FFO analyser 2006-05-10

Av Sverker Lundin sverker@dei.se

Vännätverk

Det verkar fungera bra att dela in kvinnorna i grupper baserat på hur många föreningar de är med i. Här följer en sekvens bilder där allt fler kvinnor inkluderas i nätverket. Man kan "expandera" rubriker som inte ser ut att innehålla någon text, genom att klickan på det som ser ut som en halv pil nedåt, längst till höger bredvid rubriken.

Vännätverk, minst 7 typer av föreningar

Vännätverk, minst 6 typer av föreningar

Vännätverk, minst 5 typer av föreningar

Vännätverkt, minst 4 typer av föreningar

Här följer samma succesiva utökning av nätverket, fast med grafer som visar föreningsdeltagande istället för vänskapsband:

Vännätverkt, minst 2 typer av föreningar

Föreningsdeltagande

Minst 6 typer av föreningar

Minst 5 typer av föreningar

Minst 4 typer av föreningar

Minst 3 typer av föreningar

Minst 2 typer av föreningar

Vännätverk, undersökning av civilståndets betydelse

Vännätverk, minst 4 typer av föreningar

Här kan man möjligen urskilja två kluster av gifta kvinnor; ett där Anna Hierta-Retzius intar en central roll, med Bertha Nordenson, Ebba Lind af Hageby, Fredrika Limnell, Sophie Adelsparre och Gurli Linder (alla känner Anna Hierta-Retzius), och ett mindre tydligt kluster som utgörs av de fyra kvinnorna Gurli Linder, Marika Stiernstedt, Mia Leche-Löfgren och Vera von Kraemer. Gulli Petrini och Emilia Broomé intar intar centrala positioner i vän-nätverket dock utan att ha kontakt med någon annan gift kvinna som är med i minst fyra föreningstyper.

Vännätverk, minst 3 föreningstyper

Här är alltså det "tätare" kluster kring Anna Hierta-Retzius man kunde identifiera ovan här placerat upp till höger. Den grupp gifta kvinnor som eventuellt kan särskiljas från detta kluster utgörs nu bara av Vera von Kreamer , Mia Leche-Löfgre och Marika Strienstedt, där Vera bara känner de övriga två, och ingen annan som är med i minst tre föreningstyper. Övriga gifta kvinnor har ett vännätverk av både gifta och ogifta kvinnor. I materialet är knappt 40% gifta.

Vännätverk, minst 2 föreningstyper

Kerstin Bohman, Augusta Lundin, Elisabeth Lind exkluderade, eftersom de inte har några kontakter bland dessa kvinnor (minst 2 föreningstyper). Här är alltså det "tätare" kluster kring Anna Hierta-Retzius man kunde identifiera ovan här placerat upp till höger. Den grupp gifta kvinnor som eventuellt kan särskiljas från detta kluster utgörs nu bara av Vera von Kreamer , Mia Leche-Löfgre och Marika Strienstedt, där Vera bara känner de övriga två, och ingen annan som är med i minst tre föreningstyper. Övriga gifta kvinnor har ett vännätverk av både gifta och ogifta kvinnor. I materialet är knappt 40% gifta.

Föreningsdeltagande, undersökning av civilståndets betydelse

Föreningsdeltagande, minst 4 föreningstyper

De man istället använder föreningsdeltagande för att gruppera kvinnorna framträder två andra kluster; ett centrerat kring föreningen för gifta kvinnors eganderätt (FGKE) med Amanda Kerfstedt, Gurli Linder, Bertha Nordenson, Ebba Lind af Hageby, Sophie Adelsparre, Fredrika Limnell och Anna Hierta-Retzius, och ett annat, mindre tydligt, centrerat kring Frisinnade kvinnor (FRIKVI) med Gulli Petrini, Gerda Kjellberg, Mia Leche-Löfgren, Elin Wägner och Emilia Broomé. En rad föreningar framträder tydligt som dominerade av gifta kvinnor; Heimdall, Föreningen för vård av sjuka i fattiga hem (FVSIFH), Handarbetets vänner (HANDVAV), Bikupan, Stockholms läsesalong (STHLMLAS). I följande lista är föreningarna sorterade efter deras andel gifta kvinnor:

Föreningsdeltagande, minst 3 föreningstyper

De man istället använder föreningsdeltagande för att gruppera kvinnorna framträder två andra kluster; ett centrerat kring föreningen för gifta kvinnors eganderätt (FGKE) med Amanda Kerfstedt, Gurli Linder, Bertha Nordenson, Ebba Lind af Hageby, Sophie Adelsparre, Fredrika Limnell och Anna Hierta-Retzius, och ett annat, mindre tydligt, centrerat kring Frisinnade kvinnor (FRIKVI) med Gulli Petrini, Gerda Kjellberg, Mia Leche-Löfgren, Elin Wägner och Emilia Broomé. En rad föreningar framträder tydligt som dominerade av gifta kvinnor; Heimdall, Föreningen för vård av sjuka i fattiga hem (FVSIFH), Handarbetets vänner (HANDVAV), Bikupan, Stockholms läsesalong (STHLMLAS). I följande lista är föreningarna sorterade efter deras andel gifta kvinnor:

Föreningsdeltagande, minst 2 föreningstyper

De man istället använder föreningsdeltagande för att gruppera kvinnorna framträder två andra kluster; ett centrerat kring föreningen för gifta kvinnors eganderätt (FGKE) med Amanda Kerfstedt, Gurli Linder, Bertha Nordenson, Ebba Lind af Hageby, Sophie Adelsparre, Fredrika Limnell och Anna Hierta-Retzius, och ett annat, mindre tydligt, centrerat kring Frisinnade kvinnor (FRIKVI) med Gulli Petrini, Gerda Kjellberg, Mia Leche-Löfgren, Elin Wägner och Emilia Broomé. En rad föreningar framträder tydligt som dominerade av gifta kvinnor; Heimdall, Föreningen för vård av sjuka i fattiga hem (FVSIFH), Handarbetets vänner (HANDVAV), Bikupan, Stockholms läsesalong (STHLMLAS). I följande lista är föreningarna sorterade efter deras andel gifta kvinnor:

Från ovanstående bild framgår det att vad som förenar klustret kring Föreningen för Gift Kvinnas Eganderätt också är att bara relativt få av dessa kvinnor är medlemmar i Idun. Det kluster som kunde urskiljas redan i den "lilla" vännätverksgrafen, med Vera Kraemer och Marika Striernstedt ses här förenas av Sveriges Författareförening. Andra föreningar som ligger i denna del av grafen är Publicistklubben och Rädda barnen. Vi kan här se att de två klustrena av gifta kvinnor svarar mot olika verksamhetssfärer. I detta perspektiv verkar det som att Gurli Linder, Amanda Kerfstedt och Sophie Adelsparre intar mellanpositioner.

MCA - Socialt ursprung, många föreningar

Även då man tittar på socialt ursprung blir sambanden tydligast som man delar in kvinnorna efter kvantiteten av deras föreningsdeltagande.  Här först en analys av kvinnorna som är med i minst 4 föreningstyper:

Det är 53 kvinnor som är med i minst 4 föreningstyper.

Här följer nu två bilder där jag växlat mellan att använda färg för delregister och form för socialt ursprung och vice versa. Det är helt klart lättare att se skillnad på färgerna än formerna.

Intressant skillnad mellan ursrungen: högborgerliga, tjänstemannaklass och godsägarklass. Även om det inte är så många kvinnor i varje grupp är sambanden så tydliga (alla högborgerliga uppe till vänster, alla tjänstemän - nästan - till höger, inga godsägarklass uppe till vänster).

MCA - Socialt ursprung, få föreningar

Jag har låtit den här gruppen överlappa ganska mycket med den ovan. 27 kvinnor,  de med i 3 eller 4 föreningstyper, är med i båda grupperna.

Kan man tänka sig att de "lärda sällskap" och "litterära sällskap" det är fråga om här, är så exklusiva att de flesta av deras medlemmar också är medlemmar i ganska så många andra föreningar. Min tanke är att kvinnorna som generellt sett inte är med i så många föreningar saknar "något", någon form av kapital kanske, som gör att de inte har tillträde till dessa, med konsekvens att det är andra föreningar som i denna grupp hamnar i den "intellektuella" polen. Detta kan i så fall vara en anledning till att graferna med alla kvinnor samtidigt inte blir så tydliga.

Publikationer

Karta baserad på publikationer. Färg: Socialt ursprung, Form: Föreningsdeltagande, Prick: Generation, Cirkel: Civilstånd

Här har jag försökt att visa ganska många saker samtidigt. En ring runt en symbol anger att individen i fråga är gift. En liten röd prick i mitten att kvinnan är född före 1875, en svart prick efter 1875.

Man kan konstatera att egenskapen att ha publicerat både facklitteratur och artiklar har ett starkt samband med faderns yrke.Gruppen som definieras av att bara ha denna typ av publikationer består uteslutande av individer med ursprung i:intellektuell överklass (12),godsägarklass (2) och högborgerlig över och medelklass (1).Med undantag för Ellen Sandelen är de alla dessutom medlemmar i minst 3 olika typer av föreningar.Närliggande publikationsprofiler har även Gurli Linder (godsägarklass) och Hedvig Sidner (intellektuell överklass) som utöver Facklitteratur och Artiklar även gjort översättningar.Även dessa båda kvinnor är med i minst 3 olika typer av föreningar. Gruppen förenas även av att de är födda relativt tidigt-alla utom Mia Leche-Löfgren (född 1878) är födda före 1875.

Denna grupp av tidigt födda kvinnor med högt socialt ursprung skiljer sig i sin sammansättning från de som, utöver facklitteratur och artiklar även författat läroböcker. Av de åtta kvinnor som har denna publiceringsprofil har sex tjänstemanna- eller småborgerlig bakgrund, de övriga två har fäder i intellektuell överklass.

Louise Gagner intar en i detta sammanhang intressant position som den enda kvinna som författat: facklitteratur, artiklar, barnlitteratur och gjort översättningar.

Det ser ut som att läroböcker och skönlitteratutgör två helt skiljda publiceringsstrategier; ingen har författat både läroböcker och skönlitteratur.

De tre kvinnor som publicerat artiklar och skönlitteratur, Anna-Lena Elgström, Gertrud Almquist-Brogren och Anna Branting har alla fäder som är tjänstemän. Att författa artiklar kombinerat med skönlitteratur och/eller barnlitteratur är här genomgående förknippat med klassifikationen publicist. I övrigt är tydligen sfären publicist förbunden med att ha publicerat artiklar och/eller skönlitteratur. Inga publicister har publicerat läromedel. Däremot finns ett par pedagoger som inte gjort det: Gulli Petrini och Emilia Broomé publicerade facklitteratur och artiklar, Lilly Engström och Elisabeth Eurén endast artiklar, medan Honorine Hermelin (som tillhör en yngre generation) publicerade både facklitteratur, artiklar och skönlitteratur.

Bara 9 kvinnor har publicerat facklitteratur utan att ha publicerat artiklar. Ingen av dessa kvinnor är med i mer än 4 föreningstyper, vilket pekar mot att facklitteratur som gengre spelade en relativt perifer roll som en del av kvinnornas sociala kontaktnät. Andelen gifta kvinnor är vidare relativt låg (2 av 9) i denna grupp. Tre kvinnor (Elin Falk, Ingeborg Wallin, Maria Bergmark) författade läroböcker och facklitteratur, vilket knyter facklitteraturgenren till läroboksgenren.

Ganska många kvinnor (24) skrev läroböcker, men det är bara 5 för vilka detta är deras enda publikationstyp. Dessa tillhör alla en äldre generation. Bland dem utmärker sig Ingeborg Schager genom sitt myckna föreningsdeltagande; ingen av de övriga är med i mer än två föreningstyper.

Översättning verkar ha varit en syssla som gick bra att kombinera med annat. Det är bara Marie Cederskiöld som uteslutande blev publicerad genom översättningar. I övrigt kombinerades översättande med författande av artiklar och facklitteratur, skönlitteratur (Annie Åkerhielm, Klara Johansson), barnlitteratur (Annie Åkerhielm, Marie-Louise Gagner) och läroböcker (Alfhild Tamm, Agnes Ekermann).

Det är bara Calla Curman som publicerat musik, något hon kombinerade med författande av läromedel och artiklar. Musik finns inte med i grafen.

Det finns ingen som publicerade bara barnlitteratur. Detta kombinerades med annat författande.

Karta baserad på publikationer. Färg: Verksamhetssfär

Vad gäller sfärer syns här tydligt att publicering av artiklar och skönlitteratur använts som definition av "publicister" - har man inte publicerat i någon av dessa genrer är man inte publicist. Det är ett nödvändigt, men inte tillräckligt villkor; flera pedagoger och socialt verksamma har publicerat både artiklar och skönlitteratur. Det verkar nästan som om läroboksförfattande också spelat med i indelningen av kvinnorna, så att man per definition inte är publicist om man författat läroböcker (?).

Kvinnornas Namn

Utbildning

Av de 8 kvinnor i material som läst på "läroverk eller motsvarande i hemmet" skrev 5 skönlitteratur, och av de 7 som läst "Enstaka/diverse kurser" skrev 4 skönlitteratur. Detta innebär ett starkt samband mellan dessa två utbildningsvägar och författande av skönlitteratur.

Vidare finns ett samband mellan akademisk examen och författande av facklitteratur. Lika tydligt är att bara 2 av de 22 kvinnor som författade artiklar men inte facklitteratur hade akademisk examen, och ingen av de 7 kvinnor som kombinerade författande av artiklar, skönlitteratur och/eller barnlitteratur, hade akademisk examen. Jag kan tänka mig att vissa vägar var stängda för de som saknade akademisk examen, vilket gjorde det mer angeläget för dessa att skriva till exempel barnlitteratur. Ingen av de som skrev barnlitteratur hade akademisk examen. Bara tre av de tjugo kvinnor som skrev skönlitteratur hade akademisk examen.

En liten topp-lista över kvinnornas författande:

Flest publikationstyper står alltså Annie Åkerhielm och Marie-Louise Gagner för.

Föreningsdeltagande och publikationstyper

Som ett sätt att kvantifiera sambandet mellan föreningsdeltagande och författande har jag här helt enkelt låtit antalet publikationstyper fungera som horisontell koordinat och antalet föreningar som kvinnan är medlem i fungera som vertikal koordinat. Eftersom flera kvinnor (naturligtvis) har exakt samma kombination av värden på dessa två variabler har jag spridit ut dem på ett slumpmässigt sätt runt den sanna punkten. Små variationer saknar alltså helt mening i figuren nedan.

Ingen av kvinnorna med socialt ursprung tjänstemannaklass (brunt) är med i mer än 5 föreningar. Inte heller någon med högborgerligt ursprung (grönt) är med i mer än 5 föreningar. Däremot har flera kvinnor som är med i många föreningar ett småborgerligt ursprung (grått). Alternativen är intellektuell överklass (blått) eller godsägarklass (rött).

Det finns inget entydigt samband mellan antal föreningar och antal publikationstyper. Alla kvinnor som är med i många föreningar har också publicerat sig så det finns ett visst positivt samband. Men det fåtal som publicerat sig i flest olika genrer är inte med i flest föreningar. Annie Åkerhielm, som publicerat sig i 5 genrer, är tvärt om bara med i två föreningar (Nya Idun och Sveriges författareförening).

Created by Mathematica  (May 10, 2006)