Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.


URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/kap-sidner-hedwig.htm

Content created by , 25 Nov. 2003.   

 

1. Kapitalbeskrivning, Sidner, Hedwig Christina Margareta

1.4. AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET

1) Lärarinna vid privat flickskola i Härnösand 1869-71

2) Privatlärare 1874-77

3) Lärarinna vid Elementarläroverket för flickor i Härnösand 1877-79

4) Föreståndarinna för Elementarläroverket för flickor i Falun 1879-82

5) Adjunkt vid Folkskoleseminariet i Falun 7 juni 1882 - vt 1888

6) Adjunkt vid Folkskoleseminariet i Stockholm 15 nov 1887 - ht 1918 (tjl 15/11 87 - 30/6 88, uppehöll tjänsten i Falun läsåret ut)

7) Lektor vid Folkskoleseminariet i Stockholm 13 dec 1918

Avgång m pension 1 juli 1919

Avlönade uppdrag:

8) T f rektor Folkskoleseminariet i Stockholm 25 maj-11 juni 1916, 1 juli 1916-8 jan 1917, 26 febr-18 mars 1918, 25 dec 1918-10 jan 1919

9) Sakkunnig medlem av 1906 års seminariekommitté, senare Folkundervisningskommittén 1906-07, ledamot av Folkundervisningskommittén 1908-14. Helt eller delvis tjänstledig från adjunktstjänsten för kommittéarbetet.

10) Av Läroverksöverstyrelsen och Folkskoleöverstyrelsen förordnad som sakkunnig och inspektris för undervisningen i kvinnlig slöjd 1915-19. Tjl 3-4 vtr (dvs ca 1/6-1/7 av hel lärartjänst) för detta uppdrag.

Inspektor för det seminarium som var en del av Detthowska skolan 1916/17-19/20.

Övriga uppdrag (troligen oavlönade):

Ledamot av Överstyrelsen för Stockholms folkskolor 1907-12

Ledamot av Kungsholms skolråd 1910-12

Ledamot av Pedagogiska bibliotekets styrelse 1919-23

Oavlönad befattning: Föreståndare för Birkagårdens förlag (efter pensioneringen)

(Källa: SBL, Lundström 1924 samt Linné 2002)

1.8. FARS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Far: Anders Sidner (1815-1869)

Utbildning:

Filosofie doktor (disputerade för magistergraden vid Uppsala universitet 1841 med filosofi som huvudämne; elev till professorn i estetik och skalden Per Daniel Amadeus Atterbom; disputerade på ett tryckark av dennes avhandling Tankar om kritiker).

Musikdirektörsexamen vid Kungl. Musikaliska Akademien på basis av självstudier.

Positioner: 1) Dottern 10 år:

Konsistorienotarie (dvs stiftssekreterare/ämbetsman).

Samtidigt tjänst som ordinarie musikdirektör vid Högre Elementarläroverket i Härnösand och lärare i musik och sång vid Folkskoleseminariet i Härnösand. Undervisade även privat i sång och instrumentalmusik. Ledande i bildandet och ledare av Sällskapet för Musiköfningar i Härnösand (senare Härnösands musiksällskap). Byggde upp och organiserade en betydande konsertverksamhet och annan musikutövning(bl.a. körverksamhet) i Härnösand vari bl.a. regelbundet ingick besök av gästande artister utifrån. Framträdde även själv som konsertmusiker (piano, violin). Betydande insats även som musikpedagog.

Ledamot av statlig kommitté för folkundervisningsfrågor 1858, tillsatt av ecklesiastikminister F.F. Carlson (dottern 6 år). Ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien 1857 (dottern 5 år).

2) Dottern flyttat hemifrån: fadern död

3) Höjdpunkt: Konsistorienotarie samt ovan avseende musikverksamheten, bl.a ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien.

Fadern besatt således ett betydande kulturellt kapital.

(Källa: Ahlbeck 1998, Sohlmans musiklexikon 1979)

1.16. SOCIALT KAPITAL

1.16.3. INFLYTELSERIKA SLÄKTINGAR

Brodern Ludvig Sidner sjöminister i Karl Staaffs första regering samt konteramiral, chef för Sjökrigsskolan, viceamiral, chef för Marinstaben. Även ledamot av flera kommittéer , bl.a. försvarskommittén 1907 och flottstationskommittén 1916 (ordf.). Ledamot av Krigsvetenskapsakademien. (Källa: Nordisk familjebok 1917, bd 25)

Dotter till äldsta systern Lotten gift med Seth Kempe, son till industriidkaren Carl Kempe, grundaren av bl.a. sågverksföretagen i Mo och Domsjö. Familjen Kempe var en av dåtidens mest betydande representanter för industrikapitalet. Seth Kempe var bl.a. verkst. direktör i AB Robertsfors, ordf. i styrelsen för Mo & Domsjö AB samt ledamot och hedersledamot av Lantbruksakademien. (Källa: Svensk uppslagsbok 1955, bd 15). Han var även verkst. dir. och disponent i Sandö Sågverks AB, verkst. dir. o. disponent i Dals Ångsågs Bolag (Nya Dal) som han grundat tillsammans med sin bror, verkst. dir. o. disp. i Gideå och Husums Aktebolag, ledamot av styrelsen för Sävenäs Nya Aktiebolag, Sandviks Ångsågs Aktiebolag samt även kassadirektör i Aktiebolaget Wallinska Flickskolan. (Källa: Bucht 1965)

Morbrodern Alfred Norinder var lektor i moderna språk vid Stockholms gymnasium och från 1866 rektor för Wallinska skolan i Stockholm; en av hans döttrar (HS kusin) gift m. disponenten för Rörstrand, Harald Almström. (Källa: Bucht 1965)

Systern Linnea gift med Wilhelm Bucht, rektor för Folkskoleseminariet i Härnösand. (Källa: Bucht 1965)

Systern Esther gift med Bror Gadelius, professor i psykiatri, chefsöverläkare vid Stockholms hospital (Konradsberg), ledamot av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd, författare av flera större arbeten såväl i psykiatri som kulturhistoria; även populärvetenskapliga arbeten. (Källa: Svensk uppslagsbok, andra uppl. 1955, bd 11) Hans största arbete, Det mänskliga själslivet i belysning av sinnessjukläkarens erfarenhet (4 bd, 1921-24), översattes i sammandrag till engelska under titeln Human mentality. (Källa: Bucht 1965)

1.19. UMGÄNGE SOM VUXEN

Studietiden: Klasskamrat med bl.a. Anna Sandström. I Falun bjuden bl.a. till landshövdingen. I Stockholm umgänge mycket med släkt, främst de ovan nämnda Esther och Bror Gadelius (musiker resp ledande läkare, se ovan) och deras barn, systern Lotten Lundberger och hennes döttrar Anna samt Thyra med make Seth Kempe (betydande företagsledare inom industrin, se ovan), systern Linnea Bucht med make Wilhelm (seminarierektor) och deras barn. (Källa: Sidnerska släktarkivet, Linné 2001, Linné 2002) Seminariekolleger bl.a. Marie Louise Gagner och Elisabeth Eurén (båda adjunkter, lektorer 1918). (Källa: Sörensen 1930) Yrkesmässiga relationer med ledamöterna av Folkundervisningskommittén, bl.a. ordf. Fridtjuv Berg och ordf. rektor Harald Dahlgren. Räknar sig längre fram som den senares vän; dock utan att titlar bortläggs (Källa: Rektor Harald Dahlgrens arkiv, Linné 2002).

I styrelsen för Föreningen Dagny, som bildades för att ge ut Tidskriften Dagny, ingick 1908 HS tillsammans med Agda Montelius, Lydia Wahlström, Axianne Thorstensson, Sigrid Björklund, Stina Quint, Mathilda Staël von Holstein samt som suppleanter Lilly Hellström och Sigrid Leijonhufvud (Källa: Manns 1997, s. 172 f. o. s 292 not 73).

Birkagården (efter 1919): Bl.a. Dr Natanael Beskow, föreståndare, Ebba Pauli, bitr. föreståndare, Erik Holmblad, kamrer (skrev minnesord över HS). HS samarbetade med ungdomsvän, fru Anna Lychou, i arbetet med Birkagårdens förlag. (Källa: Birkagården 1929)

De som lämnat bidrag till Birkagården till Hedwig Sidners minne vid hennes bortgång 1929 är S. Almquist, H. Berg, F. Bergenholtz, K. Broström, E. Florman, E. Jansson o. S. Malmros, G. Bucht, E. Dohlwitz, A. Eckhell, A. Engdahl, A. Eriksson, E. Eriksson, F.d. elever vid Engelsbrekts kollegium, N. Forsgrén, A. Hamberg och S. Dahlman, H. o. A. Hellström, Holm (i Norrtälje), E. Kempe, S. Kempe, A. Landelius, A. Lundberger, A. Lychou, E. Lychou, Lärarekåren vid Sthlms yrkesskolor (avd. för klädningssömmerskor och hattmodister), Överste o. fru Norinder, V. Olander, E. Psilander, L. o. R. Pålman, J. Sidner, L. G. o. F. Bucht, S. Sievert, B. Sondén, H. Stjernberg, H. Strandberg, Styrelsen för Föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Sthlm, E. Söderlund, A. Tamm, E. Treffenberg, M. Ullman, K. Welin-Berger, J. Ödman, F. Nordfors. Summan uppgick till 1.146 kr. (Källa: Birkagården 1929) Av dessa torde B. Sondén vara Bertha Sondén, f. Beckman, dotter till biskop A F Beckman, Härnösand (Källa: SBL)

Hyrde fr o m 1904 tillsammans med systern Irene (och modern till hennes död 1908) sommarställe i Äland vid Härnösandskusten. Livligt umgänge där med släkt och vänner, även hos familjen Gadelius, som hyrde sommarställe i närbelägna Norrstig. (Källa: Bucht 1965)

1.24. EKONOMISKT KAPITAL

1.24.1. FÖRMÖGENHET, FAST EGENDOM

Ingen ärvd förmögenhet.

Under ungdomen hade familjen knapp ekonomi; lönen räckte knappt till den stora familjen, skulder fanns etc. (enligt flera brev från fadern till J A Josephson. Källa: Sidnerska släktarkivet). Efter faderns död problematiskt, senare något bättre: modern utökade pensionen med inackorderingar samt blomsterodling och -försäljning (Källa: Bucht 1965); systern Esther t ex frielev i flickskolan (Källa: Flickskolans i Härnösand arkiv). Dock kunde Hedwig (även andra av systrarna) bo hos äldsta systern Lotten och hennes familj i Stockholm under studietiden (viktigt).

HS anställdes som seminarieadjunkt 1882. Hennes inkomster därefter får betecknas som förhållandevis goda (se nedan). Framgår bl.a. att hon hjälpte sin yngsta syster Esther ekonomiskt (Källa: Sidnerska släktarkivet) och att hon i det tysta hjälpt seminarieelever ur svårigheter (Källa: Sörensen 1930). Hon kunde även inköpa en mindre villa i Mörby år 1917 (Källa: Sidnerska släktarkivet; se vidare nedan Bouppteckning).

En kvinnlig seminarieadjunkt före 1904 startade med en lön om 1925 kr per år; efter 5 år 2475, efter 10 år 3025, efter 15 år 3575 och efter 20 år 3850 kr (Källa: SvLtg 1904 nr 20, s 419 f, där lönebelopp och Rds beslut återges). HS flyttades till högre lönegrad efter de första fem åren 1887 (Källa: Falu folkskoleseminariums arkiv, Linné 2002) samt efter tio år 1892 och efter femton år 1887 (Källa: Folkskoleseminariets i Stockholms arkiv, Linné 2002). 1902 bör hon ha uppnått en lön om 3850 kr årligen.

1904 års lönereglering innebar en höjning av ingångslönen men en sänkning av högstlönegraden (till 3530 kr) samt en ny pensionsålder om 55 år för kvinnlig adjunkt. Källa: (Kungl. kung. den 27 aug. 1904) HS valde emellertid som enda lärare vid Sths fo.sem. att kvarstå enligt det äldre löne- och pensionssystemet, vilket innebar både att hon kunde vara kvar i tjänst till och med vårterminen det år hon fyllde 67 år (1919) och att hon från sitt 20-e tjänsteår uppbar en högre lön än hon annars skulle gjort (Källa: Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv, Linné 2002)

1918 ny lönereglering som innebar att från och med 1919 kvinnlig lektor skulle åtnjuta 4800 kr årligen (manlig lektor fick 5800 kr!), vartill kunde komma två ålderstillägg om vardera 400 kr (500 kr för manlig lektor!). Därtill hyresbidrag för lektor vid Sths och Gbgs seminarier samt arvode om 300 per år vid seminarium där provårskurs anordnades. Förordningen är inte helt lätt att tolka; det synes dock som om lektor fick tillgodoräkna tidigare år i tjänsten för ålderstillägg (Källa: Kungl. kungörelse nr 662 den 22 juli 1918). HS skulle då kunnat ha erhållit en slutlön om hälften av 5900 kr + hyresbidrag för sitt sista halva tjänstgöringsår. (Källa: Linné 2002)

Som jämförelse kan nämnas att kvinnlig övningsskollärare (folkskollärare) fick en lön om 2800 kr, vartill kom tre ålderstillägg om vardera 300 kr och arvode om 300 kr vid provårssem. Eftersom kvinnlig adjunkt å övergångsstat enligt 1918 års beslut skulle erhålla en lön om 3600 kr kan man utgå från att inga nämndvärda löneförhöjningar skett sedan 1904. HS bör alltså haft en lön om 3850 kr, vartill kom ev. arvode för provår, från 1902 och fram till lektorstjänsten. Detta förutsätter dock att hennes ersättning från FUK under tjänstledighet från adjunktstjänsten motsvarade den s k tjänstgöringspenning som utgjorde en del av adjunktslönen, och som endast utgick för dagar läraren varit i tjänst. (Källa: Linné 2002)

1.24.4. INTELLEKTUELLT KAPITAL I SNÄV MENING

PUBLICISTIK, FÖRELÄSNINGSVERKSAMHET, ATT OFTA OMNÄMNAS I ANDRAS DEBATTINLÄGG O. LIKN.

HS svarade inom Folkundervisningskommittén för en ingående analys av fortsättningsskolväsendet i Storbritannien. (Källa: FUK V) Hon bidrog också med gedigna studier, delvis på plats, av lärarutbildningen i England och Skottland, av folkundervisningen i England, Tyskland och Schweiz samt av skolinspektionen i Frankrike och Storbritannien. (Källa: FUK I:4, FUK III, FUK V)

Efter pensioneringen förestod HS Birkagårdens Förlag. (Källa: Birkagården 1929)

Tryckta arbeten: Undervisningens inriktande på verkligheten [föredrag Pedagogiska Sällskapet nov. 1909], i: Verdandi 1910, s 22-39; Några ledande synpunkter i den nya seminariereformen [föredrag Pedagogiska Sällskapet mars 1912], i: Verdandi 1912, s 136-151; Storbritannien och några av dess kolonier, i: Folkundervisningskommitténs betänkande I, bd 4 Utbildning av lärare för folkundervisningen i främmande länder, Sthlm 1911, s 295-364; Folkskoleinspektionen i Frankrike, Folkskoleinspektionen i Storbritannien, båda i: Folkundervisningskommitténs betänkande III, Sthlm 1913, s 235-249; Storbritanniens fortsättningsskolor, i: Folkundervisningskommitténs betänkande V, Sthlm 1914, s 379-443, även särtryck.

Översatt: H T Hodgin, Den kristendom tiden längtar efter, Sthlm 1920; A M Hutchison, Barnet och dess problem, Sthlm 1926; P Jaeger, Jag förnekar döden, Sthlm 1928.

1.28. UTBILDNINGSPOLITISKT OCH PEDAGOGISKT KAPITAL

POSITION

HS insats i folkundervisningskommittén var betydande. Härigenom förskaffade hon sig ett avsevärt kapital på de utbildningspolitiska och pedagogiska områdena.

Kommittén arbetade kontinuerligt och fick, i avsaknad av centralt ämbetsverk för folkundervisningsfrågor, karaktär av ett sådant. HS var helt eller delvis tjänstledig från sin seminarieadjunktstjänst för att arbeta i kommittén. Hon var i flera år tillsammans med Fridtjuv Berg och Harald Dahlgren arbetande ledamot av det utskott som utarbetade förslag till ny lärarutbildning. Ledamöter och sekreterare utformade dels gemensamt, dels var för sig olika delar av det mycket omfattande betänkandet med utförliga motiveringar för och beskrivningar av den nya utbildningens mål, ämnesinnehåll, kursplaner, organisation och arbetssätt. S var även arbetande ledamot av de två utskott som tog fram förslag till ny folkskoleinspektion och fortsättningsskola samt deltog aktivt i det avslutande arbetet med folkskolans nya undervisningsplan. När det gällde utformningen av den praktiska delen av lärarutbildningen drog kommittén stor nytta av S mångsidiga lärarerfarenhet. Dittills hade det t ex varit vanligt att övningslektioner förbereddes i form av utkast där allt det tänkta talet från lärarens sida skrevs ner på förhand; kommittén förespråkade en friare modell. (Källa: SBL, Linné 2002)

HS invaldes i bestyrelsen för sjunde nordiska skolmötet i Stockholm1895. I bestyrelsen representerades följande institutioner: de allmänna läroverken, de högre flickskolorna, seminarierna, folkskolan, gymnastiklärarna, kommunen. Bl.a. ingick följande ledande personer inom det pedagogiska området och företrädare för staden: dr N. G. W. Lagerstedt, rektor Sigfrid Almquist, flickskoleförest. Anna Sandström, lär:an Lilly Engström, utg. av Svensk Läraretidning Emil Hammarlund, folkskollär. Fridtjuv Berg, slöjdinspektris Hulda Lundin, pastor primarius Fr. Fehr, landshövding O. R. Themptander, folkskoleinsp. dr C. G. Bergman, professorskan Agda Montelius, samt som adjungerade professorerna Harald Hjärne och Seved Ribbing, förest. för Nääs Otto Salomon, m. fl. (Källa: Sjunde nordiska skolmötet i Stockholm 1895).

Som en av de första kvinnor i landet som utnämnts till lektor vid statlig högre läroanstalt (1918) tillerkändes hon också ett avsevärt pedagogiskt kapital.

S vikarierade vid flera tillfällen som rektor för Folkskoleseminariet i Stockholm och föreståndare för dess provårskurs (se ovan), också det ett tecken på hennes pedagogiska kapital.

Vid hennes pensionering 1919 överlämnades en minnesgåva från forna elever om 1.100 kr (motsvarade i värde ca 23 procent av årslönen för en kvinnlig lektor utan ålderstillägg, alltså en ansenlig summa). HS överlämnade gåvan till seminariet att förvalta som stipendiefond. (Källa: Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv, Linné 2002)

STÄLLNINGSTAGANDEN

Den lärarutbildning och den folkskola som folkundervisningskommittén drog upp riktlinjerna för kan sägas stå i fosterlandets, hembygdens och det praktiska arbetets tjänst. Den studerande skulle få del av en undervisning som uppfordrade till personlig utveckling och hellre än katekesens regelsystem borde evangeliernas text direkt och oförmedlat få tala till lärjungens sinne. Undervisningen skulle vara praktisk, varmed bl a menades att den skulle präglas av en metod där egna iakttagelser och undersökningar blev ett centralt inslag. Hälsolära och hygien ställdes på dagordningen. De naturorienterande och praktisk-estetiska ämnena gavs större utrymme på bekostnad av bl a kristendomskunskapen. Barnet och dess utveckling lyftes fram på ett annat sätt än tidigare som utgångspunkt för skolans undervisning. (Källa: Linné 1996, SBL)

Detta var idéer som HS var starkt delaktig i. Hon framhöll att en praktisk undervisning av barn i främsta rummet måste ta hänsyn till vad barnet just såsom barn behövde för att dess kropps- och själsförmögenheter skulle få en allsidig och harmonisk utveckling och barnet utvecklas till en tänkande och det goda viljande människa och medborgare. Hon talade för barnets behov av kunskap det kunde ta till sig och som berörde de levnadsomständigheter det hade direkt erfarenhet av, och hon lyfte fram berättelsens roll för en levande kristendomsundervisning. (Källa: H. Sidner, Undervisningens inriktande på verkligheten [föredrag] i Verdandi 1910; FUK:IV, SBL)

Hon reserverade sig i Folkundervisningskommittén mot omfattningen och inriktningen av ämnet ekonomilära. (Källa: FUK I:2)

HS pedagogiska idéer var i vissa avseenden före sin tid. Hon förespråkade t ex att seminariekurser skulle kunna omfatta en mindre, obligatorisk del och i övrigt valfritt innehåll snarare än enbart obligatorisk kurs lika för alla (Källa: Rektor Harald Dahlgrens arkiv), och hon lät i ett av sina ämnen (fysik) studerande som önskade överbetyg välja kurs utöver vad som krävdes för godkänt (Källa: Folkskoleseminariets i Stockholms arkiv). Vid en tid då flertalet svenska pedagoger främst var influerade av tysk pedagogik introducerade hon engelska erfarenheter (Källa: Sörensen 1942, FUK I:4, FUK:V, SBL). Hon såg förtjänster hos den engelska lärarutbildningen med dess olikartade vägar att nå lärarkompetens och stor frihet för den enskilde, förenat med statlig kontroll och uppföljning av resultat (Källa: FUK I:4, SBL), och hon var inte främmande för internatskoletanken (Källa: SBL).

Som slöjdinspektris verkade HS bl a för att övervinna den tonvikt vid att arbeta efter given mall som kommit att prägla den kvinnliga slöjden. (Källa: FUK I:1 o. 2, Sörensen 1930, SBL) Slöjdämnet med dess utveckling av ögats och handens färdighet var betydelsefullt med hänsyn till barnets behov av självverksamhet. (Källa: H. Sidner, Undervisningens inriktande på verkligheten [föredrag] i Verdandi 1910, SBL) Hon såg hur huslig ekonomi och slöjd utöver traditionellt fostrande uppgifter kunde fungera som redskap att ge andra ämnen en praktisk inriktning genom att ge material för tillämpning av insikter som förvärvats i t ex naturkunnighet, räkning och teckning. (Källa: H. Sidner, Några ledande synpunkter i den nya seminariereformen [föredrag] i Verdandi 1912, SBL)

1.30. KVINNOPOLITISKT KAPITAL

POSITION

S var på många sätt pionjär som kvinna i offentlig verksamhet. Hon var i flera år enda kvinnliga ledamot i Folkundervisningskommittén. Här medverkade hon aktivt i utredning och beslut som berörde det stora folkflertalet, både flickor och pojkar, kvinnor och män -- dittills hade kvinnor i huvudsak fått tillträde till kommittéer som utredde kvinnors undervisning eller annan verksamhet. Hon tillhörde emellertid knappast de mer radikala eller de drivande i den publika debatten i kvinnofrågor. (Källa: SBL)

Att HS var en av de första kvinnor i landet som utnämndes till lektor vid statlig högre läroanstalt (1918) är en indikator på kapital också kvinnopolitiskt.

Tillhörde styrelsen för Föreningen Dagny, som bildades för att ge ut Tidskriften Dagny (Källa: Manns 1997)

STÄLLNINGSTAGANDEN

Deltog i uppropet mot det tal Ellen Key höll "å de svenska qvinnornas vägnar" för dr Henrik Ibsen i april 1898. (Källa: Stockholms Dagblad 16/5 1898, jfr Ullman 2001)

I en tid när många ansåg det otänkbart att kvinnor skulle kunna undervisa unga män framhöll S med väl underbyggda argument vikten av att både blivande lärare och blivande lärarinnor fick möta lärare av båda könen. (Källa: H. Sidner, Några ledande synpunkter i den nya seminariereformen [föredrag], i Verdandi 1912, SBL) Hon sökte bevaka de kvinnliga seminarielärarnas berättigade krav på likvärdighet med mannen ifråga om tjänsteställning och lön, dock utan att inta någon i tiden mer radikal ståndpunkt. Hon förordade att den reella kompetensen snarare än akademisk examen skulle ge behörighet till ämneslärartjänst vid seminarium. (Källa: FUK I:1 o. 2, Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv, SBL)

1.31. BOUPPTECKNING

Fastighet o. tomträtt, taxeringsvärde: 20 000:00 kr

Aktieinnehav: 3 440:00 kr

Obligationer: 2 173:18 kr

Fordringar: 5 658:44 kr

Kontanta medel: 56:46 kr

Lösöre: 727:50 kr

f

astighet/er: ja, se ovan Fastigheten utgörs av byggnad med tomträtt till tomt nr 120 inom det för tomträtt upplåtna området av 1 1/8 mantal Mörby n:r 1 i Danderyds socken

jord- och skogsinnehav : nej sparat kapital: se ovan

Summa tillgångar: 32 057:58 kr Avgående poster och skulder: 16 294:61 kr (därav byggnadslån 10 689:84 i Tjänstemannasamhällets vid Mörby Egnahemsförening)

Behållning: 15 762:97 kr

1 piano största värdet av lösöret (100 kr) samt silverbestick o.likn. (105 kr).

(SSA: Bouppteckning Hedwig Christina Margarets Sidner, 17 april-31 maj 1929)

1.34. Källor och litteratur

Flickskolans i Härnösand arkiv, HLA

Rektor Harald Dahlgrens arkiv, HLA

Sidnerska släktarkivet, HLA

Bouppteckning Hedwig Christina Margarets Sidner ,17 april-31 maj 1929, SSA

Folkskoledirektionens arkiv, SSA

Folkskoleseminariets i Stockholm arkiv, SSA

Högre lärareinneseminariets arkiv, SSA

Kungsholms skolråds arkiv, SSA

Falu folkskoleseminariums arkiv, ULA

Adresskalender för Stockholm resp. för Stockholm och Djursholms villastad, olika år.

B. Ahlbeck, Musikdirektör Anders Sidner, Stockholm 1998.

Birkagården 1929. T. Bucht, Anders Sidner och hans ättlingar, Örnsköldsvik 1965.

Dagens Nyheter (DN) 26-30 mars 1929.

Dagny.

V. Fevrell, Kungl. Högre Lärarinneseminariet in memorial, Stockholm 1943.

Folkundervisningskommitténs betänkanden (FUK) I-V, 1911-1914.

W. Hedberg & L. Arosenius, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914.

Kungl. kungörelse den 27 aug. 1904.

Kungl. kungörelse nr 662 den 22 juli 1918.

E. Kölgren o C. G. Tengström, Läroverks- och seminarie-matrikel 1914-1915, Vimmerby 1915.

A. Linné, Moralen, barnet eller vetenskapen? Stockholm 1996.

A. Linné, En kvinnlig lärarutbildares levnadslopp och existens vid modernitetens genombrott, i Biografi och kollektivbiografi som historisk metod, Meddelanden från Forum för pedagogisk historia 5, red. A. Linné o K. Skog-Östlin, Uppsala & Stockholm 2001.

A. Linné, Hedwig Sidner, under utg. 2002.

U. Manns, Den sanna frigörelsen, Stockholm 1997.

N. S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Uppsala 1924.

Nordisk familjebok, andra uppl. 1917, tredje uppl. 1926.

Sjunde nordiska skolmötet i Stockholm 1895, berättelse utg. C. Falk, Stockholm 1896.

Sohlmans musiklexikon, andra uppl. 1979.

Stockholms Dagblad.

Svensk Läraretidning (SvLtg).

Svenska Dagbladet (SvD) 26-30 mars 1929.

Svenskt biografiskt lexikon (SBL), Hedwig Christina Margareta Sidner, 2003 (av A. Linné).

Svensk uppslagsbok, andra uppl. 1955.

A. Sörensen, Växelundervisningssällskapets normalskola och Folkskoleseminariet i Stockholm 1830-1930, Uppsala 1930.

A. Sörensen, Det svenska folkundervisningsväsendet 1860-1900 (Svenska folkskolans historia 3), Stockholm 1942.

A. Ullman, Stiftarinnegenerationen, Stockholm 2001.

Verdandi 1910, 1912.


Clickable SEC logo   Sociology of Education and CultureUppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 4 July, 2016