Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.


URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-lindhagen-anna.htm

Content created by ?

 

1. Kapitalbeskrivning, Lindhagen, ANNA Jacobina Johanna

1.4. SOCIALT URSPRUNG

Flickorna Schönmeyrs föräldrar var häradshövding Carl Martin Schönmeyr och hans hustru Johanna Sebenius.

1.7. SOCIALT KAPITAL

Både på fädernet och mödernet finns jurister i höga positioner, farfar var komminister och dog av slaganfall i predikstolen 1839, farfars bröder var läkare, matematiker och sekreterare i Vetenskapsakademin, inspektor vid realläroverket på Norrmalm (öka realämnenas andel var strävan); således finns alla de tre klassiska professionerna representerade på farssidan. Bland kusinerna kan nämnas skådespelare, lektor i matematik och fysik, pedagog med samma namn, sjuksköterska, läkare, författare och översättare. Släktens samlade utbildningskapital är stort men hennes eget relativt litet. Dock har hon en fullständig grundutbildning och en yrkesutbildning. - Bröderna var jurister, borgmästare, kansliråd och ordf. i Arbetsdomstolen. Familj och släkt betydde mycket. Fadern var den som lade förslaget till ny stadsplan 1866 efter resor till Paris och Bryssel för att studera deras etablering av esplanader, breda gator, husens höjd för att släppa solen till gatunivån etc. Vistelser i Ångermanland, på Angsta, som var en gård morfar ägde, förekom ofta om somrarna. Brodern var liberal, liksom inledningsvis fadern, båda i A.K. och senare i F.K . Brodern Carl Albert i riksdagen totalt 1897-1940, blev alltmer radikal och inträdde i socialdemokratiska partiet 1909, motionerade 1912 om republik. Båda satt likaledes i stadsfullmäktige. Båda arbetade för förbättrade eller nya lagar ang. ordningsstadga i städer, brandstadga, hälsovårdsstadga 1874; brodern för vidmakthållande av jordbruknäringen i Norrlands skogsbygder med bl.a. förslag till förbud för bolag att förvärva jord samt vanhävdslagar för skogsindustrins gårdar. Ivrig förespråkare för kvinnlig rösträtt, arbetade för internationell fred och för "samvetspolitik" i st f intressepolitik och för sociala välfärdsåtgärder av skilda slag. Motionerade i riksdagen för utredning av den kvinnliga sjukvårdspersonalens utbildnings- och arbetsförhållanden 1911, resulterade i utredningen 1912-16.

1.8. ORGANISATIONSKAPITAL

styrelseledamot i Stockholms F.K.P.R.(förening för kvinnans politiska rösträtt) 1902-16,
värdinna för några av stadens arbetarbostäder i Hjorthagen 1902-
Ledamot av styr. för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1911-28.
Ledamot av styr för Bildningsföbundets bokfömedlingsbyrå 03-15
V ordf i Radikala klubben 05-12
Redaktör för Morgonbris 1911-16
Stadsfullmäktige 1911-23.
Ledamot av styr för Samfundet för hembygdsvård 1916-
Styrelsen för rättshjälpsanstalt 16-28, för Eira sjuhus 17-,
Ledamot av Sth folkskoledirektion 20-29, av Skönhetsrådet 21-
I styrelsen för Rädda Barnen från start och dess ordf. åren 1922-27.
Ledamot av Stockholms skönhetsråd genom sin önskan att bevara kulturellt värdefulla miljöer. Särskilt söder var hon förtjust i. Bildade Föreningen Stigberget 1929 och var dess ordförande.
Ledamot av stadsplanenämnden från 1921.
Initiativtagare
till Stockholms koloniträdgårdar 1904 och ordf. i sådan förening från 1906-21. då staden övertog verksamheten. Redan 1907 fanns det koloniträdgårdar på sex ställen i staden bl.a. i Eriksdalslunden och Fredhäll.
I CSA:s berättelse till styrelsen till årsmötet den 22 maj 1914 finns 25 föreningar anslutna bl.a. föreningen Hem för arbeterskor med Gerda Meyerson, Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm med Anna Lindhagen. I CSA:s styrelse bl.a. GMeyerson, Anna Whitlock och Kerstin Hesselgren.

1.9. POLITISKT KAPITAL

Från 1902 deltar hon som styrelseledamot i FKPR, föreningen för kvinnans politiska rösträtt fram till 1916. När hon 1915 lämnade rösträttsrörelsen till Emilia Bromé hade hon ordnat 46 möten, 133 styrelsemöten blott i denna enda förening. Säkerligen påverkad av broderns politiska ställningstagande 1909, inträdde AL i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1911 och blev samtidigt redaktör för dess månatligt utkommande tidning Morgonbris. I denna värld full av politiska ställningstaganden "för medborgaren" och för en bättre miljö för alla människor, fick sannolikt AL mycket näring. Hon värnade om barns och ogifta kvinnors ställning, för fred och samarbete, för kvinnors organisering och rösträtt, Till det första offentliga mötet 1902 i rösträttsfrågan var hon initiativtagare och höll även inledningsanförandet. 1911 inträder hon i stadsfullmäktige där hennes första motion tog upp frågan om "planerade gårdar i den stockholmska stenöknen - ett förslag som på sina håll betraktades som ett excentriskt hugskott." 1917 lämnar hon in en motion om fridlysning av blåsippor. Naturintresset grundlades i tidig barndom där hon, i innerstan, omgavs av stora trädgårdar, stall och vagnshus. …"hon hade framför allt ett ömt, förälskat öga för dessa små bortglömda idyller och de rörande hjälplösa små hus av trä eller sten, som glömt sig kvar i den uppväxande storstadens stenöken." Hon inspireras att etablera koloniträdgårdsrörelsen ffa från Skåne och Danmark och den första bildas 1904. Hon var själv ordf. i en sådan förening 1906-21, då staden övertog ansvaret. Sökte påverka myndigheterna att ge tjecker och polacker en fristad i Sverige i mellankrigstiden och under andra världskrigets första år. Tog initiativ till en insamling för Belgiens barn som inbringade osannolika 200.000 kr.

1.14. EKONOMISKT KAPITAL, BOUPPTECKNING

Bouppteckningen visar att hon hade en stuga Stora och Lilla Sandböte i Ornö socken, som testamenterades som naturreservat till en nybildad stiftelse, där helst en representant för Stockholms högskolas geografiska institution och en ledamot av styrelsen för Svenska Naturskyddsföreningen, skall ingå. Kraven preciseras. Den ursprungliga naturen skall bevaras, inga tillbyggnader på huvudbyggnaden får ske, möjligen kan några små hus få uppföras, ingen skadegörelse får ske på växt- och fågelliv och ingen skogsavverkning får ske. AL skriver vidare att "Som naturskydd räknar undertecknad också att å ön eller vid dess stränder ej får utföras grammofonmusik." Stor andel av boet tillfaller Föreningen Stigberget som förvaltar Borgarrummen på Fjällgatan 34, där man fortfarande kan se många av hennes tillhörigheter. Begravningskostnader: 1.555 kr. Bouppteckningen slutar på 12.247,59 kr. Dödbodelägare är broder Carl, f.d. borgmästare och avlidna broder Albert Israels 2 söner och en dotter. Testamente upprättat april 1937.

1.15. EFTERMÄLEN

Finns med i SBL, Svenska män och kvinnor 1948, A&H 1914, ej med i Linder. I Dagens Nyheter 16 maj 1941, dvs. dagen efter dödfallet, finns en dödsruna på en och en halv spalt, undertecknad Z. Hon sörjs av styvmodern Elin L, brodern Carl, halvbrodern Arthur, svägerskan Hedvig, änka efter Albert samt brorsbarn. SvD 16 maj 1941. AL avled igår på Ersta sjukhus, 71 år gammal. "barnens riddare", "barn och ensamstående mödrar", barnavårdsinspektör, ordf. i Rädda Barnen 22-27. 1902-15 sekr. och ordf. i Sth föreningen för kvinnans politiska rösträtt, hon "älskade lidelsefullt sin födelsestad .... hon hade framför allt ett ömt, förälskat öga för dessa små bortglömda idyller och de rörande hjälplösa små hus av trä eller sten, som glömt sig kvar i den uppväxande storstadens stenöken." Vidare beskrivs hur hon medverkat till att ny barnavårdslag infördes 1917, att hon var världsmedborgare. Sörjes närmast av brodern Carl L och halvbrodern f.d. justitierådet Arthur L

1.15.1. PUBLIKATIONER

1901: "Ett besök i Stockholms asyler för husvilla" s. 43-47 i Social Tidskrift, 1. //Om fattigvårdsnämndens nystartade asyler för ensamstående mödrar. Ff välkomnar dessa hemliknande tillskott till de baracker som hittills varit enda bostadsmöjlighet för husvilla. Sökord: bostad, fattigvård, moderskap, ogift moder.//
1903: "Samkväm i Stockholm för kvinnor från olika yrkesområden, en 11-årig verksamhet" s. 56-58 i Social Tidskrift 3, 1903. //Tolfternas verksamhet som främjat kontakt mellan kvinnor från olika klasser + kulturellt och andligt innehåll till arb. klassens kvinnor. Keys initiativ och Amalia Fahlstedts arbete omskrivs med värme. /folkbildning, tolfterna//
1904: "Tjänarinnefrågan" s15-18 i Social Tidskrift, 4. //Tjänarinnornas behov av facklig organisering. Ett förslag till program och stadgar för en tjänarinneförening presenteras. /facklig organisering, tjänarinnefrågan//
1904: "Några tankar med anledning af Ellen Keys Lifslinjer och därom gjorda uttalanden s. 373-377 i Social Tidskrift,4. //Bemöter kritik som Key fått av Ebba Westerbergs, Ernst Linjedahs och Glaukons artiklar i tidskiften s.å. /erotik, kärlek, sedlighet//
Replik till ovanstående av Ernst Linjedahl; Ellen Key-frågan, en replik s. 421-423 i Social Tidskrift.4, 1904. //Bemöter AL att han alls inte feltolkat Key. sakord: som ovan//
1909: "Ellen Key, till 60-årsdagen (11 dec. 1909), några tankar om hennes författarskap" s. 144-146 i Tiden, 1, häfte 11. //Förslag att ge ut Keys författarskap i småskrifter bl.a. Livslinjer, där kapitlet Rätten till moderskap ses som viktig för kvinnofrågan. /kvinnoemancipation, kvinnofrågan.//
1913: Från försumliga försörjare och om barnpensionering recenseras s. 333-334 i Social Tidskrift,13. //Boken beröms för att vara "ett välkommet väckelsens rop" i fråga om fäders svaga ekon. ansvar för barn u.ä. Förslag till lagstiftn inom området i Norden presenteras. /litt.kritik, moderskap, ogift. moder, underhållsbidrag, barn u.ä.//


Clickable SEC logo   Sociology of Education and CultureUppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 3 July, 2016