This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/.



URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-05-ht.htm

Vetenskapliga traditioner
Föreläsningsserie hösten 2005 i anslutning till kursen Lärares Arbete B

TOC

 

Föreläsningarna "Vetenskapliga traditioner" ingår i delkursen "Vetenskaplig verksamhet" inom Lärares arbete B. Även alla andra intresserade är välkomna.

Ansvariga för föreläsningsserien är professor Donald Broady och doktorand Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>, båda verksamma vid ILU. Kontakta någon av dem om du undrar över något.
 
Föreläsningarna inträffar vissa torsdagar kl 16.15-17.30 i Aulan, Institutionen för lärarutbildning (ILU), Seminariegatan 1, Uppsala. Det är lämpligt att vara i god tid om du vill vara säker på att få plats. Om det kommer fler än aulan rymmer, gäller principen först till kvarn, dvs. de sist anlända får inte plats.
 
Fyra föreläsningar ordnas under höstterminen, se schema nedan. Välj de två som intresserar dig mest (du är förstås välkommen till fler om du vill). Om var och en av dessa två föreläsningar ska du skriva en mycket kort redogörelse, bara en A4-sida, där du försöker karaktärisera det slags forskning som föreläsningen handlat om.
 
Se även:


Schema ht 2005

 

Föreläsning 1, torsd 15 sept kl 16.15-17.30: Utbildningssociologisk forskning

Ida Lidegran: "Vilka elever väljer vilka gymnasieutbildningar i Uppsala?"

Ida Lidegran är doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet

Lästips:

Donald Broady (red.), Skolan under 1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier, 2000
- PDF-version (4625 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf>
- HTML-version av inledningen <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27-inledn.html>

Ida Lidegran, Uppsala - en akademiskt dominerad gymnasieskola (SEC Report 34, prel version, 2004)
PDF-version (976 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lidegran-040929-sec34-gy-uppsala.pdf>

***

Föreläsning 2, torsd 22 sept kl 16.15-17.30: Utbildningshistorisk forskning

Esbjörn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets födelse"

Esbjörn Larsson är doktorand i historia vid Uppsala universitet.

Presentationen från föreläsningen:
PDF-version (94 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-050922-utbsystemets-tillkomst.pdf>

Lästips:

Esbjörn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets födelse - olika perspektiv på den svenska läroverksutbildningens utveckling under 1800-talet", i Forskningsfronten flyttas fram, red. Hans Albin Larsson, Bromma, 2003.
PDF-version (183 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-03-sv-utbsystemets-fodelse.pdf>

Esbjörn Larsson: Manligt och omanligt på Karlberg. En studie av pennalistiskt våld inom Kungl. Krigsakademiens kadettkår. Utbildningsvetenskapliga doktorandrådets forskningsdag den 10 maj 2004, ILU, Uppsala universitet.
PDF-version (314 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-040510-manligt-karlberg.pdf>


Esbjörn Larsson: Självverksamhet och självsvåldigt agerande. Manlighet i norm och praktik vid kadettutbildningen på Karlberg under perioden 1792-1866, Sessionen "Manligt och kvinnligt i uppfostran och utbildning - normer och praxis 1700-1900", Svenska Historikermötet 2005, Uppsala 22-24 april 2005.
PDF-version <http://www-conference.slu.se/historiker2005/program/Utbhistoria/p40larsson.pdf>

***

Föreläsning 3, torsd 3 nov kl 16.15-17.30: Psykologi

Ann-Margret Rydell: "Barns relationer med lärare och kamrater"

Ann-Margret Rydell är univ.lektor, Institutionen för psykologi. Hon forskar om utvecklingspsykologi och psykopatologi.

Lästips:

Rydell et al, "Representations of attachment to parents and shyness as predictors of children's relationships with teachers and peer competence in preschool", Attachment and Human Development, 7, 2005, p. 187-201.
(PDF-version tillgänglig i Carolinas tidskriftsdatabas)

Henricsson & Rydell : Elementary school children with behavior problems: Teacher-child relations and selfperceptions. A prospective study", Merrill-Palmer Quarterly, 50, p. 111-138.
(PDF-version tillgänglig i Carolinas tidskriftsdatabas)

***

Föreläsning 4, torsd 17 nov kl 16.15-17.30: Mikrosociologisk forskning om barn och unga

Ann-Carita Evaldsson: "Yngre skolbarns samspel och identitetsarbete (genus, etnicitet, klass etc.) i kamratgruppen"

Ann-Carita Evaldsson tillträde den 1 juli 2005 en professor i pedagogik vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Hon kommer närmast från Tema K vid Linköpings universitet. Hennes forskning kan kallas mikrosociologisk och berör etnicitet, genus, klass och barns perspektiv.

Powerpointpresentation från Ann-Carita Evaldssons föreläsning 17 nov 2005.
(78 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-evaldsson-051117-kamratkulturer.ppt>

Lästips:

Ann-Carita Evaldsson: "Språkbruk och alternativa kamratkulturer bland barn i miljonprogramsförorter", s. 74-90 i Interaktion i pedagogiska sammanhang, red. Sverker Lindblad och Fritjof Sahlström, Liber, Stockholm 2001.


Tanken med föreläsningarna

Syftet med föreläsningsserien är att lärarstudenter ska få inblickar i den livaktiga forskningen i Uppsala om utbildningsvetenskapliga frågor, dvs. frågor som berör bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande. Sådan forskning pågår inom många olika ämnen och vid många av universitets institutioner, alltifrån studier av fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livsåskådningsstudier vid Teologiska institutionen. Vid Institutionen för psykologi intresserar man sig för ADHD-barn och andra s.k. bokstavsbarn. Vid Historiska institutionen pågår en rad avhandlingsarbeten om utbildningens historia. Lingvisterna undersöker klassrumsspråket. Pedagogerna vid Pedagogiska institutionen och vid ILU undersöker klassrumsinteraktionen, skolreformerna, skolans och högskolans sociologi och IT i utbildningen. En hel del didaktisk forskning förekommer både vid ILU och andra institutioner, och didaktik har nyss blivit ett eget examensämne vid universitet. Det finns mycket mer.

Föreläsningsserien om forskningstraditioner ger dej tillfälle att möta några få bland alla dessa forskare och du får förstås bara glimtar av allt som pågår. Men under den övriga lärarutbildningen kommer du att erbjudas möjligheter till fördjupningar i någon eller några forskningstraditioner som du blir nyfiken på. Försök gärna själv ta reda på mer, till exempel genom att ta del av artiklar och rapporter från någon forskargrupp, eller genom att besöka öppna föreläsningar vid någon institution eller någon doktorsdisputation (alla disputationer är öppna för alla intresserade). Försök gärna hitta ett område inom vilket du så småningom kan tänka dig att skriva ditt examensarbete, kanske med handledare från någon forskningsmiljö som du tycker verkar spännande. Under vissa betingelser kan examensarbetet genomföras som en C-uppsats i något ämne. Du kanske till och med har lust att förbereda dig för att i framtiden eventuellt söka till någon forskarutbildning.

I den obligatoriska utbildningen ingår att du ska besöka två föreläsningar som du själv väljer. Om var och en av dessa två föreläsningar ska du skriva en mycket kort redogörelse, bara en A4-sida, där du försöker karaktärisera det slags forskning som föreläsningen handlat om.


Examinationsuppgift: lämna in korta redogörelser

Föreläsningarna (föreläsningarna 1−4) behandlar olika vetenskapliga traditioner. Du skall skriva en kort redogörelse för två av dessa föreläsningar (valfritt vilka). Du skall:
Ange vilka av föreläsningarna 1−4 du tagit del av.
Välja två av föreläsningarna att redogöra för.
Skriva en redogörelse för var och en av de två valda föreläsningarna där du försöker karaktärisera det slags forskning som föreläsningen handlat om.
Dina svar på punkterna ovan sammanställer du i ett Word-dokument. Behandla varje fråga/delfråga under en egen rubrik. Varje redogörelse skall omfatta 1000−1500 tecken inklusive mellanslag. Infoga sidbrytningar så att varje redogörelse börjar på en ny sida. Dokumentet skall ha filnamnet:
Efternamn_Förnamn_årmåndag VV3T HT2005 TRADITIONER
Du skickar det till Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se> samt till ida.lidegran.uu@analys.urkund.se

Glöm inte att skicka in uppgiften i tid!

De skriftliga redogörelserna bedöms som godkända eller som inte godkända.


Du som tidigare examinerats
behöver inte göra om det

Om du hösten 2004 eller våren 2005 genomfört och examinerats på momentet Vetenskapliga traditioner (där föreläsningarna Vetenskapliga traditioner då ingick) behöver du inte lämna in några redogörelser. Kontakta i så fall Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se> som noterar att du är klar.
Du är naturligtvis ändå varmt välkommen att ta del av höstens föreläsningsserie.


2006-01-12

Kommentar till inlämnade redogörelser ht 2005

Det har varit roligt att läsa era inlämningar på momentet Vetenskapliga traditioner. Eftersom ni inte har haft mer än 1 500 tecken på er för varje föreläsning, har det krävts effektivitet i er karaktäristik av föreläsningarna. Somliga av er har lyckats mycket bra med att i få ord med god precision beskriva de olika forskningstraditionerna. En del av er har skrivit synnerligen korta texter vilket resulterat i väl magra inlämningar med alltför generella formuleringar. Jag tycker även att många av er i lite för stor utsträckning använt föreläsarnas PowerPoint-presentationer i stället för att på ett mer självständigt vis sammanfatta föreläsningarna.

Höstens omgång av Vetenskapliga traditioner har bestått av fyra tydligt olika forskningsansatser (utbildningssociologiskt, utbildningshistoriskt, psykologiskt och mikrosociologiskt). De fyra forskningstraditonerna skiljer sig åt vad gäller vilka frågor som ställs, vilka metoder som används och vad det är för typ av resultat man får. Av era inlämningar att döma har olikheterna framgått av föreläsningarna.

Ida Lidegran


URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-05-ht.htm
Created by Donald Broady. Last updated12 Jan 2006
Back to SEC home page

*


This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive