juni 1954 i Haga, Göteborg, inte med i registret över bouppteckningar 1954-1964. Miss i registreringen, troligen. El ingen bouppt gjord?? - Makens bouppteckning ej tillgänglig i Sthlm.
Med i Sv Män och kvinnor, Hedberg & Arosenius 1914, Lundström 1924 Rätt okänd.
http://www.almqvist.net/slaktforeningen/utbredning.html) http://www.ub.gu.se/samlingar/kvinn/digtid/04/1912/