Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.


URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-hierta-anna.htm

Content created by ?

 

1. Kapitalbeskrivning, Hierta-Retzius, Anna

1.3. SOCIALT URSPRUNG

FARS OCH MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Fader: Lars Johan född 23 jan 1801 i Uppsala, död 20 nov 1872 i Klara, Sth. Mder: Wilhelmina f. Fröding (1805-1878), grosshandlardotter från Göteborg. Se vidare Ebba Lind af Hagebys kapitalbeskrivning

ANTAL SYSKON, KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN

Med i boet förde LJHi en dotter Carin som uppfostrades i hemmet som fosterdotter, född 1833. G.m. Fritz von Rothstein 1856, blir chef för ljusfabriken i 5 år, senare lantjunkare. Dock revisor och delägare i LSAB. Hedvig f. 1834, ogift, något klent begåvad. Bertha f. 1836, g.m. Pontus Kleman med en dotter Bertha, f. 1857, gift Erik Nordenson Clara f. 1839, g.m. Ludvig von Platen * Ebba f. 1840 g.m. Anna f. 1841, g.m. Gustaf Retzius Dessutom var LJHi far till Edvard Faustman, f. 1852vars mor var Wendela Hebbe

EGEN FAMILJ

G.m. professor MD Gustaf Retzius 1876 (AR var då 35 år). Hon hade avvisat många friare att modern blev bekymrad. Hon skriver i ett brev: "Anna, den yngsta, är en ovanligt begåvad och söt flicka. Som Hedvig, har hon inte velat gifta sig. Hon har avböjt så många frierier som hennes föräldrar i högsta grad skulle ha tillstyrkt, men hon säger som Fredrika Bremer att hon inte känner äktenskapet som någon kallelse. Jag tror hon är rädd för dess vanliga följder. Flera av hennes unga väninnor har dött i barnsäng. Eftersom hon är förtjust i barn, har hon grundat skolor för fattiga flickor i Stockholm."

Gustaf R 1842-1919, kom i kontakt med professor Axel Key vi Karolinska Institutet. Key blev mentor och de samarbetade om nervsystemets och bindvävens anatomi och fick vetenskapliga priser som gjorde dem båda namnkunniga internationellt. Han disputerade i Lund 1871 och blev först professor i histologi 1878, den första i sitt slag i landet och senare professor i anatomi vid KI. 1888 beslöt riksdagen att inrätta en professur i oftalmologi. KI hade då två docenter i ämnet, Erik Nordenson, systerdottern Berthas make, och Johan Widmark, och båda sökte tjänsten. Båda var väl skickade i ämnet men allmänt ansågs Nordenson som den som skulle få tjänsten. Widmark fick dock förord varpå Nordenson protesterade i en inlaga på över 100 sidor, som också översattes till tyska. En omfattande pressdebatt förekom och bland annat skickades en massadress från svenska läkare till Kungl. M:t till hans förmån. Oskar II tillsatte slutligen 1891 Widmark, vilket fick genklang i delar av samhället. Ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg vägrade kontrasignera kungens beslut, eftersom han ansåg att Nordenson skulle ha förordats, och avgick i protest. Två professorer vid KI avgick också - P. Wising och G. Retzius - och avgick även ur KI:s lärarkollegium. Under denna s.k. oftalmologiska professorsstriden som varade i tre år, upplöstes många vänskapsband mellan läkare, i Sverige men även internationellt. Därefter levde GR på familjen Hiertas pengar, blev privatforskare, med utlandsresor och kongresser. Han hann med en myckenhet av forskning. Även populärvetenskap med Key, intresserad av arkeologi, geografi, rasbestämning av svenska folket. GR ansågs som politiskt liberal, åtminstone i AB, och konservativ moralist. Hans och makans sedlighetsnit var beryktat. I 50 år forskade GR men 1916 tröttnade ha pga. sjukdom, krig etc. Han dog 1919.

1.6. SOCIALT KAPITAL

Massor. Ingår i Curmans "mottagningar" och "salonger" där de träffar Eskil och Hanna Vinge, skapare av Handarbetets vänner, Artur Hazelius, Oscar och Agda Montelius, konstakademins praeses Ivar Afzelius, Oskar Sandahl (uppfinnare av Sandahls klocka som var en inhalationsapparat för bröstsjuka), Gösta Mittag-Leffler, Carl G Laurin förutom kvinnorörelsens grandes dames: Sophie Adlersparre, Ellen Anckarsvärd, Fredrika Limnell och Rosalie Olivecrona. Paret Retzius hade även egna mottagningar på Drottninggatan 110 i Spökslottet. Dock förekom där aldrig musik som hos många andra. Hos Curmans var det i stort sett samma personer som syntes, medan det i Spökslottet var mer varierat. Här var Karolinska Institutet och Stockholms högskola väl representerat, nota bene, före den oftalmologiska striden 1888-91, se ovan. Olika personer föll i onåd hos paret Retzius om de begått någon, i deras ögon, "moralisk förvillelse". En familj som länge umgåtts där hade i sitt hem mottagit en svenska som var gift med en tysk socialist; herrskapet Retzius uteslöt därefter familjen ur umgängeskretsen. Förutom vetenskapens företrädare fanns här socialt intresserade personer. Mottagningarna gavs ibland för att hedra en särskild gäst: "professor Sonja Kovalevska har lovat komma" eller "för att fira Nansen" som just återkommit från sin skidfärd över Grönland. En annan gång hedrades sångerskan fru Eva Nansen, med en stämningsfull fest, då maken ånyo var på polarfärd där hon sjöng Syng mig hjem med ord av B Björnson. Den 23 februari 1887 efter uppslag av Curt Wallis, bildades en sammanslutning "till nytta och nöje för intellektuellt intresserade personer" de flesta redan aktiva i Idun eller Sällskapet Nya Idun. Här ingick bl.a. Retzius, Lind af Hageby, Leffler, Viktor Rydberg, Gyldén, Hildebrand, Karolina Widerström, Rossander, Vinge, Tham, Lesche, Levertin, Linder. Umgänget med professorer vid KI var intensivt - före brytningen. Karolinerna kallades bl.a. Key, Retzius, Nordenson, Wallis, Medin och Tigerstedt. De ingick även i De tretton som senare blev De sjutton för att dryfta både vetenskapliga och tidsaktuella frågor. Både Key och Retzius liksom Wallis och Tigerstedt bröt förbindelserna efter professorsstriden 1891.

1.11. BOUPPTECKNING, UTMÄRKELSER OCH EFTERMÄLEN

1907 Illis Quorum, guldmedalj och grand prix vid utställningen i Paris 1900, i Liège 1905 och i Aten vid International Exposition för folkuppfostran. Bouppteckning 1925-936; 1926-350 (tillägg). Finns i SSA - skall studeras 2 dec. 2003.


Clickable SEC logo   Sociology of Education and CultureUppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 3 July, 2016