Fil.dr, skolstiftarinna, skolföreståndarinna
Timlärare Åhlinska skolan och Östermalms Högre läroanstalt för flickor 1893-96, timlärare 1901-03 Grundade Nya Elementarskolan för flickor 1902 och arbetade där som föreståndarinna till sin död 1943
OFFENTLIG FINANSIERAD/PRIVATFINANSIERAD VERKSAMHET
ARBETSPLATS ELLER VERKSAMHETENS KARAKTÄR
Föreståndarinna för stort flickläroverk med gymnaisavdelning
Johan A. Ahlström, arkitekt och byggmästare, betydande man inom Stockholms ordensväsende, bl.a vördad Ålderman inom Murarmestare Embetet Född: 1830, Stockholm Död: 1904, Stockholm
MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER Andrina Charlotta (Lotten) Rahmé Född: 1832 Död: 1908, Stockholm
ANTAL SYSKON, DERAS KÖN, PLATS I SYSKONSKARAN A.A. hade en äldre bror Johan Gustaf samt en yngre bror Johan Olof och en yngre syster Hilda Johanna
FAR- OCH MORFÖRÄLDRAR, YRKE, UTBILDNING, POSITIONER Vet ej
FÖDELSEORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS Stockholm, Hedvig Eleonora församling, Jungrugatan 17
UPPVÄXTORT, FÖRSAMLING, GATUADRESS Stockholm, Hedvig Eleonora församling, Sibyllegatan 46-48, Kommendörsgatan 29-Artellerigatan 33
Två år i en skola vars namn inte framgår (Stockholm, 1870-72) Sju år vid Institute de Langues Modernes (Stockholm, 1873-1879) Sex år vid Walliniska skolan (1879-84)
Historia vid Sorbonne och College de France, Fransk vid privat undervisningsanstalt i Paris (1886-1887) Språkstudier i London, Berlin (1888) Uppsala universitet: latin, nordiska språk, mineralogi och geologi, teoretisk filosofi, germanska och romanska språk, estetik, littertur- och konsthistoria. Huvudämne Romanska språk. ((1889-1899) examinerad i samband Provåret vid Norra latinläroverket i Stockholm
Studentexamen 1885, fil. Kand. 1891, , fil lic. 1898, fil.dr 1899, examinerad i samband med provåret
A.A. lämnade universitet efter att hon tagit graden. Skrev därefter endast två vetenskapliga artiklar.
Se ovan ?Utbildning?. Dessutom flerfaldiga studieresor till Rom och Paris.
UMGÄNGE UNDER UPPVÄXTEN Vid Walliska skolan kamrat med bl.a. Lydia Wahlström, under studieåren vid Uppsala universitet knöt hon goda band med såväl kvinnliga som manliga studentkamrater och lärare
VISTELSER I ANDRA FAMILJER Nej. Vet dock inte hur hon bodde under sina studieår i Paris eller under de 10 år som hon läste i Uppsala.
INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR Saknar uppgifter
GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRARNA Från 1912 fram till sin död 1943 sammanbor hon med Ellen Terseus, akademiskt utbildad lärare tillika bitr. föreståndarinna vid A.A. läroverk
A.A. har en central ställning bland de kvinnliga akademikerna. Många från den första generationen akademiska kvinnor återfinns det kollegium hon bygger upp vid den egna skolan
Uppsala kvinnliga studentförening, Akademiskt Bildade Kvinnors Förening (ABKF). Den sistnämnda tillkom på initiativ av A.A. 1904 och hon satt även i styrelsen nder den första 10-års perioden.
I hennes första skolannons finner vi som referenser: professor C.Y Sahlin, professor P.A. Geijer, rektorerna Carl Lundberg och Carl von Friesen samt lektorerna Alfred Nordfeldt och Vilhelm Sturzen-Becker. nameras kan att von Friesen tillträdde som ecklesiastikminister strax därefter.
FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM Ärvde och förvärvade fastigheter, efterlämnade förmögenhet reglerad i testamente.
RELATIONER TILL EKONOMISKA GYNNARE A.A. var affärskvinna som använde sitt akademiska kapital som säkerhet när hon lånade pengar ur bank. Många av familjerna i hennes skola var välbeställda och kunde på så sätt införskaffa ett grundläggande aktiekapital i samband med bygget att det nya och palatsliknande skolhuset
Man anar att A.A. hade god nytta av sin förtrogenhet med det ordensväsende hon stiftat bekantskap med via sin far.
Fil.dr. i romanska språk på en avhandling om Flouberts språk
POLITISKT KAPITAL Vet att hon var högerkvinna
POSITION I POLITISKA ORGANISATIONER Vet ej om hon var ansluten till partiet
POLITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN (RÖSTRÄTTEN, KVINNOFRÅGAN, ARBETARFRÅGAN, UPPFOSTRINGSFRÅGAN) A.A. var i grunden kulturkonservativ. Hennes enda radikalitet gällde högutbildade kvinnor.
Tillhörde kvinnopionjärerna inom universitetet. Den femte kvinnan i Sverige som disputerade för doktorsgrad.
POSITION En av de ledande i kampen för de akademiskt bildade kvinnornas rättigheter.
STÄLLNINGSTAGANDEN En högutbildad kvinna bör ha samma rättigheter som en högutbildad man
Ja, men endast i kretsen av de akademiskt bildade kvinnorna
POSITION En av de ledande i kampen för de akademiskt bildade kvinnornas rättigheter.
STÄLLNINGSTAGANDEN En högutbildad kvinna bör ha samma rättigheter som en högutbildad man
Ahlströmska skolan. Faktadelen. Red Kerstin Stark. Stockholm, Stockholmia förlag, 1999.
Broady, Donald & Ullman, Annika: ?Ständigt var man i farten med att grunda och stifta. Om fält, offentligheter och närverk vid sekelskiftet 1900. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2/2001
Broady, Donald, Boel Englund, Ingrid Heyman, Agneta Linné, Kerstin Skog-Östlin, Eva Trotzig, Annika Ullman, Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880?1920. SEC report 22, ILU, Uppsala universitet, 1998 .
Jonasson, Kerstin: ?Anna Ahlström som lingvist och romanist? i ?Anna Ahlström, vår första kvinnliga doktor i romanska språk år 1899. Symposieföredrag den 9 december 1999. Utgivna av Kerstin Jonasson och Gunilla Ransbo, Studia Romanica Upsaliensia 61, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 2001, s. 47-53.
Matrikel över Svenska Kvinnor som avlagt examen vid Universitet eller Högskola i Sverige 1875-1914. Akademiskt bildade kvinnors förening, Stockholm 1914.
Stark, Kerstin (red.), Två bildade kvinnor och en skola. Ahlströmska skolan, Stockholmia förlag, Stockholm 1999.
Strömholm, Gunilla, ?1800-talets kvinnliga Uppsalastudenter? i Studenten, Staden och Sanningen. Bilder och essayer utgivna med anledning av Uplands nations 350-årsjubileum. Red Bengt Erik Rydén. Uppsala, 1992, s. 243-266.
Strömholm, Gunilla: Elsa Eschelsson - Sveriges första kvinnliga jurist. Särtryck ur Årsbok, Juridiska fakulteten i Uppsala, 1997.
Strömholm, Gunilla, ?Anna Ahlström och de kvinnliga akademikernas rättigheter? ?Anna Ahlström, vår första kvinnliga doktor i romanska språk år 1899. Symposieföredrag den 9 december 1999. Utgivna av Kerstin Jonasson och Gunilla Ransbo, Studia Romanica Upsaliensia 61, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 2000, s. 55-70.
Sundell, Lars-Göran, ?Om Anna Ahlström och hennes akademiska lärare i Uppsala: Per Adolf Geijer och Carl Wahlund? i ? i ?Anna Ahlström, vår första kvinnliga doktor i romanska språk år 1899. Symposieföredrag den 9 december 1999. Utgivna av Kerstin Jonasson och Gunilla Ransbo, Studia Romanica Upsaliensia 61, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 2000, s. 33-39.
Svahn, Sigbrit: ?Omkring Anna Ahlströms avhandling om Flaubert 1899? i ?Anna Ahlström, vår första kvinnliga doktor i romanska språk år 1899. Symposieföredrag den 9 december 1999. Utgivna av Kerstin Jonasson och Gunilla Ransbo, Studia Romanica Upsaliensia 61, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 2000, s. 41-45.
Svenska kvinnor i offentlig tjänst. Porträtt & biografier samlade & utgivna av N.S. Lundström. Stockh, 1924.
Sällskapet Nya Idun, 1885-1913. Historik och medlemsförteckning. Stockholm 1914.
Två bildade kvinnor och en skola. Nya Elementarskolan för flickor, Ahlströmska skolan. Red. Kerstin Stark. Förord av Annika Ullman. Stockholmia förlag, 1999.
Ullman, Annika: "Med hatt och kurage. Kvinnliga skolledare vid sekelskiftet" i Praxis 3/4, 1994.
Ullman, Annika, Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, Ak avh, HLS Förlag, Stockholm 1997.
Ullman, Annika, ?Tersala ? ett skolskepp i tiden? (ss 13-22) i Två bildade kvinnor och en skola. Nya Elementarskolan för flickor, Ahlströmska skolan. Red. Kerstin Stark. Stockholmia förlag, 1999.
Ullman, Annika, ?Anna Ahlström och det akademiska kapitalet? i ?Anna Ahlström, vår första kvinnliga doktor i romanska språk år 1899. Symposieföredrag den 9 december 1999. Utgivna av Kerstin Jonasson och Gunilla Ransbo, Studia Romanica Upsaliensia 61, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala 2000, s. 71-87.
Ullman, Annika: ?Den kvinnliga eliten? I: ?Formering för offentlighet. Konferensrapport 22.11.00? (red. Heyman & Trotzig) i Meddelanden från Forum för pedagogisk historia, nr 4, 2001. Enheten för studier av utbildning och kultur, ILU, Uppsala universitet.
Ullman, Annika, Stiftarinnegenerationen. Med fokus på Sofi Almquist, Anna Sandström och Anna Ahlström. Under utgivning, Stockholmia förlag.
Wahlström, Lydia, Trotsig och försagd. Natur och kultur, Stockholm, 1949.
Wieselgren, Greta, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnas rätt till ämbete, Gleerup, Lund 1969.